Vanliga ansamlingsplatser i hemmet

Vi är duktiga på att hålla hemmet minimalistiskt avplockat eftersom det skapar ett lugn i hemmet och därmed ett lugn hos oss. Vi försöker lägga tillbaka saker där de hör hemma genom att låta alla saker ha en bestämd plats. Liksom skapar vanor som underlättar detta. Två konkreta exempel är vår återsamlingsplats för dagliga prylar där mobiler, nycklar, plånbok etc läggs när vi kommer hem. Samt Bebis Minimalists två leksakslådor där vi på två minuter kan plocka ner lekfilt och alla leksaker som ligger utspridda över vardagsrumsgolvet.

Det finns ett par ställen i hemmet där vi då och då misslyckas och det skapas en hög eller oreda som växer sig allt större. När vi sedan plockar undan, lägger saker på dess rätta plats etc, skapas ett lugn igen. Här nedan är några exempel på platser där det ibland samlas papper, saker och kläder i hemmet:

  • Kylskåpsdörren. Det är sällan vi sätter upp något på kylskåpsdörren, men då och då händer det och kommer det upp en lapp suger magneten på något outgrundligt vis dit fler. En finare inbjudan, ett tackkort, en rabattkupong eller påminnelse. När vi sedan gör ett ryck och tar bort allt från kylskåpsdörren uppstår ett härligt lugn i hela köket.
  • Klädstolen i sovrummet. Vi har en stol bredvid spjälsängen som är bra när Bebis Minimalist ska somna samt vaknar om nätterna. Dock har denna stol en tendens att bli en så kallad chairdrobe som vi skrev om på instagram här om veckan. Här är framför allt Herr Minimalist boven som lägger diverse kläder på stolen i väntan på att de ska telepatera sig till tvättkorgen, in i garderoben eller byrålådan.
  • Doordrobe. Fru Minimalist har snarare en doordrobe, som Herr Minimalist valt att kalla det, det vill säga kläder som hänger utanpå garderoben. När ett klädesplagg använts under arbetsdagen hängs det upp för vädring på en galge på garderobsdörren i sovrummet. Och ibland hängs ett plagg fram som ska användas kommande dag. Efter ett par dagar kan det hänga 4-5 klädesplagg utanpå garderoben. Det är inte varje vecka, men då och då.
  • Utrensade saker. Saker som rensats ut men ännu inte tagit det sista steget ut ur hemmet. De ska kanske ner i vår källare, till Stadsmissionen eller återvinningsbilen som kommer en gång i veckan, eller skänkas bort till någon. Ofta är det tid och energi som ska samverka för att få tummen ur att flytta saken från hallen till dess rätta slutdestination.
  • Vi prenumerera inte på några tidningar längre, men en del medlemstidningar dimper ändå ner i brevlådan. I inlägget tidningshögarna hopar sig har vi skrivit om högarna med tidningar som har en tendens att växa sig allt större. Hos oss är detta inget större problem då vi helt enkelt prioriterat bort stor del av tidningsläsningen och lägger dem snarast i återvinningen, men vi ser fenomenet hos såväl familj som vänner. :)

Två andra vanliga ställen där vi ser att folk lämnar saker synliga framme vardagsrumsbordet samt köksbänken. Kanske är det en fördel att ha en bebis som börjar stå här hemma så att inget blir liggandes på vardagsrumsbordet, liksom att köket är så pass litet att vi behöver köksbänken till matlagning och dylikt snarare än som förvaringsplats.

De ovannämnda ansamlingsplatserna i hemmet har vi identifierat utifrån våra erfarenheter och tankar. Hur ser det ur hemma hos dig, vilket är de vanligaste ansamlingsplatserna av saker där i ditt hem?

Byta prylar mot hälsa

Ett citat vars betydelse och sanningshalt blir väldigt tydligt när du är mitt uppe i det är:

En frisk människa har tusen önskningar – en sjuk har bara en.

Efter tre dagar med rejäl magsjuka hos hela minimalistfamiljen kan vi bara intyga att citatet ovan stämmer till fullo. Det är även vid liknande tillfällen i livet som prylar i hemmet känns väldigt triviala och oviktiga, och gladeligen skulle bytas ut mot snabbt tillfrisknande. Vad spelar tavlan på väggen för roll när man knappt kan fokusera på att ta sig upp ur sängen, eller tröjan man suktat efter i butiken när man knappt orkar klä på sig och än mindre ta sig utanför ytterdörren, eller den påkostade köksprylen när man inte ens får behålla några klunkar vatten?

Vi har tidigare skrivit om tacksamhet på bloggen och att vi har som vana att varje kväll berätta för varandra ett par saker som gjort oss tacksamma under dagen. Ikväll kommer dessa saker vara så trivala som:

  • Att vi alla tre fick behålla det mesta av det vi stoppade i oss.
  • Att vi alla sov nästan 12 timmar, enbart med uppvaknande för blöjbyte och ompyssling.
  • Att aptiten på mat och energin i kroppen så smått börjar komma tillbaka.

Precis som maslows behovstrappa, är det de mest basala sakerna som är allra viktigast när man är sjuk. Samtidigt vid denna typ av hyfsat snabbt övergående sjukdom är det fascinerande att se hur snabbt man tar dessa basala saker för vana igen. Med stor sannolikhet kommer vi redan om en-två veckor stressas av och fokusera på saker betydligt högre upp i maslows behovstrappa. Liksom att åter sukta efter den där snygga tröjan i butiken.

Vad är dina tankar kring sjukdomar, prylar och tacksamhet?

Maslows behovstrappa

Maslows behovstrappa

Från no poo till one poo

I februari 2014 testade jag en månad utan att tvätta håret med schampo, det vill säga ”no poo” eller”balsammetoden” som det också kallas. Det innebär kortfattat att du inte tvättar håret med schampo utan enbart utvalda balsam. På så vis undviker du schampots sulfater som torkar ut håret och kan ge problem med mjäll och kliande hårbotten.

Efter något halvår kändes håret inte längre rent med balsammetoden och jag började då låna Herr Minimalists schampo någon gång i månaden. Efter att Bebis Minimalist kom i slutet av januari 2015 blev det lite si och så med tvättandet av håret på grund av tids-, sömn- och energibrist samt att det inte var prioriterat på samma sätt då jag mestadels var hemmavid första tiden.

I våras tröttnade jag på att håret aldrig kändes rent och fint längre och bestämde mig för att börja med schampo igen. Jag provade ett par ekologiska varianter utan att bli helt nöjd med resultatet. Då började jag leta efter ett schampo som var ”long lasting”, med förhoppningen om att bara behöva tvätta håret en gång i veckan.

Tillslut valde jag att testa schampot i Isabella Löwengrips serie LCC. Det ska enligt beskrivningen vara ”long lasting” vilket lockade mig. Efter schamponering använder jag parfymfritt balsam från Urtekram då jag har långt och tjockt hår som kräver balsam. Om jag tvättar håret på exempelvis söndagen har jag märkt att håret känns smutsigt och fett kring torsdagen. Då brukar jag istället använda Maizena majsstärkelse. Lägger en tesked majsstärkelse i en tesil och pudrar över där håret känns smutsigt, vanligast i benan och vid tinningarna. Maserar in och borstar sedan ut med en borste, oftast sköljer jag även igenom håret i duschen efteråt. Då håller håret sig fräscht någon till ett par dagar tills det är dags för helgens schamponering igen.

Schampo LCC, balsam Urtekram, torrschampo Maizena och hårborste.

Schampo LCC, balsam Urtekram, torrschampo Maizena och hårborste

Vi försöker använda oss av ekologiska badrumsprodukter i så stor utsträckning som möjligt. Om du ska ha produkter som inte är ekologiska tycker jag det är bättre att välja dem som inte sitter kvar i håret eller på kroppen utan sköljs av direkt, som schampo, balsam, duschtvål etc.

Använder du dig av balsammetoden och vad är dina erfarenheter? Eller har du något tips på schampo som håller håret rent länge, gärna ekologiskt?

Minimalistiska apptips – Yoga Studio (iOS)

Det här är det nionde inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i våra liv och på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Den app jag recenserar denna gång är appen Yoga Studio. Den kostar 39 kr vilket är relativt mycket för en mobilapp. Men efter att ha letat efter den optimala yoga-appen alternativt de optimala yoga-filmerna i flera år, fick jag av en slump syn på denna app i slutet av sommaren. Det tog mig cirka 5 sekunder att nå ett köpbeslut, ett beslut jag inte ångrar idag!

Appen har nämligen allt jag letat efter och lite till:

  • Totalt 280 olika yoga-poser i färdigpaketerade pass av olika längd, svårighetsgrad (tex nybörjare, medel, avancerad) och syften (tex smidighet, styrka, balans och ryggont).
  • Möjligheten att komponera ihop egna pass av de 280 olika yoga-poserna då man tröttnat på de färdiga passen samt byta bakgrundsmusik om man även tröttnar på den.
  • Enkel, elegant och samtidigt otroligt intuitiv design av appen. Även de filmsnuttar som utgör poserna och passen är väldigt stilrent komponerade.
  • Stöd för att stream upp bilden på TV:n via AirPlay och vår Apple TV om iPhone eller iPad-skärmen känns för liten.

Redan efter första passet med Yoga Studio tog vi bort de yoga-filmer vi använt oss av tidigare då det var rätt uppenbart att vi aldrig kommer att använda oss av dem igen.

Sedan vi köpt appen har det blivit mycket roligare att yoga och vi har gått från att yoga någon enstaka dag i veckan till en snudd på daglig rutin. Nedan ser du en skärmdump av vår yoga-kalender under september månad. Ibland kör vi passen var för sig, ibland tillsammans.

Yoga Schedule

Och varför yogar vi över huvud taget? Dels ser vi det som ett komplement till löpning och gymträning för att öka styrka i muskler vi normalt sett inte aktiverar men även för ökad flexibilitet och balans. Dessutom tycker vi oss bli mer närvarande av att yoga, vilket är något vi hela tiden eftersträvar. Utöver det så är det mysigt att yoga tillsammans, både tidiga morgnar innan jobbet samt sena kvällar innan sängdags.

Är du en yogi och har du testat appen Yoga Studio?

Har du blivit utsatt för phubbing?

Virala succéer som youtube filmerna ”I Forgot My Phone” och ”Look Up” har fått oss att tänka till gällande hur vi använder mobiltelefoner och sociala medier. Vi småler och skäms lite igenkännandet åt filmerna, men samtidigt är det få av oss som gör någon konkret och långsiktig för att minska användandet eller (o)vanan.

Bloggen Psyblog presenterade här om veckan en studie som visar att användarmönstret av mobiltelefoner kan kopplas samman med depression och lägre tillfredsställelse och mindre glädje i relationen till sin partner. Det som undersöktes var om personer blivit utsatta för fenomenet ”phubbing” av sin partner. Phubbing kommer av kombinationen ”phone” och ”snubbing”, att man bivit avvisad genom att partnern fipplat med mobiltelefonen. Det vill säga att personen tittar i mobilen istället för att rikta uppmärksamheten till den som söker kontakt.

Spontant låter det kanske bisarrt. Att phubbing inte är något som goda vänner och par i bra relationer håller på med. Men säkert har du någon gång suttit och tittat i mobilen samtidigt som din partner börjat prata med dig, och du nickar instämmande eller svarar nonchalant, för att inte släppa det ”viktiga” som äger rum på skärmen framför dig. Eller att en vän på en middag tagit upp mobiltelefonen och sugs upp av skärmens innehåll istället för den intressanta konversationen som ni andra för i bakgrunden.

46% av de tillfrågade hävdade att de hade blivit avvisade med mobiltelefonen av sin partner. Exempelvis genom att medvetet placera mobiltelefonen så man kan hålla koll om något händer, eller ha mobilen redo i handen om det skulle uppstå en mikrosekund av ostimulerad tid eller paus i konversationen, eller genom att titta på skärmen samtidigt som en konversation förs. 23% menade att phubbing skapade någon form av konflikt i relationen och 37% menade att de kände nedstämdhet relaterat till partnerns mobiltelefonanvändande.

Även vi kan tyvärr relatera till fenomenet även om det inte är vanligt förekommande. På jobbet svarar man kort och snabbt utan att lyfta blicken från datorskärmen. Hemma kan jag sitta och läsa något på mobiltelefonen samtidigt som Herr Minimalist ställer en fråga. Och istället för att titta upp, få ögonkontakt, tänka efter och svara i dessa situationer, så replikerar jag mer eller mindre automatiskt och förmodligen oengagerat utan att lyfta blicken. Jag är ju ändå kvinna och anser mig kunna konsten att multitaska. ;) Undersökningen gav mig en tankeställare och jag ska bli bättre på att lyfta blicken, fundera över det som sades, och ge ett mer närvarande svar.

Nedan kan du kika på den två minuter långa youtube-filmen ”I Forgot My Phone” som visar hur phubbing kan se ut i vardagen.

Har du varit utsatt för phubbing av vänner eller din partner? :)

Klädkammardrömmen som försvann

När vi här om veckan skrev om ämnet bostäder fick vi mycket respons och många kloka kommentarer från er läsare. I blogginlägget, som du hittar här, skrev vi om det här med prioriteringar och vad som är viktigast och högst prioriterat när det gäller boende och köp av bostad. Dessa prioriteringar är ju något som ändras över tid och livssituation.

Svensk Nyproduktion genomförde tidigare i år en undersökning som visade att 45% är villiga att betala mer för en klädkammare/walk in closet i bostaden. Fram tills för något år sedan var även jag, Fru Minimalist, en av dem. I inlägget ”Målbild för garderoben” från början av 2014 skrev jag till och med att:

”I min utopi får de dessutom gärna hänga i en walk in closet, dock inte på bekostnad av större mängd klädesplagg.”

En klädkammare har länge varit en dröm och något jag sett framför mig i ett framtida boende. Att likt Carrie Bradshaw i serien Sex and the city ha ett helt rum där alla kläder hänger luftigt och fint, skorna står prydligt uppradade, belysningen är bra och det är lätt att hitta matchande outfits med tillhörande accessoarer för dagen.

Idag är en walk in closet inte alls med på bostadens kravlista eller önskelista. Snarare ser jag en hel del negativa aspekter med en sådsan:

  • Du får plats med onödigt mycket kläder och accessoarer vilket gör att du inte får någon anledning att rensa ut kläder som inte används eller behövs.
  • Utrymmet utgörs vanligtvis av ett rum utan fönster vilket gör det svårt att användas till annat än förvaring.
  • I en storstad där varje ynka kvadratmeter kostar ett par månaders sparkapital, blir din klädkammare ofta väldigt dyr om du skulle räkna på det.

Självklart finns det även några positiva sidor med en klädkammare, som att:

  • Du har alla kläder samlade på ett och samma ställe med bra överblick. Har du begränsat med kläder kan du dock förmodligen åstadkomma detta ändå.
  • Du behöver eventuellt inte använda dig av säsongslådor för kläder som inte är i bruk viss del av året.
  • Du behöver inte ha garderober eller byråer i sovrummet. I de flesta hyfsat nybyggda eller nyrenoverade bostäder är dock garderoberna inbyggda idag.

Vad tycker du om klädkammare och walk in closet, är det något du har eller skulle vilja ha?

Citat_Carrie_Bradshaw

Dideroteffekten

Har du någonsin införskaffat ett nytt klädesplagg eller pryl som lett till en hel rad av relaterade inköp alternativt uppgradering av saker du ursprungligen inte ansåg dig behöva? Då är det mycket möjligt att du råkat ut för den lömska dideroteffekten!

Dideroteffekten är enligt Wikipedia ett socialt fenomen som huvudsakligen består av två idéer med anknytning till konsumtionsvaror. Den första att de varor en konsument införskaffar ofta komplettera varandra och dessutom samverkar till en känsla av identitet. Den andra att införandet av ett nytt innehav som är avvikande från konsumentens nuvarande kompletterande prylar kan resultera i en eskalerande spiral av nykonsumtion.

Begreppet myntades av antropologen och forskare av konsumtionsmönster Grant McCracken 1988 och är uppkallad efter den franske filosofen Denis Diderot (1713-1784), som först beskrev effekten i en uppsats vid namn ”Regrets for my Old Dressing Gown, or A warning to those who have more taste than fortune”.

I uppsatsen berättar Diderot hur en gåva i form av en vacker scharlakansröd morgonrock får oväntade följder och så småningom sätter honom i djup skuld. För jämfört med hans nya eleganta morgonrock började de redan existerande ägodelarna att framstå som tråkiga. Han ersätter till exempel sin gamla halmstol med en fåtölj av marockanskt läder, sitt gamla skrivbord med en ny exklusivare variant, hans tidigare uppskattade tavlor med mer kostsamma sådana och så vidare.

”Jag var härskare över min gamla morgonrock men jag har blivit en slav till min nya”.

De tydligaste tillfällena jag själv kan dra mig till minnes att jag påverkats av Dideroteffekten är:

  • Då jag bytte upp mig från studentboende till egen lägenhet och i stort sett köpte helt nytt bohag. Det enda som under en längre tid blev kvar från studentlägenheten var sängen.
  • När jag avancerade i arbetet, köpte några nya exklusivare skjortor och ganska snabbt bytte ut större delen av min garderob. Allt från tröjor till byxor, skor och bälten.
  • När inköpet av en iPhone så småningom ledde till inköp av både MacBook och iPad. Trots att jag kunde klarat mig utan både iPad och en fullt så dyr dator.

På många sätt är Dideroteffekten relaterad till ”det perfekta setet” som vi skrivit om tidigare men utökar konceptet med hur seten ofta även blir en del av din identitet samt hur en förändring av endast en del av ett existerande set kan leda till en önskan att förändra alla dess delar.

Men det finns som tur var några tips för att motverka Dideroteffekten:

  • Var medveten om att cykeln håller på att starta. Så fort du byter ut eller kompletterar delar av dina ägodelar så kan det vara en bra ide att tänka igenom hur detta kommer att påverka ditt framtida konsumtionsmönster. Ofta är insikt och medvetenhet det första steget mot positiv förändring.
  • Utgå från riktiga behov vid konsumtion. Konsumera aldrig utifrån statussökande, rent shoppingsug, belöning alternativt jakten på det perfekta setet. Så länge du utgår från riktiga konkreta behov är du närmast immun mot Dideroteffekten.
  • Inse att dina prylar inte definierar din person och ditt värde. Det är din personlighet, handlande och förmågor som är viktigast i längden. Inte vems namn det står på dina kalsonger eller om axelväskans färgnyans matchar skorna perfekt.

Vilka är de tydligaste tillfällena du kan dra dig till minnes att du drabbats av Dideroteffekten? :)