Årsarkiv: 2017

En hållbar garderob är inte perfekt

Under vår- och sommar är det många som rensar i garderoben. Ett projekt som är högst lämpligt de semesterdagar då regnet smattrar mot fönsterrutorna. När du väl rensat garderoben och tagit något eller flera steg mot en mer minimalistisk garderob så kommer en ny utmaning. Nämligen att förvalta nystarten och behålla garderoben minimalistisk.

Det gäller att vara på sin vakt för att inte falla tillbaka i gamla hjulspår, slentrianshoppa och konsumera kortsiktigt, slå till på reaplagg bara för att de är billiga eller på annat sätt komma hem med kläder som får spendera större delen av sin livstid instängda i en garderob eller byrålåda.

Många förknippar hållbarhet när det gäller kläder med skuldkänslor och dåligt samvete. Kanske har man sett filmen ”The true cost”, läst boken ”Modeslavar” eller något tidningsartikel på ämnet som öppnat ögonen för att någon annan betalar väldigt dyrt för att du ska kunna köpa billiga kläder.

Fundera kring vad du redan gör bra på området. Kanske brukar du laga plagg istället för att köpa nytt utan att du tänker att det är en hållbarhetshandling. Kanske har ett par gamla jeans blivit shorts eller en jeansväska. Kanske ärver eller köper du barnkläder second hand. Hur kan nästa steg se ut för att ta det ett steg längre?

Lappade och lagade barnkläder och byxor omsydda till shorts.

Var snäll mot dig själv även om du faller tillbaka in i gamla konsumtionsmönster. Mångas konsumtionsmönster och shoppingvanorna har tagit tid att forma och kan behöva tid att bytas ut mot ett nya beteenden och vanor. Dra lärdom när du gör mindre bra val och se det positiva i att du nu blivit medveten och uppmärksam på ditt beteende. En hållbar garderob bygger på medvetenhet, eftertanke och långsiktighet. Kvalitet bör gå före kvantitet, och hållbarhet och minskad miljöpåverkan bör gå före prislapp och en kortvarig dopaminkick.

En viktig aspekt för att skapa dig en långsiktigt hållbar garderob är att ha med sig är att det inte handlar om att skaffa dig den perfekta garderoben. Det finns inget recept att följa till punkt och pricka för att det ska bli optimalt och få bästa möjliga resultat. Självklart beror det på vem du är och vilket liv du lever. Som med minimalism generellt ska garderoben vara behovsstyrd och hjälpa dig i din vardag.

Att minimera inköpen av nya kläder, skor och accessoarer besparar dig tid, energi, fokus och inte minst pengar, men kanske framför allt belastas miljön mindre. Förr eller senare kommer förmodligen behov uppstå av att köpa kläder och fylla på i garderoben. Oavsett när, var eller hur ett behov av att köpa ett specifikt plagg uppstår, så är det bra att då ha värderingar och krav för den nya garderoben klara.

Hitta dina ”krav” som ett plagg behöver uppnå för att rättfärdiga köp och förtjäna en plats i just din garderob. Kanske kikar du på andrahandsmarknadens utbud först? Har krav på färger, material, prisnivå eller klädmärkets transparens gällande produktion och kemikalier? Fundera på om du kan se dig själv bära plagget även om 5 år?

Mer om en hållbar garderob och utrensning av kläder kommer du kunna läsa i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” som kommer ut 2017-09-29.

Vad gör du för att göra din eller dina barns garderob mer hållbar?

Månadens in och ut juni 2017

7 svar

Då var det är dags för juni månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 30 och införskaffat 16 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en eller flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi en motivering eller kommentar kring vissa av de prylar vi köpt eller gjort oss av med under månaden.

