Etikettarkiv: hållbarlivsstil

30-års ohållbar förvaring

Vi kan inte spara mängder med leksaker, kläder och andra barnprylar i 30 år, i hopp om att för en kort stund få uppleva den tillfredsställande känslan av att just våra barn leker eller använder just våra gamla prylar.

Vad ska hända sen? Ska de förvaras i ytterligare 30 år tills dess att nästa generationer eventuellt kan komma att använda dem för en kort stund? Om de mot förmodan förvaras och sparas varsamt, flyttas med och råkar passa de framtida barnen och barnbarnen.

Jag pratar om den här långtidsförvaringen som många har av barnsaker på vindar, i förråd och källare. Såklart av omtanke och kärlek, men också viss egoism kring att det är finare om exakt ”mina” gamla saker används av barnen, än random liknande begagnad sak som andra främmande barn använt.

Visst kan det finnas en liten charm i att se barn och barnbarn leka med något man själv lekte med som barn. Men ibland måste vi lyfta blicken och vara objektiva och inte känslomässiga.

Det är ohållbart att alla vi föräldrar sparar lådvis med leksaker, kläder och andra barnsaker i sisådär 30-år. Bara för att vi kanske, eventuellt, kommer få barnbarn någon gång i framtiden, och som då kanske kommer tycka om att leka med just dessa saker, och kanske kan ha klädesplaggen vi förväntansfullt sparat undan.

Alternativet är ju att låta sakerna få hitta nya ägare i närtid efter att de blivit inaktuella för våra egna barn. Och på så vis komma till användning medan de är fräscha och aktuella. I bästa fall kan de hinna vandra vidare flera gånger tills de slitits ut av många andras barn.

Om det var något specifikt som var en favorit för en själv. Så går det förmodligen att köpa likartade begagnade om det skulle kännas lika påtryckande och viktigt den dag man har barn eller barnbarn att köpa till.

För helt ärligt, det är ju till största del du och möjligtvis dina föräldrar, som bryr sig om att det var precis den skallran, bodyn eller tågbanan du hade som barn.

Beslutsmässigt är det kortsiktigt enklaste alternativet i princip alltid att spara och behålla. Lägga i en låda och ställa den långt in på vinden, för att slippa ta beslut kring sälja, skänka eller slänga. Det är också denna bekvämlighet som gör att det förvaras mängder med barnsaker som istället skulle kunna användas och lekas med istället för att ligga i dvala i 30-ish år.

Att långtidsförvara mängder med barnsaker kommer aldrig vara miljömässigt försvarbart. Mitt tips är att våga släppa taget om barnens kläder och leksaker. Självklart är det okej att spara snuttefilten, första bebisplagget, en dopgåva, favoritbarnboken och mjukisdjuret. Men stoppa dig någonstans där och låt det inte växa från en till både två och tre lådor med barnsaker när den egna familjen växt klart i antal barn som behöver ärva av varandra.

Om det inte finns släktingar som har behov av barnsakerna efter dina barn, så finns det kanske grannar eller kollegor. Alternativt sälja eller skänka vidare till andra med behov.

Vad tycker du, är det hållbart att vi alla sparar barnkläder och leksaker efter våra barn, i väntan på att eventuella framtida barnbarn kan använda sakerna?

Se upp för livsstilsinflation

Det pratas mycket om inflation just nu. Något det dock sällan pratas om som är minst lika viktigt är livsstilsinflationen som ständigt pågår i samhället, oavsett låg- eller högkonjunktur.

Livsstilsinflation är när vi anpassar våra utgifter i takt med att våra inkomster ökar. Ett tydligt exempel som många kan känna igen sig i, är när man studerat och sedan börjar jobba och får mer pengar att röra sig med. Det blir då naturligt att börja unna sig och lägga till kläder, prylar eller tjänster i sitt liv. Likaså när man avancerar i jobbet och får högre lön. Plötsligt känns det legitimt att köpa en nyare bil, dyrare kläder eller varför inte större bostad så du får plats med alla nya saker? :)

Det som var tillräckligt igår, är inte nog idag.

Vår privatekonomi som egentligen borde bli bättre vid ökad inkomst blir oförändrad eller i vissa fall sämre på grund av livsstilsinflation. Vi skapar oss en allt dyrare livsstil. Ju mer vi konsumerar och vänjer oss vid en hög konsumtion, desto mer beroende blir vi att ha en hög inkomst. Du behöver jobba fler timmar eller ta större ansvar med högre krav, vilket ofta leder till mindre tid för vänner, familj, ideellt arbete och fritidsintressen. Är detta frihet kan man fråga sig?

Livsstilsinflation tenderar att öka på den ekonomiska stressen. Nya kostnader läggs på hög, fasta kostnader ökar och tillslut är du beroende av höga inkomster för att livet ska gå runt.

