Årsarkiv: 2013

Snoozar du bort morgonen?

Denna månads utmaning är att inte snooza under hela november. Utmaningen har pågått i ungefär tre veckors tid vid det här laget och i teorin känns det så logiskt och enkelt. Jag vet att jag inte blir piggare av att snooza, varken en eller flera gånger. Om jag däremot går upp direkt när klockan ringer skapar jag utrymme för en lugn och skön morgonrutin alternativt möjlighet till morgonträning. En annan möjlighet är att vara på jobbet i god tid och därmed även skapa tidsutrymme för att gå hem tidigt. Det finns helt enkelt i stort sett bara fördelar men ändå är det så svårt i praktiken.

Jag har dock hittat några effektiva knep jag vill dela med mig av. Mitt väckningssystem består numera av vår ljusterapilampa samt min mobiltelefonen som jag tidigare lade i närheten av sängen. Numera ligger den istället i vardagsrummet, vilket innebär att jag måste ta mig upp ur sängen för att stänga av alarmet. Detta underlättar kampen mot snoozandet eftersom jag då tvingas röra på mig och därmed hinner både tänka och vakna till.

Än så länge har knepen ovan tillsammans med att det faktum att jag berättat om mina föresatser på bloggen gjort att snoozeförbudet gått över förväntan. Dessutom har jag fått en nytändning vad det gäller träning innan jobbet, oftast jogging och gym, trots att det numera är beckmörkt ute. I längden hoppas jag att dessa 30 dagar utan snooze kommer att resultera till en bestående vana. Vi får se! :)

Hur har det gått för er som vågade hänga på min månad utan snooze och har du kanske någon förslag på ny utmaningar som kan vara lämplig för december?

Weapons of mass distraction

Är din smartphone full av appar främst avsedda för distraktion och underhållning? Har den gått från ett verktyg primärt avsett för att på ett tidsbesparande sätt lösa konkreta behov till en tids- och fokusslukande underhållningscentral, vilken du vänder dig till i tid och otid i jakt på underhållning, distraktion och bekräftelse?

När jag åker någon form av kommunala färdmedel, varvar ned i soffan, står i en rulltrappa eller en hiss eller väntar på någon eller något, tar jag ofta fram min iPhone. Detta händer helt reflexmässigt utan att jag behöver tänka. Plötsligt står jag bara där med telefonen i handen och min uppmärksamhet typiskt riktad mot Facebook-appen, ett blogginlägg i Reeder eller en intressant artikel i Pocket och matar hjärnan med ny information.

I veckan blev jag plötsligt medveten om hur märkligt detta beteende egentligen är samt det faktum att alla dessa tillfällen under dagen istället skulle kunna användas till ostimulerade minipauser avsedda för eftertanke, förankrande av intryck och vilotid för hjärnan.

Därför bestämde jag mig för att testa att leva utan ovannämnda appar resten av året och tog omedelbart bort dem från smarphonen. Vill jag kika igenom Facebook, läsa bloggar i Reeder (Feedly) eller sparade artiklar i Pocket så får det ske i större omgångar och mer fokuserat framför datorn på kvällar eller helger. Då har jag även möjlighet att läsa mer ostört samt att förankra ny information, intryck och idéer på ett effektivare sätt.

Redan efter att ha testat detta under några få dagar känns mitt nya beteende kanonbra. Det känns som att äntligen ha eliminerat ett omedvetet och osunt tvångsbeteende samt som att hjärnan är fräschare mot dagens slut.

Det är för övrigt fascinerande att plötsligt vara en av de få som fortfarande höjer blicken på exempelvis tunnelbanan och att se hur alla medresenärer sitter och stirrar ned i sina skärmar. Ibland får jag intrycket att smartphonenanvändning blivit ett missbruk som helt och hållet går under radarn hos de allra flesta.

Missbrukar du din smartphone och vad är i så fall dina favoritdroger? :)

Rensning i föräldrahemmet

I helgen blev det ett besök hos mina föräldrar där rensning stod högst upp på agendan. Efter 31 år i sju rum och kök, dubbelgarage, två förråd och en vind, med tre barn, har de samlat på sig både det ena och det tredje. Men nu har de äntligen insett att de måste börja rensa i den 175 kvm stora villan och tillhörande biutrymmen.

Det hela började egentligen i somras med mormors bortgång och den rensning av hennes lägenhet som det medförde. Under hösten fick sedan mina föräldrar ett erbjudande om att teckna sig för en nyproducerad bostadsrätt, hälften så stor som villan de bor i idag, vilket de blev väldigt intresserade av. Men med inflyttning om mindre än ett halvår insåg de att de inte skulle hinna rensa ur villan samt alla biutrymmen inom den tidsramen och valde att tacka nej till erbjudandet. Visst fanns det ytterligare skäl till att de i slutändan valde att tacka nej, men det överväldigande rensningsprojektet var en av de främsta orsakerna.

I helgen valde jag därför att dra mitt strå till, eller kanske från, stacken genom att rensa och göra mig av med de saker som förvarades hos dem men som egentligen är mina. Till exempel flera kartonger med tio års ackumulerade födelsedagspresenter samt ytterligare kartonger fyllda med saker som rensats ur vår nuvarande lägenhet i väntan på bättre öde. Totalt lämnade jag tre banankartonger till loppis samt två kassar med kläder till H&Ms Garment Collection. Trots helgens flitiga rensande finns det fortfarande en hel del ägodelar att gå igenom men det sparar jag till en annan dag.

Mina insikter från helgen är hur otroligt lätt det är att spara på ALLT när man har tillgång till snudd på obegränsade förvaringsutrymmen. En stor del av de sparade sakerna hade dessutom garanterat gjort någon annan glad och kanske även genererat en viss inkomst om de sålts eller skänkts bort så fort de blev inaktuella stället för uppemot 30 år senare.

Så sätt igång och rensa redan idag, om du misstänker att du någon gång i livet kommer att flytta till en mindre bostad, så minskar risken att du hindras av dina prylar när det är dags! :)

Rensa bland digitalfoton direkt

Efter vår fjällvandring i somras har det ännu en gång blivit aktuellt att gå igenom och rensa bland de mängder av digitalfoton vi tog under vandringen. En av digitalkamerornas främsta styrkor är att du kan ta ungefär hur många foton som helst utan någon som helst extra kostnad eller besvär. Eller är det verkligen så?

När vi fotograferar så håller vi precis som de flesta andra inte igen. Tar du flera foton av samma motiv så ökar sannolikheten att något av dem blir bra och du vet aldrig vilket foto som faktiskt blev bäst förrän du ser det i större skala på en ordentlig datorskärm. Därför är det inte ovanligt att vi tycker att max 10 bilder av 100 är värda att spara. Dels för att många är mer eller mindre dubbletter och dels för att många inte blev så bra som vi avsett.

Att rensa bland foton tar dock tid och mental energi. Dels bör du ha tillräckligt med tid för att sitta ned en längre stund och den tiden är inte alltid lätt att hitta. Dels handlar det om att ta en del jobbiga beslut kring vilka foton som är värda att spara.

Vi själva är historiskt sett kvicka med att säkra bilderna genom att föra över dessa från kameran till en separat hårddisk men själva rensningen kan ibland vänta i allt från dagar till veckor till i värsta fall år. Nackdelen är att ju oftare vi väntar med en rensning ju större blir uppgiften att en dag gå igenom alla bilder från diverse olika fototillfällen. Dessutom har vi märkt att ju längre vi väntar desto tuffare blir det även att rensa bort dåliga foton av nostalgiskäl. Resultatet blir att när vi väl går igenom fotona tenderar vi att spara en hel del rätt dåliga bilder. Under tiden har vi dessutom haft ett gnagande dåligt samvete över uppgiften.

Därför är vårt tips att rensa bland foton så tidigt som möjligt. Både direkt i själva kameran om några är uppenbart dåliga eller dubbletter men även göra det stora jobbet på datorn så snart som möjligt. På så vis minimerar du dåligt samvete, antalet dåliga bilder du sparar, en växande arbetsuppgift och såklart kostnaden av förvaring i form av fyllda hårddiskar och backupper online. Om du precis som vi är intresserade av att förbättra bilderna en smula i Photoshop eller liknande finns det ytterligare en anledning att hålla ned antalet sparade bilder och därmed den latenta arbetsbördan.

Syftet eller behovet med foton är ju faktiskt att påminna dig om fina upplevelser i livet samt att ge dig möjligheten att visa andra vad du varit med om. Då behövs i praktiken inga dåliga foton eller dubbletter.