Herr Minimalist

Pikétröja (+2)
Shorts (+1)
Pikétröja (-2)
Shorts (-1)
Strumpor (-2 par)
T-shirtar (-3)

Fru Minimalist

Träningstights (+1)
iPhone 5 (-1)

Storasyster Minimalist

T-shirt (+1)
Byxor (+1)
Barnmat trä (+1 set)
Järnväg trä (+1 set)
Duplohus stort (-1)

Lillebror Minimalist

Duplo (+2 set)
Brio järnväg (+1 set)
Byxor (+2)
Bok (+1)
Tröja (+1)
T-shirt (+1)
Leksaker (-3)

Minimalisterna (gemensamt)

Champagneglas (-12)
Blomlådor (-2)
Balkongbord (-1)
Lådinläggslåda (-1)
Potatisskalare (-1)

Kommentarer Herr Minimalist

Jag rensade ut två pikétröjor som jag behållit alltför länge på grund av tagen kostnad (sunk cost) och passade samtidigt på att köpa två ersättare. Även ett par shorts som jag inte längre kände mig bekväm i åkte ut och ersattes med ett par av bättre kvalitet. I övrigt gjorde jag mig även av med tre t-shirtar som tappat formen samt ytterligare två par strumpor som gått sönder.

Kommentarer Fru Minimalist

Förra månaden hade jag en ny Iphone 7 plus in och i början av denna månad sålde jag min gamla Iphone 5. Inaktuella saker ska säljas direkt som vi skrivit om här.

Jag håller på och uppdaterat träningsgarderoben nu när jag är igång och tränar flera gånger i veckan igen. Den har inte fått särskilt mycket kärlek de senaste åren utan jag har velat vänta ut graviditeterna och tiden därefter och nu under våren har det varit dags att byta ut några trasiga träningstights.

Kommentar Storasyster Minimalist

Vi köpte loss två set med leksaker i samband med att Bundling lade ner sin verksamhet och en t-shirt och byxor fick hon av släktingar i samband med lillebrors kalas.

Kommentar Lillebror Minimalist

Lillebror har fyllt år vilket genererat ett relativt stort antal saker på in-listan. Du kan läsa mer om det sockerfria kalaset och se bilder på fikat och presenterna i inlägget ”Barnkalas utan tillsatt socker”. Bland annat fick han ärva sina kusiners Brio järnväg som syns på bilden till inlägget.

Han fick även några klädesplagg inför höstens förskolestart och lite annat smått och gott som syns på listan.

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Champagneglasen har rensats ut som vi skrev om i inläget ”Vi dricker för lite champagne”. Även två blomlådor vi inte längre använder har rensats ut liksom vårt stora balkongbord. Vi insåg att vi inte suttit vid det alls under våren och försommaren, trots varma soliga dagar och kvällar. Det var dessutom väldigt slitet och sprucket pga att vi inte har något tak över balkongen och de fått stå ute i ur och skur året om ett par år. Nu gjordes balkongen mer lekvänlig för barnen som gillar att vara där och nu fick en stor öppen yta att leka på.

Bostad och minimalism

10 svar

Vissa tycks ha en fördom att man som minimalist måste bo litet. Gärna väldigt litet. Att man inte kan bo i villa utan ska trivas i antingen en lägenhet, ett litet radhus eller kanske till och med sträva mot en tiny house-lösning. En väldigt tråkig inställning som exkluderar en hel drös människor som strävar efter eller redan lever minimalistiskt.

I likhet med att vi inte förespråkar extrem minimalism där du lever med maximalt 100 saker, utan istället en behovsorienterad och värdebaserad minimalism som grundar sig i vad du eller din familj har behov av och ger just er värde. Så är inte valet av bostadstyp eller bostadsstorlek avgörande för om du kan kalla dig minimalist eller sträva mot en mer minimalistisk livsstil.

Nu bor ju vi just i en liten lägenhet på två rum och kök, 60 kvm, med två barn. Extremt i mångas ögon. Men det är snarare för att vi inte känt något större behov av ytterligare utrymme utan istället sett fördelarna med att bo litet och ha nära till det vi tycker om att göra eller regelbundet nyttjar. Sen är det klart att ett till sovrum hade varit skönt i perioder när barnen sovit dåligt, varit sjuka etc, och som vi skrivit tidigare letar vi större bostad. Men eftersom det fungerat så pass bra att bo i vår tvåa har det inte känts nödvändigt eller brådskande att flytta.