Att leva ett liv med lägre andel konsumtion gör att risken sjunker. Livet blir enklare och mindre beroende av en hög inkomst. Det i sig kan ge större frihet.

Kan du se hur den här livsstilsinflationen påverkar dig själv eller andra i din omgivning?

En av nutidens största lögner

Tänk om vi alla blivit lurade. Lurade in i ett system som inte skapar särskilt goda förutsättningar för att bli långsiktigt lyckliga, men däremot till att vara väldigt produktiva och skapa största möjliga avkastning. För någon annan.

Först har du energi och tid, men inga pengar.
Sen har du energi och pengar, men ingen tid.
Tillslut har du pengar och tid, men ingen energi.

De flesta av oss jobbar majoriteten av vårt vuxna liv då vi också har bäst hälsa. Eller åtminstone förutsättningar för att ha det. Vi jobbar i hopp om att i framtiden få en härlig tid som pensionär. Men när den dagen väl inträffar är de flesta gamla och saknar stor del av energin som behövs för att uppskatta ledigheten som pensionär till fullo eller som planerat.

Faktum är att vi jobbar mer nu än vad bönderna gjorde under feodalsamhället. De jobbade enligt historien mellan 120-150 dagar per år. Den tekniska utvecklingen, som bevisligen gör att färre behövs för att utföra samma uppgift, tycks inte leda till att vi tillåts arbeta mindre. Tvärtom jobbar vi mer än vi någonsin gjort historiskt.

Nationalekonomen John Maynard Keynes, förutspådde på 1930-talet att vi
genom effektiviseringar och automatiseringar, skulle klara oss på att jobba 15 timmar per vecka år 2000 för att upprätthålla en bra livsstandard. De effektiviseringar han förutspådde inte bara nåddes – de dubblades (!).

Men dagens politiska diskussion handlar snarare om att vi ska arbeta längre. Alla ska med på ”heltidsresan” och dessutom jobba allt högre upp i åldern. Den senaste arbetstidsförkortningen i Sverige skedde 1978 i och med införandet av den femte semesterveckan, men betänk då också att det med åren blivit allt vanligare att båda i hushållet jobbar mer eller mindre heltid.

Frågan kvarstår: varför ser det ut så här? Var tar produktivitetsvinsterna vägen?
Delvis har ökad produktivitet lett till ökad konsumtion, istället för mer fritid. Och delvis hamnar vinsterna hos de framgångsrika företagen och dess ägare. Effektiviseringen har inte gått till oss vanliga löntagare, utan det mesta har hamnat i företagsledarnas och majoritetsägarnas plånböcker.

Detta kan vara en av nutidens största lögner som det inte pratas särskilt mycket om. Att vi springer på allt snabbare i ekorrhjulet utan att ifrågasätta systemet. Samtidigt som det finns mycket annat än 40 timmar på jobbet som skapar lycka… Vi har det bra idag. Men vi som samhälle skulle kunna ha det så otroligt mycket bättre.

Det är inte alla förunnat att kunna frångå systemet eller att ens vilja göra det. Men kanske kan en minimalistisk livsstil vara en pusselbit mot ett ”rikare” liv här och nu, samt till att kunna gå i pension medan energin fortfarande finns kvar. Så att du har både tid, pengar och energi.

Nu är jag nyfiken, vad är dina tankar kring detta?

Badrummets favoriter

I samarbete med c/o Gerd och erbjudande till dig.

Att byta till ekologiska och svenskproducerade badrumsprodukter är ett enkelt sätt att göra ett bättre val för miljön och klimatet. För mig har det varit en flerårig process där jag testat mig fram och steg för steg hittat ekologiska favoriter. Jag har inte många produkter i mitt badrum, men de jag har är noga utvalda.

Jag har tidigare tipsat om c/o Gerds ekologiska deodoranter som både jag och sambon använt i flera år och är den enda naturliga deodoranten som fungerat för mig. Under förra året bytte de till en mer miljövänlig förpackning, men med samma innehåll – fri från parabener, aluminiumklorid, alkohol och parfym. Om dessa deodoranter även är en favorit i ditt badrumsskåp, eller om du är nyfiken på att testa, så får du just nu 20 % rabatt hos c/o Gerd med koden: Minimalisterna20

Erbjudandet gäller inte enbart deodoranter, utan hela sortimentet hos c/o Gerd från idag 3 mars och fram till söndag 6 mars 2022.

Något som jag tidigare saknat i c/o Gerds utbud är hårda tvålar, det är nämligen något vi använder hemma i badrummet men också har med oss vid resor till fjällstugor eller andra semestrar. Nu har c/o Gerd i samarbete med Malin i Ratan tagit fram tre fina ekologiska tvålar med naturliga råvaror och olika dofter. Kakaosmöret är vårdande och tillsammans med vegetabiliska oljor i tvålen så återfuktar den också huden.

