När du rensar bland dina kläder är det väldigt vanligt att fokusera bakåt i tiden på det som varit, när det kanske är ändå viktigare att blicka framåt.
Låt mig förklara.
Det är lätt att man blickar bakåt och funderar kring frågor som; när använde jag plagget senast? Hur många gånger har det använts senaste året? Eller kanske vad plaggets PPA är? (Pris Per Användning)
Men för vissa människor är det betydligt enklare att, istället för att tänka på historien, så blickar man framåt och tänker på framtiden. Passar det här plagget för det liv jag lever nu och i den närmsta framtiden? I vilka faktiska situationer framåt kan jag se mig själv använda det här plagget? För det spelar kanske inte så stor roll hur plaggen har använts historiskt, det är ju framtiden vi sparar plaggen till.
Det bästa sättet att sen veta om osäkra plagg ska sparas eller inte, är att använd plagget för att känna av det. Jag tycker ofta det ger svaren på funderingar man har kring varför jag inte använder det här plagget; är det obekvämt, fel storlek, fel passform eller bara inte längre ”jag”? Eller så blir man glatt överraskad och inser att man bara har glömt bort plagget där längst in i garderoben eller haft fel bild av det. Och helt enkelt får upp ögonen för det och börjar använda det igen. Vilket ju är det bästa – att de plagg vi redan köpt och har i garderoben används fler gånger.
Tänker du främst på plaggets historia eller plaggets potential framåt när du rensar i garderoben?
Årets första månad har passerat och därmed är det dags för januari månads inspirationsinlägg! Sätt eller lägg dig till rätta och njut av en härlig inspirationsstund med massa tankeväckande och inspirerande läsning och lyssning!
Var du en av dem som överraskades av siffrorna som kom kring förstagångsväljarnas partisympatier i samband med valet? Kanske är det dags att ompröva bilden av generation Greta. Är de egentligen fler som tillhör generation Bianca? Om varför inte den nya generationen röstade för klimatet. Vad är det som är än mer betydelsefullt för dem som får dem att rösta blått? Lyssna på avsnittet för att förstå varför.
Om att livet i sig själv kan vara ett heltidsjobb och att vi borde reflektera mer över orimligheten att båda föräldrarna ska jobba heltid.
Och som jag kommenterade på det instagraminlägget. Jag tror tyvärr att det som beskrivs i inlägget är anledningar till att många skiljer sig. Att det sliter på relationen. Vi hinner inte vårda relationen, ”se” varandra, göra roliga saker ihop, utveckla sig själv och varandra, ta hand om sitt eget mående osv. För det upplevs inte ”akut” i vardagen i samma utsträckning som att handla, laga mat, tvätta, tjata om läxor, skjutsa runt barn osv och såklart jobba. Det är inte lätt att zooma ut och se vad som verkligen är viktigt, när livet är en enda stor virvelvind. Du hittar inlägget i sin helhet här.
I mitten av januari var det ett år sedan Björn Natthiko Lindeblad avslutade sitt liv. Han påminde oss om att leva lite mindre med knutna nävar och lite mer med öppna händer. Att vi kan ha fel. Han påminde oss om att det enda vi faktiskt kan veta om livet, är att en dag tar det slut. Ingen av oss vet hur mycket sand vi har kvar över vårt timglas midja.
Livet består egentligen bara av de små tingen, och tillsammans blir de det stora.
Vissa veckor känns DN-prenumerationstjänst värd sin kostnad bara för Emma Bouvins välskrivna och igenkännande krönikor. Förra veckan var en sådan vecka. Du hittar krönikan här, och prenumererar du inte på DN så får du små delar från krönikan saxade nedan.
Aldrig går tiden så långsamt som under oxveckorna i januari. Är det kanske då man ska passa på att njuta eftersom barnen under alla andra årstider växer upp så fort? … Jag försöker stänga av öronen, vänder ansiktet från gråskalorna och fastnar i stället med blicken på min jobbdator som ligger på skrivbordet. Nästa dag är det måndag, inser jag. En ny vecka när jag ska tvingas leverera, när jag egentligen bara vill begrava mig under duntäcket fram till påsk eller så. En längtan slog till. Efter pensionen. Tänk att bara få vara… klar. … Det får mig paradoxalt nog att börja tänka på en positiv aspekt med oxveckorna. Jag känner annars hela tiden att åren bara rinner mig ur händerna. Barnen växer så snabbt och det känns som att jag blinkade tre gånger innan de plötsligt var sex och nio. Det där med tiden, hur den försvinner. Det gör den inte under en skrikig bilresa i slaskigt vintermörker. Där går tiden snarare baklänges, precis som på måndagsmornar och under alla vardagsmiddagar där det serveras fisk.
