Kategoriarkiv: Hälsa

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hälsan.

Bästa ekologiska och giftfria deodoranten

9 svar

I samarbete med c/o Gerd.

När jag började läsa på och ge min in i djungeln kring ekologisk hudvård, konstaterade jag att en av de första produkterna jag ville byta ut mot en ekologisk variant var min deodorant. Detta då deodorant är en produkt som absorberas av huden. Den tas alltså upp av kroppen jämfört med exempelvis schampo, tvål och balsam som du sköljer av på ett annat sätt.

Genom åren har jag testat en rad olika ekologiska deodoranter, vissa mer naturliga än andra, allt från naturlig saltdeo till deodoranter baserade på bikarbonat, men ingen av dessa levde upp till min förväntningar, vilka inte var allt för högt satta:

  • Dölja/minimera dålig lukt.
  • Inte ge fläckar på kläderna.

Så mycket mer krävde jag inte, men jag är en person som lätt blir varm och jag svettas nog lite mer än gemene kvinna. Vilket majoriteten av de ekologiska deodoranter jag testat inte kunnat hantera. Men för två år sedan fick jag tips om deodorant från c/o Gerd fri från aluminiumklorid, alkohol och parabener. Och hittills är detta den enda deodoranten som uppfyllt mina krav dag ut och dag in, utan att göra min besviken.

Den har en doft som fungerar för både män och kvinnor (unisex) vilket jag tycker är coolt. Bästa beskrivningen är nog att den doftar skog och mossa. :) Den finns även som neutral utan doft vilket också funkar. För deodoranten sköter verkligen sitt jobb och kan klara en svettig lämning på förskola, en intensiv dag på kontoret och ett tungt träningspass på det. Den kostar lite mer än en kemikeliestinn deodorant på mataffären, men jag föredrar ändå en ekologisk deodorant producerad av ett svenskt bolag, alla dagar i veckan. Dessutom känns det bättre i magen att stötta ett svenskt företag med fokus på ekologiska produkter, baserade på råvaror från naturen.

I samarbete med c/o Gerd får du just nu 25 % rabatt på hela c/o Gerd:s sortiment av ekologiska produkter om du anger koden: minimalisterna. Dessutom hittar du just nu deodoranten som kampanj hos c/o Gerd, och med koden minimalisterna får du ytterligare rabatt på det redan nedsatta priset. Koden fyller du i under fliken ”Presentkort” när du kommer till kassan och den är giltig på hela c/o Gerds sortiment till och med 31 oktober 2019.

Har du testat c/o Gerds deodorant och vad tyckte du i så fall? Eller har du någon annan favoritprodukt från c/o Gerd som du kan tipsa om?

Detta är ett samarbete med c/o Gerd, men orden och åsikterna om produkten är mina egna. Jag har själv använt deodoranten i två år vilket du kunnat läsa om på bloggen, bland annat här.

Relaterade inlägg:

  1. Det du stöttar växer
  2. No poo round two
  3. Hållbara julklappar till den som har allt

Fjällvandra med barn

9 svar

Tidigt i våras bestämde vi att vi ville spendera mycket tid i naturen under sommarsemestern, både i vårt eget närområde men också på andra orter. En rapport från Skogsstyrelsen visar att 90% av de tillfrågade säger att utomhustid gör dagen mer meningsfull. Då borde ju mycket utomhustid under semestern göra att semestern känns mer meningsfull, eller? :)

På Instagram och framför allt på Instastories har jag visat bilder från vår semester vilken bland annat innehållit fjällvandring med barnen i Lindvallen i Sälen. Vi har fått mängder med frågor kring just att vandra i fjällen med barn så jag tänkte att det får bli ett blogginlägg kring det.

Jag tycker det är viktigt att i tidiga år visa barnen hur vacker vår svenska natur är, dels för att de själva ska bli mer mån om den i vuxen ålder, vilket forskning visar att de blir genom att spendera tid i den som barn. Men också visa hur mycket vackert och häftigt det finns att uppleva och se, som inte kräver att man tar flyget eller åker iväg särskilt långt. Här kommer ett matnyttigt inlägg för dig som är nyfiken på att spendera tid i fjällen med barn.

Var är lämpligt att fjällvandra med barn?