En annan nyhet som c/o Gerd lanserat som jag blev väldigt nyfiken på och testat. Är deras ”raw juice” med blåbär respektive med lingon. Dryckerna innehåller inget mer än just dessa bär, förutom då massor av antioxidanter, vitaminer och mineraler. Drick som de är, mixa i smoothies eller gröt, eller varför inte blanda med varmt, kallt eller kolsyrat vatten. Vi drack dem som små shotar samt mixade i smoothies till barnen.

Med koden ”Minimalisterna20” får du alltså nu 20 % rabatt hos c/o Gerd. Rabattkoden gäller hela utbudet från torsdag 3 mars till och med söndag 6 mars 2022. Koden anges i kassan under presentkort/rabattkod.

Vilken är din favoritprodukt i ditt badrum?

Fyra år med cirkulär ekonomi

I samarbete med Hyber.

Här om dagen insåg vi att detta är fjärde året som vi hyr barnens ytterkläder genom Hyber. För dig som inte hört talas om Hyber tidigare så är det en tjänst på nätet där du kan hyra barnens ytterkläder, och idag även andra barnrelaterade prylar som bara används under en begränsad period.

Kvalitativa ytterkläder för olika årstider och väder, är ju något som kan kosta väldigt mycket för småbarnsföräldrar, särskilt om man har syskon som av olika anledningar inte ärver av varandra, samt i faser där barnen växer ur sin storlek under säsongen.

Sedan vi kom i kontakt med Hyber för 4-5 år sedan har företaget växt och breddat sitt utbud och har numera även barnvagnar, babykläder, cyklar och mammakläder (från mitt favoritmärke Boob). Helt enkelt sånt man använder under endast en begränsad period i livet och därför är lämpliga att hyra av såväl miljöskäl som för att det är otroligt smidigt. Likaså ekonomiskt försvarbart för den kvalitet och flexibilitet man får.

Det är lätt att stirra sig blind på vad det kostar, men man får också värdera den enkelhet det finns i att bara välja storlek, märke och färg. Cirkulera vidare urväxta plagg till andra barn, och själv få cirkulerade plagg i rätt storlek till sina egna. Inte behöva scanna marknaden, leta på webbsidor eller second hand, inte behöva tänka på att sälja plagg i rätt säsong. Det finns en väldig enkelhet i att slippa detta kring vissa saker och plagg. Inte minst under de intensiva småbarnsåren. Och att ändå göra ett hållbart val.

Vi har sluppit det i fyra års tid och i detta inlägg ser du några av de plagg vi haft, från olika märken genom åren; Isbjörn, Polarn & Pyret, Didriksson och Tretorn. Overaller, skalkläder och fleece-tröjor.

Kan du tänka dig att hyra kläder till dig själv eller barnen?

Mitt klimatlöfte 2022

För två år sedan hade jag ett klimatlöfte som jag sen följde upp ett år senare. Nu med två år av corona upplever jag att fokus försvunnit lite från det viktiga arbete vi måste göra för klimatet. Resurser, fokus och energi läggs i första hand på krisen kring pandemin, samtidigt som det pyr en helt annan kris som också måste lösas.

Därför vill jag försöka få tillbaka några att fokusera på klimatarbetet, eller åtminstone att hålla två parallella spår igång samtidigt. Så här såg mitt klimatlöfte ut för år 2020:

I somras gjorde jag en klimatkalkylator, det vill säga svarade på frågor om min/vår livsstil och vanor, och utifrån det fick jag tips på vad vi kunde förändra för att göra mindre klimatpåverkan. Den jag gjorde hittar du hos ClimatHero (adlink). Mitt klimatlöfte för år 2022 grundar sig både i vad klimatkalkylatorn pekade på som nödvändiga förändringar för just mig/oss, men också vad jag känner själv behöver få mer fokus i vår familj.

Utifrån detta är mitt klimatlöfte 2022:

