Souvenirer och minimalism

De onödiga souvenirerna

En souvenir är enligt Wikipedia ett föremål som används som minne från en plats man har besökt. Ordet kommer från franskan och betyder just minnas. Men behöver du verkligen souvenirer för att minnas platsen och vad är egentligen den totala, ofta dolda, kostnaden för dessa? Från vårt minimalistiska perspektiv är klassiska souvenirer onödiga, låt oss förklara.

Om du på allvar är intresserad av att minnas och påminnas om din resa så är fotografier otroligt mycket effektivare eftersom du, efter digitalkamerans ankomst, kan ta hur många foton som helst utan extra kostnad, medan du sällan kommer hem med mer än en eller två fysiska souvenirer. Foton är samtidigt ett mycket effektivare redskap för att väcka minnen och känslor till liv. Med det sagt tycker vi att souvenirens huvudsyfte är dödförklarat, men läs vidare vi har fler argument.

Det finns en mängd kostnader med souvenirer, vissa mer uppenbara än andra. Klassiska souvenirer som muggar, statyetter, skedar, hattar, kylskåpsmagneter och nyckelringar är ofta av dålig kvalitet. De som faktiskt går att använda och inte bara står och samlar damm i någon hylla eller i en låda på vinden går ofta lätt sönder. Dessutom är att de ofta otroligt överprisade för det du faktiskt får.

En mindre uppenbar kostnad med souvenirer är det faktum att det kan ta tid att leta reda på en bra sådan. Speciellt om du är ute efter någon speciell typ av pryl till din redan existerande samling. Tid som egentligen skulle vara bättre investerad på att uppleva mer och fler intressanta delar av resmålet istället för att stressa fram på någon turistgata i jakt på den pryl som bäst representerar din resa hemma i skåpet eller på hyllan.

En annan mindre uppenbar kostnad är att alla dessa saker måste förvaras någonstans. Antingen någonstans i ditt faktiska hem eller på vinden eller i ett källarförråd. Det kan tyckas harmlöst men om du funderar över vad du betalar per kvadratmeter för din bostad och hur mycket som används till ren förvaring av saker som inte används så kan man lätt bli mörkrädd. Vi har hört flera vänner och bekanta som berättat att de trots redan väl tilltagen boyta till slut varit tvungna att köpa större bostad, inte för att de väntar tillökning eller liknande, utan enbart på grund av att de inte längre får plats med alla sina prylar.

Den sista urtypiska souveniren vi införskaffade och som fick bägaren att rinna över för vår del var ett shotglas till en redan existerande samling på runt tjugofem andra shotglas från hela världen. Dessa har sedan dess donerats till Stadsmissionen.

Avslutningsvis vill vi nämna att det även finns mindre självklara men riktigt bra typer av souvenirer. Ett typiskt exempel är något du köper under resan för att lösa ett redan identifierat och reellt behov. Till exempel kläder med en given plats i din minimalistiska garderob, givetvis av bra kvalitet.

Minimalistisk Shopping

Behovsstyrd minimalistisk shopping

I helgen besökte vi Stockholms innerstad och shoppade på minimalistiskt vis, vilket skiljer sig rätt rejält från hur vanlig shopping ofta går till idag. Oavsett vilken typ av shopping du ägnar dig åt så ingår två grundkomponenter. Du identifierar ett behov och besöker någon form av butik där du kan tillgodose behovet. Det intressanta är att detta går att göra på flera sätt:

Variant 1:

  1. Besöka butik/galleria/webbhandel etc
  2. Identifiera ett behov

Variant 2:

  1. Identifiera ett behov
  2. Besöka butik/galleria/webbhandel etc

För några år sedan ägnade vi oss ofta åt variant 1 med resultatet att vi ofta kom hem med saker vi egentligen inte behövde. Att shoppa var till stor del en social aktivitet, ett sätt att undvika tristess eller belöna och muntra upp oss där målet var att komma hem med något, nästan vad som helst, annars hade det varit en misslyckad shoppingtur. Vi köpte det vi spontant blev sugna på i butiken eller på webbplatsen.

Sedan ett tag tillbaka ägnar vi oss enbart åt variant 2 med resultatet att vi i stort sett aldrig kommer hem med saker vi inte behöver. Dessutom sker shoppingen mer sällan och tar mindre tid när den väl blir av. När vi kombinerar shoppingvariant 2 med inställningen att vi inte ska äga mer än vi faktiskt behöver och frekvent använder, så slutar det antingen med att vi kommer hem tomhänta eller med någonting av hög kvalitet som känns långsiktigt och riktigt rätt.

Hur gick det i helgen då? Jo, Herr Minimalist kom hem med ett par träningsshorts, det börjar bli varmt att jogga eller gymma i långbyxor nu, och Fru Minimalist kom hem tomhänt men lika glad ändå efter en trevlig dag på stan!

Minimalistiska mailkonversationer

Är det okej att skicka ett mail som enbart innehåller kort information eller en kort fråga i ämnesraden och i övrigt saknar innehåll? Mitt intresse av att förenkla och fokusera på det viktiga genom att eliminera det överflödiga och onödiga gillar på en teoretiskt nivå idén men hur bra fungerar det i praktiken?

För mail som enbart innehåller kort och snabb information och inte kräver något svar eller motprestation tycker jag det fungerar bra. Men då måste texten vara riktigt kort. Till exempel:

  • Nu finns det kaffe och bullar i fikarummet.
  • Tågen inställda på röda linjen norrut.
  • Jag har blir sen till mötet nu i eftermiddag.

Det fungerar även hjälpligt vid enkla frågeställningar med snabb action till okänd adressat, det vill säga då mailet skickas till hela kontoret eller en avdelning av kontoret. Till exempel:

  • Kan personen som ställt sin cykel i kontorsförrådet flytta på denna?
  • Vem har pärmarna för företag X?
  • Vilka kan hjälpa mig att bära in leveransen av kopieringspapper?

Däremot är jag ordentligt skeptisk till att efterfråga tidsödande arbetsinsatser eller ställa komplexa frågor till en specifik person på detta sätt. Till exempel:

  • Kan du ringa person A på företag Y?
  • Kan du åka till kund i Frankrike nästa vecka?
  • Kan du hålla en dragning om skillnaden mellan våra produkter och konkurrenten Z om en timme?

I sista tre fallen ovan krävs ofta mer information, en större tidsinsats och någon form av prioritering mot andra uppgifter innan mottagaren kan ge besked eller ta action. Det kan även upplevas som arrogant, nonchalant eller oengagerat med mail som saknar innehåll. Som att avsändaren inte tycker att det var värt att spendera mer tid och eftertanke än de få sekunder det tog att hafsa ned något i ämnesraden. Oftast är det dessutom mycket smidigare om personen som skickat mailet istället ringer upp och snabbt kan ge mer information och föra en dialog kring frågan.

Personligen anser jag även att man aldrig bör skicka liknande mail, oavsett innehåll, till personer utanför företaget eller närmsta vänskapskretsen. Jag skulle troligen aldrig heller få för mig att skicka ett motsvarande mail uppåt i hierarkin på företaget.

Och med det sagt måste man ställa sig frågan, att om det är för oartigt att skicka liknande mail utanför företagets väggar eller till sin chef, är det då inte även fel att skicka mail på samma form till en kollega på samma nivå eller nedanför i företagshierarkin? Är det som egentligen borde avgöra om det är okej eller ej om mottagaren är en specifik person alternativt en oidentifierad person eller grupp av människor?

Om du är intresserad av att läsa mer om minimalism i mailkorgen så hittar du tre relaterade inlägg här, här och här.

Spretig garderob kräver förändring

Efter två weekendresor på kort tid har jag insett att det är något i min garderob som gör det svårt att packa en liten resväska eller ryggsäck. Vid dessa tillfällen vill jag ofta att ett plagg ska passa med flera andra och ha mer än ett användningsområde. Kjolen ska passa till både linnet, koftan och den långärmade tröjan. Byxorna sa passa såväl på dagsaktiviteter som vid kvällens middag.

Jag har konstaterat att min garderob är för spretig. Det vill säga innehåller allt för många plagg i olika färger, mönster och material som är svåra att matcha med varandra. Detta får till följd att jag vid resor måste packa väldigt många olika klädesplagg. Koftan passar bara med det linnet och byxorna passar inte med den koftan eller med de skorna. Det hela kan sluta med att jag packar ner tre par skor (två plus de obligatoriska joggingskorna), två par byxor, en kjol och fem olika plagg till överkroppen, för två-tre dagar på annan ort. Det känns inte minimalistiskt på något sätt.

Steg för steg vill jag nu rensa ur garderoben och skapa en mer enhetlig stil där klädesplaggen passar med varandra kors och tvärs i större utsträckning än idag. Jag ska låta processen få ta tid och inte förhasta mig och slänga ut halva garderoben för att sedan fylla på med lika många nya plagg som inte är genomtänkta. Det är så lätt att vilja förändra allt på en gång och få projektet klart, men vissa saker måste få ta sin tid för att bli riktigt bra. Det kanske tar ett halvår, ett år eller flera år. Oavsett tidsaspekt ser jag fram emot att förändra min garderob och hitta plagg i god kvalitet och med flera kombinationsmöjligheter. En sak är säker, om ett år kommer min garderob att bestå av färre plagg. Om skjortorna är i majoritet idag så tror jag tröjor och koftor kommer dominera då. Den som följer bloggen får se.

Minimalistiska Apptips Simplenote

Minimalistiska apptips – Simplenote (iOS)

Det här är det tredje inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i mitt liv och på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Den app jag tänkte recensera denna gång är appen Simplenote som är en tjänst som erbjuder möjligheter att skapa och spara anteckningar.

Det finns ungefär hur många olika tjänster och appar som helst för att spara anteckningar i mobiltelefonen. Det finns till och med inbyggda appar i iOS som följer med som standard. Vilken app man väljer beror såklart på ens behov, tycke och smak. Personligen insåg jag omedelbart att jag inte stod ut med den som medföljer iOS grundinstallation. Design och typsnitt gjorde texten svår att läsa och appen saknade även en del annan grundläggande funktionalitet. I och med detta tänkte jag noga igenom vad som är viktigt för min del och kom fram till att min kravbild egentligen är ganska enkel. Den tjänst jag kan tänka mig att använda måste uppfylla följande kriterier:

Den ska gå att använda i mobiltelefonen och motsvarande mobila enheter. Idéer, tankar och insikter kommer inte på beställning utan oftast när jag minst anar det. Därför måste det gå att fånga dessa vart jag än befinner mig och då är mobiltelefonen oftast det bäst alternativet.

Den ska gå att använda via en webbläsare. Att arbeta på mobiltelefon är smidigt då jag är ute och rör på mig men generellt är det alltid smidigare att arbeta och skriva texter framför en dator om möjligheten finns. Därför måste det gå att enkelt komma åt anteckningarna även via en webbläsare på vilken dator som helst.

Den ska automatiskt synkronisera innehållet mellan alla enheter. Arbetar jag på mobiltelefonen ska alltid de senaste anteckningarna finnas där. Samma gäller om jag arbetar på en dator via en webbläsare. På så vis slipper jag manuellt underhålla och synkronisera två system och riskera att information går förlorad.

Den ska erbjuda möjligheten att tagga en anteckning med en eller flera taggar. När antalet anteckningar börjar växa till sig är det viktigt att enkelt kunna navigera bland dessa. En sökfunktion är såklart oumbärlig men lika viktig är möjligheten att kunna tagga upp en anteckning med en eller flera taggar. På så vis kan jag enkelt hitta och få överblick över en kategori av anteckningar. Som jag nämnt tidigare, till exempel i recensionen av att-göra-appen Remember the Milk, så gillar jag inte kategorier eller mappar eftersom man låser objektet till en enda kategori. Bättre är istället taggar som möjliggör att varje objekt kan tillhöra en eller flera kategorier eller mappar. Det återspeglar verkligheten eftersom samma objekt ofta passar i flera kategorier och bör synas på samtliga av dessa.

Den ska inte distrahera användaren från dess huvudsyfte. I denna samt nästkommande två kriterier kommer den minimalistiska biten in. Huvudsyftet för mig är att fånga idéer, tankar och insikter innan jag glömmer dem igen. Jag är inte intresserad av att ha tio nivåer av rubriker, kunna skapa kursiv, fet och färgsatt text och så vidare. Det distraherar bara från tjänstens huvudsyfte.

Den ska vara extremt lättanvänd och användarvänlig. Personligen gillar jag inte appar som kan och bör anpassas i all oändlighet innan de går att använda eller där gränssnittet är rörigt, oöverskådligt eller innehåller irrelevant information. När jag startar upp tjänsten ska det vara självklart vad jag kan göra och hur jag kommer igång med så få steg som möjligt.

Den ska enbart erbjuda anteckningsmöjligheter. Många leverantörer av motsvarande tjänster verkar ha extremt svårt att säga nej till sina användares förslag på funktionalitet alternativt en otydlig bild över vilka tjänster och produkter de vill leverera. Det börjar ofta bra och snart har de något som liknar Microsoft Word i mobilappen med extremt utvecklade textredigeringsmöjligheter, möjlighet att ladda upp bilder och ljudklipp, en kombination av kategorier och taggar, automatiskt gps-positionering, inbyggda att-göra-listor, möjligheten att kunna rita för hand och så vidare. Personligen föredrar jag ett fokuserat verktyg som smidigt och enkelt löser mina grundläggande behov.

Den ska erbjuda en effektiv sökfunktion. Oavsett hur duktig jag är på att strukturera upp anteckningar med taggar och ta bort de anteckningar som inte längre är relevanta så kommer det relativt snart att finnas mer anteckningar än jag kan överblicka. Då är en effektiv sökfunktion oumbärlig.

Med dessa kriterier klara för mig sökte jag igenom de populäraste apparna på Apples App Store och hittade många eleganta och intressanta alternativ. De flesta föll på att de inte erbjöd möjligheten att komma åt innehållet via en webbläsare. Lika många föll på gränssnitt eller syfte som tappat fokus med följden att de implementerat hur mycket irrelevant funktionalitet som helst. Till slut stod valet mellan två leverantörer; Evernote och Simplenote. Båda alternativen var lite dyrare än de flesta andra eftersom de har en årlig kostnad istället för en mindre engångskostnad men denna är försumbar för min del med tanke på hur mycket jag använder tjänsten.

Vad som gjorde att jag till slut valde Simplenote trots Evernotes allmänna popularitet, rikedom på funktionalitet och integrationspunkter med andra system var Simplenotes enkelhet och elegans. Utvecklarna av Simplenote har skalat bort all funktionalitet förutom de önskemål jag beskriver ovan. Det finns inga möjligheter att specialformatera text, bara skriva den precis som den är. Första raden i anteckningen blir automatiskt rubrik när anteckningarna listas, resten blir vanlig enkel text. Skapar jag en ny anteckning när jag filtrerat så får denna automatiskt samma taggar som de anteckningar som matchar filtreringen. När appen startas kommer du direkt till en lista av samtliga anteckningar sorterade på när de editerades senaste och där du extremt enkelt kan söka eller filtrera på taggar alternativt skapa en ny anteckning. Inga andra tjänster eller funktionalitet erbjuds förutom synkronisering mellan olika enheter och åtkomst i webbläsaren. Helt underbart minimalistik app och tjänst men andra ord!

Rensa med hjälp av de fyra s:en

Vi har i ett par tidigare inlägg nämnt de fyra s:en, det vill säga spara, sälja, skänka eller slänga. Det är dessa fyra kategorier vi använder oss av när vi rensar ur våra skåp, lådor, hyllor och andra utrymmen på saker vi inte längre behöver. I teorin låter det väldigt enkelt och det är det som tur är även i praktiken.

Det första vi gör då vi rensar är att fundera på om prylen/plagget etc ska (1) sparas eller ej. Kommer vi fram till att den inte ska sparas väljer vi något av de resterande alternativen i följande ordning. Helst (2) säljer vi prylen så att den kommer till användning och vi får tillbaka en del av kostnaden. Tror vi inte att det är värt besväret att sälja försöker vi istället (3) skänka bort den. Vi får visserligen inte tillbaka något av kostnaden men den kommer förhoppningsvis till användning. Som sista utväg (4) slänger vi saker.

Spara: Det vi väljer att spara ska ligga i linje med vår syn på minimalism. Rensar vi ur kläder så sparar vi endast de vi använder frekvent, som är av god kvalitet och hela och rena. Naturligtvis äger och sparar vi även vissa kläder som av naturliga skäl används lite mer sällan till exempel klänningar lämpade för finare fester, kavajer och cykelskor men då måste vi vara övertygade om att de faktiskt kommer till användning. Läs mer om hur vi tänker här.

När det gäller prylar och saker sparas endast de vi har användning för och nyttjar regelbundet. Vi har precis som de flesta andra människor en del prydnadssaker som ljusstakar, vaser och skålar i vårat hem, men även här försöker vi som sagt bara att behålla dem vi faktiskt frekvent använder och som på ett eller annat sätt gör oss glada. Exempelvis dessa.

Sälja: Möbler, elektronik och större saker har vi sålt med framgång på Blocket, exempelvis när vi flyttade ihop och hade dubbla uppsättningar av soffbord, tv, köksbord, köksstolar, tv-bänkar med mera. Vår erfarenhet är att Blocket fungerar bra för saker med lite högre värde och som är i gott skick.

Vi har försökt sälja en del kläder på Tradera utan någon större framgång. Fräscha märkesjeans med ordinariepris på 1 500 kr har ofta gått för kring en 50-lapp. Då känns det inte värt besväret om vi väger in tiden det tar att fotografera objektet, formulera annonstext, sköta mailkontakt med auktionsvinnare, paketera och posta varan samt betala Traderas avgift. På plussidan är att byxorna med större sannolikhet kommer till användning, men i dessa fall känns alternativet skänka som ett likvärdigt alternativ.

Loppis har vi pratat om att försöka oss på i sommar. Det finns många alternativ som garageloppis, bakluckeloppis eller idrottshallsloppis anordnade av sportklubbar. De flesta loppisalternativ kräver dock att man har tillgång till bil, vilket vi inte har.

Skänka: Vi skänker mycket kläder och prylar till välgörenhet och då främst till Stadsmissionen och ibland Myrorna. Att vi skänker främst till Stadsmissionen beror till stor del på att vi fått en positiv bild av dem som organisation samt att de ligger på rimligt avstånd från där vi bor. Att skänka saker till någon som behöver dem mer än oss, känns dessutom bra i hjärtat.

Vi frågar ofta runt bland familj, kollegor och vänner när vi har något som vi inte behöver men som vi tror att någon i vår närhet kan bli glad över och ha nytta av. Det känns på något vis roligare att ge bort saker till närstående än till Stadsmissionen eller Myrorna.

Det som ska ges bort lägger vi i en kartong eller kasse och transporterar till dess nya hem så snabbt som möjligt. Vi ställer inte ned kartongen eller kassen i källaren då vi av erfarenhet vet att de då ofta blir stående på tok för länge och bara tar upp plats.

Slänga: Användbara kläder och prylar undviker vi att slänga om de har någon form av andrahandsvärde vid försäljning eller för någon annan person. Som vi nämnt ovan skänker vi hellre kläder och saker till välgörenhet än slänger dem. Kläder med våra arbetsgivares loggor på väljer vi dock att slänga direkt så att den inte hamnar hos någon som inte representerar företaget väl. Vi slänger även allt för slitna kläder direkt.

Det är naturligtvis värt att tänka över var vi slänger saker. Är det prylar som räknas till grovsopor eller farligt avfall samlar vi dessa i en särskild påse tills vidare. En dag varje vecka finns kommunens sopbilar för farligt avfall tillgängliga i närheten av det område där vi bor. Hos dem är vi frekventa besökare eftersom vi inte har någon egen bil att köra iväg motsvarande avfall med.

Det går att argumentera för att det finns ett femte s i form av sortera, men det har vi valt att undvika då vi tycker att detta alternativ ingår som en underaktivitet först efter att vi valt alternativet spara. Åtgärden sortera gör det dessutom alltför lätt att undvika de lite jobbigare alternativen som kräver beslut och handling; sälja, skänka eller slänga, och leder ofta till att saker bara flyttas runt för förvarning på obestämd framtid.

Nu vet du hur vi gör när vi rensar ur våra förvaringsutrymmen och vårt hem. Hur brukar du göra och hur ser du på alternativen ovan?

Säsongslådorna får sig en omgång

I helgen var det dags att gå igenom våra säsongslådor utifrån vårt minimalistiska perspektiv. En säsongslåda är en låda där vi förvarar kläder vi bara använder och behöver ha tillgång till under en del av året. Typiska vinterkläder är till exempel fodrade träningskläder, mössor, raggsockor, vantar, halsdukar och andra kläder avsedda för vinterbruk med undantaget vinterjackor och täckbyxor som förvaras på annat håll. Typiska sommarkläder som förvaras i lådan under vinterhalvåret är tunna sjalar, shorts och liknande sommarplagg.

Utöver säsongskläder har vi en tendens att i säsongslådorna även lägga kläder som vi inte använder regelbundet men som eventuellt kan vara bra att ha någon gång i framtiden. Du vet de plagg som kan vara praktiska att ha om vi gör någon skitig uppgift som att måla om sovrummet, om vi blir bjudna på maskerad eller om kläderna mot alla odds skulle bli moderna igen. Med andra ord kläder där vi egentligen skjuter upp ett aktivt spara-sälja-skänka-slänga-beslut och som därmed oftast blir liggandes oanvända år efter år.

Resultatet blev en rejäl rensning. Alla utrensade säsongskläder samt eventuellt-bra-att-ha-kläder kommer vi att slänga eller skänka till Stadsmissionen. Nedan följer två rätt långa listor med det vi rensade ur denna gång. Föredrar du att hoppa direkt till våra slutsatser istället så klickar du här.

Fru Minimalist rensade ur följande:

  • Ett par sedan länge för små jeans som sparats i hopp om att att någon gång passa storleksmässigt och bli mode igen med sina kraftigt utställda ben. Dessa har inte använts på minst fem år och överraskade oss på botten av säsongslådan. 
  • Fyra par sjalar som inte använts sedan gåvan erhölls för fyra år sedan. Efter att en vän arbetat i Afghanistan under en period fylldes sjalförrådet med drygt tiotalet nya sjalar, varav alla inte var lika fina. I vanlig ordning används favoriterna frekvent och resten har blivit liggandes i lådan tills nu när de åker ut.
  • Två långärmade underställströjor. Hur många underställströjor kan man behöva? Fem stycken fanns i ägorna vid dagens början men minskades snabbt till tre då två av dessa var slitna, hade dålig passform och en resår som sett bättre dagar. 
  • Två pikétröjor. Den ena en reklamtröja från arbetsgivaren som inte använts de senaste åren. Om ingen på kontoret vill ha den åker den tyvärr i soporna. Den andra ett spontanköp under en resa i Kina där kvaliteten och passformen inte motsvarade förväntningarna för märket. Inte helt ovanligt för klädköp i Kina.
  • Två mössor. En reklammössa från arbetsgivaren som kommer att slängas, samt en sliten Peak Performance mössa som har oräkneligt antal år på nacken och sedan något år tillbaka ersatts av en annan mössa av samma märke.
  • Mönstrade benvärmare som erhållits i gåva från en vän. De är fina i sig men inget i garderoben passar riktigt till dem utifrån färg och mönster. Förhoppningsvis blir någon annan lycklig med dem istället.

Herr Minimalist rensade ur följande:

  • En svart Peak Performance-hoodie som varit för liten sedan den införskaffades för över fyra år sedan och därför i stort sett aldrig använts.
  • Två kortärmade flanellsommarskjortor som införskaffades spontant och troligen mer som personlig uppmuntran än baserat på behov för över två år sedan. Dessa har aldrig kommit till användning.
  • Åtta par korta vita sneakerstrumpor som tidigare kommit till användning men aldrig fungerat bra då de varit av dålig kvalitet och för något år sedan i praktiken ersatts av andra av högre kvalitet.
  • Tre par bälten som inte längre används. Ett vinrött cartier-bälte i form av gåva som aldrig använts. Ett Tiger-bälte som numera känns så ungdomligt att det nästan är pinsamt att det användes så frekvent under en tid inte allt för långt tillbaka. Ett billigare bälte vars spänne tappat sin funktion och sakta glider upp av sig själv men ändå av någon anledning sparats fram tills nu.
  • Ett par säkert tio år gamla träningsshorts med dålig passform som inte använts på cirka fem år. Även dessa var en gåva där det varit bättre att direkt göra sig av med dem och införskaffa något som man verkligen trivs i med bra passform.
  • Ett par ordentligt urblekta och tråkiga sommarshorts som inte använts på flera år.
  • En träningströja som gåva från arbetsgivaren men som aldrig använts på grund av relativt ful design och dålig kvalitet.
  • Ett par trekvartslånga långkalsonger som aldrig använts trots att de funnits lättillgängliga i garderoben bland längre långkalsonger under många år. Midjeresåren hade dessutom åldrats av sig själv trots utebliven användning och idag var de oanvändbara.
  • Fem lite för stora T-shirtar av svenska märket Koppartrans inköpta på rea för många år sedan i hopp om att de en dag skulle sitta bättre på kroppen efter mer dedikerad tid på gymmet. Den tiden har ännu inte infunnit sig.

Sammanfattningsvis drog vi några enligt oss intressanta slutsatser av utrensningen:

  • Kläder vi inte trivs med idag kommer vi med största sannolikhet inte att börja gilla eller vilja använda framöver heller.
  • Att få och att ge kläder i form av gåvor blir ofta fel och blir därför lätt liggandes oanvända i en låda eller längst in i garderoben. Dessa är dessutom ofta mentalt svåra att göra sig av med eftersom vi tenderar att känna oss otacksamma när vi gör oss av med gåvor.
  • Det är en dålig ide att köpa kläder på spekulation det vill säga shoppa proaktivt i hopp om att en dag ha en kropp som är smalare, tjockare eller mer vältränad.
  • Säsongslådan används ofta för att prokrastinera jobbiga och slutgiltiga beslut enligt de fyra S:en det vill säga spara, sälja, skänka eller slänga. 
  • Det är lätt att glömma bort säsongslådan som utrensningsobjekt eftersom den ofta står gömd på en vind, i en källare eller något annat otillgängligt utrymme.

Vårt tips är att du vid tillfälle med ett kritiskt öga går igenom innehållet i dina motsvarande lådor enligt tipsen ovan. Det är en riktigt skön och befriande känsla när du väl gjort dig av med det som inte längre är aktuellt. Det blir dessutom betydligt lättare att hitta och välja bland de kläder som faktiskt är relevanta efteråt. Om du väljer att skänka kläderna till välgörenhet är en extra bonus för samvetet att de får en andra chans att faktiskt komma till användning hos någon annan.