Vi har tidigare skrivit inlägget Lever vi som vi lär? där vi tog upp tre exempel på när vi inte lever som vi lär, det vill säga områden där vi ännu inte känner oss som de minimalister vi eftersträvar att vara.
Därför har vi som motvikt noterat tre exempel, vilka vi är stolta över, där vi faktiskt lever som vi lär och där vi tydligt ser ett ändrat beteende sedan vi började resan mot ett mer minimalistiskt liv.
Inredningsbutiker. Fru Minimalist älskade tidigare att gå i inredningsbutiker som till exempel favoriten Village, men även mindre och mer personliga inredningsbutiker i närområdet. Dessa besöktes någon gång i månaden och Fru Minimalist kom rätt ofta hem med något fint ljus, vas, skål, fat eller annan onödig inredningsdetalj.
Dessa butiker har nu på något mystiskt sätt försvunnit helt från tankar och synfält. Råkar vi gå förbi en inredningsbutik i stan finns det inte en tanke på att gå in och konsumera eller ens fönstershoppa. Ofta går vi till och med förbi dem utan att notera att det var en inredningsbutik. Det påminner lite om när du köpt en ny bil, plötsligt ser du just den bilmodellen överallt, fast i det här fallet är det precis tvärtom, inredningsbutikerna har helt och hållet försvunnit från radarn.
Shoppa kläder eller skor. Detta har blivit betydligt mer utmanande sedan vi började rensa och leva mer minimalistiskt. Med ett minimalistiskt tankesätt blir varje inköp betydligt viktigare och på något sätt större. Vi vill att varje köp ska vara genomtänkt, ett långsiktigt bra val och passa in i den minimalistiska garderoben.
De fåtal gånger vi ger oss ut för att shoppa sker detta betydligt mer målmedvetet, behovsstyrt och planerat än tidigare. Trots att vi numera vet vad vi är ute efter inför shoppingturen så är det inte alltid det perfekta plagget finns att hitta just då. Men vad gör det när det istället kan framkalla den sköna känslan av att komma hem och ha lyckats avstå från shopping.
Proaktiv konsumtion. Vi har skrivit ett helt eget inlägg om proaktiv konsumtion, och detta är en företeelse där vi verkligen har ändrat beteende. Vi kan fortfarande komma på oss själva i mataffären med att överväga en matvara eller produkt som upplevs som extra billig eller bara god, utan att ha någon konkret ide kring när den ska användas eller om den verkligen fyller ett konkret behov. En känsla av ”bäst att passa på när jag ändå är här” eller ”det är ju ändå så billigt” infinner sig gärna. När det gör det tänker vi till en extra gång och ställer allt som oftast tillbaka varan på hyllan och följer istället vår inköpslista.
Det är härligt att kunna se de här positiva förändringarna hos sig själv och hos varandra. Det fungerar som motivation samt ger motivation att ta tag i andra områden vi där vi fortfarande har en del arbete kvar.
Har du exempel på områden där du ändrat dina vanor och tankesätt i en mer minimalistiskt riktning?
