Etikettarkiv: minimalism

Naturlig minimalism i segelbåten

Dagarna innan fjällvandringen seglade jag tillsammans med vänner i Stockholms skärgård. Det är en årligen återkommande tradition och alltid en av de bästa veckorna under sommarsemestern.

Vad som gör segling så intressant utöver att det är roligt, utmanande och ett fantastiskt sätt att uppleva skärgården är segelbåtars tendens att tvinga sina passagerare att packa och förvara medhavda saker på ett i grunden minimalistiskt sätt för att allt ska fungera rent praktiskt.

Det är alltid en bra idé att packa så lite som möjligt baserat på konkreta behov då det tillgängliga utrymmet är begränsat. Speciellt om man är många i båten. Annars blir det snabbt kaos med prylar liggandes överallt och praktiskt taget omöjligt att ta sig fram utan att snubbla eller trampa sönder någons saker.

Det måste vara enkelt och gå snabbt att hitta det man behöver. Därför har allting en bestämd plats. Det finns ingen tvekan om var extra tampar, fendrar, ankare, landstigningsstege med mera förvaras. Då man ska lägga till någonstans alternativt då vinden ligger i, båten lutar och navigeringen kräver många justeringar och mycket uppmärksamhet finns det inte tid att leta efter prylar eller ägna tid åt att gräva och trassla fram dem bland annat bråte. Prylarna behövs direkt antingen för själva seglingsuppgiften eller för att snabbt kunna återvända till seglingsuppgiften. Så fort man är klar med något så återbördas saken till sitt bestämda utrymme.

Eftersom utrymmet är begränsat finns det inga onödiga dubletter av något. Det finns inget fin- och specialporslin, champagneglas eller speciella koppar avsedda för olika heta drycker, bara samma tallrikar, glas och koppar oavsett mat och omständigheter.

Många saker och prylar fyller flera behov. Köksbordet med dess sittplatser kan göras om till säng, mitten på köksbordet kan fällas upp och användas som skärbräda, aktern kan fällas ut till en badbrygga.

Allt som är med, både saker och inredning är optimerat för omständigheterna och konkreta behov med finurliga och praktiska funktioner. Alla avställningsytor har fördjupningar som håller glas och tallrikar på plats vid sjögång, köksskåpens handtag kan fällas in i köksluckorna för att inte vara i vägen och låser då samtidigt luckorna, belysningen är infälld i väggar och tak och är dessutom av diodtyp för att dra så lite ström som möjligt.

Allting är av bra kvalitet. Att segla ställer väldigt höga krav på materials hållfasthet. Inredning, utrustning och ytor slits snabbt om inte kvalitén är den bästa. Dessutom kan besättningen göra sig ordentligt illa om något väl går sönder. Därför tummas det inte på kvalitén även om det kostar lite extra.

Alla ytor och utrymmen som kan användas för förvaring är anpassade för förvaring. Det gäller sittytor, golvytor, väggar som ofta erbjuder praktisk förvaring bakom någon finurlig och diskret lucka.

En segelbåt tvingar helt enkelt sina passagerare att leva enkelt, praktiskt och behovsorienterat. Det är enligt mig en stor del av både charmen och utmaningen med att segla.

Rensning i sladdlådan

Sladdar har en tendens att smyga sig in i hemmet på massor av olika sätt och dessutom bli kvar långt efter att ett eventuellt behov lagt sig. Om behovet nu någonsin fanns. För många sladdar följer med som extra tillbehör då vi köper elektronik även om inte alla köpare nödvändigtvis behöver dem.

Ett bra exempel är då du köper en kamera. Då ingår oftast en laddare eller laddsladd som är mer eller mindre nödvändiga men även en sladd för att visa bilderna direkt på TV:n och en USB-sladd för att ladda upp bilderna på datorn. Desto mer teknikindustrin går mot standardiserade gränssnitt ju oftare händer det att man redan har en USB-sladd, en skärmsladd, en strömsladd eller en stereosladd som löser ens behov och plötsligt står du där med en eller flera onödiga dubbletter.

Dessutom har de flesta inklusive vi själva en tendens att spara sladdar även om vi gör oss av med prylarna de kom tillsammans med. Det innebär att vi över tiden och kanske inte alltid helt medvetet samlar på oss enorma mängder sladdar i våra lådor, vilka inte alltid fyller något direkt behov.

