Etikettarkiv: rensa

Väskrensning från ett manligt perspektiv

27 svar

Den som eventuellt trodde att bara kvinnor har en speciell relation till väskor är enligt min mening helt ute och cyklar. Nu för tiden finns det stora mängder män som aldrig skulle ge sig ut på stan utan handväska, även om vi föredrar att kalla den manbag. Detta stämmer, som du säkert redan gissat, även in på mig då jag utöver böcker och teknik har en stark förkärlek till just väskor.

Mina krav på väskor är att de ska vara av hög kvalité, nästan överdrivet praktiska, diskret designade men samtidigt ha någon detalj eller två som gör dem lite spännande. Dessa kriterier har gjort att jag utvecklat en snudd på osund relation till märket Crumpler och över tiden samlat på mig en hel del väskor i jakten på det perfekta setet.

Men hur många väskor behöver jag egentligen? Troligen långt ifrån det antal jag har idag. Därför inventerade jag mina förvaringsutrymmen för en komplett översikt med följande resultat:

  • Ryggsäck (Crumpler 15 Hour Delay) – Används som jobbryggsäck vid resor till och från arbetsplatsen när jag behöver frakta lite mer saker som dator, matlåda eller träningskläder samt som handbagage vid jobbresor. Används cirka fem dagar i veckan.
  • Ryggsäck (Haglöfs Tight Pro Medium) – Används som träningsryggsäck samt som handbagage och dagstursryggsäck vid äventyrligare privatresor. Används cirka två gånger i veckan.
  • Axelväska (Crumpler The Beefy Pocket) – Används som dagstursväska när jag besöker vänner som bor nära eller då jag tar en tur på stan. Lite rymligare och betydligt snyggare än Crumpler Dirty Little Secret nedan. Används cirka två gånger i månaden.
  • Axelväska (Crumpler Dirty Little Secret) – Används som dagstursväska när jag besöker vänner som bor nära eller då jag tar en tur på stan, framförallt under sommaren. Används även som dagstursväska på äventyrligare privatresor. Används cirka två gånger i månaden.
  • Axelväska (Crumpler Crippy Duck Large) – Användes tidigare som datoraxelväska men har ersatts av Crumpler 15 Hour Delay då det är betydligt skönare att bära en dator på båda axlarna. Används i stort sett aldrig.
  • Axelväska (Timbuk2 Messenger Bag) – Användes tidigare som träningsväska men har ersatts av Haglöfs Tight Pro Medium. Används i stort sett aldrig.
  • Resväska (Samsonite Upright X-pression 55) – Används vid kortare och mindre äventyrliga resor båda privat och med jobbet där jag enbart är borta ett par nätter. Fördelen med denna är att den inte behöver checkas in. Används cirka tio gånger per år.
  • Resväska (Samsonite Aeris Spinner 68) – Används vid längre och mindre äventyrliga resor både privat och med jobbet där jag är borta ett flertal nätter. Införskaffades då jag brukade shoppa på mig rätt mycket kläder och elektronik under mina USA-tjänsteresor tidigare, varvid Samsonite Upright Expression 55 inte räckte till. Fördelen med denna är att den är större samt har hårt skal, vilket skyddar innehållet bättre. Används cirka två gånger per år.

Det vill säga totalt nio väskor av vilka jag använder två ofta, fem sällan och ytterligare två i stort sett aldrig. Lite för många enligt min minimalistiska mening, inte minst efter Fru Minimalists väskrensning i höstas.

Så vad händer nu?

Jag skulle kunna klara mig med en ryggsäck och tycker överlägset bäst om Crumplerryggsäcken i vardagen med vill inte använda den på äventyrsresor, som ofta starkt sliter och smutsar ned, utan föredrar istället Haglöfsryggsäcken vid dessa tillfällen. Dessutom är det trevlig att bara kunna rycka den alltid förberedda Haglöfsryggsäcken då jag ska promenera mina fem minuter till gymmet i vårt bostadsområde. Båda får tills vidare vara kvar då jag inte vill ta ett förhastat beslut i min iver att bli klar.