Vår syn är att minimalism inte har något att göra med om du bor i villa, radhus, hyresrätt eller bostadsrätt. Det som minimalism och rensning däremot kan leda till är att möjliggöra att du kan bo mindre och billigare om du vill, genom att du har färre prylar och möbler som tar upp plats. Likaså att du känner dig friare med färre saker och därmed enklare kan flytta och inte är lika förankrad av prylar i hemmet som tyvärr många är idag.

När vi ändå är inne på ämnet flytta så är ju det ett av de bästa tillfällena att passa på att rensa och prylbanta hemmet. En rejäl rensningsomgång av alla saker och såväl en praktisk som mental nystart i den nya bostaden! Men du behöver inte vänta tills du ska flytta för att tänka som om du skulle flytta i rensningen, något vi skrivit om i inlägget ”Låtsas att du ska flytta”.

Vi skulle gärna bo i hus i framtiden, sen får vi se om det ligger ett eller flera år fram i tiden. Kanske kommer vi då ha några köksskåp som ekar tomma, luftiga garderober och halvfulla förråd. För även den dag vi bor större så har vi inte för avsikt att fylla vår bostad till brädden med överflödiga prylar, utan med de 20% vi behöver som adderar värde och som vi verkligen tycker om. :)

Hur tänker du kring kombon minimalism och bostad?

Vi dricker för lite champagne

12 svar

Lagom till midsommar rensade vi ut våra champagneglas. Vi har insett att vi dricker för lite champagne för att motivera att de ska få vara kvar. :) Särskilt alla 12 glas.

I vårt köksskåp har vi haft en uppsättning billiga champagneglas från Ikea ståendes. De köptes för 7-8 år sedan för man ”borde ju ha” en uppsättning champagneglas. Ren proaktiv konsumtion egentligen, utan något specifikt tillfälle i åtanke. Eller förmodligen var väl alla nyår, fester och större livshändelser värda att fira i åtanke. Men det är ju inte alltid dessa sker hemma hos en själv, och inte alltid det skålas i champagne heller.

De nu utrensade champagneglasen i köksskåpet.

Ett generellt tips för att verifiera om en pryl har ett existensberättigande är att reda ut hur ofta och vid vilka konkreta tillfällen den faktiskt kommer till användning. Har du svårt att hitta exempel på konkreta tillfällen eller inser att användning enbart sker undantagsvis, så är behovet troligen så pass litet att det är svårt att rättfärdiga fortsatt ägande.

Så hur ofta har egentligen våra champagneglas använts och när såg vi framför oss att använda dem härnäst?

Senast de användes var vid Fru Minimalist 30-årsfest, vilken nu var över 3 år sedan. Sedan dess har vi skålat på tu man hand någon enstaka gång. Vi ser inte framför oss att vi kommer ha någon större tillställning närmsta åren där vi måste ha just champagneglas. Utifrån detta var det svårt att motivera att spara dessa 12 glas. De har ju hängt löst tidigare som vi skrivit om i inlägget ”Vilken användningsfrekvens motiverar köp och ägande?”. Det var bara en tidsfråga innan de skulle rensas ut.

Sommarskål! :)

Vi övervägde om vi skulle spara 2 eller 4 stycken. Men eftersom vi inte tycker de är särskilt fina och inte ser framför oss att de kommer användas i närtid lät vi bli. Istället skulle vi vilja köpa två eller fyra stycken finare champagneglas på någon second hand-butik. Vi får hålla utkik! Tills vidare blev det luftigt och skönt i ett av köksskåpen. :)

Champagneglasen skänktes till den festlokal som finns i vår bostadsrättsförening. Förhoppningsvis kommer de till användning där vid fler tillfällen än de gjort hemma hos oss. Skulle vi i framtiden behöva stora mängder av denna typ av glas går det ju att hyra eller låna.

Äger du champagneglas eller andra glas som används väldigt sällan och hur tänker du i så fall kring dessa?

Barnkalas utan tillsatt socker

34 svar

I helgen hade vi barnkalas för lillebror som fyllt ett år. Vi hade bestämt oss för testa att ha ett sockerfritt kalas den här gången. Eftersom vi får en hel del frågor när det gäller kalas och presenter tänkte vi skriva lite hur vi tänker i stort men med lillebrors kalas som utgångspunkt.