På samma tema som podcast-tipset men med lite andra vinklingar. Exempelvis en som menar att det inte alls var generation Greta som var förstagångsväljare, utan ”generation villebråd” – en brottsutsatt generation som rättsväsendet svikit. En generation som dagligen mött otrygghet såväl i skola som samhälle, och kanske även på nätet, och detta väger tyngre än den mer långsiktiga oron för klimatet. Existerar inte generation Greta? Jodå, i form av 40-plussare som projicerar sina egna värderingar på barn och unga, menar en av opinionsbildarna i artikeln.
Det sistnämnda blev jag själv varse i möte med en 50+ vänster-lokalpolitiker förra veckan, som trodde världen skulle räddas ”snart när Greta kommer till makten”. Jösses, är ni politiker så naiva, sa jag inte, men tänkte för mig själv. Men prove me wrong, ingen skulle bli gladare.
Ett avsnitt om vad som händer när de ekonomiska klyftorna i Sverige växer. Bostadssegregation, utsatta områden, många långtidsarbetslösa men samtidigt rekordmånga dollarmiljadärer i Sverige. Skapar detta ett ökat polariserat samhälle när majoriteten i en befolkning är så långt ifrån de ”rika” med hög status och politiska kontakter? Och hur stämmer det här med den bild vi har av Sverige som någorlunda jämlikt land eller den bild vi vill att andra ska ha av Sverige. Som sagt, ett intressant avsnitt på flera sätt som du hittar här.
Hoppas du fick lite inspiration och kanske nya tankar så här i januarimörkret!
Vissa smyger sig in en och en, andra i grupp vid kalas eller jul. Men man hinner sällan rensa, skapa flashiga säljannonser eller ordna loppis, i samma takt som det fylls på med nya (eller bättre begagnade). Jag pratar om alla dessa saker som fyller våra hem.
Ett födelsedagsbarn i familjen med tillhörande presentinköp från oss samt mor- och farföräldrar fick oss att diskutera det här med inflödet av saker i hemmet. Vi har en känsla av att hemmet blir mer och mer fyllt med saker för att vi inte hinner eller mäktar med att rensa i samma takt som det kommer in nya saker, oavsett om det är barnens pysselgrejer från skolan, julklappar, behovsstyrda klädköp, köksprylar eller leksaker.
Som vi skrivit om tidigare – båda barnen är i en leksaksintensiv ålder just nu – de har samlat på sig flera olika typer av leksaker genom åren, men har ännu inte varit beredda att släppa taget i samma takt som det flödat in. Och vi föräldrar noterar att de olika leksakerna faktiskt används regelbundet, så då finns ju heller ingen anledning att stressa ut dessa. Barn är ju bara barn en begränsad tid och jag vet att åren barnen leker med leksaker är begränsad.
Men det handlar ju inte bara om leksaker. Det är även andra saker, man får en kökspryl i julkapp, en liten tänkvärd födelsedagspresent, fyndar något på second hand-butiken, fyller på en samling och köper några grejer man saknar till ett nyfunnet intresse. Och så plötsligt har det kommit in en handfull grejer som tar upp plats och ska hitta sin plats i hemmet.
Det kan ändå vara intressant att reflektera över, hur tar alla dessa saker sig in i hemmet och var tar de egentligen vägen? Det kanske inte är så konstigt att man stundtals känner ett starkt rensningssug eller att det då och då blir väldigt rörigt i hemmet när det kommer in och plockas fram saker i snabbare takt än någon i familjen städar undan och rensar ut.
För fler saker betyder, allt annat lika, mer tid till att plocka, städa, organisera, laga, förvara osv. Och färre saker betyder då såklart mindre tid att lägga på allt detta. :)
När man väl börjar prylbanta sitt hem. Får man vara ödmjuk inför att det kommer ta tid. För antagligen har det tagit lång tid att samla på dig sakerna, låt det då ta tid att även göra dig av med delar av dem.
Har du någonsin stannat upp och funderat – hur kom alla dessa saker in i hemmet? :)
Ja vi är ju redan två veckor in på det nya året, men det är någonstans här jag brukar landa, inse att det är nytt år och kunna sätta mina intentioner för året. Jag behöver lite tid att reflektera över vad som var bra med det gångna året, och vad som var mindre bra och som kan göras annorlunda framåt?