Vad det gäller resväskorna från Samsonite samt vandringsryggsäcken från Fjällräven borde jag i praktiken kunna göra mig av med den stora resväskan. Den används extremt sällan och uppmanar varken till minimalistisk packning eller reseshopping. Jag tar det slutgiltiga beslutet efter min nästa USA-resa i slutet av januari.

Axelväskorna kan jag reducera från fyra till två utan några större betänkligheter. Timbuk2 och Crumpler Crippy Duck får med andra ord en ny ägare inom kort.

Avslutningsvis några ytterligare slutsatser och iakttagelser från min sida:

  • Jag anser mig behöva en fin- och en fuluppsättning ryggsäckar och axelväskor vilket ökar det totala antalet. Jag kanske inte borde vara så rädd om mina saker, men det ligger i min natur.
  • Tanken att hitta en ryggsäck och en axelväska som löser samtliga av mina behov kittlar men är troligen bara en illusion av det perfekta setet. Tills vidare blir det dubbla uppsättningar på grund av olika typer av behov.
  • Listor likt den ovan samt genomtänkta kontrollfrågor gör det mycket enklare att ta beslut vid rensning. Skulle jag enbart gått på känsla hade jag troligen behållt samtliga väskor.

Nu är jag väldigt nyfiken på hur många väskor du har samt hur många du faktiskt använder? Det vore även roligt att veta ifall du tycker jag har för många alternativt saknar någon typ av väska?

Relaterade inlägg:

  1. Hur många väskor behöver du?
  2. Vi testar tremånadersregeln
  3. 10 rensningsområden med låg tröskel

Tremånadersregeln – Hur gick det?

4 svar

I samband med att vi flyttade tillbaka julsakerna till förrådet i helgen passade vi på att ta upp lådan märkt ”7 januari 2014” som vi fyllde i samband med att vi testade tremånadersregeln i höstas. Det vill säga en låda full med saker vilka vi var lite osäkra på huruvida de skulle sparas, säljas, skänkas eller slängas och därför gömde undan under tre månader för att se om vi skulle sakna något.

Innan vi öppnade lådan funderade vi en stund på vad vi lagt i denna men ingen av oss kom ihåg vad den egentligen innehöll, vilket är ett tydligt tecken på att vi varken saknat eller behöver sakerna. Faktum är att ingen av oss ägnat lådan eller dess innehåll en tanke under de tre månader den stått i källaren.

När vi väl öppnade lådan visade den sig framförallt innehålla kläder, vilka vi skänkte till Human Bridge som främst arbetar med bistånd i Afrika (där vi nyligen rest omkring) samt i Östeuropa.

Det enda som vi faktiskt sparade från tremånaderslådan var ett par av Fru Minimalists shorts som får vara kvar i garderoben över sommaren för att behovstestas under rätt säsong, men i övrigt gjorde vi oss av med samtliga kläder på ett eller annat sätt. 

Har du några prylar eller kläder som du sparar ”utifall att” eller för att de ”nog kan vara bra att ha någon gång ändå”? I så fall är kanske tremånaderslådan något för dig? :)

Relaterade inlägg:

  1. Vi testar tremånadersregeln
  2. Låt resan ta sin tid
  3. Populära minimalistiska utmaningar

Känslan av att vilja bli klar

11 svar

I november fick jag ett erbjudande om ett nytt jobb. Ett högst attraktivt sådant då både företagets verksamhet i sig är intressant och arbetsuppgifterna precis inom det område jag vill utvecklas. Självklart tackade jag ja.

I samband med att jag skrev på för den nya tjänsten kom känslan av att vilja bli klar med den garderobsförändring jag arbetat med under det senaste halvåret. Jag ville färdigställa den optimala klädstrukturen och känna att samtliga plagg är kvalitativa, stilrena och funktionella, samt enkelt kan matchas kors och tvärs. Och jag ville ha garderoben helt klart innan jag tillträdde den nya tjänsten.

Å ena sidan kan känslan av att vilja bli klar göra att saker faktiskt snabbt blir genomförda, men som med många saker som går för fort kan det också bli fel, vilket också hände då jag gjorde mig av med plagg som jag i efterhand insåg mig behöva. Därför släppte jag i mellandagarna tanken på att stressa klart garderoben innan jag börjar på nya arbetsplatsen och låter istället processen få ta den tid den behöver. 

