Författararkiv: Herr Minimalist

Väskrensning från ett manligt perspektiv

Den som eventuellt trodde att bara kvinnor har en speciell relation till väskor är enligt min mening helt ute och cyklar. Nu för tiden finns det stora mängder män som aldrig skulle ge sig ut på stan utan handväska, även om vi föredrar att kalla den manbag. Detta stämmer, som du säkert redan gissat, även in på mig då jag utöver böcker och teknik har en stark förkärlek till just väskor.

Mina krav på väskor är att de ska vara av hög kvalité, nästan överdrivet praktiska, diskret designade men samtidigt ha någon detalj eller två som gör dem lite spännande. Dessa kriterier har gjort att jag utvecklat en snudd på osund relation till märket Crumpler och över tiden samlat på mig en hel del väskor i jakten på det perfekta setet.

Men hur många väskor behöver jag egentligen? Troligen långt ifrån det antal jag har idag. Därför inventerade jag mina förvaringsutrymmen för en komplett översikt med följande resultat:

Ryggsäck (Crumpler 15 Hour Delay) – Används som jobbryggsäck vid resor till och från arbetsplatsen när jag behöver frakta lite mer saker som dator, matlåda eller träningskläder samt som handbagage vid jobbresor. Används cirka fem dagar i veckan.

Ryggsäck (Haglöfs Tight Pro Medium) – Används som träningsryggsäck samt som handbagage och dagstursryggsäck vid äventyrligare privatresor. Används cirka två gånger i veckan.

Axelväska (Crumpler The Beefy Pocket) – Används som dagstursväska när jag besöker vänner som bor nära eller då jag tar en tur på stan. Lite rymligare och betydligt snyggare än Crumpler Dirty Little Secret nedan. Används cirka två gånger i månaden.

Axelväska (Crumpler Dirty Little Secret) – Används som dagstursväska när jag besöker vänner som bor nära eller då jag tar en tur på stan, framförallt under sommaren. Används även som dagstursväska på äventyrligare privatresor. Används cirka två gånger i månaden.

Axelväska (Crumpler Crippy Duck Large) – Användes tidigare som datoraxelväska men har ersatts av Crumpler 15 Hour Delay då det är betydligt skönare att bära en dator på båda axlarna. Används i stort sett aldrig.

Axelväska (Timbuk2 Messenger Bag) – Användes tidigare som träningsväska men har ersatts av Haglöfs Tight Pro Medium. Används i stort sett aldrig.

Vandringsryggsäck (Fjällräven Kajka 75) – Används vid fjällvandringar, backpacker- samt äventyrligare långresor. Används cirka två gånger per år.

Resväska (Samsonite Upright X-pression 55) – Används vid kortare och mindre äventyrliga resor båda privat och med jobbet där jag enbart är borta ett par nätter. Fördelen med denna är att den inte behöver checkas in. Används cirka tio gånger per år.

Resväska (Samsonite Aeris Spinner 68) – Används vid längre och mindre äventyrliga resor både privat och med jobbet där jag är borta ett flertal nätter. Införskaffades då jag brukade shoppa på mig rätt mycket kläder och elektronik under mina USA-tjänsteresor tidigare, varvid Samsonite Upright Expression 55 inte räckte till. Fördelen med denna är att den är större samt har hårt skal, vilket skyddar innehållet bättre. Används cirka två gånger per år.

Det vill säga totalt nio väskor av vilka jag använder två ofta, fem sällan och ytterligare två i stort sett aldrig. Lite för många enligt min minimalistiska mening, inte minst efter Fru Minimalists väskrensning i höstas.

Så vad händer nu?

Jag skulle kunna klara mig med en ryggsäck och tycker överlägset bäst om Crumplerryggsäcken i vardagen med vill inte använda den på äventyrsresor, som ofta starkt sliter och smutsar ned, utan föredrar istället Haglöfsryggsäcken vid dessa tillfällen. Dessutom är det trevlig att bara kunna rycka den alltid förberedda Haglöfsryggsäcken då jag ska promenera mina fem minuter till gymmet i vårt bostadsområde. Båda får tills vidare vara kvar då jag inte vill ta ett förhastat beslut i min iver att bli klar.

