För en tid sedan fick vi en fråga kring hur och om det här med minimalism och prylbantning har påverkat oss på det mentala planet? Och det har det verkligen gjort vilket vi tänkte försöka utveckla och beskriva i detta blogginlägg.
Prylar och kläder är bra startpunkter och för många naturliga inkörsportar till att börja värdeoptimera resten av livet. Där blir framstegen konkreta och tydliga, samtidigt som du sätter något i rullning när du påbörjar den processen. Något som du kanske inte förstod när du stod där och rensade i garderoben eller bokhyllan i början. Något som inte vi heller förstod när vi började experimentera med minimalism på olika sätt för 5-6 år sedan.
När du börjar fundera på vilka saker som egentligen adderar värde i ditt liv och vad som är viktigt för dig att ha kvar. Då spiller det tillslut över på fler av livets delar att börja ifrågasätta och värdeoptimera. Mår jag verkligen bra av att göra det här? Tillför de här åtagandena ett värde i mitt liv? Vilka personer ger energi och vilka umgås jag med av gammal vana?
Man kan säga att du börjar bli mer medveten. Istället för att gå runt i en dimma av omedveten acceptans kring sådant som egentligen kanske inte gör dig lycklig.
Det kan vara obekvämt och jobbigt att inse att man omger sig med saker, aktiviteter, åtaganden, relationer mm som man egentligen inte mår bra av eller som inte tillför värde i ens liv. Men det är också i den processen som man börjar öppna upp för att fylla livet med enbart det som man mår bra av och söka efter verktyg för att hitta det. När man väl börjat inse att man kanske inte lever helt i linje med sina värderingar, börjar man på allvar vilja skapa en förändring.
Om vi ska ta några konkreta exempel på mentala delar som förändrats hos oss eller saker vi gör idag som vi inte gjorde tidigare så är det:
- Meditation. Vi har båda börjat meditera. Herr Minimalist har kommit betydligt längre än jag både i nedlagd tid och meditativa framsteg och fått uppleva många av de fördelar meditation har på livet.
- Yoga. I perioder har vi båda utövat yoga och detta är något vi båda skulle vilja lägga mer tid på, för såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande.
- Förnöjsamhet. En slags förnöjsamhet har infunnit sig i livet och en acceptans för hur vissa saker blev. Istället för en otålighet och missnöjdhet över att det inte blev perfekt eller helt enligt önskad plan. Mindre strävan efter mer och ”nästa” och mer acceptans.
- Naturen. En önskan att spendera mer tid ute i naturen då det ger vår familj ett lugn. Nu när vi bor i hus har vi dessutom skogen runt hörnet och har sänkt tröskeln att ta oss ut.
- Tacksamhet. Graden av tacksamhet över det lilla har ökat. Kan såklart även hänga ihop med åldern och att man blir mer varse om att livet är skört och kort. I perioder har jag skrivit tacksamhetsdagbok.
- Nyheter. Vi kollar eller läser inte nyheter just för att vi insett att det inte tillför något positivt värde till vårt liv. De viktigaste händelserna får vi veta ändå, de tränger igenom ”bruset” (testa själv ska du få se :) ).
- Lugn. Någon form av inre lugn har infunnit sig. Tidigare hade jag alltid fullspäckat helgschema, jobbade mycket och var involverad överallt. Det speglade en blandning mellan rastlöshet, otålighet och FoMo (Fear of Missing out) som det är betydligt mindre av idag.
Som vi ser på minimalism och prylbantning är det naturligt att du låter prylarna hamna i bakgrunden på livets scen, så att andra viktigare saker får kliva fram och ta större plats. Vad dessa saker är kan ibland vara svårt att veta initialt, men i processen med att börja fundera kring vad som verkligen tillför värde i ditt liv och vad som verkligen gör dig glad, så brukar det med tiden bli allt mer tydligt.
Har du upplevt att minimalismen spillt över även på mentala delar i livet efter att du börjat prylbanta och minimera bland kläder och prylar?
