Kategoriarkiv: Barn

Nya tider väntar

Så kom då dagen då det plötsligt hände – vi köpte större bostad! Och två dagar senare sålde vi vår egen lägenhet. Tror inte riktigt vi själva förstått vad som hänt denna vecka och vad detta innebär, trots att vi mentalt har letat hus ett tag och även hade förberett vår lägenhet för försäljning. Ändå känns det chockartat när det väl blev verklighet. Och samtidigt känns det så självklart utifrån den livsfas vi är och hur vi önskar att våra barn ska få växa upp.

Vi kommer få anledning att återkomma till huset och flytten i flera inlägg framöver. I detta inlägg tänkte vi fokusera på att visa hur vi förvandlade vår 2 r o k på 60 kvm där vi bor med våra två barn, till att representera en bostad som passar för en singel eller ett par utan barn.

Så här kommer bilder på hur vår lägenhet såg ut på förra helgens visning. Inte en tillstymmelse till att det utöver oss vuxna även bor två barn här, åtminstone inte på ytan. ;) Högst upp i inlägget ser du en planritning om du vill se hur lägenheten disponeras.

Innan visningen fick vi kommentarer från vänner och bekanta att ”ni som har så lite prylar behöver väl inte fixa så mycket inför visning”. Men bor man som vi med två barn i en liten lägenhet och ska ”trolla bort” barnen ur bostaden så blir det en del att plocka bort. Framför allt skrymmande saker som barnsängar, skötbord, barnstolar, barnvagn liksom en del leksaker. Utöver de saker man ändå plockar bort som torkställning och diverse ytterkläder mm.

Många pimpar numera sina lägenheter maximalt med uppdukade bord och kanelbullar på balkongen, men vi valde att hålla lägenheten hyfsat minimalistisk. Vi lånade lite prydnadssaker från vänner, exempelvis alla tre kuddar på sängen. Liksom de fina grytlapparna och grytvanten. När samma vänner hade visning på sin lägenhet för ett par veckor sedan lånade de ett sängöverkast av oss. Så bra att låna saker av varandra istället för att köpa! :)

För att det inte skulle bli för alldeles för tomt i den del av vårt sovrum där barnens båda sängar normalt står, så ställde vi dit deras bokhylla/leksakshylla. Men vi tog bort barnböckerna och satte på tillhörande locken på lådorna med leksaker. Du ser hur det blev på bilden ovan.

Samma helg som vi sålde lägenheten blommade körsbärsträden som bäst på innergården. Den här tiden på året när buskar och träd slår ut är vår innergård verkligen en oas. Området heter Fristaden och det är verkligen en fristad som känns långt bort från biltrafikens, bussarnas och tunnelbanans brus samt centrumets kommers, trots att allt det där ligger bara 1 minuts promenad från vårt hus.

Vi flyttar inte förrän till hösten så först ska vi njuta av en sista sommar i dessa kvarter. Det är vemodigt att lämna området då jag (Fru Minimalist) bott här 8,5 år och Herr Minimalist ett par år färre. Vi skämtar redan nu om att vi kommer flytta tillbaka hit om 20-30 år. :) Läget är utmärkt och Fristaden i Solna gör skäl för sitt namn.

Vi kommer som sagt skriva mer om huset vi köpt längre fram liksom om hela grejen att flytta till hus och samtidigt vara minimalist. Men för att ge lite basinformation om vad vi köpt; det är en villa, den är byggd 2007, är 135 kvm stor och ligger i norrort ca 40 minuter från centralen.

Vad skulle du vilja läsa om när vi skriver om huset, flytten och längre fram, livet som minimalist i hus?

Barnens dubbelsäng

29 svar

Varje gång barnens dubbelspjälsäng syns i bild på vårt Instagramkonto så får vi mycket frågor kring den, så jag tänkte därför berätta lite kort om den och hur den kom till.