Nystartskänslan som kommer med ett nytt år ska inte underskattas. Det känns enklare att byta sämre vanor mot bättre, trots att du bara planerat vad du vill göra kommande år. Inte börjat genomföra det. :)
Jag och Herr Minimalist har sedan 2013 haft en årlig kick-off där vi sätter mål för året. Detta år fick vi inte till någon kick-off i början av året men ska planera in barnvakt och kick-off senare i vinter. De kick-offer vi brukar ha är inget avancera, utan vi tar oss bara tid att under en halv dag prata igenom olika områden i livet. Vi diskuterar och skriver ner målsättningar eller saker vi vill ha gjort när året är slut. Helt enkelt för att få samsyn kring prioriteringar och gemensamma framtidsplaner samt skapa förståelse kring olika personliga mål. Vad vill vi som familj prioritera i år? Vad vill jag fokusera på hos mig själv? Och vad behöver jag göra för att nå dit eller ta nästa steg inom något område?
Kategorier att sätta mål eller projekt inom kan vara: hälsa (träning, kost), ekonomi, relationer (familj, vänner, barnen), karriär, bostad, självutveckling, spiritualitet, miljö/klimat osv. Mina klimatmål för 2023 har jag skrivit om här.
För mig handlar mål inte om att skriva ner det som ändå hade blivit gjort. Utan att identifiera det som är viktigt och som riskerar att falla mellan stolarna eller inte bli av, om vi inte diskuterar eller sätter strålkastarljuset på det. Helt enkelt för att saker man egentligen tycker är viktiga, ändå kan glömmas bort eller missas bland vardagens måsten och borden. Veckor snurrar på och blir till år utan att det man ville göra blir gjort.
I år tänkte jag hålla nere antalet mål i syfte att verkligen försöka nå de mål jag sätter. Då vi inte haft vår gemensamma kick-off har jag bara hunnit sätta ett par egna mål hittills:
Självutveckling. Läsa 12 böcker det vill säga en per månad
Spiritualitet. Meditera 3 gånger i veckan á 5 minuter, det vill säga ungefär varannan dag
Ekonomi. Spara ihop XXX tkr (hemlig siffra) på mitt sparkonto, ett konto som till stor del tömdes inför och under vår longstay förra året.
Där har ni ett par av de mål jag har för året, fler kommer sättas under vår kick-off. Vissa år har jag satt ett ledord, som ”lugn” eller ”förnöjsamhet”. Ledordet för år 2023 är: ”lekfullhet”.
Detta är något som landade i mig när vi var på vår longstay där området vi bodde på bjöd in till lekfullhet och hela stämningen var lekfull. På dagarna lekte vi vuxna i poolen, på stranden, vid beachvolley-planerna eller på padelbanorna. Och på eftermiddagen efter skolan lekte barn och/eller familjer ihop. Såklart spelar det in att många var lediga eller jobbade deltid och var på sitt livs äventyr, inte stressade av jobb, vardagspussel eller ”måsten” i livet. Alla hade med andra ord tid och energi att vara lekfulla. :) Men en liten del av denna lekfullhet vill jag plocka med mig hem till mitt vanliga liv.
Även om vi är notoriskt dåliga på att löpande följa upp de mål vi sätter under året. Så vill jag ändå tro att vi genom vår kick-off påbörjar resan mot att nå ett visst mål, det vill säga att vi sätter bollen i rullning. Det är i alla fall min erfarenhet när vi i efterhand sitter och går igenom det vi skrivit, att det faktiskt blivit av. Såklart med några överraskningar, ”oj, det där har jag totalt glömt” eller ”jaha, var det där viktigt då”. :)
Brukar du skriva ner målsättningar för året? Eller har du provat att skriva årsbrev?
I reklamsamarbete med Aatos med erbjudande till dig.
Har du också tänkt att ni borde skriva ett samboavtal, äktenskapsförord eller testamente men att det känts för krångligt eller onödigt dyrt för att ta er tid att göra det? Och så händer något, en vän skiljer sig, en bekant går bort, blir allvarligt sjuk eller liknande. Man får en påminnelse om att de där dokumenten vore bra att ha, men vardagens borden och måsten tar över och så rullar livet på ändå.
Aatos är ett företag som erbjuder enkla juridiska avtal digitalt. Den typen av avtal som tidigare känts både krångliga att upprätta och väldigt dyra att få till, har de lyckats göra enkla att skapa och upprätta på korrekt sätt online.
