Den här veckan har våra barn gått sina sista dagar på den förskola som varit deras vardag och trygghet de senaste åren. Storasysters i nästan två år och lillebrors i knappt ett. Vi har valt att ha våra barn på en Montessoriförskola. Jag kom på att jag nog aldrig skrivit om det valet tidigare, så jag gör det nu. ;)
När vi läste på om olika förskolor och pedagogiska inriktningar inför förskolevalet för ca 3 år sedan fastnade vi för just Montessoripedagogiken. Det kändes som den låg i linje med vår minimalistiska livsstil och förskolan var dessutom liten (ca 30 barn). Förskolan låg tyvärr i en annan stadsdel 15 minuters promenad från vår bostad, men vi tyckte fördelarna övervägde den dagliga promenaden.
Montessori har verkligen fungerat fint med våra barn trots att de är väldigt olika. Kanske känner barnen igen sig från hemmiljön i den praktiska delen med färre leksaker och naturmaterial. ”Hjälp mig att göra det själv” eller ”Hjälp mig att hjälpa mig själv” är en grund inom Montessori som menar att ingen kan lära någon annan något. Man kanske behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen behöver var och en klara på egen hand. Lite som med minimalism – det brukar inte vara så lyckat att tvinga någon att bli minimalist, men man kan agera förebild, inspirera och visa på fördelarna, och på så vis få med sig andra på samma spår. :)

Leksaker i trä och där allt har en given plats.
Nedan är några av delarna vi gillat med Montessoripedagogiken, några av tankarna finns säkert med även i hur vanliga förskolor utan specifik inriktning jobbar.
Minimerat. Material och leksaker finns i få uppsättningar och har sin särskilda plats i rummet. Sakerna i förskolan är noga utvalt och har ofta flera syften. Med få uppsättningar lär sig barn att ta hänsyn till varandra. Är ett visst arbetsmaterial upptaget får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta. Jag har besökt 5-6 förskolor totalt och min upplevelse är att Montessoriförskolor har färre men mer noga utvalda leksaker och arbetsmaterial.
Fantasifullt. För mycket ”färdiga” leksaker minskar fantasin hos barn och att leksaken i sig fascinerar barnen och styr hur de ska leka med den, mer än att de själva får använda sin fantasi och leka och fantisera kring saken. För många leksaker generellt skapar överstimulation och hämmar mer än inspirerar till lek och lärande. Någon som aldrig varit på en Montessori-förskola kan nog tycka att vissa leksaker och arbetsmaterial ser märkliga ut, men det fina är att det finns en djupare tanke bakom konstruktionen och samma sak fyller flera syften.
Ordningsamt. Alla saker har en specifik plats. Alla leksaker, böcker och arbetsmaterial finns i små hyllor, skålar och brickor i barnens höjd. Det gör det enkelt att plocka undan och städa för stora och små. Det barn som använt ett material, har ansvar för att det kommer på sin plats igen. Barnen lär sig att allt hör hemma på en bestämd plats och att plocka undan sakerna när man är klar innan man börjar med nästa aktivitet.
Naturmaterial. Allt material är av god kvalitet och hellre i naturmaterial än plast. Stor del av allt material fyller flera funktioner. Ofta arbetar små barn sensoriskt med det, sedan använder äldre barn samma material för intellektuell förståelse. Bra tanke för just barnsaker som annars har en förmåga att ha en kort användningstid eftersom barn utvecklas och tröttnar snabbt.
Jag är osäker på om det är generellt för Montessoriförskolor att inte ha surfplatta, tv etc, men vår förskola har varit väldigt analog vilket jag tycker varit mer positivt än negativt. Vi tillhör de gammalmodiga som inte tycker surfplatta och tv hör hemma på en förskola. ;) De flesta barn kommer ändå i kontakt med skärmar i tillräcklig omfattning i andra sammanhang.
Montessori passar alla barn (nästan) men långt ifrån alla föräldrar. ;)
Vi kommer försöka inreda barnrummet i vårt hus med Montessoripedagogiken i åtanke. Om du har inrett ett barnrum med Montessori som inspiration får du gärna kommentera nedan eller skicka ett mejl om val du gjort.
Till hösten väntar nya äventyr på en vanlig förskola i det bostadsområde dit vi flyttar. Det ska bli intressant att möta en annan typ av pedagogik och leksaker. Den förskolan besökte vi tidigare idag och det kommer vara över dubbelt så många barn där. Men barn är anpassningsbara och jag vet att vi framför allt flyttar mot något, inte från något.
En och annan tår fälldes efter avskedet av nuvarande förskola och pedagoger. Jag tröstar mig med att allt i livet är föränderligt. Inget i tillvaron är bestående, varken människan själv, känslor, upplevelser eller saker. Allt förändras hela tiden och det är bara att följa med, justera när det blir fel och försöka påverka i en riktning man tror på utifrån den information man har.
Har du någon erfarenhet av Montessoripedagogik och reflekterat över kopplingen till minimalism?