Eftersom vi bor i en tvåa har vi bara ett sovrum där alla oftast sover. Lillebror har varit ett barn som aldrig sovit bra. Han har fortfarande inte haft en hel natts sömn i sitt liv snart 2-åriga liv. Standard har varit 5-10 uppvak nattetid. Varje natt. I snart 2-års tid.

När han var 1 år bestämde vi oss för att testa en förändring i hopp om att han skulle sova bättre genom att känna närhet till och trygghet med storasyster. Istället för att barnen sov i varsin spjälsäng så byggde vi ihop dem och skapade en dubbelspjälsäng.

Barnens dubbelspjälsäng bestående av två ikea-sängar som vi satt ihop.

Spjälsängarna är två stycken modell Hensvik från Ikea, den ena har vi ärvt av barnens kusiner och den andra har vi köpt på Blocket. Vi tog bort spjälorna på en av sidorna på respektive spjälsäng och satte buntband längst ner vid sängbenen så de inte kunde åka isär.

I mitten mellan sängarna är det två plankor med en liten glipa och eftersom våra barn rör sig mycket på natten lade vi ett dubbelvikt badlakan under barnens båda madrasser och över plankorna. På så vis skapar handduken ett mjukare skydd mot de hårda plankorna och eliminerar glipan.

Om någon noterar att både spjälsängsskydd och sängkläder är likadana så är det inte för att vi är perfektionister som vi har det så, utan sängkläderna är ärvda från två av barnens kusiner (olika familjer), och ena spjälsängsskyddet är ärvt medan det andra är köpt på Tradera. Kan även erkänna att den andra uppsättningen sängkläder vi har till barnen inte är likadana. ;)

Hur förändringen påverkade lillebrors sömn? Tyvärr blev det ingen omedelbar skillnad, men successivt har han sovit längre stunder i sin egen säng och kommer numera vanligtvis till vår säng efter midnatt. Det har varit förvånansvärt lite bråk mellan barnen vid läggdags. Ibland kastas det något mjukisdjur eller napp på varandra men generellt har det fungerat väldigt bra att somna bredvid varandra. Våra barn vill att vi är kvar i rummet tills de somnar och då ligger en av oss helt enkelt i vår dubbelsäng och läser/surfar etc.

Ofta när vi sedan går och lägger oss har barnen rört på sig i sömnen (eller lillebror vaknat till) och ligger då betydligt närmre varandra än de gjorde när de somnade. Jag inbillar mig att det är omedvetet relationsbyggande att barnens sover bredvid varandra.

Madrasserna i dubbelspjälsängen är bovetemadrasser. Ett budgetalternativ för den som vill ha en ekologisk madrass i spjälsängen. Vår största utmaning är att storasyster snart växer ur spjälsängen på längden och att vi inte får in någon större barnsäng i vårt sovrum. Men det är kanske ett tecken på att vi snart borde börja röra på oss och flytta från våra 2 r o k. ;)

Har du gjort någon smart lösning gällande sängar i ert eget eller barnens sovrum?

Använd second hand-marknaden som förråd

11 svar

Här om dagen när jag vabbade passade jag på att rensa ut barnkläder som lillebror växt ur. Eftersom det är oklart huruvida vi kommer försöka skaffa fler barn i framtiden känns det bättre om dessa kläder kommer till användning hos någon annan nu, än att de ska ligga i en låda hos oss på obestämd tid. Skulle vi få ett tredje barn i framtiden kan vi köpa kläderna second hand.

Det här tillvägagångssättet kallar vi att använda second hand-marknaden som externt förråd. När du inte behöver något under en längre tid eller på obestämd framtid, så säljer du helt enkelt sakerna direkt. Skulle behov uppstå igen i framtiden så införskaffar du en begagnad men fullgod lösning igen. Detta fungerar såklart allra bäst för saker som du inte är så noga med, men gör också att saker kommer i omlopp medan de fortfarande är aktuella.