Att fundera kring nyttan av att skriva samboavtal, äktenskapsförord, testamente eller något annat familjejuridiskt dokument är ett fantastiskt sätt att ta ansvar för familjens ekonomiska situation. På så vis kan man planera för framtiden. Det handlar inte om att tvivla på relationen, utan istället om att bry sig om varandra, veta vad som gäller och planera saker på det vis som blir bäst för hela familjen. Det är lika viktigt att ha de juridiska dokumenten på plats som att starta ett sparande eller ha en hemförsäkring. Det ger trygghet och är en försäkran om ett rikare liv.
På samma sätt som det är en underskattad känsla att ha koll på vilka prylar man äger och har och var de förvaras. Är det en underskattad känsla att veta att de dokument som kan behövas finns på plats, om det man aldrig vill ska hända, ändå skulle inträffa.
Äktenskapsförord är exempelvis viktigt om du äger något som du vill ska stanna inom släkten. Testamente är extra viktigt om du är sambo och har barn då ni inte automatiskt ärver varandra. Och samboavtal är exempelvis viktigt om ni har betalat olika mycket i kontantinsats på hus eller bil, eller om ni äger olika stora andelar av något.
Hos Aatos kan du själv skapa det juridiska dokumentet direkt och det tar inte mer än 10–15 minuter. Tjänsten hos Aatos kartlägger din situation och önskemål genom att du svarar på frågor, och baserat på svaren skapas ett anpassat avtal. Eftersom varje avtal är utformat av jurister och teknologispecialister kan du vara säker på att avtalet är juridiskt korrekt och tjänsten tydlig och klar.
Priset är fast och du ser på förhand vad det kommer att kosta. Du kan kostnadsfritt ställa frågor till Aatos jurister om du skulle behöva vägledning.
Att ta hand om juridiska ärenden som exempelvis samboavtal, äktenskapsförord, skuldebrev, testamente eller bouppteckning ska vara enkelt, lätt och förmånligt. Aatos vill att alla ska ha möjlighet att skapa de viktiga dokumenten som påverkar hur framtiden blir för dig och de som finns omkring dig. Pris eller kunskap ska inte vara avgörande.
Har vi själva alla dessa viktiga dokument på plats då? Nej, inte ännu, men nu när vi hittat Aatos tjänst ska vi ta tag i det under 2023! Jag hade faktiskt flera av dessa på plats när jag och mitt ex var tillsammans, detta då han jobbade utomlands i militären (dvs hade ett högrisk jobb).
Aatos är finska och betyder att tänka på något eller just ”en fin tanke”. Aatos egen aatos-tanke är att göra det enklare att få allt det viktiga med familjejuridik att hända, så som att skriva en framtidsfullmakt, ett äktenskapsförord eller kanske ett testamente.
Kanske är 2023 året då du och din sambo eller partner ser till att ni har dessa familjejuridiska dokument på plats?
Just nu får du nämligen 200 kr rabatt på samboavtal, testamente, framtidsfullmakt eller äktenskapsförord hos Aatos med koden ”enkelt”. Rabatten gäller fram till 31 januari 2023. Det tar bara 10-15 minuter att få ordning på något du kanske har skjutit upp i flera år. :)
Nystartseffekten innebär att vi människor är mer motiverade att förbättra oss och genomföra en förändring i samband med speciella tidpunkter. Det kan exempelvis vara födelsedagar, en ny månad, efter semestern eller som nu – vid nyår. Då har vi en benägenhet att lättare lägga forna misslyckanden och dåliga vanor bakom oss och blicka framåt. Mot vårt framtida och bättre jag.
Det brukar jag ta i beaktning och skriva ner mina mål för året, och i just detta fall mitt klimatlöfte för 2023. Det jag lärt mig är att färre mål ökar sannolikheten för att målen kommer att nås, och det är även vad forskningen säger. Därför kommer jag bara fokusera på tre målsättningar och klimatlöften för 2023.
Ett års köpstopp. Det blir ett shoppingfritt år eller köpfritt år 2023, precis som jag hade 2020 och 2018. Men i år med de riktlinjer jag satt upp och skrivit om här.
Äta mer vegetariskt. Utmaningen ligger i att få barnen att äta mer vegetariskt. Vegetarisk tacos, pizza (hembakad), tomatsoppa och pannkaka – inga problem. Men utöver det blir det mycket kyckling, lite fisk samt köttbullar. Skulle generellt vilja få en bättre struktur på veckans matplanering och större innehåll av bra vegetariska rätter.
Prylbanta. Jag vill få ut fler saker i användningskretsloppet så att andra kan göra mer hållbara konsumtionsval. För att göra målet konkret har jag satt ett ekonomiskt mål att sälja saker för 10 000 kr under året.
Jag tänkte även skriva flygfritt som mål först, men det känns lite fånigt att ha det som målsättning när jag vet att målet kommer nås. Vi kommer inte flyga varken inrikes eller utrikes under året. Jag vill ha mål att sträva mot, inte mål jag på förhand vet att jag kommer nå utan ansträngning.
Börja gärna med att beräkna ditt klimatavtryck för 2022 så har du ett utgångsläge och får konkreta tips vad just du eller din familj behöver förändra för att minska klimatpåverkan. Du hittar klimatkalkylatorn från ClimateHero som jag gjort här (adlink).
Underskatta inte nystartseffekten utan passa på att sätta några väl valda målsättningar för året du med. Och känner du inte alls någon pepp och nystartsenergi inför det nya året, så är det också helt naturligt så här mitt i den mörka årstiden. Kom då ihåg att det går att sätta mål när som helst under året, den perfekta tidpunkten infaller sällan, utan ”nu” är alltid rätt tid att börja, oberoende av vad kalenderdatumet visar. :)
Låt höra, hur låter dina mål eller ditt klimatlöfte för år 2023? :)
Innan vi lägger 2022 helt och hållet bakom oss så skulle jag vilja blicka tillbaka på året och summera några av höjdpunkterna. Höjdpunkter såväl privat som på bloggen och Instagram.
År 2022 blev året då samhället inledde året med en corona-peak för att sedan konstatera att det inte längre var en ”samhällsfarlig sjukdom”. Flexibiliteten i mitt jobb att kunna jobba hemifrån har kvarstått även efter corona – något jag är oerhört tacksam för då det innebär större frihet i vardagen på så många sätt. Att ha en vardag som kan innehålla promenad, längdskidåkning, joggingtur eller padelmatch på lunchen! Är inte det vardagsfrihet så vet jag inte?
7 av de mest lästa blogginläggen 2022 hittar du nedan, har du inte läst dem så passa på nu!
Alla kommentarer på blogginlägg och instagramposter är guld värda (!) och jag läser varenda en av dem, även nya kommentarer på äldre inlägg/poster. Ibland är själva kommentarerna minst lika givande som inlägget, så missa dem inte! :)
Sen har vissa reels fått oerhört stort antal visningar vilket är superkul, som dessa tre som alla gör sig bäst med ljudet på: Dalasommar 2-minuters regeln Longstay
I början av 2022 var vi med i en intervju som TT gjorde och som publicerades i flera lokaltidningar runt om i landet, jag har hittat en där hela artikeln är läsbar och öppen, den hittar du här. Och ett utdrag ur artikeln hittar du här:
– Vi började rensa bort kläder och det förändrade sedan hela vår livsstil. Det insåg vi inte när vi stod där och velade kring våra behov av prylar och kläder för att få plats och få ihop samboskapet, säger Elisabeth och skrattar. Men man får vara beredd på att det inte alltid är lätt att ändra beteenden. – I början kan det till och med ta mer tid och energi att hitta lösningar som är nya för en, säger Johan. Vilka andra utmaningar har ni mött? – Den största är nog att samhället är uppbyggt kring att sträva efter mer och inte vara nöjd, utan att tänka på vad livsstilen kostar. Minimalism kan även vara provocerande för omgivningen, tillägger Elisabeth. Man riskerar att indirekt ifrågasatta andras livsstil och val.
Intervju Minimalisterna av Anna Björe
För vår del går det inte att summera 2022 utan att nämna vår longstay i Thailand. Det var utan tvekan höjdpunkten på året för vår familj. En dröm vi började spara till innan vi hade barn, utan att då exakt veta hur resan eller utlandsvistelsen skulle se ut, men som vi nu kunde förverkliga på detta sätt med en annorlunda vardag för oss alla.
Och det känns som att vår longstay inte tog helt slut i samband med hemresan, för relationerna vi skapade där borta finns ju faktiskt kvar runt om i Sverige. Likaså lever många fina minnen kvar inom oss och genom bilder vi kan titta tillbaka på. Att kunna jobba deltid från en helt annan plats än hemmet, påminner mig om den frihet vi strävat efter under många år genom vår minimalistiska livsstil. Att ha ekonomiskt svängrum och praktisk möjlighet att göra det.
Nu vänder vi blad och lämnar 2022 som på många sätt var ett hemskt år och blickar fram mot 2023 och allt vad det nya året har att erbjuda!
Vilket är ditt bästa minne från 2022? Och vad ser du mest fram emot under 2023? :)