Det finns otroligt många fina fjällområden i vårt land, från Dalarna i söder till Lappland i norr. Storasysters första sommar var vi i Hemavan, sedan har vi varit i Orsa, Höga Kusten-området (det kanske inte räknas som fjäll dock) och i år Lindvallen i Sälen.

Ställen vi medvetet har sparat till kommande år när barnen kan gå längre sträckor och bil-/tågresan blir längre för oss är; Åre, Idre Fjäll, Grövelsjön och Abisko. Men sen finns ju även Järvsö, Funäsdalen, Lofsdalen, Vemdalen, Jämtlandsfjällen och mycket mycket mer. Särskilt om man tar sig ända upp till Lappland.

För vissa är platsen att fjällvandra given; man har en stuga någonstans, kan hyra en stuga billigt genom kontakter eller har själv varit där som barn och vill tillbaka. Eller bara hittar ett fjällområde som blir favoriten både för små och stora dit man gärna åker tillbaka.

Har man inte det tycker jag man ska utgå från längden på resan dit, vad som är smidigast logistiskt för familjen, hur lång tid man har på sig, och vad man tror sig vilja göra på plats och kolla att det går. För våra 4-5 fjälldagar var Lindvallen lagom långt bort och vi har då även möjlighet att mellanlanda hos barnens mormor och morfar på vägen dit och hem.

Flera av de större fjällområdena är anpassade för barnfamiljer sommartid med aktiviteter både inomhus, badmöjligheter och sådant som även kan locka de som inte vill vandra flera dagar i rad. I just Sälen där vi var i år, upplever jag att det är Lindvallen som är mest lämpligt sommartid. Även om de flesta åker dit snarare för att cykla MTB eller Downhill, än att vandra.

5 konkreta tips vid fjällvandring med barn:

  • Extra tid. Alla fjällutflykter kommer ta längre tid med barn. Och det är så det ska vara, så se till att gott om tid så blir utflykten mer harmonisk. För det krävs många pauser för att vila små ben och kanske få något i magen för barn, och det finns mycket att stanna till och upptäcka längs vägen.
  • Resan är målet. Det viktigaste ur barnens perspektiv är sällan att komma fram till utsiktsplatsen, sjön eller den perfekta rastplatsen. Se resan dit som målet med vandringen och äventyret för dagen. Självklart är det kul när man lyckas locka dem att nå ända upp eller fram dit man tänkt, men bli inte besviken om ni inte kommer så långt eller högt som du hoppats.
  • God matsäck. Punkterna ovan för oss osökt in på den här punkten, nämligen att ha god matsäck med sig. Det är såå viktigt för att kunna ”muta” barnen och få dem att orka lite till. I fjällen är det nämligen helt okej att muta barn, oavsett vad man som förälder lärt sig i andra sammanhang. :) Fruktbitar, nötter, russin, torkade aprikoser, klämmis, kanske någon godisbit eller bulle vid fikastunden. Det här kommer påverka hur pass mysigt man tycker det är i fjällen som barn.
  • Bärhjälp eller starka armar. Riktigt små barn har du med fördel köpt, lånat eller hyrt en bärsele eller bärstol till så att de då och då kan vila benen. Själva kör vi numera på starka armar istället och bär våra barn de sträckor de inte orkar, men då har vi medvetet valt att inte gå så långa sträckor (3-4 km vandringar denna sommar). Medan vi hade en Ergo Baby bärsele som kunde bäras på ryggen när barnen var yngre.
  • Håll humöret uppe. Det är viktigt att du har energi kvar till ett bra humör även om barnens energi har tagit slut. Om du håller på att tappa motivationen så ta en paus, stoppa något i magen eller låt barnen leka en stund. När du har barn i släptåg är det oftast kontraproduktivt att själv bita ihop och snabba på stegen för att du vet att ni snart är nära ”målet”. Orkar man själv busa, sjunga och leka när regnet börjar falla, barnens energi börjar tryta (trots russin-mutor ;) ), så är mycket vunnet.

Hur långt orkar då barnen gå?

Väldigt individuell och kopplat till dagsform. Jag vet att vår 4-åring promenerat 6 km med förskolan, men i fjällen med oss orkade hon ca 4 km själv. Trots matsäck och mutor. Klagade någon dag över myggbett, en annan över ont i baksidan av knät (växtvärk?). Men tänk på att det är en sak att promenera på cykelväg hemma, och att gå i fjällterräng. Vår 3-åring fick bäras stundtals men traskade på ungefär lika långt. Med flera fikapauser och en del mutor såklart. :)

Tält vs stuga?

