Etikettarkiv: tröstshoppa

Köpstopp och shoppingfritt år – Tips och råd

2 svar

Om du är nyfiken på det här med att ha köpstopp ett år eller några månader så kommer här några tips som kan vara bra att ha med sig:

  • Sätt dina ramar. Vad ska ditt köpstopp innehålla? Det vanligaste är att sluta köpa kläder och prylar, men för vissa förskjuts konsumtionen då bara till att okynnesköpa smink, huvårdsprodukter eller cafébesök. Om du lyssnar inåt och rannsakar dig själv tror jag du vet vilka ramar som behöver sättas för ett shoppingfritt/köpfritt år för just dig. Fundera även hur du vill göra med exempelvis presenter till andra samt saker för övriga familjen. Inspiration till ramar och förhållningsregler finns här. 
  • Inspireras. Inspireras och få stöd av andra som också har eller har haft köpstoppsår. Läs böcker och bloggar, börja följa andra på Instagram som också har köpstopp eller följ en hashtag som #shoppingfritt2020 och #köpstopp2020. Och använd själv dessa taggar för att inspirera andra. Passa samtidigt på att avfölja konton som istället triggar dig att konsumera liksom FB-grupper som gör detsamma. :)
  • Avregistrera. Avregistrera dig från nyhetsbrev och sms-utskick, ta bort konsumtions-appar (Blocket, Tradera, butiksappar etc), sluta besöka webbshoppar samt fysiska butiker som kan locka till konsumtion (går att blocka i din webbrowser om så behövs). Och sätt upp en Reklam nej tack-skylt på postlådan. Helt enkelt för att minimera onödiga frestelser kring konsumtion.

För att lättare hålla motivationen uppe under ett shoppingfritt år tycker jag det är viktigt att fundera kring varför du gör det här. Varför vill du ha ett shoppingfritt år eller period? Vill du bryta vanor, spara pengar, göra en insats för miljön eller frigöra tid? Det är lättare att hålla motivationen uppe om du vet varför du gör något och hur det ska göras.

När du blir shoppingsugen, för det kommer du förmodligen förr eller senare bli. Så ta in den känslan, fundera över när och varför du får shoppingsug. Genom att identifiera dina (o)vanor och analysera ditt beteende kan du undvika den typen av situationer för att underlätta för dig på kort och lång sikt. Är det sena kvällar på Tradera, lunchshopping med en kollega eller när du känner dig ledsen och nere? Hur kan du i så fall göra för att undvika dessa frestelser?

Är du inte beredd på att ha en helt shoppingfri period så kanske något av detta kan funka för att ändå göra miljön och din plånbok en tjänst, samt inspirera andra att agera annorlunda:

  • Köpa second hand. Ladda med en dos tålamod och försöka att hitta allt du ändock behöver under året second hand. Eller genom att låna eller hyra istället för att köpa.
  • Medveten konsumtion. Shoppa enbart det du verkligen verkligen behöver. Det vill säga hålla dig borta från att köpa det du egentligen ”villhöver” eller tror dig behöva. Denna variant kör Herr Minimalist sedan flera år och avstår därför köpstopp.
  • X antal ”friköp”. Alltså att du trots köpstoppet har X antal (såklart helst en låg siffra, 2-5) köp du får göra när det verkligen finns behov som inte kan lösas på annat sätt.

För de flesta krävs det lite ansträngning i början, men i grund och botten handlar det mycket om att ändra (o)vanor och börja agera och konsumera mer medvetet. Inte agera på känslor, hormoner eller tillfälliga humörsvängningar utan agera rationellt och ansvarsfullt. Låter det tråkigt? Tänk istället på allt du kan göra med den tid och alla pengar som frigörs genom att du inte shoppar under ett år. Fokusera på allt du nu kan göra, istället för på det du inte bör göra. :)
Ett extra plus är såklart att du gör miljön en tjänst, och att du kan råka inspirera någon annan.

Har du något tips att dela med dig av vid en shoppingfri period? Är du redo för en köpfri period? Kanske är 1 mars om en vecka ett lämpligt datum att börja. :)

Relaterade inlägg:

  1. Shoppingfritt 2018 – Utmaningar
  2. Shoppingfritt 2018 – Herr Minimalist
  3. Shoppingfritt 2018 – Halvårsavstämning

Konsumera dig till en lycklig jul?

