Kategoriarkiv: Ekonomi

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som typiskt rör privatekonomi.

Ekonomiska karaktärsdrag hos minimalister

Har du någon gång funderat över vilka ekonomiska karaktärsdrag som kännetecknar en minimalistiskt lagd person? SvD publicerade här om dagen en artikelserie under rubriken ”Sex karaktärsdrag som kännetecknar skuldfria” där vi tycker att majoriteten av dessa även stämmer överens med tankemönster och vanor hos minimalister.

Skuldfria har koll på detaljer, gör research samt tittar till sina konton och ekonomiska innehav regelbundet.

Som minimalist vill du inte köpa dåliga saker när du väl köper något varför research inför inköpet är A och O. Dessutom är vår bild att minimalister tenderar att ha god koll och kontroll över sin privatekonomi och framför allt sina utgifter.

Skuldfria låtsas att de tjänar mindre, lever på mindre kostnader och får mer över att stoppa i en buffert för framtiden.

Herr Minimalist har i princip inte gett sig själv någon löneförhöjning sedan han började jobba som ingenjör för sju år sedan. Istället har han månadsvis automatiskt fört över alla löneförhöjningarna till ett buffertkonto och sedan vidare till amortering och sparande (med vissa undantag för resor och större inköp). I och med att minimalister konsumerar mindre än gemene man blir det dessutom mer pengar över till sparande och investeringar.

Skuldfria låter bli impulsköp och reflekterar över om de verkligen behöver köpa den där nya soffan eller ytterligare ett par skor.

Jag kan inte ens minnas när jag köpte något på impuls senast, men det var förmodligen för något år sedan innan vi började sträva efter att leva minimalistiskt på allvar. Sedan vi slutade med proaktiv konsumtion har det blivit ändå färre ogenomtänkta och impulsiva köp.

Skuldfria är inte rädda för att fråga och våga be om hjälp för att få tips om hur andra lyckats.

Vi har valt att blogga som smygminimalister och inte ens vår familj vet om att vi bloggar då minimalism ofta uppfattas som provocerande, men vi är däremot oerhört nyfikna gentemot våra vänner och kollegor och tycker om att diskutera hur de tänker kring prylar, konsumtion och pengar. Tips och råd fås även genom att läsa andra bloggar på teman som vi gillar, exempelvis sparande, aktier, miljövänlighet och inte minst minimalism.

Skuldfria har vana att sätta upp mål vilket ökar motivationen och inspirationen.

De flesta skriver kom ihåg listor för att inte glömma vad som ska handlas i mataffären, men glömmer eller tar sig inte tid att sätta upp mål för vad som är viktgast i livet och vad de vill prioritera. Vi upplever att det är vanligt att minimalister regelbundet sätter upp mål inom olika kategorier för att påminna sig och säkerställa att de är på rätt spår och fokuserar på rätt saker.

Skuldfria uppskattar och värdesätter kontanter då kreditkort lätt gör dig fartblind.

De flesta minimalister vars bloggar vi följer och även vi själva har inte längre ett behov av att fysiskt känna pengarna i handen för att stoppa onödig konsumtion men det kan nog vara ett bra knep under en begränsad period för den som har svårt att hålla i pengarna.

Vilka ekonomiska karaktärsdrag tycker du kännetecknar en minimalist? 

Årets fattigaste dag närmar sig

Börjar bankkontot se läskigt tomt ut så här inför årets fattigaste dag? Har julklappar, nyårsbubbel och julrean grävt ett avgrundsdjupt hål i plånboken och på bankkontot, vilket gör att du räknar ner dagarna till löning?

Årets fattigaste dag infaller i år den 23:e istället för som normalt den 24:e januari dvs en dag tidigare då den 25:e infaller en lördag. Om kontot gapar tomt finns inte mycket att göra så här dags mer än att hålla ut, men det går att planera framåt och tänka till för att undvika samma scenario nästa år.

Enligt handeln kostade årets jul 6 800 kr per svensk, det är mycket pengar för ett par dagars njutning. Vi har samlat några tips på hur du kan få en ekonomiskt bättre jul och januari nästa år. Visst går det att springa iväg till pantbanken i sista stund eller öka belåningen på bostaden, men det är inga åtgärder vi rekommenderar.