Hur många har inte fått lådor av mor- och farföräldrar med gamla leksaker och kläder från sin egen barndom, där stor del av det som sparats, av olika anledningar inte kunnat användas? Kanske för att kläder tappat i elasticitet, blivit förstörda av fukt, att man numera vet att vissa plastleksaker är giftiga och därför inte vill att ens barn ska leka med dem, med mera.

Tänk om alla dessa saker som förvarats i ibland 30-års tid, hade fått komma till användning medan de fortfarande var aktuella och fräscha. Då hade andra familjer sluppit köpa nyproducerade varor (för dina hyllvärmare kan ju orsaka andras nykonsumtion). Istället för att vänta och vänta på att det någon dag ska komma ett lämpligt barnbarn som kanske, eventuellt kan ha eller leka med vissa av sakerna.

Är det värt att förvara något i flera decennium för att få uppleva några enstaka tillfällen då ens barn eller barnbarn bär något jag själv en gång burit? Eller för att de ska få åka samma barnvagn, samma pulka eller leka med samma dockhus. Är det inte bättre att saker kommer till användning här och nu tills de slitits ut?

Behöver jag säga att våra eventuella framtida barnbarn inte kommer bära plagg som deras föräldrar (dvs våra barn) hade när de var små. Eller få åka samma cykel etc. ;)

Hur tänker du kring det ovanstående och kan du tänka dig att använda second hand-marknaden som externt förråd?

Storasyster i samma pulka som jag åkte i som barn och som mina föräldrar sparat.

Schismer i minimalisthemmet

34 svar

Vi har haft turen att vi båda är intresserade av minimalism och en enklare livsstil. Så ser det inte ut i alla familjer. Men även hos oss finns det vissa meningsskiljaktigheter gällande om saker ska rensas ut eller få vara kvar, samt hur vi ska ha det i hemmet. Här tänkte vi dela med oss av ett par konkreta områden där vi tycker olika.

Diskbänken. Fru Minimalist skulle gärna ha en helt avplockad diskbänk. För några år sedan tog vi bort vårt bestickställ och det har vi inte ångrat en dag, majoriteten av alla bestick diskas ändå i diskmaskinen. Men att inte heller ha något diskställ och ställa det som diskas undan för hand på en kökshandduk och sedan plocka in det i skåpen, det går Herr Minimalist inte med på. Han motiverar det med att vi har för mycket som diskas för hand nu under småbarnsåren, i och med att vi valt att inte ha flera uppsättningar av varken bestick, tallrik eller flaskor etc till barnen. Så diskstället i hörnet får stå kvar tills vidare.

Böcker. Herr Minimalist vill spara betydligt fler böcker trots att han numera köper 9/10 böcker som e-bok. Medan Fru Minimalist i perioder haft så lite som 10 böcker sparade. Här är det nog tur att vi har regeln ”rör inte någon annans saker” (om man inte uttryckligen bett om det såklart). Men Fru Minimalist drömmer om ett hus där vi bara får plats med en minimal bokhylla. Tilläggas kan att Fru Minimalist älskar att läsa fysiska böcker, men inte har något behov av att äga dem. Likaså skulle böckerna kunnat få stå bakochfram som vi tidigare skrev om i inlägget här, för att det ger ett visuellt lugn, men det vägrar Herr Minimalist. :)

Var sak har sin plats. Herr Minimalists återsamlingsplats för dagliga prylar.

Att-göra-saker. Fru Minimalist kan tycka att det är en utmärkt idé att lägga fram saker som behöver kommas ihåg, medan Herr Minimalist är all-in på att ha informationen digitalt. Ska vi komma ihåg att ta med påsen till second hand när vi lämnar hemmet så ställer Fru Minimalist den framför dörren samma morgon för att komma ihåg. Herr Minimalist hade lagt in det i sin to-do-lista. Problem med synliga att-göra-saker uppstår när det finns en obalans mellan ambition och ork, alternativt då en att-göra-sak helt enkelt inte är prioriterad och blir en permanent installation. Vill du läsa mer om detta har vi skrivit om det i inlägget ”Varning för permanenta att-göra-saker”.