  • Äta mer vegetariskt. Utmaningen här ligger i att få barnen att äta mer vegetariskt. Vegetarisk tacos, pizza (hembakad), tomatsoppa och pannkaka – inga problem. Men utöver det blir det mycket kyckling och lite fisk, liksom köttbullar (de ratar alla vegetariska vi provat). Jag hoppas att jag kan få ihop en hel vecka med vegetariska rätter som barnen gillar under 2022.
  • Cykla mer. Jag har påbörjat denna utmaning genom att vintercykla i december. Senaste två åren har jag ofta åkt bil mina 3,5 km till jobbet. Jag är ju ändå bara på jobbet någon enstaka dag per vecka + att jag oftast handlar mat, lånar böcker, hämtar ut paket på samma rutt, har argumenten varit. Nu försöker jag tänka att ”varje kilometer på cykel är en bil mindre på våra gator”. Och det mår alla bättre av. Inklusive plånboken.
  • Investera i hållbara bolag. Jag har blivit bättre på att investera i hållbara aktiebolag på börsen jämfört med tidigare (vindkraftsbolag, textilåtervinning, solcellsbolag osv). Men vill att dessa ska få ändå större ekonomisk plats i min aktieportfölj.
  • Prylbanta fler saker. Jag vill att vi ska rensa ut fler prylar 2022 jämfört med 2020 eller 2021, och därmed få ut fler saker i användningskretsloppet så att andra kan göra mer hållbara konsumtionsval. Barn som har svårt att släppa saker i kombination med ett stort ha-begär, är en utmaning här. Men jag är redo att ta mig an den utmaningen.
  • Fortsätta med blogg / Instagram. Den stora medelklassen i Sverige måste röra sig åt ett hållbarare håll. Jag tror på att höja statusen på att använda det man har, reparera det som går sönder, köpa andra hand i första hand, och låna och hyra vid lågt behov. Vi människor är sociala varelser som vill känna tillhörighet och gemenskap med andra. Det gör oss mottagliga för det som vår referensgrupp eller människor med status inom samma grupp visar upp som norm, oavsett om det handlar om prylar, kläder eller värderingar. Jag hoppas att mina kanaler kan inspirera till olika sätt att leva mer hållbart.

Jag vet att vissa hävdar att nej, leva mer hållbart och klimatsmart måste komma inifrån hos var och en. Men nej, det finns ingen möjlighet att vänta på att folk ska göra någon slags inre ”resa” kring detta. Då når vi garanterat inga klimatmål i tid.

Parallellt med klimatmålen ovan kommer jag göra sådana saker som blivit självklara för oss genom åren, som att köpa andra hand i första hand till mig själv och barnen. Vi vuxna äter redan väldigt lite kött och när vi väl gör det blir det oftast kyckling, men som sagt helt vegetariska middagar som hela familjen gillar vill jag ska bli fler.

Hur är det för dig, har du något klimatlöfte för år 2022?

Börja gärna med att beräkna ditt klimatavtryck för 2021 så har du ett utgångsläge och får konkreta tips vad just du/ni behöver förändra för att minska er klimatpåverkan. Du hittar klimatkalkylatorn från ClimateHero som jag gjort här (adlink).

Låt höra, hur låter ditt klimatlöfte för år 2022? :)

Det nya nya är begagnat

Precis som rubriken lyder: Det nya nya är begagnat. Jag anser att det idag inte finns något hållbart argument för oss konsumenter att shoppa nya vardagskläder. Allt finns att få tag på second hand och det är numera i princip lika lätt att handla begagnat som att besöka vilken webbshop som helst.

Det du kan behöva packa är lite tålamod, men å andra sidan kommer du lämna den hållbara butiken med mer kvar i plånboken. Och ett lite grönare samvete.

För några år sedan var jag inte alls en second hand-köpare. Däremot en frekvent säljare av kläder second hand och lämnade in kläder till välgörenhetsorganisationer. Sen hände något steg för steg. Det började med att jag köpte några skrymmande möbler begagnat för att spara pengar (sängram, tv-bänk osv). Men det var först när jag fick barn som jag började tänka ”andra hand i första hand”. Jag upptäckte att mycket var i bra kvalitet, fräscht och utbudet stort.

Med tiden har det även utvecklats nya plattformar som gjort det enklare att hitta och köpa just kläder second hand. Och i den vevan började min resa och förändring kring konsumtion av kläder.


Plötsligt hade jag köpt något plagg till mig själv via Tradera. Sen dök Sellpy upp och öppnade upp en hållbar webbshop. Jag upplever det idag nästan lika enkelt att handla hos Sellpy som i vilken annan webbshop som helst. Och man får tycka vad man vill om Sellpy som företag, men de har verkligen tagit ner tröskeln för att handla begagnat.

80% av ett plaggs klimatpåverkan sker i produktionsfasen. Det går 197 begagnade jeans på ett par nya, och 394 jackor på en nyproducerad. Då förstår du hur smutsig klädbranschen är. Och vikten av att köpa mer second hand och mindre nytt.

Idag består ca 80% av min vardagsgarderob av begagnade kläder. Som jag skrev tidigare är i princip alla klädesplagg i min capsule wardrobe för kommande höst och vinter begagnade. Läs mer om det här. Kanske är det dags för dig att göra samma resa kring second hand-köpta kläder, som jag gjort? :)

Vad är din relation till att köpa kläder second hand / begagnat?

(Alla klädesplagg som syns i detta inlägg är second hand-köpta, men ej skorna.)