Långsiktiga åtgärder under hela året:

  • Diskutera inom familjen hur ni ska göra med julklappar kommande år. 2013 hade vi vår första jul utan julklappar, kanske behöver det inte vara så drastiskt men heller inte lika överdådigt och dyrt som tidigare jular.
  • Måste ni verkligen äga en eller kanske två bilar eller skulle ni kunna åka mer kommunalt eller vara med en i bilpool? Alla som någon gång ägt en bil vet hur mycket det handlar om en vana att ta bilen istället för alternativa färdmedel.
  • Se över avtalen på månatliga kostnader. Har du bra el-avtal, prutat på bolånen och använder det utbud av tv, musik, telefoni och internet som du betalar för?
  • Läser du verkligen alla tidningar du prenumererar på? Säg upp prenumerationen och prova att läsa dem via nätet under en period för att se hur det känns. Som vi berättat tidigare varken läser eller ser vi på nyheter och behöver därmed ingen dagstidning.
  • Spara pengar inför kommande jul redan i början av året, lägg undan ett par tusenlappar varje månad avsedda för julfirande på ett särskilt konto med bra ränta.
  • Börja ta med lunchlåda till jobbet ett par dagar i veckan och tänk till en extra gång innan du köper take-away till middag. Det går enkelt att laga godare maträtter betydligt billigare.

Kortsiktiga åtgärder sista dagarna innan januarilönen:

  • Ät ur frysen och kylen. Ofta döljer sig mer än vi själva tror där i.
  • Passa på att utforska de gratisaktiviteter som finns i er närhet istället för att betala inträden och biljetter.
  • Våga sälja julklappar du fått men inte gillar. Ändå bättre är förstås om du med gåvan fått ett förseglat kuvert med kvitto så du kan lämna tillbaka prylen till ordinarie pris istället för att vända dig till den betydligt billigare andrahandsmarknaden.

Vilka är dina bästa spartips på kort och lång sikt?

Pengarna eller livet!

Har du någonsin tänkt på att den lön du får för ditt arbete är ersättning för att du byter bort det dyrbaraste du har, det vill säga din ytterst begränsade livstid? Vad har du egentligen i timlön om du tar med din ”riktiga” arbetstid samt alla ”yrkesrelaterade” kostnader i beräkningen? Skulle ditt shoppingbeteende se annorlunda ut om du vägde alla dina inköp mot livstid istället för kronor?

Dessa frågor är vad författarna Joe Dominguez, Vicki Robin och Monique Tilford resonerar kring i boken Your Money or Your Life, vilken jag läste för ett par år sedan och som totalt förändrade min syn på pengar.

Denna klassiska beräkningsmodellen för timlön efter skatt är följande:

Timlön = Nettolön / Arbetstid

Men vad författarna till boken hävdar är att modellen ovan är felaktig. Istället bör du även:

  • Räkna bort arbetsrelaterade kostnader från nettolönen. Till exempel det faktum att din arbetsplats geografiska placering nödgar dig att äga en bil, köpa ett månadskort på kommunala färdmedel, eller att arbetsplatskulturen tvingar dig att äta på dyr lunchrestaurang varje dag samt äga vissa typer av kläder du inte använder privat.
  • Lägga till de timmar som kommer av arbetet utöver dem du spenderar på själva arbetsplatsen. Till exempel de timmar du lägger på att transportera dig till och från arbetet samt de eventuella extra timmarna du på eget initiativ, och utan ersättning, chippar in då och då för att hinna med allt. Till exempel att läsa mailen på söndagskvällen eller svara i mobilen när du egentligen slutat för dagen.

Det ger en mer korrekt beräkningsmodell:

Timlön = (Nettolön – Arbetsrelaterade kostnader) / (Arbetstid + Arbetsrelaterad tid)

Plötsligt får du en timlön som är betydligt längre. Om du dessutom vänder på begreppet kostnad och istället räknar på vad varje krona kostar dig i tid så blir det riktigt intressant. Plötsligt kostar till exempel en Big Mac & Co inte längre ca 60 kronor utan ca 30 minuter av ditt liv.

Hur skulle din timlön se ut och ditt shoppingbeteende förändras om du tog aspekterna ovan i beaktning?

En månad utan shopping

Under december hade jag som mål att inte äta godis, vilket var ett tufft mål för mig som är en person med stort sötsug. De första veckorna förflöt fint där jag, enligt reglerna, tillfredsställde godissuget med 70% mörk choklad och hemmagjorda Paleo-chokladbollar. Även våra två veckor i Tanzania gick bra då jag laddat med nyttigt snacks som nötter och torkad frukt att ta till när sötsuget blev som värst.

Efter resan firade vi jul i två omgångar hos våra respektive föräldrar och att under ett par dagar bo hos Fru Minimalists föräldrar visade sig, inte helt oväntat, vara den största utmaningen. Här står ständigt skålar med godis framställda på ett flertal ställen i hemmet och det bjuds på godis till såväl förmiddagsfikat som eftermiddagsfikat. Under julen är det dessutom inte ovanligt med diverse chokladaskar som plockas fram i tid och otid. Här fick jag verkligen jobba med disciplinen för att inte falla för frestelsen utan istället välja en pepparkaka, knäcka ett par nötter eller leta reda på en bit 70% choklad. 

Sammanfattningsvis var det riktigt utmanande för en person som mig med stort sötsug att låta bli godiset, speciellt under en månad som december, men det gick vägen. Kul!

Nu är det ny månad och därmed också dags för en ny utmaning och denna gång blir att inte shoppa något! Förnödenheter som mat, dryck och andra förbrukningsvaror räknas ej som shopping men till exempel prylar och kläder som normalt skulle hamnat på in-listan kommer undvikas under hela januari. Inget besök på julrean för min del med andra ord. :-)

Vad har du för utmanande mål första månaden på nya året?

Vågar du göra dig av med en julklapp?

Nu är julafton nästan över, Kalle Ankas uthärdad, julmaten avdukad och uppäten, släkten på väg hem och klapparna öppnade. Allt är förhoppningsvis frid och fröjd om det inte vore för ett litet litet undantag. Några av de julklappar som nyss låg under granen med ditt namn på visade sig innehålla prylar som du egentligen inte behöver eller ens vill behålla. Vad gör man egentligen med dem?

Det är lätt att tro att det gamla talesättet ”man ska inte skåda given häst i mun” betyder att man oavsett gåvans träffsäkerhet dels måste hålla god min mot givaren och dels måste behålla gåvan i all evighet. Det håller vi dock inte med om. Självklart ska man vara artig och tacksam men att behålla något man inte behöver på grund av dåligt samvete eller rädslan att givaren kommer att följa upp hur, när och var presenten används är bara knasigt. Vi har därför i sedvanlig ordning listat några alternativa förslag.

Det bästa är förstås om du kan fråga efter kvittot och därmed få möjlighet att byta till något du verkligen vill ha och behöver. Även om det kan kännas jobbigt så är förmodligen tomtens avsikt att julklappen ska komma till användning och då är det mycket bättre att byta till något som inte bara tar upp plats i ett skåp, källaren eller på vinden.

Ett annat alternativ är att sälja gåvan, till exempel Blocket eller Tradera, och gärna så snart som möjligt för att prylen inte ska tappa allt för mycket i värde.

En sista alternativ utväg är att packa in gåvan i nytt omslagspapper och skänka den vidare, förslagsvis till någon som du tror kommer uppskatta gåvan mer än du, när det ges tillfälle.

Kanske låter det lite egoistiskt eller kallhjärtat men det är trots allt ditt hem och dina saker så du får ju faktiskt göra vad du vill med dessa. Det är viktigt att skilja på person och sak, det vill säga man varken ogillar eller förkastar en person bara för att man gör sig av med en gåva från denna.

Har du gamla julklappar sedan tidigare som du inte har hjärta att göra dig av med? Eller fick du något i julklapp i år som du känner att du skulle vilja byta eller sälja? God jul förresten! :)

Sälj inaktuella saker direkt

Vad gör du med saker som börjar bli inaktuella eller för vilka du funnit en ersättare, men som fortfarande har ett andrahandsvärde? 

För några veckor sedan köpte vi en MacBook Pro. Köpet eliminerade inte bara behovet av att ta med oss jobbdatorerna hem på kvällar och helger utan även behovet av vår iPod Touch 4G 32GB. iPoden har vi tidigare haft inkopplad till vårt ljudsystem för att spela musik från Spotify och min favoritwebbradiostation www.di.fm. Men så fort MacBooken var på plats var det betydligt smidigare att använda denna för samma ändamål.

För några år sedan hade jag garanterat tänkt att man vet aldrig när jag kan tänkas behöva iPoden igen och troligen låtit den stå kvar på TV-bänken alternativt lagt den i en låta för säkerhets skull. Med följden att denna inte längre haft något andrahandsvärde när jag ett par år senare får tummen ur och bestämmer mig för att sälja den. Några bra historiska exempel för min del är min snordyra gamla Sony MD-spelare, Apple iPod Mini, GameBoy Color, två fristående datorskärmar som alla donerats till välgörenhetsorganisationer eller slängts för att jag väntat för länge med att sälja.

Någorlunda vis av erfarenhet agerade jag helt annorlunda idag och la i samma stund vi fått hem MacBooken upp iPoden på Blocket. Inom ett dygn hade jag sålt den för 1000 kr. Riktigt bra med tanke på att jag köpte den i USA år 2010 för drygt 2 000 kr. Hade jag väntat något år hade jag troligen inte fått mer än ett fåtal hundralappar för samma iPod eftersom värdet på teknik numera har ett halveringstid i stil med grundämnet Radon.

Beslutet att sälja snabbt resulterade i en riktig win-win för mig, nya ägaren och naturen:

  • Jag fick tillbaka en del av inköpskostnaden och eliminerade något onödigt ur mitt liv
  • Den nya ägaren fick en bra pryl till ett bra pris som förhoppningsvis fyllde ett behov
  • En sopstation (och naturen) slapp ytterligare en giftig sak att ta hand om (tills vidare)

Har du något (inte bara teknik) liggandes i någon låda som du inte längre använder men som fortfarande har ett bra andrahandsvärde som du egentligen borde sälja? Vad hindrar dig från att ta action redan idag?