Vad det gäller resväskorna från Samsonite samt vandringsryggsäcken från Fjällräven borde jag i praktiken kunna göra mig av med den stora resväskan. Den används extremt sällan och uppmanar varken till minimalistisk packning eller reseshopping. Jag tar det slutgiltiga beslutet efter min nästa USA-resa i slutet av januari.

Axelväskorna kan jag reducera från fyra till två utan några större betänkligheter. Timbuk2 och Crumpler Crippy Duck får med andra ord en ny ägare inom kort.

Avslutningsvis några ytterligare slutsatser och iakttagelser från min sida:

Jag anser mig behöva en fin- och en fuluppsättning ryggsäckar och axelväskor vilket ökar det totala antalet. Jag kanske inte borde vara så rädd om mina saker, men det ligger i min natur.

Tanken att hitta en ryggsäck och en axelväska som löser samtliga av mina behov kittlar men är troligen bara en illusion av det perfekta setet. Tills vidare blir det dubbla uppsättningar på grund av olika typer av behov.

Listor likt den ovan samt genomtänkta kontrollfrågor gör det mycket enklare att ta beslut vid rensning. Skulle jag enbart gått på känsla hade jag troligen behållt samtliga väskor.

Nu är jag väldigt nyfiken på hur många väskor du har samt hur många du faktiskt använder? Det vore även roligt att veta ifall du tycker jag har för många alternativt saknar någon typ av väska?

Det perfekta setet

14 svar

Drömmer du om det perfekta setet? En uppsättning prylar som tillsammans utgör en komplett, perfekt och optimerad enhet. Till exempel en perfekt komponerad garderob, en optimal kombination av bild- och ljudutrustning eller den perfekta uppsättningen köksutrustning?

Drömmer du även om hur enkelt och trevligt livet kommer att vara när det perfekta setet är på plats? Då garderoben är komplett och du äntligen känner dig redo att ta nästa steg i karriären, när bild- och ljudutrustningen är på plats och du äntligen kan bjuda hem vänner på filmkväll eller då köksutrustningen är fullständig och du äntligen kan komma igång med matlagningen på allvar!

Om du känner igen dig i någon av beskrivningarna ovan eller kan applicera samma sätt att tänka på något annat område i ditt liv, så är du troligen precis som de flesta andra människor, mig själv inkluderad. Det verkar finnas en längtan hos de flesta efter att ”sätta setet” det vill säga att bli helt färdigkonsumerad inom ett visst område. Att bli klar.

Vad är då bra med att fokusera på det perfekta setet?

Det är roligt att planera och drömma. Även om det är betydligt sundare att finna glädje i livet via annan stimulans än konsumtion så är det roligt att planera och drömma om det perfekta setet.

Det ökar chansen för medvetna inköp. Eftersom setet bör vara så komplett, perfekt och optimalt som möjligt så tenderar köpen på vägen mot det perfekta setet att bli mer genomtänkta och av högre kvalitet jämfört med annan mer spontan konsumtion.

Vad är möjligen dåligt med att fokusera på det perfekta setet?

Det perfekta setet är en illusion. Du når i praktiken aldrig fram till det perfekta setet under någon längre tid. Så fort du satt setet börjar du fundera på vad som kan bytas ut och optimeras ytterligare.

Det finns alltid ett nästa set. Även om du för stunden blir färdig med ett set så finns det alltid ytterligare ett set att planera och drömma om. Du blir helt enkelt aldrig helt klar, precis som med allt annat i livet.

Det är en ursäkt för att inte komma igång. Det perfekta setet används ofta som en ursäkt för att inte komma igång med något du borde ta sig för. Till exempel löpträningen du absolut inte kan komma igång med förrän du har ett par nya löparskor, en pulsklocka, löparbyxor och reflexväst.

Det rättfärdigar onödigt konsumtion. Ofta klarar du dig utan det kompletta, perfekta och optimala setet. Många delar av setet kommer du i praktiken aldrig att använda eller behöva alternativt så har du faktiskt redan fullgoda prylar som tillfredställer dina behov.

Vilka perfekta set har du identifierat i ditt liv och hur skulle livet bli annorlunda om du färdigställde dem? Och om du faktiskt har färdigställt några set, på vilket sätt blev livet annorlunda?

