Etikettarkiv: barn

Bebisens sovplats ur ekologisk synvinkel

Det här är det andra inlägget i en serie där vi berättar om hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi började med bebisens kläder, för att i detta inlägg berätta om bebisens sovplats. I nästa inlägg berättar vi om skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter om leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och jag vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Eftersom vi bor i en tvåa kommer bebisen sova i vårt sovrum så länge vi bor kvar. Spjälsängen är en begagnad från Ikea som vi fått ärva från Herr Minimalist bror. Dock tog vi genast bort den skumgummimadrass vi fick med sängen då skumgummi-produkter ofta är preparerade med flamskyddsmedel. Trycker du på skumgummi far små partiklar ut som inte är nedbrytbara i naturen. Vi valde att ersatta skumgummimadrassen med en mer naturlig madrass som är fylld med boveteskal från märket Bovete. Boveteskal är ett naturmaterial som transporterar bort fukt och ger ett behagligt sovklimat med jämn temperatur.

Madrass Bovete

Det finns madrasser som kan klassas som ändå mer ekologiska, exempelvis hos Grön Interiör. Vi tyckte dock att bovetemadrassen kändes mer prisvärd, särskilt eftersom vi inte vet hur mycket eller länge barnet kommer sova i sin spjälsäng. Att Bovete är ett familjeägt svenskt företag hamnade också på plussidan. För den som undrar om bovetemadrassens ”korvar” känns konstiga så kan vi meddela att de trycks ihop i madrassöverdraget som du lägger madrassen i och jag upplever inte att de känns.

Spjälsäng bovetemadrass

Ovanpå bovetemadrassen som du ser på bilden ovan, har vi lagt ett vanligt madrasskydd som skydd, vilket även skapar ett mjukt lager, det hade vi gjort oavsett madrassval. När det blir aktuellt kommer vi även använda ett öko-tex-certifierat madrasskydd fritt från PVC från märket Rätt Start, såväl i spjälsängen som i vår egen säng. Ikea säljer också madrasskydd men dels innehåller de syntetiskt gummi och dessutom har de en varningstext som säger: ”Skall ej placeras under bebisens huvud då materialet inte andas”. Därav valdes det bort, det kändes helt enkelt inte riktigt bra.

Till att börja med kommer vi försöka få bebisen att sova i ett babynest som antingen kan ligga i spjälsängen eller mellan våra kuddar i dubbelsängen. Vi har fått ett hemmasytt babynest av en vän vars barn bara ville sova hud mot hud, så det är oanvänt. Vi får se om vår bebis trivs bättre i det. Som täcke har vi en filt från det ekologiska klädmärket Geggamoja till att börja med. Såväl filten som snuttefilten som syns på bilderna kommer från Geggamoja och vi har haft dem liggandes i vår säng vid ett par tillfällen för att ta åt sig av våra dofter.

babynest med Doddi

Sängkläder till spjälsängen har vi tre uppsättningar av med underlakan, påslakan och örngott. Två av dessa är ärvda och tvättade många gånger. En uppsättning fick vi ny i julklapp och den är tillverkad av ekologisk bomull. Även kudde och täcke finns som vi ärvt, men det blir aktuellt först senare om vi förstått det rätt.

Sedan tidigare har vi aldrig elektronik som mobiler, läsplattor etc i sovrummet, mer än korta stunder som när Herr Minimalist läser på sin Kindle. Istället ligger de på laddning ute i vardagsrummet om natten alternativt i våra återsamlingsplatser i bokhyllan. Det känns bra ur framför allt strålningssynvinkel att hålla dessa prylar utanför sovrummet, men även eftersom elektronik drar till sig damm.

Det första inköpet vi gjorde till vår bebis var barnvagnen, det andra var ett mjukisdjur som jag suktat efter länge, nämligen en Doddi från Geggamoja. Doddi har sedan dess tålmodigt väntat på sin nya vän som vi hoppas kommer inom kort. Detta är bebisens enda gosedjur förutom några mjuka skallror som jag snarare räknar som leksaker, mer om dessa i kommande blogginlägg.

