Så har HUI åter igen presenterat årets julklapp och i år blev det (trumvirvel) – det hemstickade plagget!
Jag tycker det finns många ”rätt” med denna typ av julklapp. Det visar på omtanke att ge något man själv lagt tid på att skapa, det är något unikt och långt bort från masskonsumtion ala fast fashion. Likaså är hantverk likt stickning (och virkning) en trend som kommit tillbaka efter att lite ha fallit lite i glömska i slit och släng-samhället.
Att göra något skärmfritt, vara mindful och få utlopp för sin kreativitet är andra positiva aspekter med att skapa ett stickat plagg. Det hemstickade plagget kan också bokstavligt talat värma mottagaren under en väntad kall vinter med höga elpriser. Likaså går ju denna julklapp att anpassa utifrån nivån på stickningen – mössa, vantar, sockor eller en tröja.
De stickade plagg våra barn har – mössa, vantar och raggsockor.
Så här motiverar HUI själva årets julklapp:
I en orolig tid, där ett krig i vårt närområde har lett till en ekonomiskt svår situation för många hushåll och stigande elpriser har bidragit till att många sänkt värmen i sina hem, på arbetsplatser och i skolor. Samtidigt har intresset för hantverk och DIY återuppväckts. Årets Julklapp 2022 är det hemstickade plagget – en värmande gest att ge bort till sina nära och kära.
Sett ur minimalistiskt perspektiv så tenderar kläder att vara en svår sak att ge i present om man inte känner mottagaren väldigt väl och vet vad som går hem i färg och stil osv. Dock tänker jag att ett par hemstickade, värmande sockor eller vantar, oftast går hem.
Men i övrigt skulle jag vara sparsam med att lägga mycket tid och energi på att sticka något plagg som riskerar att bli liggandes i en byrålåda, alla är ju tyvärr inte stora fan av stickade plagg, för att de kan vara just – stickiga. :)
Flyget har verkligen blivit den stora klimatfrågan i Sverige. Och flygandet ska ifrågasättas, det är trots allt ett ”enkelt” sätt att leva mer klimatsmart att låta bli att flyga. Särskilt eftersom många av oss gör det främst för nöjes skull och inte av nöd.
Men vi måste samtidigt ha med oss att flyget bara är en hållbarhetsparameter av flera. Det allra viktigaste borde vara individers (och företags) totala klimatpåverkan. Men i just Sverige har flyget blivit ett oerhört känsligt ämne och det som får mest fokus. Trots att skaffa fler/många barn, skulle kunna vara mer kontroversiellt eftersom det leder till betydligt större utsläpp på lång sikt, och båda grundar sig i egoistiska handlingar.
Men det är bara den som någon gång flyger som riskerar att behöva stå till svars. Den som däremot avstår flyget kan sitta tryggt och äta en köttig hamburgare i sin suv, bila upp till fjällen regelbundet, köra fritidsbåt, renovera sitt oslitna kök, köpa ny vinterjacka varje år, låta pensionspengarna investeras i oetiska fonder och skaffa fyra barn. Utan att bli ifrågasatt. Typ. :)
Samtidigt får man ha med sig att ett gäng storföretag står för majoriteten av utsläppen i världen idag. En rapport nämnde att 100 av världens företag idag står för 70 % av världens utsläpp. Jag vet att den siffran har ifrågasatts, men faktum kvarstår – planetens framtid ligger i ett gäng multinationella företags händer. De har förmågan att påverka jordens klimat och samlade ekosystem genom att de själva idag har gigantiska utsläpp och ofta har små och mellanstora företag i sina leverantörskedjor.
Bara i Sverige står tre företag för lika stora utsläpp som samtliga personbilar i Sverige (SSAB, Cementa och Preem). Ändå tror vissa att om vi kan få Isabella Löwengrip (eller valfri stor influencer som flyger på semester) att undvika flygande så når vi klimatmålet. Det är naivt.
Flyget är en klimatbov och vi behöver flyga mindre och välja bort de onödiga flygresorna, samtidigt släpper klädindustrin ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop, enligt FN:s handelsorgan Unctad. Och att köpa ekologisk bomull hjälper inte om energin som går åt vid tillverkningen kommer från kolkraft. Det är strukturer i samhället och konsumtionsmönster hos individer som behöver förändras.
Livsmedel nämns ofta som en stor klimatpåverkan särskilt i ett land som Sverige där majoriteten har råd att äta stor andel kött. Men mat måste vi ju äta, åtminstone i någon form, till skillnad från att flyga. Hur man än vänder på det är flyget en egoistisk handling.
Precis som att skaffa barn är en egoistisk handling. Det är ändå intressant att avstå barn är den största klimatfrämjande uppgiften man kan göra, enligt en forskningsrapport från Lund (tillhörande bild nedan). Ändå är det otroligt få med många barn som får utstå kritik ur ett klimatperspektiv. För mig är att låta bli att skaffa ytterligare ett (högt efterlängtat) tredje barn den absolut största uppoffringen vi själva gjort, jag som alltid drömt om en stor familj. Det är också det jag är mest rädd att ångra i framtiden. Men vi har ändå gjort det valet och fokuserar på att vi har två helt underbara barn. Ibland behöver man jobba med acceptansen och förnöjsamheten. :)
Någonstans bottnar det i att göra medvetna val och det kan var och en göra på många olika fronter. Välja ett miljövänligt jobb nära där man bor eller dit kollektivtrafiken går, ett jobb man inte behöver flyga på tjänsteresa i och kanske även jobbar för en bättre miljö på ett eller annat sätt. Vad köper vi hem för livsmedel och vad äter vi. Hur många mil får bilen gå per vecka och vilken typ av bil är det vi kör. Hur bor du både vad gäller storlek, typ av boende, uppvärmning och energiförbrukning? Hur ser ditt och din familjs konsumtionsbeteende ut och var placerar du dina pensions- och sparpengar?
Någonstans är det enda som är intressant och relevant att prata om det totala fotavtrycket. Den skada vi som helhet orsakar andra människor och miljö genom vårt sätt att leva, och samtidigt vilka goda val vi gör för att skapa en mer hållbar värld.
Ändå smalnar vi ofta ner det till att handla om flygresor. Kanske för att det känns enkelt och är väldigt konkret. Frågan om flyg har blivit allmänt symbolisk. Och den gör att vi kan gå på individer, vilket är mycket enklare, än att försöka förstå hur vi kan påverka strukturer i samhället, politiskt eller storföretag.
Mitt mål med detta inlägg är inte att försvara vår egen flygresa eller skriva ett avlatsbrev. :) Utan att öppna ögonen för att man kan se världen och klimatkrisen som större än en sällan-flygresa. Men det finns otroligt mycket normer kring vad som är okej att kritisera och inte. Flygresa – javisst. Köra suv – nja inte direkt. Skaffa många barn – absolut inte, tvärtom – gratta!
Och i grunden är det bra att bli ifrågasatt för ens beteende. Jag är för flygskam, vilket jag skrivit om i blogginlägget här tidigare. Om alla krävs på en förklaring kring varför de väljer att flyga, så kanske de åtminstone tänker till och avstår någon resa. Eller ser till att det där internationella jobbmötet sker digitalt istället. De allra flesta människor flyger inte av ondo, de vill bara vara lyckliga. Precis som du. :)
För att knyta an till blogginläggets rubrik, så tror jag tyvärr inte att vi räddar planeten genom att (bara) sluta flyga. Men däremot kan du vara med och bidra till att rädda planeten genom att låta bli att flyga. För hur man än vänder och vrider på det, kommer flyget i dess nuvarande form alltid att ge upphov till väldigt stora utsläpp på individnivå.
Nu vill jag gärna höra dina tankar på detta heta ämne? :)
Det finns ett annat sätt att leva. Utan heltidsjobb, höstförkylningar och novembermörker. Ett sådant sätt testar vår familj just nu under en åtta veckor lång ”thaimout”.
Vi är ute på vad vi tror blir vår familjs sista flygresa, vår andra flygresa totalt som familj. Vi tvekade länge om vi kunde tänka oss att flyga, men landade efter mycket velande i ett ja. Ca 8 års ekonomiskt sparande ligger bakom att vi nu befinner oss på en ”longstay” med 8 veckor i Thailand med barnen på Svenska Skolan här. Vi började spara till ”en långresa med framtida barn” efter vår resa till Nya Zeeland 2013 där idén och starten på bloggen Minimalisterna föddes. Då visste vi inte när i tiden resan skulle bli av eller hur många barn som skulle med.
Var det inte just var 8:e år som klimatforskare på Leeds Universitet kom fram till att en längre flygresa var okej? Rapporten med konkreta punkter kring vår konsumtion och livsstil, som var en skön kontrast jämfört med politikernas luddiga eller obefintliga riktlinjer kopplat till miljö och klimat. Rapporten finns länkad i Månadens inspiration juli 2022.
Även om flyget släpper ut lika mycket oavsett hur länge man är bortrest, eftersom flygsträckan ju är densamma. Så skulle jag ändå vilja att det var så här folk reste om man nu ska ta flyget. Få resor men vara borta länge. Vi skulle själva aldrig åkt på en tvåveckors charter hit eller till annan flygdestination. Det hade vi inte kunnat motivera. Men nu byter vi ut vardagen för både oss vuxna och barnen under två månader. Om fler gjorde så, så skulle antalet flygresor automatiskt minska, av både privatekonomiska skäl och praktiska skäl (få ihop det med jobb, barn, skola osv).
Det är ju trots allt det totala klimatavtrycket i ens livsstil som räknas. Och vi är trygga i att vi lever hyfsat klimatsnällt på väldigt många olika fronter i vår vardag. En flygresa är såklart alltid på den negativa klimatsidan, oavsett anledning bakom. Men kanske kan vi inspirera att resa på detta sätt, istället för på den årliga ”slentrian chartern”, som förvånansvärt många svenskar reser på.
Nu är vi här sedan en dryg vecka och börjar komma in i vår nya vardag. Vi har landat i lägenheten vi hyr, barnen har kommit in i sina klasser i Svenska skolan, våra egna rutiner för jobb på halvtid har börjat sätta sig efter höstlovsledighet, och vi har fått koll på det basala som behövs för att vår vardag ska fungera.
Vi har aldrig tidigare varit i Thailand. Och vi tror inte att vi kommer tillbaka. Inte för att det inte är fantastiskt. Det är ett paradis på flera sätt. Men vi tror att detta blir en ”once in a life time”-äventyrsresa på sitt unika sätt för vår lilla familj. Det är vi enormt tacksamma över att kunna genomföra. Två månader med mer tid tillsammans, känna friheten som en minimalistisk livsstil kan skapa samt ett betydligt enklare liv.
Är drömmen om en ”longstay” tillräckligt stark så löser de flesta allt runtomkring på olika sätt för att få det att funka. Det finns det många familjer som vittnar om.
Nästa blogginlägg kommer handla om det här med flygresor som blivit en allmänt symbolisk klimatfråga i Sverige och normerna kring vad som är okej att kritisera när det kommer till mer eller mindre ohållbara val i livet. Håll utkik på bloggen. :)
I våras läste jag boken ”Fyra tusen veckor” av Oliver Burkman, en otroligt läsvärd bok på så många sätt. Ett av många tänkvärda ämnen som boken berör är vad friheten och mer ledig tid, som så otroligt många strävar efter, egentligen är värd?
Tid är inte en resurs som blir mer värd ju mer du har av den. Tiden får sitt värde av hur många andra människor i din omgivning som också har tillgång till den och hur väl deras andelar är samordnade med din.
Det kan liknas vid konton på sociala medier – det spelar igen roll hur många sociala medier-konton du skapar, om inte andra också har det och de på något sätt är sammanlänkade med ditt. På samma sätt med telefoner – det spelar ingen roll om du har jättemånga – det blir värdefullt först när andra också har en telefon och de på något sätt kan sammanlänkas med din.
Att ha oändligt mycket ledig tid är inte särskilt värdefullt om du måste uppleva den på egen hand. För att friheten och den lediga tiden ska bli värdefull, behöver den vara synkroniserad med andras frihet och lediga tid.
En forskningsstudie i Sverige från 2013 av Terry Hartig, påvisade att människor blev lyckligare när de gick på semester. Och att livsglädjen ökade i tak med att allt fler svenskar gick på semester, det vill säga i takt med att tidssamordningen ökade. Kanske för att det var enklare att vårda relationer när fler var lediga, samt att många kunde koppla av mer när hela eller större delen av kollegorna också var lediga.
Om man strävar efter med ledig tid och större frihet. Är det samtidigt viktigt att reflektera över vad man vill göra med den här lediga tiden och friheten. Tiden måste på ett eller annat sätt vara meningsfull för att kännas värdefull.
Men brukar säga att ökad lön bara gör en lycklig upp till en viss summa omkring 50 000 kr / månad, efter det planar kurvan ut rejält. Det vill säga efter den summan blir man inte lyckligare av att få ändå mer pengar. Kanske är det likadant med ökad frihet och mer tid. Att man blir lyckligare upp till en viss nivå med mer ledig tid. En hel extra semestervecka eller jobba 75 % osv. Men när lediga tiden blir allt för stor så blir den kanske inte lika meningsfull och därmed inte lika mycket värd…?
Vad tror du? Dela gärna med dig av dina tankar om det här. :)
Om två månader har förväntansfulla barn förhoppningsvis fått några av sina önskningar uppfyllda. Då stundar nämligen årets största konsumtionshögtid – julen med crescendot i form av självaste julafton.
När man har ett minimalistiskt mindset, så inser man att julen är en stora utmaning. Omgivningen insisterar på att ge presenter och ens minimalistiska ideér blir utsatta för tuffa test. Även minimalister kan såklart älska att få genomtänkta presenter, liksom att ge detsamma till andra. Men många känner mer en förpliktelse att ge gåvor och har dålig koll på vad andra skulle uppskatta eller redan äger och har. Vilket leder till onödig konsumtion, oönskade gåvor och dammsamlande prylar.
Men det går att fira jul utan att känna att man bara byter prylar med varandra. För julen handlar ju egentligen främst om att umgås med människor man tycker om. Och bland det finaste du kan ge en annan människa är din tid samt fulla närvaro och uppmärksamhet.
Nedan får du 3 konkreta tips på hur du kan göra för att minimera högen med julklappar.
Kommunicerapreferenser. Nu i slutet av oktober kan det kännas avlägset att fundera kring hur ni vill göra med julklappar och julfirande, men det är ett bra sätt att få till en förändring. Helt enkelt ta en dialog med släkt/familj kring upplägg, prioriteringar och julklappar. Det är dags att tänka hållbart kring julfirandet, hållbart för dig och hållbarare för planeten. Om du inte ens vågat lyfta frågan i god tid innan jul, kan du inte komma och klaga i efterhand på hur det blev.
Ge konkreta alternativ. Hjälp din omgivning genom att ge konkreta förslag i linje med dina värderingar. Kanske sparkar släkten bakut om du föreslår att ni vuxna inte behöver ge presenter till varandra. Föreslå då att ni vuxna kan ge gåvor med förbrukningsvaror (ljus, tvålar, mat, dryck) till varandra. Är mor- och farföräldrar oförstående till att barnen inte behöver ett berg med leksaker? Hjälp dem genom att ge tydliga exempel på vad barnen har behov av eller julklappar ni själva skulle vilja se (kanske presentkort, aktiviteter tillsammans, årskort osv).
Agera förebild. Om du är den som vill ha en annan sorts julfirande, visa på praktiskt hur det kan gå till. Ge den typen av julklappar som du själv skulle vilja se mer av. Och om släktingar vill ge dina barn många julklappar så håll själv tillbaka på julklappar till barnen. Vi har till och med gått så långt som att inte ge några julklappar alls till våra barn (det funkade när de var små). Smyg in förändringar där det går, så kan du genom ditt agerande steg för steg få till den typen av hållbart julfirande du önskar.
Ett lite mer drastiskt tips är att resa bort över jul. Vi har exempelvis firat våra två senaste jular i Orsa Grönklitt med bara vår lilla familj, visserligen på grund av corona, men jag skulle vilja påstå att det även minskat julklappshögen. :)
Går inte dina ideér hem fullt ut i år, så gläd dig åt att du åtminstone har sått ett frö. Och du kan ändå ta till delar av knepen ovan för att få en mer värderingsstyrd jul. Till nästa år har kanske fler i din omgivning fått insikter i linje med hur du skulle vilja fira jul.
Hur gör ni med julklappar i din familj och är du nöjd med det sättet?
I reklamsamarbete med Storytel och ett erbjudande till dig.
Precis som naturen som på hösten saktar ner och släpper taget om löven som gjort sitt stora arbete under sommaren, så kanske vi borde varva ner och göra mindre i takt med att dagarna blir mörkare och kortare.
Jag brukar bli mindre sugen på kvällspromenader när mörkret kommer och har svårare att ta mig ut på en kvällsjoggingtur i höstkylan. Istället blir det ofta soffan med en kopp te och en bok antingen i knät eller i öronen. Och det kan vara helt okej den här tiden på året. Allt har sin tid under året med våra olika årstider som kommer och går. Därför tipsar jag gärna om några böcker jag har läst eller kommer att läsa denna höst!
Och blir du också lässugen så får du just nu 30 dagar gratis läsning och lyssning hos Storytel på länken här. Ingen bindningstid. Erbjudandet gäller både nya kunder och tidigare kunder. Så – böckerna jag läser och lyssnar på uppkrupen i soffan i höst eller kanske under en höstpromenad:
Decluttering at the Speed of Life – Dana K. White. En riktig inspirationsbok för dig som gillar minimalism och att prylbanta. Hon skriver om att skifta mindset för en bestående förändring, tips när du kör fast i rensandet, hur du kan rensa rum för rum med mera. Genom att följa tipsen i boken kommer rensandet upplevas enklare och bli en naturlig del av livet.
Medvetet föräldraskap – Micke Gunnarsson. Genom sina kloka texter på Instagram lyfter Micke Gunnarsson ämnen kring föräldraskap, relationer samt barn och unga. Denna nyutkomna bok laddade jag omedelbart ner och började lyssna på, ta in och reflektera över för att lära. För det är väl det fina med föräldraskap, att det är en av de största och längsta självutvecklingskurser man kan gå. :)
Äntligen vardag! – Petter Stordalen. En peppig bok . Precis vad man kan behöva så här på höstkanten! Ett genomsnittligt liv består av ca 30 000 dagar. De allra flesta av dem är vardagar. Trots det lever majoriteten av människorna för helgerna. I denna bok får du tio levnadsregler, tips och råd för att oftare kunna känna: Äntligen vardag! :)
Där har du böckerna jag börjat läsa eller planerar att läsa i höst. Nedan hittar du dito för barnen, kanske fungerar det som inspiration inför stundande läslov/höstlov.
För barnen har vi under sommaren lyssnat och skrattat åt (med) alla Sune-böcker varvat med de mer spännande Lasse-Majas Detektivbyrå-böckerna. Men nu under hösten har vi gått vidare till deckarserien Nelly Rapp. Dessa är skrivna av samma författare som Lasse-Maja-böckerna – Martin Widmark. Nelly Rapp-böckerna är otroligt bra inlästa av Cecilia Frode och behagliga att lyssna på även för oss vuxna i bilen.
Hoppas du fick läsinspiration ovan och annars finns det ju tusentals andra böcker att välja på hos Storytel. Du får just nu: – 30 dagars gratis läsning och lyssning hos Storytel här. – Gäller både nya kunder och tidigare kunder. – Lyssna och läs så mycket du vill. – Ingen bindningstid, säg upp avtalet innan 30 dagar passerat så kostar det inget.
Vad läser du i höst? Och har du läst någon av böckerna jag tipsar om?
När du inte vet var du ska rensa och prylbanta – välj ett synligt område i hemmet. Detta skapar fördelar som ofta ger momentum till att vilja fortsätta göra framsteg i ditt prylbantande.
Men vi tar det från början, vad är ens ett synligt område? Det är precis som det låter, någon del i ditt hem där du enkelt kan se att det är stökigt. Som exempelvis plana ytor i hemmet som köksbänk, bord, fönsterbleck liksom ovanpå byrå och skänk. Även golvytor, bokhyllor, nattduksbord och andra öppna förvaringsmöbler.
Fördelen med att rensa en plats där du enkelt och ofta kan se hur luftigt, prydligt och/eller ordningsamt det blev, är att du blir påmind om förbättringen och skillnaden mot innan. Du ser och upplever den regelbundet när du rör dig i hemmet, vilket kan skapa motivation till att fortsätta på samma spår inom flera områden.
När du rensar exempelvis en strumplåda eller skrivbordslåda, så är det enbart när du öppnar strumplådan eller skrivbordslådan som du påminns om att du rensat. Det gör att den positiva effekten av att ha rensat inte blir lika tydlig eller frekvent.
Nästa gång du inte vet var du ska börja prylbanta – se dig omkring i hemmet och välj ett synligt område där du ofta får njuta av framstegen.
Så gå en runda i hemmet, hittar du något synligt område att rensa härnäst? Kanske redan i helgen. :)