Vi tog därför en kik i sladdlådan med avsikt att rensa ur det som inte längre används. I processen överraskades vi båda rejält över hur mycket onödiga sladdar vi hunnit samla på oss över åren. Ni har kanske redan sett sladdelen av listan i samband med vårt inlägg om Månades in och ut i juli månad, annars kommer en repris av den här, antal bortrensade sladdar inom parentes.

  • iPhone 4-sladd (1)
  • Micro-USB-sladd (1)
  • Scart-till-S-Video-adapter (1)
  • 2xRCA till 3,5 hane-sladd (1)
  • RCA-kabel (2)
  • 3,5 stereoförlängningssladd hane/hane (1)
  • 3,5 stereoförlängningssladd hane/hona (2)
  • USB-förlängningssladd (2)
  • S-Video-konverteringssladd (1)
  • S-video-sladd (2)
  • DVI till HDMI-sladd (2)
  • DVI-sladd (4)
  • HDMI till VGA-konverter (2)
  • Strömförlängningssladd (1)
  • SCART till 3xRCA med konverter (1)
  • Strömsladd (2)

Totalt fann vi 26 sladdar vilka vi utan problem kunde göra oss av med. En del av dessa hade vi inte längre någon nytta av och andra var dubbletter av sladdar vi visserligen använder men inte behöver en eller flera extra uppsättning av. Vissa av sladdarna visste vi pinsamt nog inte ens vad de var avsedda för från början eller hur de kom in i vårt hem.

Strömsladdarna och skärmsladdarna gavs till Myrorna, vilka vi sett sälja motsvarande sladdar i sin elektronikhörna. Resten av sladdarna lämnade vi till ReTuren-bilen då vi tror att dessa är omöjliga att sälja och inte känner till någon naturlig kanal för att förmedla motsvarande saker till nya ägare. Jag frågade runt bland vänner och bekanta inklusive IT-ansvarig på jobbet men ingen var intresserad. Det tar dock alltid emot att slänga fullt funktionsdugliga saker som andra kan ha nytta av, men denna gång fick det bli så.

Har du koll på vilka sladda du har liggandes i dina lådor och om de fortfarande fyller en funktion?

Utrensning av oändliga mängder pennor

Hur många pennor behöver man egentligen? Och hur kommer det sig att man plötsligt har oändliga mängder pennor utan att man riktigt minns hur, när och varför de kom in i hemmet?

Idag började vi vår första semesterdag med att leta reda på och rensa ur alla våra gömmor av pennor. Vi gick igenom alla typiska ställen där pennor normalt gömmer sig som skrivbord, köksskåp, väskor, lådor med mera. Totalt hittade vi 89 pennor (se bild). En ganska imponerande summa med tanke på att vi bara använder en eller kanske två pennor några gånger per vecka samt att Herr Minimalist dessutom redan gjort en rensning av trasiga pennor och gratispennor när vi flyttade ihop i vintras.

Som experiment valde vi att kategorisera pennorna efter typ, behov och syfte:

  • Kulspetspennor med gelbläck – 14 st (3 röda, 5 blå, 6 svarta)
  • Fiberpennor – 8 st
  • Överstrykningspennor – 12 st (3 rosa, 3 gröna, 3 blå, 3 gula)
  • OH-pennor – 5 st (1 blå, 1 grön, 2 röda, 1 svart)
  • Märkpennor – 6 st (1 blå, 1 grön, 1 röd, 3 svarta)
  • Akvarellpennor – 12 st (diverse färger)
  • Kalligrafipenna – 1 st
  • Textilpenna – 1 st
  • Kroki-blyertspennor – 6 st
  • Färgblyertspennor – 5 st (1 blå, 1 grön, 2 röda, 1 gul)
  • Kulspetspennor – 6 st
  • Reklampennor av dålig kvalitet – 13 st

Därefter gjorde vi den övning som alltid följer naturligt av en första inventering, det vill säga att kartlägga våra egentliga behov genom att ställa oss några kontrollfrågor rent generellt och för respektive penna:

  • När, hur och varför använder vi generellt pennor idag?
  • När användes denna specifika penna senast?
  • När kommer jag att använda denna specifika penna nästa gång?