15 svar

Här om dagen släppte Svensk Handel siffrorna som visar att julhandeln förväntas slå rekord i år igen. Föga förvånande eftersom julhandeln slagit nya försäljningsrekord varje år de senaste åren.

Julen har verkligen två sidor. Jag älskar sidan som innehåller pyssel, bak, mys, umgänge och ljus mitt under den mörkaste tiden på året. Men konsumtionshetsen som tar avspark med Black Friday i slutet av november och sedan pågår fram till jul. För att hämta andan några dagar och sedan ta nya tag under mellandagsrean. Den sidan av julen skulle jag mer än gärna vara utan.

När kommer vi vakna upp och inse att det inte är värt det? Vi blir inte långsiktigt lyckligare av ytterligare en ny tröja, väska eller den senaste modellen bil eller mobil. Vi spenderar cirka 80 miljarder på att shoppa under december månad. Själva julklapparna brukar stå för drygt 20 miljarder. Samtidigt som regeringens totala klimat- och miljöbudget för 2020 uppgår till 12 miljarder. Det är allt annat än långsiktigt hållbart.

Vi konsumenter shoppar alltså under en månad upp mångdubbelt mer än hela vårt lands årsbudget för att åtgärda klimatkrisen. Vi julshoppar sönder våra barns framtid. I hopp om att våra barn (och vi själva) ska bli lyckligare, eller?

Samtidigt som det finns så många fördelar med att minimera sin konsumtionsnivå. Det uppenbara är sparade pengar, men du får också mer tid och mental energi över till annat än att researcha prylar, besöka butiker, köpa prylar och administrera prylar. Samtidigt som du gör miljön en tjänst.

Tänk om julen kunde vara en tid med större fokus på enkelhet. En tid för paus från den sjuka västerländska överkonsumtionen. En tid när kalendern får vara luftig med utrymme för spontanitet. Att julen och veckorna innan blir en tid när man ägnar sig åt det som ligger en närmast hjärtat. Vilket förmodligen inte är att jaga den optimala julklappen eller göra bästa dealen i nätbutiken. Helt enkelt en tid när vi backar tillbaka till julens kärnvärden.

Kanske är det färre och mindre som skulle leda till julfrid och mer långvarig glädje. Och inte den kortvariga kick eller lyckorus som konsumtion eller en julklapp ofta ger. Det går ju faktiskt att visa uppskattning på annat sätt än genom konsumtion av prylar.

Den miljövänligaste konsumtionen är den som inte blir av och lycka sitter inte i prylar eller saker. Det är när du slutar sukta efter nästa pryl, resa, karriärsteg eller nästa vad-som-helst, som du får du tid att landa och fundera över vad som verkligen tillför värde i ditt liv och vad som gör dig lycklig. Förmodligen är det inte särkilt mycket prylar eller julklappar som behövs utan något helt annat, eller hur? :)

Hur känner du inför den kommande konsumtionshögtiden julen som snart tar avspark i och med Black Friday?

Relaterade inlägg:

  1. 361 dagar utan konsumtion
  2. Att konsumera som nationella insatsstyrkan
  3. Därför köper vi saker vi inte vill ha

De bortglömda transaktionskostnaderna

12 svar

Tänk om du hade fem olika konton innehållandes fem olika typer av mycket värdefulla tillgångar, där en transaktion på det ena kontot alltid påverkade ett eller flera av de andra. Och tänk om det totala värdet av dina tillgångar oundvikligen minskade vid varje transaktion men att du trots detta flera gånger per dag helt obetänksamt skyfflade tillgångar fram och tillbaka mellan dina konton. Visst vore det ett besynnerligt beteende?