Hur ser det ut i ditt digitala fotoarkiv, är det trimmat och välorganiserat eller en ständig källa till dåligt samvete? Ligger kanske bilderna till och med fortfarande kvar i kameran efter sommarsemestern?

Nextopia – Livet, lyckan och pengarna i förväntningssamhället

Ständigt ökande förväntningar har lett till att imorgon blivit viktigare än idag. Att vi blivit mer intresserade av vad som väntar runt nästa hörn än vad som händer här och nu. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb, nästa grej.

Vi kan göra vad som helst, när som helst, var som helst, skriver Micael Dahlén, författare och professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, i sin bok Nextopia, vilket är en av böckerna jag läst på kvällarna under månaden utan skärmtid.

I boken skriver Dahlén om vårt förväntningssamhälle där det finns gott om möjligheter att bli lycklig, samtidigt som det aldrig tidigare varit svårare att förbli lycklig. Vi strävar hela tiden mot ett nextopia som lovar att nästa vad-som-helst är bättre än allt vi tidigare upplevt. Varför? För att människan har en grundläggande drivkraft att hela tiden sträva längre fram och det är detta som för människan och evolutionen framåt, menar Dahlén.

Boken beskriver bland annat hur en iPhone kan utses till världens bästa mobiltelefon innan den ens nått handeln samt varför filmbranschen satsar på uppföljare och trilogier. Dahléns tes är att vi i allt högre grad lever i framtiden och då är förväntningar viktigare än den färdiga produkten.

I en intervju i DN i samband med bokens lansering 2008 får Dahlén frågan hur man ska göra för att maximera sin lycka i förväntningssamhället, och han svarar:

Man ska se fram emot i morgon eller något som händer om tre månader, mindre saker som inte är ouppnåeliga. Då kommer belöningarna med jämna mellanrum och man slipper att bli besviken. Att köpa ett hus gör dig lycklig men att äga ett hus gör dig inte lycklig. Resonerar man så är shopping ett kostnadseffektivt sätt att bli lycklig på.

Kanske är det Dahléns bakgrund som professor i företagsekonomi som gör att han inte ser några problem med att primärt mäta framgång och lycka i siffror kopplad till konsumtion och strävan efter nästa kick.

Jag tycker att boken är både tänkvärd och intressant men personligen saknar jag ett kapitel som tar upp eventuella problem med att leva i ett förväntningssamhälle och koppla sin lycka till konsumtion. Men det kapitlet tillhör kanske en annan framtida bok, vilken jag förväntar mig kommer vara betydligt bättre än alla tidigare böcker jag läst. ;-)

Tips kring textilåtervinning från våra läsare

En eloge till alla som engagerade sig och kommenterade på inlägget Att ta ett sista farväl av en strumpa. Vi fick så många bra och konstruktiva kommentarer och tips att vi har valt att lyfta och utveckla några av dem i detta inlägg.

”Åhh vad bra det vore med textilinsamlingar för återvinning, ska/har inte H&M börjat med det?”

Jo det stämmer att H&M har börjat med detta. De kallar det för Garment Collecting och innebär att du lämnar in använda och/eller defekta kläder på vilken H&M-butik som helst. Märke och skick på kläderna är i princip oväsentligt. För varje påse kläder du lämnar in får du en rabattkupong på 50 kr att handla för. Kläderna återanvänds eller återvinns beroende på kvaliteten.

”Lämna in kläder/textiler hos Human Brigde så eldas inte kläderna upp utan återvinns.”

Human Bridge har bland annat ett samarbete med Gekås/Ullared men finns även på flertalet andra platser i landet samt samarbetar med Second Hand butiker.

”Jag sparar defekta kläder i en särskild låda och använder på semestern och kastar dem när de är använda. Samma med kläder som har fläckar som inte går bort, inte bryr sig någon om en turist har en tröja med en fläck på, men själv slipper jag släpa hem massa tvätt :) ”

Detta känner jag igen mig i både när jag backpackat och fjällvandrat, eller vid längre perioders utlandsvistelser. Det är skönt att känna både fysiskt och mentalt hur packningen minskar.  Mina gamla joggingskor har jag, helt ominimalistiskt, sparat sedan i somras för en safariresa vi åker på i vinter. Skorna blir tydligen rödfärgade av sanden och i princip förstörda så detta blir deras sista resa och användning, som ett sista farväl… :-)

”Min egen grej, knappast unik, är att alltid spara tvättade, trasiga klädesplagg klippta i olika stora bitar och förvara i hink under diskbänken. De är praktiska till lister, ovanpå dörrar, kattens spyor på golvet, element och andra extra smutsiga lättglömda ställen när man vill slänga trasan direkt efteråt.”

Det här tipset tyckte jag var fenomenalt. Vi har vår balkong mot en fin innergård med grönskande träd, men under pollensäsongen lägger det sig ett gult täcke över alla balkongmöbler som gör att de måste torkas dagligen för att kunna användas. Här kommer klippta textilbitar komma utmärkt till pass. Tidigare har jag bara sparat lakan och handdukar och använt dessa vid fönsterputsning.

”Vädring och borstning av kläder är underskattat! Ullkläder behöver sällan tvättas om de inte ligger mot huden.”

Det är ytterst sällan ett plagg åker in i tvätten efter en dags användning hos oss, mer normalt är att de används 2-5 gånger innan de är dags att åka i tvättmaskinen. Vi luktar och tittar på kläderna och gör en bedömning utifrån det om vi känner oss osäkra.

”Alla disktrasor tvättas förstås i hög värme eller kokas i ”traskastrull”. Oj vad superpräktig man låter… ;) ”

Vi låter disktrasan och diskborsten åka med i diskmaskinen någon gång varannan vecka. Jag upplever att de håller sig fräschare och renare längre. Disktrasan blir dock full med vatten så kom ihåg att vrida ur den kort efter att diskmaskinen är klar.

Stort tack för engagemanget och alla bra tips!

Köp-och-släng-samhället

Det talas ofta om att vi lever i ett slit-och-släng-samhälle. Uttrycket kan sammanfattas med att vi slänger något så fort vi anser att prylen blivit inaktuell, sliten eller trasig utan en tanke på eller ens möjlighet till återanvändning alternativt reparation.

Häromdagen berättade en av mina kollegor att han tycker sig se generella tendenser till att vi som samhälle är på väg att ta nästa steg, dessvärre i fel riktning, mot ett köp-och-släng-samhälle. Enligt honom blir det med andra ord allt vanligare att saker hamnar direkt i papperskorgen utan att använts mer än vid något enstaka tillfälle eller i värsta fall inte en endaste gång.

Jag tycker mig dessvärre kunna hålla med min kollega och i vissa fall även erkänna mig skyldig till samma beteende, framförallt historiskt sett. Min personliga erfarenhet är att köp-och-släng-beteende typiskt uppstår kring proaktiv konsumtion, presenter, prenumerationer och tröstshopping.

Proaktiv konsumtion – Så for vi köper mat, kläder eller saker som vi inte har ett konkret behov av inom en överskådlig framtid är risken stor att vi inte hinner äta upp maten innan den blir dålig, använda kläderna innan de blir omoderna eller prylarna innan de blir inaktuella.

Presenter – Alla gåvor som inte valts ut med omsorg för att lösa ett säkerställt behov hos mottagaren riskerar att aldrig komma till användning. Det går oftast att applicera på allt från födelsedagspresenter, gå-bort-presenter till praktexemplet företagsgåvor där exakt samma gåva ofta appliceras på flera hundra personer med helt olika förutsättningar, intressen och behov.

Prenumerationer – En prenumerationer innebär i korta drag att redan idag betala för något som sedan levereras vid ett flertal bestämda framtida tillfällen. Fördelen är att totalpriset ofta blir lite lägre samt att produkten levereras till ens hem, nackdelen är att respektive leverans varken tar hänsyn till konkreta behov eller tillgänglig tid vid leveranstillfället. Typiska exempel är prenumerationer på rakblad, eller på fysiska dagstidningar som DN och SvD som alldeles för ofta går direkt från brevlådan till papperskorgen eller i bästa fall pappersinsamlingen.

Tröstshopping – Alla former av konsumtion som inte utförs för att tillfredsställa ett långsiktigt konkret behov utan istället ett kortsiktigt emotionellt behov. Till exempel inköp av en ny handväska för att det varit en tung vecka, trots att du redan har en motsvarande handväska.

Har du några köp-och-släng-tendenser idag och i så fall inom vilket område? Finns det kanske fler bra exempel på köp-och-släng-kategorier som jag inte nämnt ovan?