Morgonstäda. Vi har det allt som oftast undanplockat på golv och ytor här hemma, undantaget barnens saker när barnen är hemma. Ytterligare ett undantag är när Fru Minimalist har lämningen av barnen på förskolan. Även om vi inte lämnar barnen jättetidigt på förskolan (08:30-08:45) så är det så pass intensivt att städa undan det barnen hunnit dra fram (leksaker, böcker, soffkuddar) inte prioriteras där och då. Mer än av Herr Minimalist. När han har lämningen plockas det undan och städas innan de beger sig iväg till förskolan. Men så kommer han inte till förskolan förrän tidigast kl 09 heller… ;) Eftersom vi bor så litet förvaras alla leksaker i vardagsrummet som är det rum man ser direkt när man kliver in i bostaden. Förmodligen skulle detta inte alls vara störande i ett barnrum eller kanske bara en större bostad.

Nu har vi delat med oss av våra schismer här i minimalisthemmet, och är nyfikna på om ni har några liknande områden eller tillfällen där oenighet uppstår om och om igen relaterat till minimalism? :)

Minimering av skolkataloger

16 svar

När tittade du i dina skolkataloger senast? För mig var det flera år sedan. Till stor del för att de legat nerpackade i min nostalgilåda i källaren, men mest för att jag inte känt någon önskan eller något behov av att titta i dem.

Dock tog mina 12 skolkataloger upp en stor del av nostalgilådans utrymme samt för stor del av dess vikt med sina ganska precis 4 kg skolkataloger.

Det var därför en lättnad och frihetskänsla på flera sätt när jag bestämde mig för att klippa ut enbart min egen klass i respektive skolkatalog/årskull och slänga resten. De där andra klasserna (läs killarna ;) ) jag hade stort intresse av då, finns inget intresse av nu.

Till vänster kvarvarande urklippta bilder, till höger högen med skolkataloger.

Visst kan man tycka att det som ligger undangömt i lådor i källaren och inte märks i vardagen inte är så viktigt att rensa bland. Men man ska inte underskatta de positiva känslor det kan innebära att släppa taget om den här typen av saker. Och det kan vara lite som med digitalt överflöd, det är inte alltid det märks i vardagen, men medvetenheten kring att det finns där, kan ändå ligga och gnaga långt bak i det omedvetna. ;)

Kanske släpper jag även taget om bilderna på min egen klass framgent, eller digitaliserar dem. Men tills vidare kändes det lagom att spara i nostalgilådan. Jag har många positiva minnen från skoltiden, men inte några andra foton än dessa som direkt påminner om skoltiden eller om personerna jag upplevde den livsfasen tillsammans med. Kanske är det annorlunda för ungdomar idag som kan ta bilder med mobilen i tid och otid på klasskamrater.

Har du dina skolkataloger kvar?

Förskolepyssel och minimalism

15 svar

En vanlig fråga som vi får på bloggen, instagram och även mejlledes, är hur man gör med alla pysselgrejer som barnen släpar hem från förskolan. Inte minst så här i samband med terminsslut när hela höstens samling av teckningar, skapelser och pyssel kommer hem.

Vi förespråkar helt klart att digitalisera majoriteten av dessa för att kunna bevara dem, minnas dem och kanske ge vidare till barnen (digitalt), men slippa förvara och spara dem fysiskt. För vissa kan detta låta tråkigt, eller läskigt. Att bilderna av barnens skapelser kommer bli liggandes någonstans i myllret av bilder på en hårddisk och aldrig mer tittas på eller ens hittas igen. Men så behöver det absolut inte bli.

Låt oss berätta mer i detalj hur vi gör och hur vi trots att de inte sparas fysiskt, ändå använder, konsumerar och tittar på skapelserna tillsammans.

1. När någon enstaka skapelse kommer in i hemmet löpande under året brukar de sättas upp på kylskåpet under en vecka eller stå synliga i hemmet under högtiden de är gjorda till. Om det är saker som kan användas så används de tills barnen tröttnar på dem, exempelvis halsband. Eller tills de blir onödigt många, då försöker vi få barnen att rensa ut några.

2. När sakerna fått sin uppmärksamhet eller fyllt sitt syfte, lägger vi dem antingen i en utsedd mapp för dessa saker, eller går direkt på punkt 4 nedan. Om det inte redan står namn och år brukar vi skriva till det synligt om det är lämpligt (lätt på teckningar, svårt på halsband).

3. I slutet av terminen/året när vi har en anständig hög med pyssel och förskolealster, gör vi först en rensning. Är det exempelvis 10 teckningar som liknar varandra så sparar vi ett par.

4. Sedan fotar vi de utvalda sakerna. Ibland bara liggandes på ett bord, ibland även när barnen själva håller i grejerna. Vi fotar alltså bara ett urval av alla teckningar och pyssel.

5. Ca 1-3 av alla teckningar per termin sparas i en varsin plastficka som barnen har. Den tänker vi ska finnas i en ”nostalgilåda” när barnen får en sådan. Det blir kanske 20 teckningar i den per barn för hela förskoletiden. Då kan man se hur målningen utvecklas, olika teman de haft etc.

6. Till de foton vi tagit under punkt 4 har vi skapat ett särskilt digitalt fotoalbum till respektive barn där dessa sparas. På så vis kan de förhoppningsvis ta del av dem i framtiden om så önskas.

7. Vi har en vana att 1-2 kvällar i veckan titta på foton och filmer vi tar med kamera och mobil på tv:n tillsammans med barnen. Alla samlas i soffan och så gör vi bildspel över ett tillfälle eller tittar på bilder från när barnen var små. Vid dessa tillfällen kollar vi ibland även på de album vi skapat med barnens pyssel och teckningar, pratar kring dem; vad det föreställer, vem de gjorde dem med etc och återupplever på så vis barnens förskolealster.

Det kan vara en svår balansgång vad man ska göra med barnens förskolepyssel. Vi vill verkligen inte spara en massa skrymmande pyssel eller teckningar som ju i ärlighetens namn inte alltid är jättefina. ;) Och förmodligen skulle vissa ändå gå sönder med åren. Men samtidigt vill vi inte att barnen ska uppleva att det de skapar inte används utan bara slängs så snart det kommer hem.

Mina föräldrar har inte sparat något direkt pyssel från när jag var liten (mer än någon knölig påskkyckling) men däremot stora mängder teckningar som jag själv rensat bland när jag blev vuxen. Att de inte sparat några av de pyssel jag gjort, är inget jag saknat. Däremot hade det varit roligt att se bild på vad man pysslade för något på förskolan på glada 80-talet. ;)

Hur gör eller har du gjort med allt pyssel som barnen tar hem från förskolan eller skapar hemma?

Även barnens diplom och liknande kan ju digitaliseras om man har svårt att bara slänga dem.

Recensioner och boktips

9 svar

Jag nämnde i ett tidigare blogginlägg att jag i princip helt slutat lyssna på poddar till förmån för ljudböcker. Jag gillar fördjupningen som ljudböcker ofta ger i jämförelse med korta podcasts. Två böcker jag lyssnat på senaste tiden är Hjärnstark och Den digitala barnvakten. Så här i efterhand tycker jag dessa två böcker går in i varandra och kompletterar varandra till innehållet, vilket gjorde att de passade väldigt bra att lyssna på parallellt, och de är väl värda att lyssna på.

Boken Hjärnstark handlar i mångt och mycket om hur du kan påverka och träna din hjärna så att du blir mer stresstålig, mår bättre, får bättre koncentration och blir mer intelligent. Samma fördelar som många får av meditation. I boken förespråkas regelbunden träning som ett av de bästa sätten att uppnå alla fördelar, betydligt bättre hjärngympa än sudoku, korsord och kosttillskott.

Eftersom hjärnan är i ständig förändring och bildar nya hjärnceller och kopplingar, kan varje tanke du tänker förändra din hjärna lite grann. Liksom varje hårt träningspass eller promenad som du tar. Och alla som rör på sig får de här fördelarna, gamla, vuxna och barn. Som småbarnsförälder är det lätt att träningen prioriteras bort, men den här boken får en verkligen att förstå vikten av träning och vardagsmotion för vår hälsas skull, men också för att prestera bättre på jobbet samt bli en bättre förälder.

Boken Den digitala barnvakten å sin sida berättar istället vad som enligt forskning händer med våra barns hjärnor och kroppar när de sitter mycket framför olika skärmar. Hur datorspel och filmer är uppbyggda för att ge kroppen snabb belöning och starka dopaminpåslag, för att hjärnan och kroppen ska skrika efter mer, mer, mer. Bara en liten stund till, bara ett försök till, bara en nivå till. Var inte naiv och tro att speltillverkarna är snälla och vill att dina barn ska lära sig något, de vill bara tjäna pengar och få ditt barn (eller dig) att stanna kvar och spela mer.

Fram till 20-års åldern har vi ungefär 115 000 vakna timmar, vad vi (eller våra barn) gör med dessa kommer forma dem som vuxna. Små barns användning av teknologi kan leda till försenad språklig och motorisk utveckling och äldre barns användning till stillasittande och missbruk. För att få positiva effekter på hälsan bör unga ägna minst 60 minuter per dag åt pulshöjande motion och träning. Idag är det bara 44 procent av killarna och 22 procent av tjejerna som når den nivån.

Boken försöker inte moralisera, vara bakåtsträvande eller skambelägga föräldrar, utan vill baserat på fakta tydliggöra hur vi kan balansera tekniken och ta till oss allt det goda den kan tillföra, men samtidigt minimera riskerna. För även om man som förälder har en positiv syn på skärmar, så kan vi inte komma ifrån att depressiva tillstånd blir allt vanliga bland barn och ungdomar, att stillasittande leder till hälsoproblem, att sömnsvårigheter har krupit ner i åldrarna, att koncentrationsproblem är vardag i förskolor och skolor i större utsträckning än för bara 10-20 år sedan. För 10 år sedan kunde barn hålla fokus i 12 sekunder, idag är det 8. För en guldfisk är det 9 sekunder. Fråga mig inte hur det har kontrollerats. ;)

Börjar du förstå hur böckerna hänger ihop? Den ena berättar hur du med träning kan optimera hjärnan och kroppen. Hur du kan minska stressen, öka koncentrationen och få bättre sömnkvalitet med hjälp av träning. Den andra om hur skärmar gör att hjärnan ”programmeras” om på ett negativt sätt, hur skärmtiden ökar på bekostnad av att barn rör sig allt mindre, och hur ökad skärmtid kopplas ihop med sämre sömn och försämrad koncentrationsförmåga.

Jag lyssnade på böckerna parallellt då Hjärnstark efter några timmar blev lite ”mastig” och forskningstung i mina öron. Då lättade jag upp med Den digitala barnvakten och upptäckte vad bra de var att lyssna på dem parallellt för att upptäcka oväntade kopplingar mellan böckerna.

Vill du lyssna på dessa böcker så finns de hos Nextory där du fortfarande får 30 dagars gratis lyssning om du anger koden Minimalisterna på länken här. Erbjudande gäller nya medlemmar/nya e-postadresser och går att säga upp när som helst utan kostnad.

Har du läst eller lyssnat på någon av böckerna ovan och vad tyckte du i så fall?

Detta inlägg är inte ett samarbete med Nextory utan publicerat för att jag vill tipsa om två böcker som jag tycker är väldigt bra. Däremot hade vi ett samarbete med Nextory i början av december som du kan läsa mer om här.

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: