Etikettarkiv: pengar

Värt att tänka på innan köp

Saker, saker och åter igen saker. Vi har den senaste månaden skrivit om våra rensningar av överflödiga glas, träningsprylarböcker, handväskinnehåll, sällskapsspel, gratisartiklar i badrummet och saker i nostalgilådan. Men varför rensar vi så mycket? Jo, därför att shoppandet och ägandet av mer saker än vi behöver kommer med ett flertal negativa aspekter, till exempel:

1. Bortkastade pengar

Köp av onödiga och överflödiga prylar är mer eller mindre att kasta pengar i sjön. Pengar som du jobbat ihop i utbyte mot din relativt begränsade livstid och som borde konsumeras eller investeras med maximal omsorg.

Dessutom följer ofta ytterligare kostnader av att äga som behovet av större boende för att få plats med allt alternativt extern magasinering i väntan på det slutgiltiga rensningsbeslutet. En hel del prylar kräver dessutom kostsamma reparationer och underhåll, även vid relativt begränsat användande.

2. Bortkastad tid

Det finns undersökningar som visar att ett svenskt hushåll skulle spara 34 timmar per år, på att ha saker bättre organiserat hemma. Färre saker gör det betydligt lättare att hålla ordning och sparar indirekt på din dyrbara tid.

Det är bra att underhålla och reparera befintliga kläder och prylar istället för att köpa nya, men det är också tidskrävande. Fler saker betyder mer tid till att underhålla, rengöra, organisera och jobba, och mindre tid till att använda och uppleva.

Dessutom är själva shoppingprocessen ofta tidskrävande i form av letande i diverse butiker, både offline och online, efter bästa produkt i förhållande till pris.

3. Onödigt utrymme

När saken väl tagit sig in i vårt hem betalar vi indirekt för platsen saken tar. Vilket i många större städer kan handla om stora kostnader. Ibland är det inte bara saken i sig som tar plats, utan även särskilda tillbehör, speciella rengöringsprodukter och accessoarer kopplade till saken.

Om det inte vore för att mina föräldrar hade så otroligt mycket saker, tror jag faktiskt att de hade övervägt att flytta till något mindre boende närmre sina barn och barnbarn. Ekvationen är enkel: ju fler saker desto större yta behövs. Bloggläsaren Fru Granath har i ett tidigare inlägg berättat om hur hennes familj om fyra personer bor trivsamt på 66 kvadratmeter. För att klara av det krävs rensning och begränsning för vad som får komma in i hemmet.

4. Förlorat fokus

Vi är bra på att ha många bollar i luften men våra hjärnor fungerar bäst när vi fokuserar på en sak i taget. När det är stökigt i hemmet eller ligger saker utspridda på skrivbordet är det större risk att distraheras. Hjärnan hoppar fram och tillbaka mellan den uppgift du ska utföra och saker den uppfattar och noterar i periferin vilket skapar onödig inre stress.

5. Miljöpåverkan

En sak börjar inte sitt liv i affären där vi köper den. Miljön och våra begränsade naturresurser har redan tagit en kostnad vid tillverkningen. Ju fler som inte kan tänka sig att dela på saker enligt delningsekonomins filosofi, desto mer behöver tillverkas eftersom befolkningen hela tiden växer och u-länder utvecklas mot i-länder.

Billiga prylar med tveksamt innehåll kan ofta kosta i form av människors hälsa, skövling av regnskog och förbrukning av andra ändliga resurser. Och då har vi inte ens kommit till miljöpåverkan vid transport av varorna från fabrik till butik, eller från butik till konsument.

Detta var fem huvudpunkter. Har vi barn eller djur kan saker även ta energi genom att vi oroar oss över att de ska gå sönder. När vi reser eller flyttar behöver vi packa och ta med oss saken, och när vi väl börjar tröttna på den kan problem uppstå hur vi på bästa sätt kan göra oss av med den.

Är du fortfarande sugen på att köpa massa saker? :)

Ägd – Jakten på ett rikare liv

Två medelålders vita, rika män står på scenen och pratar om att samhället måste ändra sitt konsumtionsmönster innan allt är för sent. De pratar om ekonomi, tillväxt och om hur Sverige blev framgångsrikt ur ett historisk perspektiv. Liksom om skuld, vinstmaximering och om jordens resurser. De pratar om det på ett humoristiskt, igenkännande och ibland överdrivet sätt.

Vi har i helgen varit på föreställningen ”Ägd – Jakten på ett rikare liv” med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström som nu spelas på Rival i Stockholm och som till hösten turnerar i hela Sverige. Föreställningen är rapp och omväxlande. Monologer blandas med intima samtal mellan den busigare Schyffert i rosa kostym och den pedagogiska Lindström i syrénfärgad dito.

Med hjälp av diagram, myskoxar och charm får de publiken att förstå att ingenting är billigt eller gratis. Fläskfilén har haft samma kilopris sedan 70-talet för att vi förväntar oss kunna köpa billig fläskfilé, men den kostar i form av dålig djurvård, hemska slaktmetoder och import från tveksamma länder.

De raljerar över svensken som överkonsumerar och lånar allt mer pengar på spekulation om allt högre framtida vinster, men som samtidigt skäms lite och känner skuld över detta leverne. Vi öppnar upp oss och blir allt mer privata på sociala medier och där skapar vi även vårt privata varumärke genom glassiga instagram-bilder och präktiga Facebook-uppdateringar. Samtidigt har vi svenskar två helt tabubelagda ämnen som ingen talar om: Hur mycket vi tjänar och döden.

Barnen har aldrig haft så många leksaker som nu, svensken har aldrig druckit så mycket champagne, och vi har aldrig haft så många amerikanska yrkestitlar på våra svenska företag som nu. Det lätt sarkastiska budskapet lyder: Vi har det gott ställt och det är lite pinsamt och osvenskt att erkänna, men livet är härligt, vi kan inte fortsätta så här i all evighet och borde göra något åt det, men vi gör det sen, nästa år.

Schyffert och Lindström lyckas bra med att göra komik av det de flesta innerst inne redan vet, men kanske inte vill se eller förstå innebörden av på djupet. Det är stor igenkänningsfaktor genom hela föreställningen och i princip 1,5 timme full av skratt.

I våra ögon skrapar dock Schyffert och Lindström bara på ytan av problematiken och kunde vågat gå några steg längre i ifrågasättandet av överflödssamhället, konsumtionshetsen och vad detta i längden kan leda till. Hur kommer det sig att vi kör på när vi vet att alla tidigare ekonomiska bubblor slutat i gigantiska krascher, och varför blir vi inte nöjda av all vår identitetsskapande konsumtion?

Går ”Ägd – Jakten på ett rikare liv” i din stad kan vi hur som helst varmt rekommendera dig att se den. :)

Retroaktiv shoppingångest

Alla tar av och till dåliga beslut eller gör misstag. I min garderob hittar du till exempel följande:

  • Klänning Karen Millen, kostnad 2 300 kr. Använd en gång, numera för liten.
  • Klänning Karen Millen, kostnad 1 900 kr. Använd två gånger, för fin för det mesta.
  • Klänning Tiger of Sweden för 1 700 kr. Använd två gånger, för urringad.
  • Kjol Tiger of Sweden för 1 400 kr. Använd en handfull gånger, numera för tajt.
  • Skor Replay för 1 200 kr. Använda tre gånger, obekväma med alldeles för hög klack.

Den totala inköpskostnaden är totalt 8 500 kr för plagg som jag ägt under flera års tid men knappt använt alls och inte heller kommer använda framöver. Pris per användning (ppa) är otroligt högt. Pengarna hade jag nu i efterhand mycket hellre lagt på något annat till exempel en träningsweekend inklusive fickpengar, en semestervecka till Grekland eller varför inte bara 8 500 kr mer på sparkontot.

Att gräma sig tjänar naturligtvis ingenting till. Jag har redan slösat för mycket pengar, för mycket tid och för mycket utrymme på kläderna ovan för att slösa ytterligare energi och fokus. Istället väljer jag att lära mig av mina misstag och tänka framåt.

  • Jag har exempelvis lärt mig att vara betydligt mer noggrann när jag köper kläder. Jag ger mig inte ut på spontana shoppingrundor utan identifierar först ett grundläggande behov av ett plagg som jag sedan försöker tillfredsställa med bra kvalitet.
  • Jag säkerställer att plagget passar in i målbilden jag skapat för min garderob och att det inte utgör en dublett av något som redan finns och inte behövs fler av. Exempelvis äger jag i dagsläget bara två par jeans, ett par röda och ett par mörkblå. 
  • Numera ska plagget även fungera såväl på kontoret som på fritiden, jag har redan tillräckligt med pråliga festklänningar och strikta business-skjortor. Det finns ett stort värde i att inte ha en för spretig garderob utan att enkelt kunna kombinera plagg kors och tvärs.
  • Jag har insett vikten av att sälja inaktuella saker direkt. Såväl mentalt som ekonomiskt finns det fördelar med att göra sig av med saker som inte används. Ingen blir gladare över att ständigt se det där plagget som hänger i garderoben men aldrig passar till något eller kommer till användning.

Vågar du summera inköpskostnaden på de plagg du knappt använt eller planerar att använda, vilka bara tar onödig plats i garderoben?

En ofta bortglömd skatt

Vad gör du egentligen med alla dina svenska mynt from hundratals kontantbetalningar på hemmaplan och diverse utländska mynt från olika resor? Kanske har du en mindre och ofta bortglömd skatt där hemma?

Fram till för någon helg sedan förvarade jag och Herr Minimalist våra mynt på spridda ställen i hemmet. Till exempel i skrivbordslådan, junklådan, reseplånboken, handväskan samt i en klassisk spargris. Men i helgen bestämde vi oss för att leta fram våra myntgömmor och sortera dessa efter valuta.

När vi var klara stoppade vi de utländska mynten i zip-påsar (sådana du kan ta gratis på flygplatser) och de svenska i klassiska myntrör utifrån valör. Utöver drygt 1 000 svenska kronor hittade vi knappt 100 Euro, ganska precis 20 US Dollar samt diverse andra mynt i valutor från olika delar av världen. Vissa från länder som numera har Euro.

Att vi hade så pass mycket utländska mynt hemma förvånade mig eftersom vi brukar skänka de sista mynten till städpersonalen på hotellet alternativt lämna i välgörenhetsinsamlingar på flygplatsen på väg hem. Troligen har de legat i Herr Minimalists gömmor ett tag.

Vad det gäller svenska mynt så föredrar jag av någon anledning att spendera de mynt jag samlat på mig till något vardagslyxigt som en massage, en ekologisk badrumsprodukt som jag tidigare tyckt varit för dyr eller en middag på restaurang när jag väl gör mig av med dem. Kanske för att de känns som oväntade bonuspengar. 

Idag är det dock sällan vi får tillbaka mynt som växel hemma i Sverige eftersom vi lever i ett allt mer kontantlöst samhälle jämfört med för bara ett fåtal år sedan. För min egen del sker i princip alla köp, till och med de riktigt små, med bankkort och det är ytterst sällan jag har mer än en tjugolapp i plånboken. Vi går med andra ord mot ett allt mer kontantlöst samhälle, pådrivet av bankerna, kunderna men också av samhället motiverat ur säkerhetshänseende, miljösynpunkt och för att minska kostnaderna förenat med kontanthantering. Ur mitt minimalistiska perspektiv är det bara positivt även om det är lite läskigt att mitt konsumtionsmönster är så lätt att analysera.

Ett argument för att leta fram myntgömmorna redan idag är att det inte längre är lika självklart att fysiska pengar som mynt har ett värde. Majoriteten av storbankernas kontor hanterar inte ens kontanter längre och tar därmed inte heller emot sparade mynt. När Herr Minimalist gjorde motsvarande myntrensning för cirka tre år sedan hittade han flera rör med femtioöringar och tioöringar som inte längre gick att växla in.

Till dig som har en förmåga att släpa hem utländska mynt från resor har vi följande tips:

  • Lämna mynten på hotellrummet eller skänk till någon som varit dig behjälplig under resan.
  • Dumpa kvarvarande mynt i flygplatsens välgörenhetsinsamling. Antingen i utlandet eller vid ankomst till Sverige. Det kommer vi att göra med våra konstiga strömynt vid nästa resa.
  • Reser du ofta till länder med samma valuta kan det naturligtvis vara av värde att spara mynten. Vi förvarar Euro- och US Dollar-mynten i zip-bags som kan hämtas gratis på de flesta flygplatser.

Till dig som samlar på dig stora mängder svenska mynt har vi följande tips:

  • Samla mynten på ett och samma ställe. Oavsett om det är i ett fack i bilen för parkeringsavgifter, hemma i en glasskål, i myntrör eller i en sparbössa.
  • Om du i likhet med genomsnittssvensken gör majoriteten av dina inköp med bankkort kan du dessutom lyxa till det med en betydligt mindre plånbok utan myntfack.
  • Ta för vana att spana in mynthögen då och då för att undvika att den växer sig för stor alternativt blir inaktuell. I slutändan riskerar du att ha pengar som inte längre går att handla för.

Hur förvarar du dina svenska och utländska mynt? Har du något ytterligare mynttips att komplettera med?

Pengarna eller livet!

Har du någonsin tänkt på att den lön du får för ditt arbete är ersättning för att du byter bort det dyrbaraste du har, det vill säga din ytterst begränsade livstid? Vad har du egentligen i timlön om du tar med din ”riktiga” arbetstid samt alla ”yrkesrelaterade” kostnader i beräkningen? Skulle ditt shoppingbeteende se annorlunda ut om du vägde alla dina inköp mot livstid istället för kronor?

Dessa frågor är vad författarna Joe Dominguez, Vicki Robin och Monique Tilford resonerar kring i boken Your Money or Your Life, vilken jag läste för ett par år sedan och som totalt förändrade min syn på pengar.

Denna klassiska beräkningsmodellen för timlön efter skatt är följande:

Timlön = Nettolön / Arbetstid

Men vad författarna till boken hävdar är att modellen ovan är felaktig. Istället bör du även:

  • Räkna bort arbetsrelaterade kostnader från nettolönen. Till exempel det faktum att din arbetsplats geografiska placering nödgar dig att äga en bil, köpa ett månadskort på kommunala färdmedel, eller att arbetsplatskulturen tvingar dig att äta på dyr lunchrestaurang varje dag samt äga vissa typer av kläder du inte använder privat.
  • Lägga till de timmar som kommer av arbetet utöver dem du spenderar på själva arbetsplatsen. Till exempel de timmar du lägger på att transportera dig till och från arbetet samt de eventuella extra timmarna du på eget initiativ, och utan ersättning, chippar in då och då för att hinna med allt. Till exempel att läsa mailen på söndagskvällen eller svara i mobilen när du egentligen slutat för dagen.

Det ger en mer korrekt beräkningsmodell:

Timlön = (Nettolön – Arbetsrelaterade kostnader) / (Arbetstid + Arbetsrelaterad tid)

Plötsligt får du en timlön som är betydligt längre. Om du dessutom vänder på begreppet kostnad och istället räknar på vad varje krona kostar dig i tid så blir det riktigt intressant. Plötsligt kostar till exempel en Big Mac & Co inte längre ca 60 kronor utan ca 30 minuter av ditt liv.

Hur skulle din timlön se ut och ditt shoppingbeteende förändras om du tog aspekterna ovan i beaktning?