Bakgrunden till att vi ville hålla kalaset sockerfritt var, förutom att vi försöker låta bli tillsatt socker till våra egna barn, att vi på storasysters kalas i vintras, hade stora mängder sötsaker. Jag tror vi räknade till sju sorters kakor och utöver det glasståg/marängsviss. Visserligen åt våra barn mest grädde och banan, men vi föräldrar blev lite äcklade av allt sött. Redan samma kväll pratade vi om att ha ett sockerfritt barnkalas nästa gång det var dags.

Ett gäng hembakade kakor, glutenfria mandelmassa- och nougatkakor, glutenfria kokostoppar samt rullrån.

Vad bjöd vi då på när kalaset var sockerfritt? Vi hade kalaset på eftermiddagen och bjöd på:

Fruktsallad med vispad grädde. Jordgubbar, kiwi, melon, banan och äpple. Vi blandade ihop allt i två stora bålskålar. Har du kräsna gäster kan du ju dela upp frukten och låta dem blanda sin egen fruktsallad. :) I vispgrädden hade vi haft i lite vaniljpulver (inte vaniljsocker).

Chokladbollar. Så kallade ”nyttiga chokladbollar” eller ”raw food bollar” som är chokladbollar där dadlar ersätter sockret. Dadlar, havregryn, mandelmjöl, kakao, kokosfett och lite svagt kaffe som mixas och sedan rullade i riven kokos.

Kokostoppar, en med kakao och en utan, båda recepten från Cecilia Folkesson Naturlig mat och hälsa . Båda blev riktigt goda tyckte vi, någon gäst tyckte de med choklad var lite torra och osöta (surprise!). Kanske beror det på vilken nivå på sött kroppen är van vid? Nästa gång ska vi testa att ha i kanel i de utan kakao och även doppa dem i smält mörk choklad.

Scones och kex med flera olika sorts ostar och mjukost. Här frångick vi sockerfriheten och serverade även marmelad som tillbehör.

Te, kaffe, mjölk och smaksatt vatten fanns att dricka.

Vi upplevde inga stora negativa konsekvenser av vårt sockerfria kalas. Några rynkanden på näsan när vi berättade om det, och någon kommenterade att ”vanliga kokostoppar är godare”, men i övrigt höll gästerna sig artiga till vårt experiment. Allt utom scones och kex var glutenfritt.

Jag vet att många bjuder på vattenmelontårta när de ska ha sockerfria kalas, men jag har lite svårt för kombinationen vattenmelon och grädde. Kanske har någon läsare testat det eller har något annat bra tips på något ”tårtaktigt” men fortfarande sockerfritt?

Kommer vi ha alltid ha kalas utan tillsatt socker framgent? Förmodligen inte helt sockerfria, men vi vill inte tillbaka till sockerstinna kalas. Sockerbantade kalas kan nog vara en gyllene medelväg där vi hittar några favoritkakor utan tillsatt socker, men även bjuder på frukt med glass eller glasståg likt det storasyster haft på sina båda kalas som du ser på bild nedan.

Glasståg på storasysters 1-årskalas för 1,5 år sedan.

Presenter är ju också ett gissel när det kommer till barnkalas. Då vi bara bjöd de närmaste i släkten skrev vi följande textsnutt på kalasinbjudan vi skickade ut via mejl:

På A:s önskelista står kläder till höstens förskolestart (storlek 86 eller 92). Annars leks det mycket med duplo här hemma, och det är alltid välkommet med en slant till hans sparkonto som kan växa och bli till en större present när han själv vuxit sig större.

När man skriver något liknande är det bra att räkna med att alla inte kommer följa presentrådet, men man kan ändå känna att man gjort vad man kunde. Att bara vara passivt tyst och efteråt beklaga sig över att barnen fick billiga onödiga plastleksaker, känns inte helt rättvist eftersom dels väldigt mycket av leksakerna i en leksaksbutik är just billiga onödiga plastleksaker. Och dels dina släktingar inte är tankeläsare eller per automatik vet hur just era behov ser ut. Våga vara tydlig för att styra inköpen dit du vill.