De fem tillgångar jag syftar på i exemplet ovan är tid, pengar, energi, miljö och humanism. Det vill säga de fem områden där du enligt oss gör störst vinster med en minimalistisk livsstil. Dels genom att minimera onödig nykonsumtion och rensa ut saker du inte behöver men även genom att göra mer medvetna transaktioner i allmänhet. Låt mig ge några exempel:

  • Du är trött eller lite nedstämd efter en tuff arbetsdag och tröstshoppar på vägen hem. Dina energinivåer går ytterst temporärt upp men det tar tid, kostar pengar och är dåligt ur miljösynpunkt då shoppingen troligen inte fyllde ett praktiskt behov.
  • Du väljer att behålla en pryl du inte längre har behov av. Du sparar tid och energi på att inte sälja eller skänka den vidare men prylen kommer inte någon annan till glädje (humanism) och leder indirekt troligen till någon annans nykonsumtion (miljö). Dessutom går du miste om ett eventuellt ekonomiskt andrahandsvärde.
  • Du väljer att köpa en begagnad pryl istället för nytt direkt ur butik. Du får troligen lägga lite mer tid och energi på att hitta det du behöver men du gör miljön en tjänst och sparar med stor sannolikhet en del pengar.
  • Du köper en ny pryl av hög kvalitet, vilket gör att den både håller och uppskattas längre. Du får troligen lägga ut lite mer pengar men du behöver inte ersätta den lika snabbt, vilket är bra ur både ett ekonomiskt, tids- och miljöperspektiv.

En förklaring till att vi alla agerar så olika ligger i att vi ofta inte är medvetna om hur det ena kontot påverkar det andra. En annan förklaring är att vi värderar de olika tillgångarna olika högt vid olika tillfällen baserat på känslor, sinnestillstånd samt hur mycket resurser vi anser oss ha på respektive konto. En tredje förklaring är att tid, pengar och energikostnader snabbt och tydligt påverkar oss själva, medan kostnader på miljö- och humanistkontot främst påverkar någon annan som vi inte har en relation till och sällan får en omedelbart märkbar effekt.

En lösning på utmaningen ovan är att inför varje konsumtions- respektive rensningsbeslut stanna upp en sekund och göra en snabb och enkel konsekvensanalys ur de olika perspektiven ovan. Något som vi bland mycket annat går in på i mer detalj kring i vår bok Prylbanta. :)

Vilka tillgångar ovan tenderar du att värdera högst respektive lägst och vad får det för konsekvenser för andra och över tid?

Att köpa begagnat tar ofta mer tid och energi men är miljövänligare och bättre för plånboken jämfört med att köpa nytt.

Relaterade inlägg:

  1. Värt att tänka på innan köp
  2. Inkörsportar till minimalism
  3. Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion

Varför konsumerar vi så mycket?

13 svar

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Relaterade inlägg:

  1. Akilleshälar vid konsumtion
  2. Konsumtionspsykologen
  3. 8 saker vi inte längre köper

Fru Minimalist gravidgarderob

37 svar

Tack så mycket för alla grattis-hälsningar och bra tips i kommentarsfältet i inlägget om att vi väntar en ny liten minimalist i början av nästa år! :)

Som förstagångsgravid upplever jag det som svårt att veta hur många och vilka plagg jag behöver som gravid samt senare som ammande mamma. Flera av de vanliga kläderna fungerar ännu som till exempel koftor, myskläder och någon tunika och hade jag snålat rejält kanske jag hade klarat mig med enbart ett par gravidjeans och ett par linnen i en större storlek.

Men som lyckligt gravid har jag unnat mig och njutit av att shoppa lite nya kläder, inte minst för att jag har ett jobb som kräver att jag är hyfsat välklädd om dagarna. Dessutom har jag försvarat inköpen med att det är lika bra att jag köper dem nu när jag är gravid första gången så kan jag använda dem om det blir en repris i framtiden. :) Eftersom kläderna används så pass kort period hinner jag inte slita ut dem och blir det en graviditet till har jag förmodligen ändå mindre tid över för denna typ av ärenden.

I vissa kretsar har jag märkt av en trend att man ska klara sig med sina vanliga kläder och låta bli allt vad gravidkläder heter så långt som möjligt. Det är ju väldigt olika hur fort magen växer och hur stor man blir på olika delar av kroppen, men för mig har det känts roligt och som en del av hela graviditetsupplevelsen att köpa några gravidplagg. Jag har dessutom personer i min närhet som efter graviditeten inte velat ha på sig plagg de burit under graviditeten igen eftersom att de förknippar dem med att vara stor och otymplig. Och det vore ju synd att förpesta sina vanliga kläder med den känslan. :)

Jag har turen att ha en storasyster med två barn som gjort att jag kunnat ärva ett par gravid- och amningsplagg då vi har ungefär samma storlek. Det är jag oerhört tacksam över, men det har garanterat även gjort att min gravidgarderob innehåller fler plagg än nödvändigt.

Nedan är vad min gravidgarderob består av, överst kommer det nyinköpta. Majoriteten av klädesplaggen kommer från märket Boob som blivit ett favoritmärke nu som gravid:

  • Linne (+2) – Mina favoritlinnen köpta i en större storlek för att rymma byst och mage.
  • Gravidklänning (+2) – Kombinerade gravid/amningsklänningar i ekologiskt material.
  • Gravidtröja (+2) – Stilrena men snygga tröjor i bomull som passar såväl på jobbet som hemma.
  • Gravidbyxa (+2) – Två par ärvda jeans från min syster varav ett par har hål på knät.
  • Gravidskjorta (+1) – En vit gravidskjorta från min syster.
  • Gravidblus (+1) – Söt mörkblå gravidblus/topp från min syster.
  • Amningslinne (+1) – Svart amningslinne från min syster.
  • Amnings-t-shirt (+1) – En enkel amnings-t-shirt från min syster. 
  • Amningsklänning (+1) – En mjuk och mysig amningsklänning från min syster.

Utöver ovanstående kläder har jag under 2/3 av graviditeten kunnat använda delar av min befintliga garderob, som exempelvis en klänning, två koftor, ett par låga stretchjeans och en kjol. Liksom mina vanliga mysbyxor och hoodies. Vissa träningskläder fungerar fortfarande bra att använda på gymmet så några nya har inte behövt införskaffats. Och när löparjackan häromdagen blev för tajt för magen var det ändå dags att sluta löpträna för att skona leder och bäckenet.

När det gäller material har jag som vanligt varit petig med att ha naturliga material istället för exempelvis viskos och polyester. Mycket för att jag lättare blir varm i kroppen som gravid och därför vill ha plagg som andas.

Jag har alla mina kläder i två garderober och en byrålåda. När jag började växa ur mina vanliga kläder hängde jag in samtliga kläder som inte var gravidvänliga i en av garderoberna eller lade dem i säsongslådan. Detta för att jag på morgonen inte skulle behöva prova kläder eller vela huruvida jag kommer i dem eller ej. I ärlighetens namn har det varit lite skönt att garderobens urval varit mindre än normalt under de senaste månaderna. :)

Jag räknar med att behöva köpa en eller flera amning-bh:ar samt eventuellt något mer amningslinne så småningom. Som jag skrev i början av inlägget tycker jag det är svårt att veta vad som behövs i gravidgarderoben och jag kommer förmodligen sälja av en del plagg som jag upptäckte var överflödiga när denna graviditet är över.

Ni som är eller har varit gravida, vad har ni haft för ”måsten” i gravid- och amningsgarderoben?

Relaterade inlägg:

  1. Alla dessa bebissaker
  2. Dags att byta kläder?
  3. 5 anledningar att testa capsule wardrobe

Konsumtionspsykologen

14 svar

Idag finns det många olika områden, metoder och skolor inom psykologin, till exempel psykoanalys, socialpsykologi, kognitiv psykologi med mera. Utövare inom dessa skolor hjälper andra människor inom alla möjliga olika områden, till exempel ätstörningar, äktenskapsrådgivning, depressioner med mera.

Syftet är oftast att hjälpa människor att må fysiskt och psykiskt bättre samt se till så de inte skadar sig själva eller sin omgivning. Men tänk om det finns ett område som fortfarande inte adresserats över huvud taget trots ett skriande behov med snudd på pandemiska proportioner? Tänk om det människorna och världen verkligen behöver allra mest just nu är en konsumtionspsykolog?

För om jag ska vara ärligt så verkar större delen av världen hamnat i en och samma psykos. Vårt sjuka beteende fortsätter att vara kutym som sällan om någonsin ifrågasätts, trots att de flesta undermedvetet är införstådda med att det är destruktivt inte bara för en själv utan för hela planeten.

Istället ses västvärldens konsumtionsmönster inte bara som socialt accepterat utan till och med önskvärt eller direkt nödvändigt. Konsumtion används för att bota och åtgärda det mesta. Allt från små enkla problem i vardagen som vi löser med redundanta specialprylar till att shoppa sig ur nedstämdhet och tristess eller något så fundamentalt som socialt glidmedel när vänner umgås. Och shoppingen hjälper inte bara mot sociala och psykologiska utmaningar, det får även hela världsekonomin att gå runt. Fantastiskt helt enkelt!

Den enda nackdelen är att alla positiva effekter beskrivna ovan bara är ytterst temporära. Kicken från konsumtion går snabbt över och ersätts istället av ångest över den ekonomiska skuld många sätter sig i för att nå dessa korta kickar. En annan nackdel värd att nämna är att vi totalt håller på att förstöra vår planet i ett raskt eskalerande tempo. Media får det dock att låta som att världen skulle gå under om konsumtion och tillväxt gick ner, när det i själva verket är precis tvärtom.

Om vi sammanfattar ovan så låter det nästan lite sjukt, psykiskt sjukt. Vi ägnar oss åt ett beteende som inte bara är kortsiktigt utan även förstör vår privata ekonomi och tvingar oss att stressa mer samt jobba hårdare, bara för att kunna fortsätta som vi gör och i slutänden förstöra hela grunden för vår existens, det vill säga vår planet. Därför tror jag att den terapi människor runt om i västvärlden är i störst behov av just nu är just den vi kan få från konsumtionspsykologen.

Om du hade en alldeles egen konsumtionspsykolog sittandes hemma i din soffa, vad tror du då att hen och du skulle diskutera?

Relaterade inlägg:

  1. Ägd – Jakten på ett rikare liv
  2. Ett år utan shopping
  3. 10 minimalistiska vardagsrutiner

Shoppa dig lycklig eller kanske olycklig?

1 svar

Nordea publicerade i veckan en undersökning som visar att hela 73 % av alla kvinnor och nästan lika stor andel av männen, söker och finner glädje i att shoppa till sig själva. Det är alltså inte förnuft och behov som styr många människors shopping utan känslor och sinnesstämning.

Vi tycker det är oroväckande att så många har en motsvarande inställning till shopping och skapar sig vanor som lätt kan bli en ovana och leda till köp på kredit, konsumtions lån, betalningsanmärkningar och liknande. Nästan en femtedel av kvinnorna och en tiondel av männen i undersökningen känner även tröst i att shoppa. I värsta fall kan det skapas en ond cirkel med glädjeshopping – konsumtions lån – betalningsanmärkningar – deppighet – tröstshopping.

”Att shoppa har blivit en del av vår livsstil. Vi blir glada av att köpa något till oss själva. Frågan är hur länge glädjen varar och hur snart vi måste ge oss ut på en ny shoppingrunda för att hålla humöret uppe. Det blir en flykt från verkligheten, särskilt för dem med konsumtionslån och betalningspåminnelser som väntar därhemma”, säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

Som vi försöker förmedla i vår blogg är det inte sakerna du köper eller äger som gör dig lycklig. För mycket ägodelar kan snarare göra dig olycklig och ta mer energi från dig än de ger i ett längre perspektiv. Lycka som grundar sig på materiella ting är väldigt sårbar i och med att det materiella är tillfälligt och kortlivat i en värld som ständigt förändras. Bilen går sönder, du tröttnar på den tidigare så vackra vasen, jeansen blir omoderna och tröjan urtvättad. Verklig och bestående lycka har sin grund inom oss och är nästan oberoende av materiella ting du kan köpa. Det finns många undersökningar som visar att lycka handlar om mjuka värden som tacksamhet, uppskattning, odla sociala relationer, umgås med familj och vänner, ta hand om dig själv och din kropp.

Nästa gång du känner för att shoppa dig lycklig, stanna upp och lukta på blommorna, ring en vän eller gå och träna. Se om inte glädjen kan komma även den vägen istället!

Relaterade inlägg:

  1. Ägd – Jakten på ett rikare liv
  2. Intervju med ekonomiskt fokus
  3. Varför konsumerar vi så mycket?