Pengarna eller livet!

24 svar

Har du någonsin tänkt på att den lön du får för ditt arbete är ersättning för att du byter bort det dyrbaraste du har, det vill säga din ytterst begränsade livstid? Vad har du egentligen i timlön om du tar med din ”riktiga” arbetstid samt alla ”yrkesrelaterade” kostnader i beräkningen? Skulle ditt shoppingbeteende se annorlunda ut om du vägde alla dina inköp mot livstid istället för kronor?

Dessa frågor är vad författarna Joe Dominguez, Vicki Robin och Monique Tilford resonerar kring i boken Your Money or Your Life, vilken jag läste för ett par år sedan och som totalt förändrade min syn på pengar.

Denna klassiska beräkningsmodellen för timlön efter skatt är följande:

Timlön = Nettolön / Arbetstid

Men vad författarna till boken hävdar är att modellen ovan är felaktig. Istället bör du även:

Räkna bort arbetsrelaterade kostnader från nettolönen. Till exempel det faktum att din arbetsplats geografiska placering nödgar dig att äga en bil, köpa ett månadskort på kommunala färdmedel, eller att arbetsplatskulturen tvingar dig att äta på dyr lunchrestaurang varje dag samt äga vissa typer av kläder du inte använder privat.

Lägga till de timmar som kommer av arbetet utöver dem du spenderar på själva arbetsplatsen. Till exempel de timmar du lägger på att transportera dig till och från arbetet samt de eventuella extra timmarna du på eget initiativ, och utan ersättning, chippar in då och då för att hinna med allt. Till exempel att läsa mailen på söndagskvällen eller svara i mobilen när du egentligen slutat för dagen.

Det ger en mer korrekt beräkningsmodell:

Timlön = (Nettolön – Arbetsrelaterade kostnader) / (Arbetstid + Arbetsrelaterad tid)

Plötsligt får du en timlön som är betydligt längre. Om du dessutom vänder på begreppet kostnad och istället räknar på vad varje krona kostar dig i tid så blir det riktigt intressant. Plötsligt kostar till exempel en Big Mac & Co inte längre ca 60 kronor utan ca 30 minuter av ditt liv.

Hur skulle din timlön se ut och ditt shoppingbeteende förändras om du tog aspekterna ovan i beaktning?

Tips för färdiglästa böcker

31 svar

Ska färdiglästa böcker sparas som en intellektuell trofé i bokhyllan eller bör du göra dig av med dem så fort de är utlästa? Och om du ska spara vissa böcker, hur avgör du i så fall vilka? Och de böcker som verkligen var jättedåliga, vad gör du egentligen med dem?

Jag har försökt finna svar på frågorna ovan genom att identifiera tre olika typfall du behöver välja mellan när du läst färdigt en fysisk bok:

Boken var bra och du tror dig vilja läsa om den igen i framtiden.
Boken var bra men du tror dig inte vilja läsa om den igen i framtiden.
Boken var dålig och du vill så klart varken läsa den igen eller ens läsa klart den.

Om du dessutom delar upp böcker i två huvudgrupper det vill säga skönlitterära böcker samt fakta- eller läroböcker så får du totalt sex olika scenarion. Dessa har jag listat i tabellen nedan samt markerat med grön, orange respektive röd färg enligt de fyra s:en. Jag har dock skippat alternativet sälja eftersom de flesta böcker helt saknar andrahandsvärde idag, förutom viss kurslitteratur eller motsvarande.

Grön = spara. Orange = skänka. Röd = skänka eller slänga.

Enligt mig är den bästa lösningen att skänka bort riktigt bra böcker till en vän alternativt en välgörenhetsorganisation eller motsvarande. På så sätt får en annan personen chansen att uppleva samma fantastiska äventyr eller ta del av samma kunskap som du. Om det är en vän som är villig att ta emot och läsa boken så får ni dessutom något intressant att prata om vid ett senare tillfälle.

De böcker du inte gillade eller ens läste klart bör du göra dig av med. Det kanske inte är en kanonide att lura på en vän dessa, däremot möjligen en välgörenhetsorganisation eller motsvarande som har större möjligheter att hitta en lämplig mottagare. Var boken riktigt usel kan du till och med överväga att slänga denna, för mänsklighetens bästa.