Den bästa leksaken lillebror fick? Det var nog lådan med briojärnväg som han fick ärva från sina äldre kusiner. Det vill säga bästa presenten var helt enkelt begagnade leksaker. Det blir inte en bättre present för att den är sprillans ny från butiken. Det känns kul att släktingar vågar ge presenter som sticker ut från ”normen” men som de vet att vi föräldrar och barnen uppskattar. Det vill säga våga tänka mer på mottagarna (och kanske miljön) än på omgivningens reaktion.

Totalt fick lillebror åtta presenter, cirka en från varje närvarande familj. Utöver ovanstående var det kläder, böcker och duplo. Så ganska likt det vi önskade. Än så länge får inte barnen några födelsedagspresenter eller julklappar från oss föräldrar. Eftersom de är så små är det inget de reflekterar över. Vi sätter hellre över en slant till deras sparkonto än köper någon pryl.

Kläder till lillebror och en av t-shirtarna är till storasyster för att syskonmatcha. :)

Hade vi bott större än vi gör idag så att barnen haft ett eget barnrum, hade vi gärna önskat oss någon större leksak eller möbel. Antingen genom att be några i släkten gå ihop eller genom att köpa tillsammans med oss. Kanske kan vi göra så i framtiden.

Vill du läsa om storasysters 1-årskalas med återvinningstema förra året så hittar du det här.

Har du någon erfarenhet att dela med dig av kring sockerfria barnkalas? Eller tips kring hur du gör för att minska antalet presenter?

Modeslavar

17 svar

Det har aldrig varit billigare att köpa kläder. De stora klädkedjorna möjliggör för alla att klä sig moderiktigt och hänga på de senaste trenderna. Nyheter släpps var och varannan vecka men i skuggan av de vackra modereportagen och leendena på stora reklamskyltar, döljer sig en smutsig och dyster baksida.

Eller egentligen döljs den inte längre särskilt väl, för de allra flesta anar eller förstår innerst inne att det bakom butikernas billiga kläder gömmer sig en tragisk historia i sömmarna. Förstörd natur och biologisk mångfald samt fattiga människor är några av dem som får betala för västvärldens shoppingorgie.

Boken Modeslavar kan till och från liknas vid en kriminalroman. Författarna reser till länder som Kina, Kambodja, Burma och Bangladesh för att finna sanningen bakom företagens uppförandekoder, minimilöner och miljöreglering. Människorna de möter är de som betalar det verkliga priset för västvärldens billiga mode. Barn som arbetar fler timmar per vecka än en högavlönad svensk vd, kvinnor som får sparken om de blir sjuka eller gravida och arbetare som tvingas arbeta i riskfyllda och underdimensionerade lokaler. För löner under minimilönen i landet. Den globala konkurrensen i modeindustrin är mördande. Bokstavligt talat.

Det finns flera intressanta historier i boken; Gina Tricots slappa inställning till realitet och fakta, den suspekta ägarstrukturen i JC, gripande livsöden i Burma och Kambodja, verkligheten kring kollapsade textilfabriker, den mörka sanningen bakom läderframställning, textilresan från Borås via billiga europeiska länder vidare till Asien. Visst är det många dystra historier men även positiva företag som försöker göra skillnad och skapa förändring i rätt riktning finns med, som exempelvis svenska Nudie.

Kläderna på bilden har inget med innehållet i boken att göra.

Sedan den globala handeln med textilier släpptes helt fri i början av 2000-talet har uppförandekoder, varumärkessanering, miljöreglering och minimilönlagstiftning kommit på tal. Och visst finns det fläckvisa förbättringar runt om i världen. Men att våra största klädkedjor med H&M i täten som sysselsätter en otroligt stor mängd människor och dessutom har de ekonomiska förutsättningarna att göra skillnad, ändå är väldigt passiva och inte tar aktivt ägandeskap för att göra skillnad, är både dåligt och pinsamt.

Under samma period som snittpriset på varor och tjänster tredubblats så har priset på kläder i princip stått still. Kunderna förväntar sig att kunna köpa ett klädesplagg för mindre än priset för en lunch. Baksidan är att en fattig kvinna eller ett barn långt bort betalar med riskfyllt och underbetalt arbete som knappt räcker till just en lunch.