Har du några ekorelaterade tips för sovrummet och bebisens sovplats?

Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel

Det här är ett första inlägg i en serie där vi tänkte berätta hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi börjar med bebisens kläder, för att sedan gå in på bebisens sovplats, skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och vi vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Majoriteten av bebiskläder har vi haft förmånen att ärva. Främst från mina systerdöttrar men också från Herr Minimalist brorsbarn och vänner. När vi fått kläder har det ofta varit en hel påse kläder som vi sedan gått igenom och givit tillbaka alternativt skänkt kläderna vi inte velat ha till Stadsmissionen. Kläder med stora plasttryck har exempelvis valts bort oavsett hur fina, nya och söta de varit.

Vi har tvättat alla plagg i oparfymerat, allergitestat och miljömärkt tvättmedel och använder aldrig sköljmedel. Naturliga tvättmedel som tvättnötter är dock inget vi testat utan vår nivå är att göra bra val vad gäller tvättmedel och använda galltvål på vissa fläckar.

Vi har inte brytt oss om huruvida materialet i kläderna vi ärvt är ekologiskt eller inte utan sett de många fördelarna med att kläderna är begagnade och redan tvättade flera gånger. Vuxnas kläder kan ofta innehålla polyester vilket är en plast som inte är nedbrytbar i naturen, och i min mening inte heller skön mot kroppen. I bebiskläder har jag dock inte sett detta eller andra konstgjorda material i samma utsträckning, utan det flesta bodys och byxor tycks vara tillverkat av bomull, ekologisk eller vanlig. När vi framöver själva köper kläder till bebisen kommer såväl materialval som kvalitet vara i fokus. Förmodligen kommer vi köpa en hel del begagnade kläder av bra märken, som exempelvis Geggamoja, där vi gillar såväl materialval som stilrenheten och att det är ett svenskt företag.

Det som förvånat oss mest är mängden kläder alla tycks ha till sina bebisar. Bilden till inlägget visar i princip samtliga bebisplagg vi fått hittills. Visserligen har vi fått kläder i storlek 50, 56 och 62 samt behöver lite mer värmande klädesplagg än en familj som får en sommarbebis, men vi har lämnat iväg stora mängder till välgörenhet och känner ändå att vi har en gedigen och bra basgarderob till bebisens första månader. Vi försöker ha en stor del neutrala färger på kläderna, även om vi såklart påverkats av vilka plagg vi fått möjlighet att ärva.

Än så länge ryms bebisens kläder i storlek 50 och 56 i en byrålåda, och storlek 62 i en påse i min garderob. Vi tror att vi framöver kommer förvara majoriteten av bodys och pyjamas vid skötbordet i badrummet eftersom det förmodligen är där de oftast åker på och av.

Vad har du för tips och råd att ge vad gäller bebiskläder?

Alla dessa bebissaker

I inlägget Sammanfattning av 2014 noterade vi att hela 101 saker som tillhör bebis minimalist eller är relaterad till Fru Minimalists graviditet har kommit in i vårt hem under året. Trots att vi anser oss vara minimalister är det betydligt fler prylar än vi trodde och förmodligen betydligt fler än vi i slutändan kommer att behöva och använda.

Detta beror till största del på att vi fått och ärvt majoriteten av sakerna vilket gjort att vi tagit emot betydligt fler saker än om vi skulle köpt dem själva. Exempelvis hade vi förmodligen inte köpt en liggstol, resesäng eller babygym redan innan bebisens ankomst, eftersom vi inte vet om bebisen kommer att behöva dessa saker under sina första månader eller om ens någonsin. I vissa fall har saker erbjudits med devisen ”vill ni inte ha det nu så skänker/slänger/säljer vi det nästa vecka” och då har vi tacka ja eftersom vi med stor sannolikhet behöver införskaffa dem inom överskådlig framtid.

I många fall har vi fått en hel kasse med bebiskläder och bebisprylar där vi själva fått rensa och skänka det vi inte velat ha till Stadsmissionen eller liknande organisationer. Ungefär hälften av alla bebiskläder och leksaker vi fått har skänkts vidare, och än så länge har vi ratat alla plastleksaker.

Nedan följer en sammanställning över vilka typer av saker vi valt att köpa helt nya, begagnade, ärvt och fått.

Följande bebissaker har vi köpt nya:

Följande bebissaker har vi köpt begagnade:

Följande bebissaker har vi fått av vänner eller ärvt:

  • Bebiskläder (strl 50-68)
  • Leksaker i tyg
  • Böcker i tyg
  • Spjälsäng
  • Sängkläder
  • Skötbord
  • Babynest
  • Babybjörn bärsele
  • Babysitter
  • Resesäng
  • Barnmatstol
  • Åkpåse barnvagn
  • Babygym

Framöver kommer jag skriva ett par mer ingående inlägg om hur vi tänkt vad det gäller bebisens kläder, sovplats, skötbordet och leksaker ur kemikalie- och ekologisk synvinkel.

Om vi istället kikar på prylarna ovan ur en ekonomisk synvinkel så har vi hittills köpt bebissaker för ca 9 000 kronor där barnvagnen står för över halva kostnaden. Under början av detta år tillkommer kostnad för barnförsäkring samt den kanske allra största ”kostnaden” i närtid – Fru Minimalists föräldraledighet.

Har du något tips för att hålla nere kostnaderna relaterade till bebis eller föräldraledighet?

Månadens in och ut december 2014

Då var det är dags för december månads och årets sista balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 46 och införskaffat 68 saker denna månad. För andra månaden i rad är det fler saker på in-listan än ut-listan, i likhet med tidigare är det bebis minimalist som shoppar loss. :)

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi oftast en motivering för eventuella inköp samt även en kommentar kring vissa av de prylar vi gjort oss av med.

Herr Minimalist

  • In-ear-hörlurar (+1)
  • Träningsbyxor (+1)
  • In-ear-hörlurar (-2)
  • Träningsbyxor (-1)
  • Fisher Bullet Space Pen (-1)

Fru Minimalist

  • Julkrubba i 16 delar (-16)
  • Handväska (-1)
  • Aftonväska/kuvertväska (-1)
  • Ljusmanschett (-1)
  • Strumpbyxor (-1)
  • Hårklämma (-1)

Bebis Minimalist

  • Tröja/kofta strl 62 (+6)
  • Strumpor (+6)
  • Body strl 62 (+5)
  • Byxor strl 62 (+5)
  • Pyjamas strl 62 (+3)
  • Underlakan (+3)
  • Påslakan (+3)
  • Örngott (+3)
  • Kudde (+2)
  • Täcke (+1)
  • Babyskydd (+1)
  • Babynest (+1)
  • Skötbord (+1)
  • Babysitter (+1)
  • Resesäng (+1)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Dessertskålar (+8)
  • Matlådor glas (+6)
  • Förvaringslåda glas (+4)
  • Canvastavlor (+4)
  • Skärbräda trä stor (+1)
  • Skärbräda trä liten (+1)
  • Dessertskålar (-7)
  • Kokböcker (-4)
  • Matlådor plast (-3)
  • Margrethe-skålar (-3)
  • Skärbräda plast stor (-2)
  • Skärbräda plast liten (-1)
  • Mirakeltrasa (-1)

Kommentarer Herr Minimalist

Jag fick nog av mina gamla gymbyxor som jag haft i säkert 10 år och som började bli lite väl slitna och tråkiga och köpte mig ett par moderna och snygga Adidas-träningsbyxor istället. Skönt att få känna sig snygg och välklädd på gymmet.

Mina in-ear-hörlurar gav plötsligt upp så jag ersatte dem med ett par nya av samma modell och passade även på att göra mig av med mina halvtrasiga reservhörlurar. Volymen i ena snäckan var halverad mot vad som var normalt så det är ett mysterium att jag behållt dem tills nu.

Fru minimalist lyckades även sälja av min andra Fischer Space Pen på Tradera.

Kommentarer Fru Minimalist

Det känns som jag kommit långt med minimalismen när december månad är tom på in-sidan. :) Att köra julklappslek med fokus på paket med innehåll av förbrukningskaraktär till oss vuxna, samt som vanligt hållit oss borta från julrean, är vinnande drag. Julkrubban såldes som jag tidigare beskrivit via en auktionssajt på nätet, och övriga saker på Fru Minimalists ut-lista har skänkts till Stadsmissionen eller sålts på Tradera.

Kommentarer Bebis Minimalist

Här har det shoppats loss rejält under månaden, eller snarare ärvts och skänkts till oss. Det enda som egentligen köpts nytt är babyskyddet så vi tar oss hem från BB tryggt och säkert, samt ett påslakan och örngott i ekologisk bomull som vi fick i julklapp. Det är enormt mycket på in-listan för bebisen denna och föregående månad, men nu har vi bara ha ett fåtal saker kvar på listan vi skapat över nödvändigheter vi och bebisen kan behöva det närmsta månaderna.

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Dessertskålar såväl in som ut som vi skrev om i ett blogginlägg tidigare i månaden. I övrigt är det framför allt plastbantningen som står för sakerna på den gemensamma listan, såväl på in- som ut-sidan.

Det stora valet

Skön att köra, swivelhjul fram, hjul som går att låsa, lufthjul, vändbar sits, justerbart handtag, säker i test, helst fotbroms, lämplig för vinterväglag, minimalistiskt enkel och snygg i designen.

Efter att ha pratat med barnfamiljer i vår närhet samt läst på nätforum, butiker och bloggar hade vi tillslut många krav på vår lista inför det stora barnvagnsköpet. För vissa är detta bara ett köp bland alla andra inför det första barnet, men som många dyrare köp för oss minimalister var det ett stort köp som krävde noggrann research, en hel del googlande samt klämmande, kännande och provkörande i barnvagnsbutiker.

Efter att ha gått igenom Emmaljungas och Brios sortiment utan att någon omedelbar kärlek uppstod, så stod det tillslut mellan två barnvagnar som kändes helt rätt för oss utifrån våra krav – Kronan Duo S och Kronan City.

Skillnaden dem emellan är väldigt liten. Duo S har kraftigare mönstrade däck som lämpar sig för terräng liksom 12 tums däck där bak, medan City har enklare mönstrade däck samt 10 tums däck både bak och fram. Duo S är en halv decimeter bredare än City och även något tyngre. City-modellen är dock något dyrare än Duo S.

Med tanke på att vi bor hyfsat centralt, visserligen tycker om att vistas ute i naturen men inte räknar med att köra vagnen i skog eller terräng mer än på breda löparstigar, samt bor relativt litet och måste ha vagnen i hallen, så föll valet tillslut på Kronan City.

Eftersom vi inte äger någon bil hade vi inte några specifika krav på storlek i hopfällt läge, men vi har givetvis kontrollerat att vagnen känns enkel för oss att fälla ihop och inte blir allt för stor när den är i minimerat läge.

Jag satte en bevakning på barnvagnsmodellen på Blocket och efter 1-2 veckor hade vi hittat en vagn som endast använts under ett halvår och var i så gott som nyskick. Priset blir ju därefter, men ett par tusenlappar sparade vi, samt att det kändes bra ur miljö- och kemikaliehänseende.

Det ingick ingen liggdel i den begagnade vagnen, utan enbart chassi och sittdel, så vi ställdes även inför valet om vi skulle köpa en ny liggdel eller ny mjuklift. Vi satsade på en liggdel, bland annat eftersom vi har en stor hiss och ändå behöver ta upp vagnen i lägenheten. Förhoppningsvis kan vi ha liggdelen en längre period då dessa brukar vara något större än mjukliften.

Efter att ha läst boken ”Den onda badankan” så har jag förstått vikten av att vädra nya saker som bebisen ska använda. Det känns därför skönt att redan nu ha hela barnvagnen på plats och att vi kan se till att den vädras innan den börjar användas på riktigt.

Det är verkligen en djungel vad gäller barnvagnar och jag tror inte det finns någon enskild barnvagnsmodell som passar alla föräldrar. Det är bara att kika på alla olika barnvagnar som rullar på stan eller prata med folk i bekantskapskretsen så talar majoriteten sig varm om just sin barnvagnsmodell. Och som det känns nu kommer vi prata oss varma om vår Kronan City. :)

Vad var viktigast för dig när du valde barnvagn?

Den onda badankan

Vi försöker äta ekologiskt, leva allmänt hälsosamt och vi bor inte bland innerstans avgaser. Trots detta kommer vår bebis ha omkring 200 främmande ämnen i sin späda lilla kropp när hon föds. Om vi sedan använder en skumgummimadrass i barnsängen, kör runt henne i en ny barnvagn, rengör rumpan med våtservetter och låter henne leka med ärvda leksaker av plast, så vågar jag inte ens tänka på hur många främmande ämnen den lilla kroppen skulle innehålla efter bara ett par månader i livet. Trots att många av nämnda saker är helt normala för många nyblivna föräldrar.

Detta kan jag konstatera efter att ha läst boken ”Den onda badankan – Ditt barn och de osynliga gifterna” av Katarina Johansson. Samma författare som skrivit boken ”Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg”, vilken jag recenserat i ett tidigare blogginlägg.

”Den onda badankan” handlar till stor del om leksaker, barnmat och barnkläder, men lika mycket om vardagens kemikaliestinna möbler, byggnadsmaterial, elektronik och rengöringsprodukter. Det är många som vill förringa problemen med kemikalier i vår vardag, som tittar snett på mammor som försöker få gehör för att byta ut plastprodukterna i förskolan, eller som har barn med märkliga nappar i munnen och nappflaskor av glas. Jag märker att kollegor blir upprörda och provocerade när jag börjar prata om att vi kommer försöka undvika plastleksaker till vårt barn, köpa ekologiska mjukisdjur och textilier. Kommentarer som ”det är överdrivet” och ”vi har ju överlevt” yttras. Samtidigt känner i princip alla någon som drabbats av cancer, inte sällan i unga år, par som har svårt att få barn eller personer som plötsligt drabbats av märkliga sjukdomar eller allergier.

Jag har redan tidigare läst diverse bloggar och tidningsartiklar kring hormonstörande ämnen och kemikalier i hemmet. Denna bok känns dock mer heltäckande och allt är samlat på ett strukturerat sätt, rum för rum, leksak för leksak, ämne för ämne. Som blivande småbarnsföräldrar har vi nu redan från början möjlighet att göra medvetna val vad gäller allt från nappflaska och kläder, till leksaker och blöjprodukter. Självklart får man sortera och välja vilken nivå man lägger sig på för att inte bli galen, för gifterna finns trots allt överallt: På golv och madrasser, i kläder och leksaker, i elektronik och konservburkar. Hela hemmet och förskolan är två stora krigszoner av olika kemikalier.

Man kan välja att se boken som en bok med pekpinnar som skapar ångest och en tyngd på redan skuldtyngda småbarnsföräldrars axlar. Eller så kan man läsa den med nyfikenhet, en vilja att bli en mer påläst och medveten förälder och konsument. Själv vill jag ha så mycket information som möjligt för att kunna göra medvetna val, skydda mitt barn mot ämnen som är hormonstörande, minskar fertiliteten och skadar nervsystemet. I likhet med många miljörelaterade frågor handlar det i stort om att bli medveten, minska konsumtionen och göra bra materialval.

Jag kan verkligen rekommendera boken för att bli en mer medveten och upplyst konsument, oavsett om du har barn eller inte. Vi har sedan tidigare rensat ut en del plast i köket, liksom teflonpannan. Badrummet har fått sig en rejäl kemikaliedetox, men i samband med att vi snart får en ny liten familjemedlem kommer vi vidta ytterligare åtgärder främst gentemot bebisen, vissa som vi hade koll på innan och vissa som jag tagit till mig från boken:

  • Tvätta alla textilier med parfymfritt tvättmedel ett par gånger innan användning.
  • Undvika kläder med plasttryck.
  • Köp inte begagnade leksaker som luktar plast eller är tillverkade i Kina.
  • Undvika all mat i konservburkar av metall.
  • Försöka undvika våtservetter.
  • Bli noggrannare med att städa bort dammråttor där stor andel kemikalier samlas.

Flera av punkterna togs även upp av Kemikaliepappan på hans föreläsning här om veckan. Nu har jag fått mycket fakta, inspiration och handfasta råd gällande förändringar för att minska kemikalierna i hemmet!

Vad gör du för att minska kemikalierna i ditt hem?

Vägen till en giftminimerad vardag

Ikväll var jag och en vän på en föreläsning med Magnus Kähler som driver bloggen Kemikaliepappan. Jag fick tipset genom Ekomorsan som var på föreläsningen i Borås för en dryg vecka sedan.

Det var två timmar med mycket information kring de skadliga kemikalierna i vår vardag och framför allt i barns vardag. För mig som är nyfiken och påläst på ämnet var det en hel del repetition, men trots det fick jag stor inspiration att fortsätta plastbantningen av hemmet, och se till att göra medvetna och bra val vid våra inköp till den kommande bebisen.

Kemikalieindustrin är den mest lönsamma industribranschen enligt OECD. Företagen tar ständigt fram nya produkter som vi inte visste att vi behövde, som teflonpannor istället för järnpannor, flytande tvål istället för fast sådan. De skapar ett behov hos oss konsumenter som ofta tror att produkterna är testade och godkända vilket tyvärr inte är hela sanningen berättar Magnus. Det finns i dagsläget inget oberoende organ som avgör detta trots att Europa förmodligen har bland den tuffaste kemikalielagstiftningen i världen. Oroväckande och läskigt, eller hur?

Var tredje sekund tas ett nytt ämne fram runt om i världen, det är inte konstigt att myndigheterna inte hinner testa alla nya ämnen som används i produkter och hur dessa sedan påverkas genom den så kallade coctaileffekten. När ett ämne väl förbjuds skapas det små förändringar av ämnet och användningen fortsätter. Ett typiskt exempel som Magnus tar upp under sin föreläsning är alla produkter som numera marknadsförs som BPA-fria och utan ftalater. Tyvärr behöver det inte betyda att produkten är säker. En BPA-fri vattenflaska eller nappflaska kan istället innehålla BPS, som kanske inte är så mycket bättre eftersom ämnet i likhet med BPA kommer från Bisfenolfamiljen, men däremot ännu inte är förbjudet eftersom sådant kan ta flera år.

Vill du veta hur giftiga kemikalier kan påverka foster och barn på kort och lång sikt? Vill du på ett enkelt och pedagogiskt sätt lära dig hur du kan verka för en giftminimerade vardag för dig och dina nära och kära? Bor du dessutom i närheten av Falun så tycker jag du ska ta dig och en vän till den sista föreläsningen som går av stapeln nu på torsdag den 23 oktober.

Missade du turnén för denna gång så finns det en hel del information på samma ämne på Kemikalispappans blogg att ta del av. Vi behöver sprida kunskap om konsekvenserna av för mycket skadliga kemikalier i vår vardag, men även framhäva de fina alternativ som faktiskt finns, något som Magnus var noga med att påpeka. För alternativ saknas inte, men ibland behöver du söka lite djupare för att hitta dem eller betala lite mer.

Hur ser du på kemikalier i vår vardag, är faran överdriven eller snarare bagatelliserad?