De enda böcker värda att spara är, enligt mig, dem som är mer av typen fakta- eller lärobok och som du vet att du kommer läsa igen.

Hur jag resonerar ovan låter kanske självklart för många eller i alla fall vissa, men trots det fastnar merparten av de redan lästa böckerna hemma i bokhyllan när vi klara med dem. Varför är det egentligen så och vad kan vi göra åt det?

Du tror att du kommer läsa om dina böcker. En vanlig anledning är att du tror dig vilja läsa om boken någon gång framöver. I realiteten finns det nästan oändligt många precis lika bra eller bättre böcker i världen. Därför är det synd att läsa om samma bok igen om den inte var makalöst magiskt exceptionellt bra. Oftast är det mer givande att skaffa nya intryck, perspektiv och erfarenheter genom att läsa en ny bok. Och hur ofta har du i praktiken läst om samma bok en andra eller tredje gång, speciellt en skönlitterär sådan?

Du ser dina böcker som intellektuella troféer. En annan vanlig anledning till att böckerna blir kvar i bokhyllan är stoltheten över att ha läst dessa, vilket man vill påminna sig själv och andra om. Dock är kunskap i bokhyllan inte i närheten lika användbart och imponerande som kunskap i huvudet. Att spara, förvara och frakta runt böcker du redan läst resten av livet är dessutom inte bara jobbigt utan kommer även med en del dolda kostnader. Och hur ofta har du i praktiken stått framför bokhyllan hemma tillsammans med en imponerad gäst och gått igenom dina troféböcker?

Du saknar en avvecklingsplan. En tredje anledning är att många varken har någon konkret model för vilka böcker de bör göra sig av med eller en plan för var och hur du kan göra detta. Det är helt enkelt lättast att låta dem stå kvar i bokhyllan. Hur har du historiskt sett gjort dig av med böcker du redan läst?

För att råda bot på utmaningarna ovan har jag satt ihop några tips och tricks:

Gå igenom bokhyllan enligt modellen ovan och de fyra s:en.
Hitta ett forum där du kan hitta inspiration till ny läsning, till exempel Goodreads. Då blir det tydligare hur otroligt mycket bra böcker det faktiskt finns och hur onödigt det är att läsa om en skönlitterär bok. Oavsett hur bra den var.
Hitta ett digitalt forum där du kan lista upp, diskutera och imponera andra med de böcker du redan läst eller planerar att läsa, till exempel Goodreads.
Gör givandet av böcker lite roligare genom att skriva namn, datum och betyg i boken och övertyga mottagaren att göra samma sak innan hen skänker den vidare.
Bestäm dig för att aldrig mer köpa en fysisk bok till förmån för en bra E-bookläsare. Då slipper du för ”all framtid” problemet med skrymmande böcker samt vad du ska göra av dessa innan, under och efter att du läst klart dem.

Hur gör du med redan lästa böcker? Får de vara kvar i bokhyllan och i så fall varför?

Värdet av visitkort

2 svar

Vad är egentligen syftet med visitkort? Den frågan ställde jag mig här om veckan efter att ha rensat ut min privata och urgamla suddgummissamling och ganska kort därefter fick syn på min smockfulla visitkortspärm på jobbet.

Historiskt sett har jag samvetsgrant satt in alla visitkort jag fått av kunder och partners i en pärm så fort jag är tillbaka på kontoret, lite som en maskin utan insikt och eftertanke. Mest på grund av att jag vet att det är något man ”bör” göra och något som ”alla andra” gör. Vad jag dock aldrig reflekterat över är att jag enbart vid en handfull tillfällen under min yrkesverksamma del av livet faktiskt öppnat pärmen för att hitta ett redan insorterat visitkort.

Jag funderade därför över den optimala livscykeln för att visitkort och kom fram till följande.

Ett visitkort är ett väldigt bra sätt att på ett snabbt, smärtfritt och effektivt sätt förmedla sina egna eller få någon annans kontaktuppgifter.
Ett visitkort är även bra eftersom det går att snabbt skriva ned en liten anteckning på visitkortet kring vem personen är och varför hen är intressant att hålla kontakten med.
De visitkort du mest av artighet tar emot kan slängas direkt. Antingen lite diskret på plats eller så fort du är tillbaka på kontoret eller hotellrummet.
Så fort du är tillbaka vid datorn eller på kontoret är det effektivast att lägga in de personer du vet dig vilja hålla kontakten med i ett digitalt kontaktregister.
Finns det en anteckning eller uppgift på kortet så går även den in i det digitala kontaktregistret alternativt att-göra-listan. Därefter slängs de fysiska visitkorten.

Som jag ser det finns det inget som helst värde i att behålla fysiska visitkort om du genomför punkt (4) och (5) ovan, annat än prestigen med att ha en eller flera smockfulla visitkortspärmar.

Därför slängde jag alla mina visitkort och ställde tillbaka plastfickor samt visitkortspärm i kontorsförrådet med en lättare och friare känsla i sinnet. Det kändes otroligt skönt att rensa bort ännu en onödigt samling och dessutom en ofta förbisedd att-göra-lista från mitt medvetande.

Får du visitkort av de personer du möter i ditt arbete och hur hanterar du dessa? Kanske har du lite lugnare på jobbet så här inför jul alternativt i mellandagarna och kan passa på att rensa bland dina visitkort?

Sälj inaktuella saker direkt

14 svar

Vad gör du med saker som börjar bli inaktuella eller för vilka du funnit en ersättare, men som fortfarande har ett andrahandsvärde?

För några veckor sedan köpte vi en MacBook Pro. Köpet eliminerade inte bara behovet av att ta med oss jobbdatorerna hem på kvällar och helger utan även behovet av vår iPod Touch 4G 32GB. iPoden har vi tidigare haft inkopplad till vårt ljudsystem för att spela musik från Spotify och min favoritwebbradiostation www.di.fm. Men så fort MacBooken var på plats var det betydligt smidigare att använda denna för samma ändamål.

För några år sedan hade jag garanterat tänkt att man vet aldrig när jag kan tänkas behöva iPoden igen och troligen låtit den stå kvar på TV-bänken alternativt lagt den i en låta för säkerhets skull. Med följden att denna inte längre haft något andrahandsvärde när jag ett par år senare får tummen ur och bestämmer mig för att sälja den. Några bra historiska exempel för min del är min snordyra gamla Sony MD-spelare, Apple iPod Mini, GameBoy Color, två fristående datorskärmar som alla donerats till välgörenhetsorganisationer eller slängts för att jag väntat för länge med att sälja.

Någorlunda vis av erfarenhet agerade jag helt annorlunda idag och la i samma stund vi fått hem MacBooken upp iPoden på Blocket. Inom ett dygn hade jag sålt den för 1000 kr. Riktigt bra med tanke på att jag köpte den i USA år 2010 för drygt 2 000 kr. Hade jag väntat något år hade jag troligen inte fått mer än ett fåtal hundralappar för samma iPod eftersom värdet på teknik numera har ett halveringstid i stil med grundämnet Radon.

Beslutet att sälja snabbt resulterade i en riktig win-win för mig, nya ägaren och naturen:

Jag fick tillbaka en del av inköpskostnaden och eliminerade något onödigt ur mitt liv
Den nya ägaren fick en bra pryl till ett bra pris som förhoppningsvis fyllde ett behov
En sopstation (och naturen) slapp ytterligare en giftig sak att ta hand om (tills vidare)

Har du något (inte bara teknik) liggandes i någon låda som du inte längre använder men som fortfarande har ett bra andrahandsvärde som du egentligen borde sälja? Vad hindrar dig från att ta action redan idag?

Samlingar är farliga

20 svar

Att samla på något är naturligt. De flesta har någon gång under sitt liv haft en samling antingen som barn eller som vuxen. Antingen yrkesmässigt eller som fritidssysselsättning. Men hur mycket värde tillför egentligen din samling till ditt liv?