Och därefter rensade vi enligt de klassiska fyra s:en det vill säga spara, sälja, skänka och slänga. En stor del av pennorna var uttorkade och kunde slängas direkt. En mindre del av pennorna är fullt funktionsdugliga med fyller inget behov hos oss alternativt är en dubblett, dessa tar vi till våra arbetsplatsers kontorsförråd. En del av pennorna kommer vi ge bort till vänner och släktingar med barn som har betydligt mer nytta av dem. Totalt behöll vi 23 olika pennor.

Vi kom även fram till några ytterligare insikter genom denna rensning.

Vi kommer aldrig mer att plocka på oss reklam- och gratispennor igen om det inte finns ett konkret behov och enbart om dessa dessutom är av bra kvalitet. Dock är dessa typer av pennor nästan alltid av dålig kvalitet och blir därför bara liggande oanvända.

De pennor vi redan äger och gillar kommer vi fylla på med nya bläckpatroner när de är slut. Det är dumt att slänga hela pennan då bläckpatronen kan bytas ut. Köper man en lite bättre penna som till exempel våra personliga favoriter för vardagsbruk, Pilot G-2 07 (Herr Minimalists favorit) och Pilot Supergrip M (Fru Minimalists favorit), så går det nästan alltid att köpa till extra bläckpatroner till en minimal kostnad.

En anledning till att vi både köpt och på annat sätt tagit hem så många dubbletter av pennor för samma behov beror på att vi inte haft översikt över vilka pennor vi faktiskt redan har. Ofta beror bristen på översikt att pennorna är spridda på för många olika ställen alternativt att man äger för många pennor och inte orkar sätta sig in sitt eget utbud. Denna insikt kan för övrigt appliceras på mycket annat som kläder i garderoben med mera.

Den gamla klassikern proaktiv konsumtion är som vanligt en återkommande anledning till att vi hittar helt oanvända saker, i detta fall pennor, överallt i våra förråd och förvaringsutrymmen.

På det hela taget var det en riktigt rolig och intressant övning att rensa ut pennorna. Vi hade mycket fler pennor än vad vi initialt hade gissat och det tror vi gäller de allra flesta människor. Efter rensningen kändes det som vanligt otroligt skönt och befriande att bara äga det vi faktiskt behöver samt ha full kontroll på vilka saker detta är och var de är förvarade.

Hur många pennor har ni totalt i era hushåll?

Seriestripp – The weight of things

På bloggen The Everyday Minimalist hittade vi en härlig seriestripp med minimalistiskt tema som de i sin tur hämtat från en annan blogg som heter Stuff No One Told Me som vi vill dela med oss av. Serien beskriver på ett bra sätt samt många av de steg som de flesta minimalister på ett eller annat sätt har gått igenom för att ta sig dit de är idag. Vi börjar med ett favoritcitat från seriestrippen som kan vara ett av hindren som gör att många kör fast och har svårt att släppa ifrån sig prylar.

”During the process I thought a lot about how we value the objects we own, and how they can remind us of certain moments in our life.”

Tecknad serie om minimalism

Vi skojar ibland om hur det skulle vara om alla våra ägodelar rymdes i ett par resväskor. Om frihetskänslan verkligen skulle överstiga känslan av tomhet, saknad och möjligen utsatthet. Vi själva har inga ambitioner att gå fullt så långt med vår minimalism och det är inte heller den typen av extrem minimalism vi vill uppmuntra till på bloggen, men tanken är inspirerande.

Hur långt är du beredd att gå i din strävan mot ett mer minimalistiskt liv, hur få resväskor tror du att du kan klara dig med?

Lever vi som vi lär?

Vi förespråkar en minimalistisk livsstil av flera olika anledningar och på flera plan i livet, vilket vi tidigare skrivit om bland annat här. För oss är detta en resa som vi hoppas ska prägla resten av våra liv, det är ingen temporär fluga och heller inte något årligen återkommande spurt som den klassiska vårträningen inför beach 20xx. Det ska bara finnas där, varje dag, varje vecka, varje år.

Men hur väl lyckas vi egentligen med detta i vårt eget hem?

Generellt har det gått bra. Vi har ännu inte hunnit gå igenom och rensa bland alla önskade utrymmen i lägenheten än, men de som står på tur känns inte som några problemområden utan kräver bara sin tid. Vi har dock identifierat tre områden där vi inte riktigt når ända fram i vårt minimalistiska tänk och där vi inte har någon optimal lösning ännu:

Cyklar. Vi har en varsin modell dyrare cykel. Fru Minimalist har en racercykel som har tagit henne 30 mil runt Vättern och Herr Minimalist har en kvalitativ mountainbike. I den bostadsrättsförening där vi bor har vi någon gång per år inbrott i cykelförråd samt i privata förråd vilket gjort att vi av säkerhetsskäl har våra cyklar antingen på balkongen eller inne i lägenheten.

Då vi inte har något tak på balkongen får cyklarna utstå ganska hårda påfrestningar om de står där ute året runt och de tar dessutom upp stor del av balkongens yta. Därav har vi cyklarna ståendes växelvis ute på balkongen och inne i lägenheten. Inte optimalt och det känns absolut inte minimalistiskt.

Förrådet. Vi bor i en tvåa på 60 kvadratmeter och trots att vi försöker leva minimalistiskt så råder viss brist på förvaringsutrymme i lägenheten. Detta gör att många saker som inte används varje vecka åker ner i förrådet, exempelvis resväskor, vinterjackor, extrastolar, presentinslagningsgrejer och annat. Och tillsammans med skidutrustningar, balkongmöbler, vandringsryggsäckar, blomlådor, uppblåsbar gästsäng med tillbehör samt diverse flyttkartonger fyllda med emballage med mera, så blir det snabbt fullt. Vi har idag lyckats skapa det där förrådet som jag tidigare tittade snett på hos mina grannar.

Därför är det hög tid att rensa, våga slänga och göra oss av med saker som inte längre används. Exempelvis Herr Minimalists gigantiska hockeytrunk med gamla kampsportsgrejer som användes senast 2005. Eller Fru Minimalists sparade vinterjackor eller gigantiska jag-ska-flytta-utomlands-och-aldrig-mer-komma-tillbaka-resväska. Men oavsett om, eller snarare när, vi rensar ut det vi faktiskt inte använder längre så kommer förrådet att förbli mer fullt än vi föredrar.

Dagliga post- och tidningshögen. Vi ser den varje dag men mot veckans slut är den plötsligt borta för att någon dag senare dyka upp igen med nytt innehåll. Vi pratar om post- och tidningshögen som varje vecka samlas på vår köksbänk. Tidigare lade vi den alltid på köksbordet vilket vi båda störde oss på vid varje måltid och som vi även beskriver i inlägget Plocka, pimpa och bryta gamla vanor. Numera lägger vi posten på samma del av köksbänken vilket inte heller är den optimala lösningen.

På helgen tar vi vanligtvis action på högen och läser, slänger och om nödvändigt sorterar in i pärmar och på måndag eftermiddag börjar vanligtvis en ny hög sin tillväxt. Vi vill inte under veckan gömma undan posten i ett skåp där den riskerar att bli bortglömd och vi har hittills inte riktigt kommit in i vanan att gå igenom högen varje kväll. Därför ligger den tills vidare kvar på köksbänken under vardagarna och småstör.

Tips på fiffiga lösningar på dessa tre ominimalistiska problemområden mottages tacksamt! :)

Konsten att inte läsa färdigt en bok

Kan man sluta läsa en bok innan man är klar med den eller bör man slutföra det man har påbörjat? Jag skrev tidigare ett inlägg om bättre fokus med minimalism i bokhyllan men insåg i efterhand att jag glömt att utveckla vikten av att avsluta böcker när de utvecklas till negativa tids- och fokustjuvar.

Jag har, precis som de flesta andra, en tendens att vilja slutföra det jag påbörjat. Det gäller privata projekt, uppgifter på jobbet och såklart även böcker. Jag har drag av vad man i datorspelssammanhang ofta kallar en completionist, det vill säga någon som har svårt att göra något halvdant utan måste fullfölja till 100%.

Detta är naturligtvis inte alltid bra. Jag har vid flera tillfällen tvingat mig själv att läsa klart en bok som jag redan efter några kapitel insett mig inte ha någon behållning av, för att slippa dåligt samvete.

Det är såklart fel ur vårt minimalistiska perspektiv där vi lägger vikt på att eliminera onödiga kostnader i form av både pengar, tid och fokus. Tiden jag lägger på att kämpa mig igenom en ointressant bok skulle jag till exempel kunna lägga på att njuta av en bra eller intressant sådan istället. Faktum är att nästan vad som helst är bättre än att lägga sin fritid på att läsa och lära sånt man inte har intresse eller behållning av.

Därför har jag etablerat ett par kriterier som tydligt identifierar min brist på motivation även om jag själv kanske inte alltid är fullständigt medveten om denna. Om boken uppfyller ett eller flera av kriterierna nedan avslutar jag omedelbart läsandet, numera med gott samvete:

  • Jag ser inte fram emot att läsa boken.
  • Jag läser i praktiken aldrig boken.
  • När jag väl tar mig tid att läsa boken så avbryter jag ofta snabbt för att pyssla med annat.

Mitt avslutande tips är att fysiskt göra sig av med böcker som uppfyller kriterierna ovan genom att till exempel ge bort dessa till någon välgörenhetsorganisation eller en vän som du tror kommer ha större behållning av den. Då slipper du drabbas av dåligt samvetet varje gång du ser den i bokhyllan framöver. Du kommer med största sannolikhet ändå inte att försöka läsa igenom boken igen och då finns det faktiskt ingen anledning att behålla den.

Bättre fokus med minimalism i bokhyllan

För några dagar sedan skrev jag ett inlägg om minimalism i RSS-läsaren och i samma veva kom jag att tänka på att många av de utmaningar jag upplever där ofta återkommer kring böcker för min och säkerligen många andras del, vilket jag tänkte utveckla i detta inlägg.

Jag kanske ska börja med att erkänna att jag älskar böcker. Riktigt bra skönlitterära böcker slukar jag på en eller ett par dagar och om jag inte har självdisciplin så riskerar även en del av nätterna att gå åt.

Samma sak gäller mer faktabaserade böcker samt självutvecklingsböcker. Jag kan efter att ha läst ett par recensioner på nätet bli så sugen på att läsa att jag knappt kan vänta tills jag får slå upp boken och ta del av innehållet med potential att förbättra och förenkla mitt liv.

Detta låter kanske inte som något problem men det tar sig ibland lite osunda former utifrån vårt minimalistiskt perspektiv.

Historiskt sett har jag samlat böcker jag velat läsa i listor i till exempel Simplenote och när dessa växt till sig lite har jag inte längre kunnat hålla mig utan beställt hem upp till 10-15 böcker åt gången. Många av dessa böcker har jag nu flera år senare fortfarande inte läst och de är idag inte längre relevanta för mig. Det jag gjort är helt enkelt att ägna mig åt proaktiv konsumtion med resultatet att jag lagt pengar på något som troligen aldrig kommer komma till användning.

En annan fälla jag fortfarande faller i då och då är att jag trots att jag redan läser en bok blir så nyfiken och sugen på att läsa ytterligare en bok att jag plötsligt sitter med två, tre kanske fyra böcker igång samtidigt. Det är först och främst inte speciellt fokuserat gjort av mig och då och då slutar det med att jag helt tappar kontakten med någon av böckerna. Detta trots att jag egentligen är intresserad av innehållet.

Därför har jag etablerat tre nya minimalistiska vanor som ska hjälpa mig undvika utmaningarna ovan.

Vana nummer ett går ut på att jag inte får köpa en ny bok förrän jag faktiskt har tid och för avsikt att läsa den snarast. Vill jag köpa en bok ska jag dessutom först ha utvärderat om inte någon av de andra redan införskaffade men än så länge olästa böckerna borde läsas först. På så vis hoppas jag undvika ytterligare olästa böcker i bokhyllan. Den betänketid mellan köpsug och handling som automatiskt uppstår tack vare beteende ovan innebär dessutom ofta att köp, av för mig mindre relevanta böcker, aldrig blir av på grund av anledningar jag tidigare beskrivit här.

Vana nummer två är att jag max får läsa en skönlitterär och en självutvecklingsbok samtidigt. Först när jag är klar med till exempel min självutvecklingsbok får jag påbörja en ny sådan. På så vis hoppas jag undvika förlorat fokus och öka möjligheterna att effektivt förankra bokens innehåll.

Vana nummer tre går ut på att i förväg utifrån mina behov skapa en i tiden prioriterad fokuslista. Som exempel kanske jag ägnar juni månad åt att enbart läsa böcker om aktiehandel och juli åt böcker om personlig effektivitet. Då riskerar jag inte att försöka lära mig två helt skilda färdigheter samtidigt och fokuserar även under lite längre tid på ett och samma ämne, förhoppningsvis med bättre resultat. Detta gäller såklart framförallt fakta- och självutvecklingsböcker.

Vad tror ni om den här strategin? Hur gör ni själva, läser ni flera böcker parallellt?