Jag ser trots allt inte minimalism som något man någonsin blir helt klar med utan mer som en livsstil och resa. Det kommer alltid komma in nya plagg i garderoben, om än inte i lika strid ström som för ett par år sedan, och i takt med att jag utvecklas kommer det alltid finnas ett visst behov av rensning.

Känner du igen känslan av att vilja komma på plats och bli klar? Vad har det haft för inverkan på dig, dina saker och ditt hem?

Relaterade inlägg:

  1. Att ta ett sista farväl av en trasig strumpa
  2. Populära minimalistiska utmaningar
  3. Att göra sig av med en favorit

Månadens in och ut december 2013

6 svar

Vi är nu inne på vår sjunde och årets sista balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden.

Trots att vi var utomlands två veckor och spenderade flertalet dagar med Fru Minimalists familj och släkt på annan ort lyckades vi rensa ut en del saker. Majoriteten av sakerna på Fru Minimalists minuslista har sålts på Blocket eller Tradera, övriga klädesplagg som rensades ut lämnades kvar till bättre behövande i Tanzania efter vår safariresan. Vi lyckades till och med låta bli att köpa souvenirer.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en flera nya saker (+) i våra liv.

Herr Minimalist

  • Nätverksswitch (-1)
  • Tjocktröja (-1)
  • Sandaler (-1)
  • Pärm (-1)

Fru Minimalist

  • Bok (+1)
  • Klänning (+1)
  • Klänning (-2)
  • Bokhylla (-1)
  • Kjol (-1)
  • Fleecetröja (-1)
  • Väst (-1)
  • Scarf (-1)
  • Vinterhandskar (-1)
  • Benvärmare (-1)
  • Joggingskor (-1)
  • Pumps (-1)
  • Höstskor (-1)
  • Träningsstrumpor (-1)
  • Memoclip (1)

Totalt har vi gjort oss av med 18 och införskaffat 2 saker denna månad.

Konsumtionsförankring

Vi har numera även för vana att använda denna sida som ett sätt att förankra våra köpbeslut genom att kort motivera behovet bakom dessa.

Hade det här varit en normal december hade in-listan varit betydligt längre på grund av den sedvanliga julklappsfrossan. Eftersom vi detta år valt att inte ge några julklappar mellan vuxna inom familj och släkt var inlistan otroligt kort.

Det enda på Fru Minimalists in-lista är en bok som erhölls i gåva samt en klänning av bra kvalitet som hon länge suktat efter och som införskaffades som julklapp av och till henne själv.

Herr Minimalist lyckades lite oväntat för andra gånger nolla in-listan denna månad.

Relaterade inlägg:

  1. Månadens in och ut mars 2014
  2. Månadens in och ut oktober 2013
  3. En av varje räcker

Tips för färdiglästa böcker

31 svar

Ska färdiglästa böcker sparas som en intellektuell trofé i bokhyllan eller bör du göra dig av med dem så fort de är utlästa? Och om du ska spara vissa böcker, hur avgör du i så fall vilka? Och de böcker som verkligen var jättedåliga, vad gör du egentligen med dem?

Jag har försökt finna svar på frågorna ovan genom att identifiera tre olika typfall du behöver välja mellan när du läst färdigt en fysisk bok:

  1. Boken var bra och du tror dig vilja läsa om den igen i framtiden.
  2. Boken var bra men du tror dig inte vilja läsa om den igen i framtiden.
  3. Boken var dålig och du vill så klart varken läsa den igen eller ens läsa klart den.

Om du dessutom delar upp böcker i två huvudgrupper det vill säga skönlitterära böcker samt fakta- eller läroböcker så får du totalt sex olika scenarion. Dessa har jag listat i tabellen nedan samt markerat med grön, orange respektive röd färg enligt de fyra s:en. Jag har dock skippat alternativet sälja eftersom de flesta böcker helt saknar andrahandsvärde idag, förutom viss kurslitteratur eller motsvarande.

Tips för färdiglästa böcker

Grön = spara. Orange = skänka. Röd = skänka eller slänga.

Enligt mig är den bästa lösningen att skänka bort riktigt bra böcker till en vän alternativt en välgörenhetsorganisation eller motsvarande. På så sätt får en annan personen chansen att uppleva samma fantastiska äventyr eller ta del av samma kunskap som du. Om det är en vän som är villig att ta emot och läsa boken så får ni dessutom något intressant att prata om vid ett senare tillfälle.

De böcker du inte gillade eller ens läste klart bör du göra dig av med. Det kanske inte är en kanonide att lura på en vän dessa, däremot möjligen en välgörenhetsorganisation eller motsvarande som har större möjligheter att hitta en lämplig mottagare. Var boken riktigt usel kan du till och med överväga att slänga denna, för mänsklighetens bästa.

De enda böcker värda att spara är, enligt mig, dem som är mer av typen fakta- eller lärobok och som du vet att du kommer läsa igen.

Hur jag resonerar ovan låter kanske självklart för många eller i alla fall vissa, men trots det fastnar merparten av de redan lästa böckerna hemma i bokhyllan när vi klara med dem. Varför är det egentligen så och vad kan vi göra åt det?

  • Du tror att du kommer läsa om dina böcker. En vanlig anledning är att du tror dig vilja läsa om boken någon gång framöver. I realiteten finns det nästan oändligt många precis lika bra eller bättre böcker i världen. Därför är det synd att läsa om samma bok igen om den inte var makalöst magiskt exceptionellt bra. Oftast är det mer givande att skaffa nya intryck, perspektiv och erfarenheter genom att läsa en ny bok. Och hur ofta har du i praktiken läst om samma bok en andra eller tredje gång, speciellt en skönlitterär sådan?
  • Du ser dina böcker som intellektuella troféer. En annan vanlig anledning till att böckerna blir kvar i bokhyllan är stoltheten över att ha läst dessa, vilket man vill påminna sig själv och andra om. Dock är kunskap i bokhyllan inte i närheten lika användbart och imponerande som kunskap i huvudet. Att spara, förvara och frakta runt böcker du redan läst resten av livet är dessutom inte bara jobbigt utan kommer även med en del dolda kostnader. Och hur ofta har du i praktiken stått framför bokhyllan hemma tillsammans med en imponerad gäst och gått igenom dina troféböcker?
  • Du saknar en avvecklingsplan. En tredje anledning är att många varken har någon konkret model för vilka böcker de bör göra sig av med eller en plan för var och hur du kan göra detta. Det är helt enkelt lättast att låta dem stå kvar i bokhyllan. Hur har du historiskt sett gjort dig av med böcker du redan läst?

För att råda bot på utmaningarna ovan har jag satt ihop några tips och tricks:

  • Gå igenom bokhyllan enligt modellen ovan och de fyra s:en.
  • Hitta ett forum där du kan hitta inspiration till ny läsning, till exempel Goodreads. Då blir det tydligare hur otroligt mycket bra böcker det faktiskt finns och hur onödigt det är att läsa om en skönlitterär bok. Oavsett hur bra den var.
  • Hitta ett digitalt forum där du kan lista upp, diskutera och imponera andra med de böcker du redan läst eller planerar att läsa, till exempel Goodreads.
  • Gör givandet av böcker lite roligare genom att skriva namn, datum och betyg i boken och övertyga mottagaren att göra samma sak innan hen skänker den vidare.
  • Bestäm dig för att aldrig mer köpa en fysisk bok till förmån för en bra E-bookläsare. Då slipper du för ”all framtid” problemet med skrymmande böcker samt vad du ska göra av dessa innan, under och efter att du läst klart dem.

Hur gör du med redan lästa böcker? Får de vara kvar i bokhyllan och i så fall varför?

Relaterade inlägg:

  1. Last Book Standing
  2. Andrahandsvärdet på böcker
  3. Böckerna jag skulle läsa igen

Värdet av visitkort

2 svar

Vad är egentligen syftet med visitkort? Den frågan ställde jag mig här om veckan efter att ha rensat ut min privata och urgamla suddgummissamling och ganska kort därefter fick syn på min smockfulla visitkortspärm på jobbet.

Historiskt sett har jag samvetsgrant satt in alla visitkort jag fått av kunder och partners i en pärm så fort jag är tillbaka på kontoret, lite som en maskin utan insikt och eftertanke. Mest på grund av att jag vet att det är något man ”bör” göra och något som ”alla andra” gör. Vad jag dock aldrig reflekterat över är att jag enbart vid en handfull tillfällen under min yrkesverksamma del av livet faktiskt öppnat pärmen för att hitta ett redan insorterat visitkort.

Jag funderade därför över den optimala livscykeln för att visitkort och kom fram till följande.

  1. Ett visitkort är ett väldigt bra sätt att på ett snabbt, smärtfritt och effektivt sätt förmedla sina egna eller få någon annans kontaktuppgifter.
  2. Ett visitkort är även bra eftersom det går att snabbt skriva ned en liten anteckning på visitkortet kring vem personen är och varför hen är intressant att hålla kontakten med.
  3. De visitkort du mest av artighet tar emot kan slängas direkt. Antingen lite diskret på plats eller så fort du är tillbaka på kontoret eller hotellrummet.
  4. Så fort du är tillbaka vid datorn eller på kontoret är det effektivast att lägga in de personer du vet dig vilja hålla kontakten med i ett digitalt kontaktregister.
  5. Finns det en anteckning eller uppgift på kortet så går även den in i det digitala kontaktregistret alternativt att-göra-listan. Därefter slängs de fysiska visitkorten.

Som jag ser det finns det inget som helst värde i att behålla fysiska visitkort om du genomför punkt (4) och (5) ovan, annat än prestigen med att ha en eller flera smockfulla visitkortspärmar.

Därför slängde jag alla mina visitkort och ställde tillbaka plastfickor samt visitkortspärm i kontorsförrådet med en lättare och friare känsla i sinnet. Det kändes otroligt skönt att rensa bort ännu en onödigt samling och dessutom en ofta förbisedd att-göra-lista från mitt medvetande.

Får du visitkort av de personer du möter i ditt arbete och hur hanterar du dessa? Kanske har du lite lugnare på jobbet så här inför jul alternativt i mellandagarna och kan passa på att rensa bland dina visitkort?

Relaterade inlägg:

  1. Kryddigt värre i kryddhyllan
  2. Rensa bland digitalfoton direkt
  3. Böckerna jag skulle läsa igen

Ge glasögonen en andra chans

Lämna ett svar

I samma stund som jag gjorde min ögonlaseroperation för tre-fyra år bestämde jag mig för att skänka alla mina gamla glasögon till en lämplig välgörenhetsorganisation men jag kom mig aldrig för och ganska snart föll tanken i glömska. Nu när jag häromdagen hittade glasögonen i min junklåda flera år senare bestämde jag mig för äntligen att ta tag i saken, men var skulle jag vända mig?

En snabb googling visade att det numera går att lämna in gamla glasögon hos Synoptik, som lämpligt nog har en butik på någon minuts promenadavstånd från vår bostad, väldigt smidigt.

Synoptik är nämligen samarbetspartner till den ideella organisationen Vision For All, optikernas svar på Läkare utan gränser. Ytterligare samarbetspartners till Vision For All är Lions, Memira och Essilor. Organisationen samlar sedan år 1995 in begagnade glasögon och ser till att de kommer till användning och förbättrar livskvalitén för människor i fattiga länder. I exempelvis Peru har nästan 50 % av alla som skulle behöva glasögon inte möjlighet eller råd att skaffa några.

Specsavers samlar in glasögon till förmån för behövande barn och vuxna i och runt SOS Barnbyar i Dar es Salaam i Tanzania som är ett av världens fattigaste länder.

Jag och troligen alla andra som har eller har haft synfel kan nog sätta sig in i hur utmanande det måste vara att klara av vardagen utan glasögon eller motsvarande. Därför kändes det extra roligt att donera just glasögonen till bättre behövande nu när jag inte längre behöver dem.

Har du några gamla glasögon som ligger och skräpar där hemma? I så fall rekommenderar jag verkligen att skänka dem vidare, både för ditt och dina glasögons bästa! Nu när du vet hur enkelt det är finns det inte längre några ursäkter! :)

Relaterade inlägg:

  1. Organisera inte det du kan rensa bort
  2. Rensning av vardagskläder från ett manligt perspektiv
  3. Tips för färdiglästa böcker