Under en av våra rensningar i källaren nyligen hittade jag ett pennfodral innehållandes min suddgummisamling från lågstadietiden. Den hade följt med i olika lådor i över 20 års tid och på samlingars vis egentligen aldrig kommit till användning. Nu var många av suddgummina torra och dess värde lägre än någonsin då jag gör majoriteten av mina fysiska anteckningar med bläckpenna och resten på datorn eller mobiltelefonen.

Min första impuls var att skjuta på beslutet huruvida jag skulle behålla samlingen eller ej och stoppa ned dem i min ”evighetslåda” i källaren igen. Det fanns efter 20 år en hel del nostalgisk ränta upparbetad kring dessa. Men ganska snabbt tänkte jag om och valde att slänga alla utom två-tre stycken som fortfarande fungerade väl.

Men vad definierar egentligen en samling och varför är de så onödiga ur ett minimalistiskt perspektiv, det vill säga varför valde jag att slänga mina suddgummin?

Samlingar är ofta döda. De förvaras oftast undangömt i en skåp eller en låda, används ytterst sällan och plockas på sin höjd fram någon gång per år. I bästa fall står samlingen bakom en glasdörr i ett vintrinskåp och samlar damm.

Samlingar tar tid. Jakten samt eventuellt underhåll tar ofta en del tid i anspråk. Tid som oftast kan läggas på andra aktiviteter av högre värde. Fru Minimalist hade till exempel en snapsglassamling med ett glas från varje stad/resmål hon besökt. En del av semestern spenderades alltid på att maniskt springa runt och leta efter ett nytt lämpligt glas i varje ny stad. Tid som kunde lagts på att undersöka och uppleva staden eller bara ta det lugnt.

Samlingar är beroendeframkallande. Som samlare söker du hela tiden nya saker att addera till samlingen där den emotionella kicken för varje nytt objekt dessvärre blir lägre ju större samlingen blir. Skulle du någon gång bli helt klar med din samling så dör oftast glädjen helt kring samlingen och samlandet. Behållningen som är kvar är på sin höjd att organisera om denna lite då och då. Dessvärre är det ofta väldigt svårt mentalt att göra sig av med sina samlingar, mycket på grund av emotionell ränta.

Samlingar kostar pengar. Som barn är samlingar ofta av billig karaktär, till exempel kapsyler, klistermärken, stenar, bokmärken, hockeybilder och manicklar. Men som vuxen måste man ofta höja insatsen för att det ska vara intressant, till exempel antika leksaksbilar, ovanliga frimärken, konst, gamla mynt, unikt porslin med mera. Dessutom finns det ofta en dold kostnad i form av förvaring.

Samlingar har dåligt andrahandsvärde. De flesta samlingar, med undantag för dem som eventuellt kan ses som investeringar till exempel konst, har ett dåligt andrahandsvärde. Den dag du tröttnar får du med största sannolikhet inte tillbaka i närheten av den summa pengar du gav för prylarna en gång i tiden.

Samlingar har lågt värde mot insats. Med tanke på hur sällan samlare faktiskt njuter av sina samlingar och hur mycket tid och pengar som ofta lagts på processen att leta upp och förvärva samlingen så är avkastningen på investeringen låg.

Jag har som barn samlat på frimärken, klistermärken, glasspapper, suddgumming och pennor. Som vuxen har jag mer eller mindre medvetet samlat på kläder, digital musik, högskoleanteckningar och fysiska böcker. Idag är det enda samlingen jag fortfarande brottas med min fysiska boksamling men det har blivit bättre efter att jag skaffade min Amazon Kindle Paperwhite och blivit medlem på Goodreads. Möjligen samlar jag även på pengar lite beroende på hur man ser det, dock i digital form. ;)

Det jag numera medvetet väljer att samla på är erfarenheter och insikter, prestationer jag är stolt över, fina minnen från resor och andra upplevelser samt kvalitetstid med nära vänner och familj.

Vad samlar du på och hur mycket värde tillför dessa samlingar till ditt liv?

Minimalisterna

En blogg om vår väg mot ett enklare och mer harmoniskt liv med minimalism.

Författararkiv: Herr Minimalist

Väskrensning från ett manligt perspektiv

Det perfekta setet

Pengarna eller livet!

Tips för färdiglästa böcker

Värdet av visitkort

Sälj inaktuella saker direkt

Samlingar är farliga

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: