Etikettarkiv: spara

Underhålla och reparera prylar

Precis lagom till första snön i höstas upptäckte jag ett hål i sulan på de finskor jag använder till och från arbetet med följden att de tog in vatten. Eftersom det ändå var dags att byta till vinterkängorna gjorde det inget men nu när våren börjat komma smygande och vinterkängorna återigen blivit lite för varma insåg jag att det är dags att hitta en lösning.

En vanlig metod i den här situationen är att glatt kasta sig in till närmsta galleria eller motsvarande och med gott samvete köpa ett par nya skor. De gamla var ju trots allt trasiga, eller hur?

Skor

Jag valde dock en annan lösning och tog istället en kort promenerade till skomakaren som erbjöd sig att klacka och sula om skorna till en kostnad av 400 kr. Detta kändes riktigt bra med tanke på att de kostade runt 1500 kronor nya, fortfarande är i nyskick på ovansidan och sitter som en smäck på foten. Faktum är att glädjen över att kunna ”rädda” skorna och samtidigt spara in kostnaden för ett par nya var betydligt större än den glädje jag troligen hade känt över att shoppa nytt.

Jag kan förresten känna precis samma glädje då jag vårdar saker. Till exempel då jag rengör all utrustning efter en fjällvandring, cyklopet efter en snorkeltur men framförallt då jag putsar eller fettar in skor. Kanske är det en skada från min värnplikt tidigare i livet, där man tvingades putsa skor morgon och kväll, eller så har jag bara en förkärlek för skor. Oavsett så tycker jag att det är snudd på mysigt att ta hand om sina saker och se till att de håller så länge som möjligt, speciellt om de är av lite bättre kvalitet.

Har du några fysiska saker som du gillar att vårda och för vilka det känns roligare att reparera och underhålla än att köpa nytt?

Inte ett lönelyft på sju år

I början av 2007 fick jag min första lön som ingenjör. Det var ett stort lyft jämfört med studenttiden då studielån och studiebidrag gav totalt 6 900 kr per månad plus några extra tusenlappar för eventuellt helg- och kvällsarbete i butik, vilket skulle täcka studentlitteratur, boende och mat med mera i ett redan då dyrt Stockholm. Sedan min första ingenjörslön har jag dock inte fått en enda löneförhöjning trots att det gått ungefär sju år.

Att jag inte fått någon löneförhöjning är så klart långt ifrån sant, men på bankkontot varje månad ser det ungefär likadant ut nu som då. Hur kan det komma sig?

Jo, för ungefär samtidigt som jag fick min tillsvidareanställning läste jag en artikel som beskrev hur de flesta människor inte har mer pengar kvar på bankkontot vid slutet av månaden eller året trots att de år efter år ökar sin månads- och årsinkomst. Detta på grund av att de allra flesta mer eller mindre medvetet kontinuerligt skapar sig nya dyra vanor i samma takt som lönen ökar, istället för att spara, investera och amortera.

Därför gjorde jag redan då en budget över hur mycket pengar jag borde behöva varje månad för mat, kläder, boende, busskort, nöje med mera och för överskottet hade jag en återkommande automatisk överföring till mitt sparkonto där pengarna sedan gick vidare till amortering av mitt bostadslån eller liknande.

Låter det tråkigt? Enligt mig är det raka motsatsen. Jag slapp frestas att dra på mig en massa onödiga och återkommande utgifter och amorterade istället snabbt ned mina ganska stora och dyra bostadslån, vilket gav mig ytterligare ekonomiskt utrymme. Och vid de tillfällen jag verkligen ville ha något extra som en resa, kostym eller dator så kunde jag slå till på stort och köpa med kvalitet då jag hade ett rejält buffertkonto.

Idag är dock räntan på både bostadslånet och sparkontot väldigt mycket lägre än för sju år sedan så jag har till slut tvingats inse att amortering och räntesparande inte är den bästa vägen mot ekonomiskt oberoende.

Detta har fått mig att de senaste månaderna börja intressera mig för aktier och fonder, något som jag varken ansett mig ha tillräckligt med tid, kunskap eller intresse för tidigare. Det har resulterat i en hel del läsande samt intresse för bloggar som Äga Min Tid och Divided Mantra. Det vore fantastiskt härligt att ha valmöjligheten att gå ned i tid eller helt sluta arbeta någon gång i framtiden, helst långt innan jag och Fru Minimalist är i pensionsåldern.

Har du något kvar på lönekontot mot slutet av månaden och hur förvaltar du i så fall det kapitalet? :)

Årets fattigaste dag närmar sig

Börjar bankkontot se läskigt tomt ut så här inför årets fattigaste dag? Har julklappar, nyårsbubbel och julrean grävt ett avgrundsdjupt hål i plånboken och på bankkontot, vilket gör att du räknar ner dagarna till löning?

Årets fattigaste dag infaller i år den 23:e istället för som normalt den 24:e januari dvs en dag tidigare då den 25:e infaller en lördag. Om kontot gapar tomt finns inte mycket att göra så här dags mer än att hålla ut, men det går att planera framåt och tänka till för att undvika samma scenario nästa år.

Enligt handeln kostade årets jul 6 800 kr per svensk, det är mycket pengar för ett par dagars njutning. Vi har samlat några tips på hur du kan få en ekonomiskt bättre jul och januari nästa år. Visst går det att springa iväg till pantbanken i sista stund eller öka belåningen på bostaden, men det är inga åtgärder vi rekommenderar.

Långsiktiga åtgärder under hela året:

  • Diskutera inom familjen hur ni ska göra med julklappar kommande år. 2013 hade vi vår första jul utan julklappar, kanske behöver det inte vara så drastiskt men heller inte lika överdådigt och dyrt som tidigare jular.
  • Måste ni verkligen äga en eller kanske två bilar eller skulle ni kunna åka mer kommunalt eller vara med en i bilpool? Alla som någon gång ägt en bil vet hur mycket det handlar om en vana att ta bilen istället för alternativa färdmedel.
  • Se över avtalen på månatliga kostnader. Har du bra el-avtal, prutat på bolånen och använder det utbud av tv, musik, telefoni och internet som du betalar för?
  • Läser du verkligen alla tidningar du prenumererar på? Säg upp prenumerationen och prova att läsa dem via nätet under en period för att se hur det känns. Som vi berättat tidigare varken läser eller ser vi på nyheter och behöver därmed ingen dagstidning.
  • Spara pengar inför kommande jul redan i början av året, lägg undan ett par tusenlappar varje månad avsedda för julfirande på ett särskilt konto med bra ränta.
  • Börja ta med lunchlåda till jobbet ett par dagar i veckan och tänk till en extra gång innan du köper take-away till middag. Det går enkelt att laga godare maträtter betydligt billigare.

Kortsiktiga åtgärder sista dagarna innan januarilönen:

  • Ät ur frysen och kylen. Ofta döljer sig mer än vi själva tror där i.
  • Passa på att utforska de gratisaktiviteter som finns i er närhet istället för att betala inträden och biljetter.
  • Våga sälja julklappar du fått men inte gillar. Ändå bättre är förstås om du med gåvan fått ett förseglat kuvert med kvitto så du kan lämna tillbaka prylen till ordinarie pris istället för att vända dig till den betydligt billigare andrahandsmarknaden.

Vilka är dina bästa spartips på kort och lång sikt?

Rensa bland digitalfoton direkt

Efter vår fjällvandring i somras har det ännu en gång blivit aktuellt att gå igenom och rensa bland de mängder av digitalfoton vi tog under vandringen. En av digitalkamerornas främsta styrkor är att du kan ta ungefär hur många foton som helst utan någon som helst extra kostnad eller besvär. Eller är det verkligen så?

När vi fotograferar så håller vi precis som de flesta andra inte igen. Tar du flera foton av samma motiv så ökar sannolikheten att något av dem blir bra och du vet aldrig vilket foto som faktiskt blev bäst förrän du ser det i större skala på en ordentlig datorskärm. Därför är det inte ovanligt att vi tycker att max 10 bilder av 100 är värda att spara. Dels för att många är mer eller mindre dubbletter och dels för att många inte blev så bra som vi avsett.

Att rensa bland foton tar dock tid och mental energi. Dels bör du ha tillräckligt med tid för att sitta ned en längre stund och den tiden är inte alltid lätt att hitta. Dels handlar det om att ta en del jobbiga beslut kring vilka foton som är värda att spara.

Vi själva är historiskt sett kvicka med att säkra bilderna genom att föra över dessa från kameran till en separat hårddisk men själva rensningen kan ibland vänta i allt från dagar till veckor till i värsta fall år. Nackdelen är att ju oftare vi väntar med en rensning ju större blir uppgiften att en dag gå igenom alla bilder från diverse olika fototillfällen. Dessutom har vi märkt att ju längre vi väntar desto tuffare blir det även att rensa bort dåliga foton av nostalgiskäl. Resultatet blir att när vi väl går igenom fotona tenderar vi att spara en hel del rätt dåliga bilder. Under tiden har vi dessutom haft ett gnagande dåligt samvete över uppgiften.

Därför är vårt tips att rensa bland foton så tidigt som möjligt. Både direkt i själva kameran om några är uppenbart dåliga eller dubbletter men även göra det stora jobbet på datorn så snart som möjligt. På så vis minimerar du dåligt samvete, antalet dåliga bilder du sparar, en växande arbetsuppgift och såklart kostnaden av förvaring i form av fyllda hårddiskar och backupper online. Om du precis som vi är intresserade av att förbättra bilderna en smula i Photoshop eller liknande finns det ytterligare en anledning att hålla ned antalet sparade bilder och därmed den latenta arbetsbördan.

Syftet eller behovet med foton är ju faktiskt att påminna dig om fina upplevelser i livet samt att ge dig möjligheten att visa andra vad du varit med om. Då behövs i praktiken inga dåliga foton eller dubbletter.

Hur ser det ut i ditt digitala fotoarkiv, är det trimmat och välorganiserat eller en ständig källa till dåligt samvete? Ligger kanske bilderna till och med fortfarande kvar i kameran efter sommarsemestern?

Tio års sparande till vilken nytta?

När jag var runt fjorton femton år gammal började jag vid födelsedagar och jul få diverse husgeråd som glas, dukar, bestick, porslin och handdukar. Liknande gåvor fick jag vid konfirmation, studenten, examen och liknande tillfällen och snart hade jag inte bara en utan hela tre flyttkartonger fyllda bra-att-ha-prylar och flytta-hemifrån-saker. Utan att jag ens lämnat föräldrahemmet.

Grundtanken av initiativtagaren, det vill säga min mor, var god. Genom att få dessa saker tidigt i livet skulle jag inte behöva lägga ut så mycket pengar när jag väl skaffade ett eget boende. Hela släkten visste dessutom vilken servis jag samlade på vilket gjorde det väldigt enkelt att köpa presenter till mig.

Efter ett par år boende utomlands, fem år av korridorsboende samt inneboende låg två tredjedelar av alla saker fortfarande orörda i samma flyttkartonger. Detta drygt tio år efter att de första prylarna packades ner. Så äntligen vid 27 års ålder köpte jag och min dåvarande pojkvän en egen lägenhet tillsammans. I den rymliga tvåan skulle väl slutligen alla sparade dukar, bäddset, matchande handdukar, porslinsserien och diverse glas för alla tillfällen, komma till användning? Problemet var bara att två hushåll skulle bli ett och naturligtvis valde vi bara det bästa från respektive håll. Det innebar att när vi fyllt lägenheten stod fortfarande två av flyttkartongerna kvar hos mina föräldrar.

Dessa två kartonger med oanvända saker står kvar på samma plats än idag. Under åren har jag då och då tittat i lådorna för att se om det är något jag behöver och ibland har jag kommit hem med en gammal tårtspade eller duk, men allt som oftast ger dessa flyttlådor mig bara enormt dåligt samvete. Egentligen borde jag åka hem till mina föräldrar, hämta lådorna och gå igenom dem enligt principen om de fyra s:en. Men avstånd, tid och avsaknaden av bil gör att det inte blir av.

Vad har jag då lärt mig av detta? Jo, att aldrig köpa saker proaktivt och såklart att inte göra om samma misstag till våra framtida barn. Personliga preferenser, mode, teknik och intressen förändras för mycket över tiden vilket gör det smartast att köpa liknande saker först då behov verkligen uppstår.

Ett skräckexempel är servisen på runt 50 delar vars färg jag inte alls gillade när jag började använda den drygt tio år efter färgvalet gjordes. Eller som den dyra köksmaskin jag fick i studentpresent som många år senare var fullständigt omodern och därför aldrig tagits i bruk utan fortfarande ligger kvar orörd i originalförpackningen i en av flyttkartongerna.

Är det någon mer än jag som, mer eller mindre på eget initiativ, tidigt börjat samla husgeråd som sedan inte kommit till användning? Är detta ett kvinnligt fenomen eller finns det även män med liknande kartonger hemma hos sina föräldrar?

Kontrollfrågor vid rensning

Vilka enkla frågor kan hjälpa dig att ta rätt beslut när du rensar ut prylar du misstänker att du inte längre behöver?

Vi har tidigare skrivit om att man med fördel kan kategorisera upp rensningsprocessen enligt de fyra s:en, det vill säga spara alternativt sälja, skänka eller slänga. Men hur tar du egentligen det svåraste beslutet, det vill säga om du ska spara saken eller om det är aktuellt att hitta ett nytt hem åt den, antingen hemma hos någon annan eller i värsta fall på soptippen?

Vi själva brukar använda oss av tre frågor som ganska snabbt avslöjar om prylen fortfarande är relevant för oss eller ej.

  1. När använde jag saken senast?
  2. När tror jag mig med bestämdhet använda saken nästa gång?
  3. Hur skulle mitt liv se ut utan saken?

Den första frågan är oftast relativt lätta att svara på. Är detta svårt att minnas betyder det oftast att du inte använt saken på så länge att den inte är relevant längre. Då är det läge att överväga att sälja, skänka eller slänga saken. Känner du dig fortfarande osäker går du vidare till fråga två.

Fråga nummer två är betydligt klurigare eftersom det inte handlar om fakta utan om att göra ett antagande. Då ökar risken att överdriva sannolikheten eller gå in i mentalt försvar för att undvika den jobbiga processen kring att ta ett slutgiltigt beslut. Dessutom innefattar ofta själva säljandet, skänkandet och slängandet även en del arbete, vilket det spontant kan vara bekvämare att skjuta på. Känner du dig fortfarande osäker går du vidare till fråga tre.

Den tredje och sista frågan kan hjälpa dig att inse att du ofta redan äger liknande saker som löser samma behov om det skulle uppstå. Alternativt går det ofta lika bra att låna eller hyra en motsvarande sak. Som en sista utväg kan du även införskaffa motsvarande sak igen om det mot alla odds visar sig att du gång på gång behöver saken du tidigare efter noggrant övervägande gjort dig av med.

Vi har under våra rensningsrundor kommit på oss själva och varandra med att bestämt hävda att något behövs och används även fast så inte är fallet. En indikation, på att vi famlar efter dåliga anledningar att behålla något, är att vi hittar på en eller flera scenarion där flera osannolika omständigheter ska infalla för att det ska bli aktuellt att använda saken igen. Till exempel:

  • Om jag blir bjuden på maskerad med 80-tals-tema så är denna skjorta klockren.
  • Om vi flyttar till ett större boende så kanske det blir aktuellt med ett vinställ på väggen.
  • Om jag skulle ta upp kroki-målandet så kommer jag ha användning för dessa pennor igen.
  • Om det blir aktuellt att måla om fasaden kan den slitna t-shirten komma till användning igen.

Tipset är helt enkelt att objektivt syna dina egna argument i sömmarna ordentligt nästa gång det är dags att rensa. Det är alltför lätt att bara köpa sina egna eller sin partners argument rakt av, speciellt eftersom det oftast är det kortsiktigt enklaste alternativet.

Rensa med hjälp av de fyra s:en

Vi har i ett par tidigare inlägg nämnt de fyra s:en, det vill säga spara, sälja, skänka eller slänga. Det är dessa fyra kategorier vi använder oss av när vi rensar ur våra skåp, lådor, hyllor och andra utrymmen på saker vi inte längre behöver. I teorin låter det väldigt enkelt och det är det som tur är även i praktiken.

Det första vi gör då vi rensar är att fundera på om prylen/plagget etc ska (1) sparas eller ej. Kommer vi fram till att den inte ska sparas väljer vi något av de resterande alternativen i följande ordning. Helst (2) säljer vi prylen så att den kommer till användning och vi får tillbaka en del av kostnaden. Tror vi inte att det är värt besväret att sälja försöker vi istället (3) skänka bort den. Vi får visserligen inte tillbaka något av kostnaden men den kommer förhoppningsvis till användning. Som sista utväg (4) slänger vi saker.

Spara: Det vi väljer att spara ska ligga i linje med vår syn på minimalism. Rensar vi ur kläder så sparar vi endast de vi använder frekvent, som är av god kvalitet och hela och rena. Naturligtvis äger och sparar vi även vissa kläder som av naturliga skäl används lite mer sällan till exempel klänningar lämpade för finare fester, kavajer och cykelskor men då måste vi vara övertygade om att de faktiskt kommer till användning. Läs mer om hur vi tänker här.

När det gäller prylar och saker sparas endast de vi har användning för och nyttjar regelbundet. Vi har precis som de flesta andra människor en del prydnadssaker som ljusstakar, vaser och skålar i vårat hem, men även här försöker vi som sagt bara att behålla dem vi faktiskt frekvent använder och som på ett eller annat sätt gör oss glada. Exempelvis dessa.

Sälja: Möbler, elektronik och större saker har vi sålt med framgång på Blocket, exempelvis när vi flyttade ihop och hade dubbla uppsättningar av soffbord, tv, köksbord, köksstolar, tv-bänkar med mera. Vår erfarenhet är att Blocket fungerar bra för saker med lite högre värde och som är i gott skick.

Vi har försökt sälja en del kläder på Tradera utan någon större framgång. Fräscha märkesjeans med ordinariepris på 1 500 kr har ofta gått för kring en 50-lapp. Då känns det inte värt besväret om vi väger in tiden det tar att fotografera objektet, formulera annonstext, sköta mailkontakt med auktionsvinnare, paketera och posta varan samt betala Traderas avgift. På plussidan är att byxorna med större sannolikhet kommer till användning, men i dessa fall känns alternativet skänka som ett likvärdigt alternativ.

Loppis har vi pratat om att försöka oss på i sommar. Det finns många alternativ som garageloppis, bakluckeloppis eller idrottshallsloppis anordnade av sportklubbar. De flesta loppisalternativ kräver dock att man har tillgång till bil, vilket vi inte har.

Skänka: Vi skänker mycket kläder och prylar till välgörenhet och då främst till Stadsmissionen och ibland Myrorna. Att vi skänker främst till Stadsmissionen beror till stor del på att vi fått en positiv bild av dem som organisation samt att de ligger på rimligt avstånd från där vi bor. Att skänka saker till någon som behöver dem mer än oss, känns dessutom bra i hjärtat.

Vi frågar ofta runt bland familj, kollegor och vänner när vi har något som vi inte behöver men som vi tror att någon i vår närhet kan bli glad över och ha nytta av. Det känns på något vis roligare att ge bort saker till närstående än till Stadsmissionen eller Myrorna.

Det som ska ges bort lägger vi i en kartong eller kasse och transporterar till dess nya hem så snabbt som möjligt. Vi ställer inte ned kartongen eller kassen i källaren då vi av erfarenhet vet att de då ofta blir stående på tok för länge och bara tar upp plats.

Slänga: Användbara kläder och prylar undviker vi att slänga om de har någon form av andrahandsvärde vid försäljning eller för någon annan person. Som vi nämnt ovan skänker vi hellre kläder och saker till välgörenhet än slänger dem. Kläder med våra arbetsgivares loggor på väljer vi dock att slänga direkt så att den inte hamnar hos någon som inte representerar företaget väl. Vi slänger även allt för slitna kläder direkt.

Det är naturligtvis värt att tänka över var vi slänger saker. Är det prylar som räknas till grovsopor eller farligt avfall samlar vi dessa i en särskild påse tills vidare. En dag varje vecka finns kommunens sopbilar för farligt avfall tillgängliga i närheten av det område där vi bor. Hos dem är vi frekventa besökare eftersom vi inte har någon egen bil att köra iväg motsvarande avfall med.

Det går att argumentera för att det finns ett femte s i form av sortera, men det har vi valt att undvika då vi tycker att detta alternativ ingår som en underaktivitet först efter att vi valt alternativet spara. Åtgärden sortera gör det dessutom alltför lätt att undvika de lite jobbigare alternativen som kräver beslut och handling; sälja, skänka eller slänga, och leder ofta till att saker bara flyttas runt för förvarning på obestämd framtid.

Nu vet du hur vi gör när vi rensar ur våra förvaringsutrymmen och vårt hem. Hur brukar du göra och hur ser du på alternativen ovan?