Vi är inga tältmänniskor även om någon enstaka natt i tält skulle vara kul, men vi äger inget tält och bor helst i stuga när vi är i fjällen. I den livsfas vi är i nu tycker vi det är skönt att ha en bas för alla bekvämligheter som små (och stora :) ) barn behöver. Från stugan gör vi sedan dagsutflykter, antingen till fots från stugan eller åker iväg med bilen till lämplig startplats. Innan vi fick barn fjällvandrade vi från stuga till stuga längs med mer eller mindre markerade leder.

Men bara för att man har hyrt en stuga ett visst antal nätter hindrar ju inte det att man tar med ett tält (eller hyr på destinationen) för en natt på lämplig plats på fjället. Då kan man dessutom vara flexibel och anpassa tältnatten utifrån väderleken. Är det så att du älskar att tälta och resten av familjen är positivt inställd på det, så go for it! Men har en back up-plan så inte fjällresan blir förstörd för att inte tältningen går enligt plan.

Specifikt i Lindvallen, vad kan man göra med barn?

Det var första gången vi var där sommartid och vi har heller inte utforskat Lindvallen vintertid. Men det bästa vi gjorde var att åka sittliften upp på toppen och vandra till Stensjön, den överträffade alla våras förväntningar och var lagom lång vandring för barnen, drygt 3 km t o r. Se bild över Stensjön ovan.

Utöver det så tog vi en dag bilen till Sveriges högsta vattenfall Njupeskär, även det är en lagom vandring på drygt 4 km t o r. Dock ligger Naturrum Fulufjället där vandringen startar, 1,5 timmes bilresa från Lindvallen. Men vi alla tyckte det var såå värt det trots några regnskurar under vandringen och att jag redan sett vattenfallet som barn.

Annat vi gjorde eller som finns att göra utomhus i Lindvallen för stora och små;

  • Plocka blåbär eller hjortron (gjorde vi varje kväll till morgondagens frukost).
  • Besöka Fäboden och dess djur.
  • Åka till Hundfjället och gå Trollstigen (det är en skidnedfart med diverse troll där alla, ljudeffekter etc är på även sommartid, var uppskattat av våra barn).
  • Vandra Södra Kungsleden till Östfjällsstugan (start vid Högfjällshotellet).
  • Bada i Närsjön eller vid sämre väder – i det (överprisade?) äventyrsbadet i Lindvallen.
  • Springa trail och testa utegymmet bredvid Experium.

Och det mesta av det uppräknade ovan finns ju att göra någon variant av även vid andra större fjällområden. Liksom ju högre upp du kommer i fjällområdena, desto fler vandringsleder, typ.

Vilket är ditt bästa tips för att vara i fjällen med barn generellt? Och har du något Lindvallen-tips att dela med dig av som vi missade, så kommentera gärna nedan. :)

Relaterade inlägg:

  1. Vara ute i skogen med barn
  2. Ryggskottsfri förstaklass i fjällen
  3. Bebisens matplats ur ekologisk synvinkel

Att hitta sin egen dröm

3 svar

Den frihet som många minimalister strävar efter handlar även om att bygga upp sin egen drömtillvaro. En tillvaro där man har tillräckligt med tid, energi och pengar att kunna göra mer av det man drömmer om, mer av det man tycker om och det man värderar högst.

Men hur vet man egentligen att det är den egna drömmen man har målat upp och strävar mot? Idag översköljs vi dagligen av andras liv, drömmar och härliga upplevelser via sociala medier. Då är det såklart lätt att påverkas av andra och sätta upp mål och drömmar som egentligen mer är någon annans, än dina egna. Visst är det bra att inspireras av andras vägar, men det är samtidigt lätt att gå vilse. Hur vet du att det faktiskt är din dröm och inte bara något härligt du sett på Instagram, Facebook, Pinterest eller läst om på en blogg, som du strävar mot?

Jag skulle vilja ge 3 tips för att identifiera dina egna mål och drömmar:

  • Ta dig tid. En nyckel som många idag lider brist på, nämligen att ta sig tid att stanna upp och reflektera. För många snurrar hjulet och åren i ett så snabbt tempo att vi inte hinner stanna upp och känna efter. Var är jag? Vart är jag på väg? Och vart leder den nuvarande livsstilen mig? Ju mer vi jobbar, desto mindre tid har vi över till reflektion och att öppna upp för andra, nya tankebanor. Liksom mindre energi över till att börja agera annorlunda. Enklast är att göra som flocken och springa vidare i ekorrhjulet.
  • Influeras av likasinnade. Prata med vänner och bekanta som delar dina värderingar och stöttar dina drömmar, och som kanske själva har liknande mål. Samt följ personer på sociala medier som är på väg eller redan gjort en liknande resa. Att ständigt få försvara sina drömmar och mål för nära och kära, kan få vem som helst att fundera kring om det verkligen är rätt väg och börja tvivla på sig själv. Detta tips är inte samma sak som att bara omge sig med ja-sägare, men det finns olika sätt att ifrågasätta någon annan; med ifrågasättande ord och ton, eller med konstruktiva frågor och nyfikenhet. Omge dig med folk som gör det senare.
  • Ta små steg. Våga testa på din dröm eller snarare delar av den. Drömmer du om att jobba mindre? Testa att gå ner i tid under en begränsad period för att se hur det känns och hur det fungerar ekonomiskt. Har du en drömresa du vill göra? Dela upp den i delmål så att du känner att ni kommer framåt och att resan dit blir en del av målet. En större förändring eller ett högt uppsatt mål kan upplevas otroligt långt bort eller till och med ouppnåeligt, men bryter du ner det i mindre delar som var för sig blir hanterbara, känns det oftast mycket enklare. Och på köpet har du fått en plan för hur du ska nå hela vägen fram. :)

Det är ingen slump att många säger upp sig efter semestern eller börjar ta några steg mot förändringar i livet. Det är först då vi har haft tid att stanna upp och fundera hur vi faktiskt mår och var vi är på väg. Kanske även haft tid att diskutera och reflektera över vad som är realistiskt och vad som egentligen är ens egna dröm.

Vad drömmer du om? Och ändå viktigare, är det din egen dröm eller någon annans? :)

Att kunna cykla till jobbet kan vara en dröm för vissa.

Relaterade inlägg:

  1. Sammanfattning: En månad med långsamhet
  2. Så enkelt men ändå så svårt
  3. 2019 mål och drömmar

Att jobba lokalt

19 svar

Strax efter att vi flyttade till hus i höstas så valde jag att byta jobb. Istället för att fortsätta pendla in till stan, så började jag jobba lokalt i kommunen vi bosatt oss i. Vissa tycker att det finns en charm i att pendla in till Stockholm, få ta del av den storstad man ändå bor i (eller strax utanför), kunna möta upp vänner för en AW eller lunch mm. Själv är jag uppväxt i en småstad i Dalarna och van att kunna cykla till det mesta och har egentligen inget större behov av att befinna mig i centrala Stockholm mer än i undantagsfall.

För mig lockade det mer att få kortare restid, möjlighet att cykla till jobbet, att snabbt kunna ta mig till barnens förskola och att inte dagligen vara beroende av tågtider. Men också att få ett större engagemang och inblick i den kommun vi nu bosatt oss i då vi inte har någon relation till den sedan tidigare.

På gott och ont hade jag ett roligt och utvecklande jobb med otroligt bra kollegor mitt inne i stan, men när den tjänst jag har idag dök upp strax innan vi skulle flytta, kunde jag inte låta bli att söka. För rent krasst så är utbudet lägre av spännande tjänster som ekonom/analytiker, ju längre ut från storstan man kommer.

Vad är det då för jobb jag har? Jag jobbar med det som du eller dina barn med stor sannolikhet sysslar med på fritiden i vår kommun. :) Ett jobb där jag får kombinera det bästa av flera världar; ekonomi, analyser, föreningsliv, friluftsliv, bibliotek, kultur och hållbarhet.

Jag vet att det kanske låter rörigt, men jag ser det bara som väldigt varierat vilket passar mig. Rollen jag har är som controller på fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen i vår kommun. Och jag har också ett visst ansvar att driva hållbarhetsfrågor inom dessa två förvaltningar. Jag tycker att jag får komma i kontakt med de roligaste delarna som en kommun erbjuder, och kombinera det med ekonomi som jag är utbildad inom, och hållbarhet som är ett av mina intressen.

Så här ett halvår på ”nya” jobbet kan jag konstatera att det är otroligt underskattat att jobba lokalt. För mig har det givit en större flexibilitet i vardagen och betydligt större frihetskänsla. Just flexibilitet i jobbet och vardagen ska inte underskattas. Herr Minimalist fortsätter pendla till sitt jobb i stan av samma anledning. Han har ett både utvecklande och väldigt flexibelt jobb. Men jag slipper gärna vardagsstressen med att passa tågtider. Det är inte alla som upplever det som stress, men jag gjorde det när resan blev längre och alternativa resvägar färre.

När fritidsförvaltningen har AW är vi såklart utomhus. Även vintertid. :)

Att säga upp sig från ett jobb man trivs väldigt bra på är jobbigt. För man vet bara vad man har, inte vad man får. För mig var det en stor chansning att byta bort något bra, till något jag hoppades och trodde skulle kunna bli ändå bättre. Jag är glad att jag lyssnade på magkänslan och kan så här i efterhand konstatera att det blev väldigt bra! :)

vad är viktigast för dig när det gäller ett jobb? Skulle du kunna tänka dig att börja jobba lokalt?

Relaterade inlägg:

  1. Att jobba deltid
  2. Det blir sällan som man tänkt sig
  3. Minimalism på arbetsplatsen

Den underskattade förnöjsamheten

12 svar

I ett samhälle där mycket är uppbyggt kring att du ska vara missnöjd, är det otroligt underskattat att vara förnöjsam. Tänk om vi plötsligt skulle vara nöjda med det vi redan har och där vi är i livet. Då skulle vi inte i samma utsträckning shoppa, renovera, karriärklättra eller sukta efter nästa vad-som-helst.

Vår kultur bygger på att vi ska vara missnöjda och känna att vi kan vara och få det lite bättre. Vi byggt upp ett samhälle där missnöjsamhet behövs för tillväxten. Där företagen är de som tjänar mest på att vi ska känna oss missnöjda med det vi redan har. Och de har verkligen lyckats med sin marknadsföring. För vem vill nöja sig med mindre, om man kan få mer och fler?

Jag funderar ibland på vad det är som gör att vi har så svårt att stanna upp och stoltsera med att vara förnöjsamma. Är det rädslan för att andra plötsligt ska ha fler, mer och bättre än oss själva? Är det samhällets förväntningar på att vi idag ständigt ska sträva uppåt och framåt, oavsett om det gäller karriär, hemmet eller fritiden? Det är nästa pryl, nästa resa, nästa bostad, nästa utmaning, nästa karriärsteg. Hur många stannar egentligen upp, känner sig nöjda och kan landa i det längre än över en helg?

Kanske är orsaken till den ständiga missnöjsamheten en kombination av människans grundläggande drivkraft att sträva längre fram som är det som drivit evolutionen framåt. Kombinerat med företagens uppbyggnad och marknadsföring av förväntningssamhället där vi är mer intresserade av vad som väntar runt nästa hörn än vad som händer här och nu. Där vi tror att nästa vad-som-helst är bättre än det vi har idag.

Förnöjsamhet är inte samma sak som tråkigt och meningslöst. Jag tror att även väldigt drivna människor skulle må bra av förnöjsamhet, kanske är det till och med de som behöver det allra mest. Livet har plats för såväl driv och utveckling, som förnöjsamhet och tillräcklighet.

Jag anser att förnöjsamhet är otroligt underskattat. Lägg pengar på att leva istället för att konsumera. Och fortsätt att röra dig framåt, men på ett behagligt och mer hållbart sätt. Hållbart för såväl dig själv, som andra omkring dig och för planeten.

Är du bra på att stanna upp vara förnöjsam med det du redan har, eller har du en vana att ständigt sträva framåt och mot nästa mål?

Relaterade inlägg:

  1. Ser du lyckohorisonten?
  2. 2019 mål och drömmar
  3. När mer inte längre är bättre

Skärmhjärnan är mobilberoende

15 svar

Det börjar komma en del oroväckande rapporter kring skärmanvändande och vad det gör med våra hjärnor, inte minst barns hjärnor som är mer plastiska och formbara. Och jag tror dessa oroande rapporter kommer öka nu när tiden för att göra undersökningar och forska kring skärmanvändandet börjar bli längre.

I höstas publicerade New York Times en mörk artikel om hur många ur tech-eliten i Silicon Valley, det vill säga de som vet mest om hur tekniken bakom skärmarna är uppbyggd och faktiskt fungerar, håller sina barn så långt bort från skärmar som det går. Ända upp i tonåren. Sedan tidigare har det varit känt att såväl Steve Jobs som Bill Gates var restriktiva med skärmtid för sina barn. Och fler med insyn verkar gå samma väg tillmötes. Artikeln kan läsas här.

Två citat ur artikeln som är ganska talande:

”The benefits of screens as a learning tool are overblown, and the risks for addiction and stunting development seem high.”

“On the scale between candy and crack cocaine, it’s closer to crack cocaine”.

Rubriken på artikeln i New York Times.

Att lyckas med att begränsa sitt användande är dock inte helt lätt. Mobilerna är konstruerade för att trigga igång vårt belöningssystem och utsöndra dopamin. Så vi har inte bara våra hjärnor emot oss utan även de stora techbolagen som försöker få oss att spendera mer tid framför skärmarna. Såväl Facebook som Instagram har många beteendevetare och forskare inom psykiatri bland sina anställda, för att kunna skapa maximalt beroendeframkallande produkter.

Idag lägger vi svenskar i genomsnitt 3 timmar på mobilen, och plockar upp den var tionde minut. För barn och ungdomar är tiden som läggs på mobilen 4-5 timmar per dag. Och då är det här en teknik som inte ens fanns för tio år sedan. Det sägs vara den snabbaste omläggningen av ett beteende som har skett i mänsklighetens historia. Samtidigt som antalet personer som söker hjälp för psykisk ohälsa och sömnproblem har ökat under samma tidsperiod, och det finns påvisade samband mellan skärmar, depression och sömnproblem.

20 timmar i veckan med mobilen. Det är liksom en halvtidstjänst hängande över mobiltelefonen (typ). Vad skulle du kunna göra med 20 extra timmar per vecka? :)

Tester har visat att även om mobilen bara ligger i fickan på ljudlös, så räcker det för att koncentrationen på en konversation eller i ett möte ska försämras. Även om jag tror många spontant skulle tro det motsatta, att det är skönare att ha koll att förskolan eller sambon inte ringer, än att lämna telefonen någonstans och vara rädd att man missar något dödsviktigt.

Anders Hansen, som bland annat skrivit boken Hjärnstark, har nu i mars 2019 släppt boken ”Skärmhjärnan – Hur en gärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”. Kanske låter boken inte så upplyftande men jag tror den kan vara otroligt intressant och inspirerande! Och att den i likhet med hur boken Hjärnstark fick många att ändra sin syn på träning och vardagsmotion, kan få många att ändra sitt beteende och sin syn på användandet av mobiler och skärmar. En recension av boken kommer på bloggen under våren!

Är du någon gång orolig för hur mobilerna och andra skärmar påverkar oss?  Dels vad det gör med hjärnan på kort sikt men också hur det formar oss som individer på lång sikt?

Relaterade inlägg:

  1. Så gör du mobilen mindre lockande
  2. Recensioner och boktips
  3. Minimalistiska apptips – Scanner Pro (iOS)

Så gör du mobilen mindre lockande

11 svar

Bättre sömn, bättre fokus och större intresse för din omgivning. Det är några av fördelarna med att inte ha mobilen i närheten, men ändå är det så svårt att bryta vanor och låta bli den. Varför är det egentligen så och vad finns det för knep för bättre mobildisciplin?

Vi har genom åren skrivit om många tips hur du gör mobilen mindre attraktiv. Som att logga hur mycket tid du lägger på mobilen eftersom medvetenhet är ett första steg till förändring, det som numera är inbyggt i iPhone där du får en veckorapport över din skärmtid. Likaså att ta bort notifikationer, sociala medier-appar, använda mobilparkering, spärra sociala medier-sidor i webbläsaren eller varför inte tipset om att gömma undan ALLA appar i mobilen så att du behöver öva in ett helt nytt beteende och inte ens ser de lockande färgklickarna till app-ikoner.

För de där godisfärgade apparna på din telefon triggar hjärnan att använda dem oftare. Ser man historiskt så betyder starka färger i naturen, saker av intresse. Alla färgglada ikoner på mobilskärmen betyder därför många saker av intresse. Hela tiden. Varje gång du tar upp mobilen frigörs lite dopamin i hjärnan och du får en kick. Mobilerna är programmerade för att locka till sin din uppmärksamhet visuellt, gå rakt in i ditt belöningssystem och hålla kvar dig så länge som möjligt.

Därför har jag testat att istället göra mobilens gränssnitt i gråskala. Helt enkelt för att göra den tråkigare och mindre lockande att använda som tidsfördriv.

Så här kan mobilen se ut när den är i gråskala. Startskärm + skärmdump från vårt Instagramkonto.

Detta är ett knep som många digitala minimalister gjort, och jag kände att jag var tvungen att testa. Fredag till söndag bestämde jag mig för att ha mobilen i gråskala. Och ärligt talat blir mobilen direkt väldigt tråkig. Bilder blir tråkigare att titta på i gråskala, Instagram blir tråkigare att scrolla igenom (och svårare att publicera bilder i ;) ). Till och med sms eller meddelanden på Messenger känns lite tråkigare. Mobilen känns generellt lite mindre levande och mindre som den leksak jag använder den som. Så jag tyckte det fungerade för att göra mobilen tråkigare.

Dessutom blev det tydligt hur lätt hjärnan gör kopplingar mellan färg och färgglada mönster med olika appar. Nu när jag inte såg några färger behövde jag titta noga och leta efter symboler och namnet på appen för att hitta rätt app.

Det var dock svårt att publicera bilder på Instagram och ha koll på hur de såg ut för andra (har jag mobilen i gråskala ser de alltså svart-vit ut när jag fotar, men i verkligheten blir fotona som vanligt i färg). Så inför publicering av bilder ändrade jag till färg igen. Och då kom jag på att det optimala varianten för mig nog är en kombination av gråskala och färg. Att ha mobilen i gråskala som default, men snabbt kunna ändra till färg vid behov. Och det går att lösa enkelt, mer om det längre ner i blogginlägget.

Vår gata i gråskala. :)

Hur gör man då om man vill testa att göra mobilen i gråskala:
Samsung: Inställningar – Tillgänglighet – Syn – Färgjustering – Gråskala.
iPhone: Inställningar – Allmänt – Hjälpmedel – Skärmhjälpmedel – Färgfilter – Gråskala.
Nej, de har inte gjort det lätt att hitta utan gömt det långt in bland inställningarna. Med största sannolikhet för att din mobil nu inte blir lika attraktiv att använda mer än för det nödvändiga.

Är man som jag och känner att man behöver ”fuska” och då och då under dagen och ha färg och inte orkar leta sig in djupt bland inställningarna varje gång, så kan du göra en snabbknapp. På iPhones hemknapp kan du lägga till kortkommando vad som ska hända när du trippelklickar. Där har jag lagt till att den nu ändrar till gråskala, eller färg (beroende på utgångsläget). Men risken är såklart att det blir för enkelt att byta till färg. ;)

För att skapa ett kortkommande kopplat till hemknappen gör du så här:
iPhone: Inställningar – Allmänt – Hjälpmedel – Hjälpmedelsgenvägar (längst ner) – Färgfilter.
(Oklart hur du gör på Samsung, kanske någon av er läsare kan berätta i kommentarerna. Har du en iPhone som saknar hemknapp kan du lägga till liknande kortkommando för sidoknappen.)

Sammanfattningsvis är tekniken såklart inte ondskefull i sig, men vi behöver lära oss hantera den och inte låta oss bli styrda av den. Likt att prylarna i hemmet inte ska äga dig, ska du inte vara en slav under mobilen. Vilket är otroligt svårt eftersom den är programmerad för det motsatta och stimulerar din hjärna på ett obehagligt sätt, vare sig du vill eller inte.

Kan du tänka dig att att testa att ha mobilen i gråskala? Har du något annat tips som fått dig att använda mobilen mindre?

Relaterade inlägg:

  1. Skärmhjärnan är mobilberoende
  2. Årets julklapp 2019
  3. Distraktionsburken