I matindustrin väljer vi ofta att blunda för hur framställningen och av matvaror gått till och fokus ligger på prispress. Samma sak tycks ske inom modeindustrin där konsumtionshjulen snurrar vidare och affärsmodellen går ut på att jaga världens lägsta priser. Svenskar köper runt 13 kg textilier om året och slängar 8 kg rakt ner i soporna. Kan vi inte bryta den trenden?

Att köpa kvalitet och dyra kläder betyder inte per automatik att plagget producerats under bättre förhållanden. Men genom att köpa färre plagg av bättre kvalitet, håller kläderna längre och du är ofta mer mån om att laga dem vid behov. Du driver dessutom inte på hetsen att producera fort, billigt och ohållbart. Färre plagg betyder mindre utsläpp av giftiga kemikalier och färgmedel ut i natur och vattendrag.

Boken är verkligen läsvärd och jag fick mig en tankeställare, trots att jag sedan tidigare anser mig köpa hyfsat lite kläder och vara någorlunda påläst och insatt i ämnet.

Här är några tips på vad du kan göra i vardagen för minskad och mer hållbar klädkonsumtion:

Köp färre plagg. Kanske dags att våga testa konceptet capsule wardrobe? :)
Köp second hand. Second hand-butiker, Tradera, klädbytardagar mm, utbudet är stort och det har aldrig varit så enkelt att få tag på snygga second hand kläder.
Köp kvalitet. Du kan använda plagget längre och tänker oftast till en extra gång innan du köper ett dyrare plagg.
Läs på. Bli en medveten konsument om vilka märken som har tillräcklig transparens och koll på sin leverantörskedja för att det ska kännas bra i din mage att shoppa där.
Våga fråga. Ställ frågor i butik eller mejla specifika märken/butiker, om material, produktion och arbetsförhållanden i produktionslandet. Visa att du bryr dig och att frågorna är viktiga.

Har du läst boken Modeslavar? Vad är ditt bästa tips för mer hållbar klädkonsumtion?

Tagen kostnad

13 svar

För några år sedan besökte jag Åhlens höstrea. Jag konsumerade vid den tiden på mitt gamla sätt, vilket innebar att jag fortfarande spenderade tid i butiker utan att först säkerställa ett konkret behov. Den här dagen hittade jag två fina Boomerang-pikétröjor till halva priset. Trots att de egentligen inte satt speciellt bra på min kropp slog jag till med förhoppningen att de skulle krympa lite i tvätten och att jag skulle växa lite på gymmet. Men vad hände med dessa tröjor sen?

Idag drygt fyra år senare har jag använt dessa tröjor vid totalt två eller tre tillfällen. Jag har många gånger testat dem men alltid föredragit andra pikétröjor som passar min kroppstyp bättre. Anledningen till att jag inte gjort mig av med dessa är att de kommer med en ganska stor ”tagen kostnad” eller sunk cost som det ofta kallas. Det vill säga pengar jag lagt ut som jag troligen aldrig får tillbaka. Något som givetvis känns extra tråkigt när tröjorna knappt kommit till användning, vilket bidragit till att de blivit kvar i garderoben onödigt länge.

Men varför köpte jag tröjorna trots att de inte satt speciellt bra på kroppen? Troligen för att de var av kvalitativt statusmärke till lågt pris under en begränsad tid med begränsat lager. Det vill säga den klassiska reafällan som så ofta leder till kompromisser kring färg, passform, kvalitet och behov. Samma fälla som troligen är ansvarig för en oproportionerligt stor del av alla oanvända plagg i garderober världen över.

Men idag så paketeras dessa tröjor ned i den Sellpy-påse vi förvarar i källaren och successivt fyller med saker vi inte behöver. Förhoppnings kommer tröjorna på detta sätt någon annan till glädje och med lite tur får jag iallafall tillbaka en liten del av den tagna kostnaden.

Har du några plagg eller prylar i ditt hem som du inte använder eller behöver men ändå sparar främst på grund av en tidigare ”tagen kostnad”?

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: