Kategoriarkiv: Arbete

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör arbetsrelaterade frågor.

En av nutidens största lögner

13 svar

Tänk om vi alla blivit lurade. Lurade in i ett system som inte skapar särskilt goda förutsättningar för att bli långsiktigt lyckliga, men däremot till att vara väldigt produktiva och skapa största möjliga avkastning. För någon annan.

Först har du energi och tid, men inga pengar.
Sen har du energi och pengar, men ingen tid.
Tillslut har du pengar och tid, men ingen energi.

De flesta av oss jobbar majoriteten av vårt vuxna liv då vi också har bäst hälsa. Eller åtminstone förutsättningar för att ha det. Vi jobbar i hopp om att i framtiden få en härlig tid som pensionär. Men när den dagen väl inträffar är de flesta gamla och saknar stor del av energin som behövs för att uppskatta ledigheten som pensionär till fullo eller som planerat.

Faktum är att vi jobbar mer nu än vad bönderna gjorde under feodalsamhället. De jobbade enligt historien mellan 120-150 dagar per år. Den tekniska utvecklingen, som bevisligen gör att färre behövs för att utföra samma uppgift, tycks inte leda till att vi tillåts arbeta mindre. Tvärtom jobbar vi mer än vi någonsin gjort historiskt.

Nationalekonomen John Maynard Keynes, förutspådde på 1930-talet att vi
genom effektiviseringar och automatiseringar, skulle klara oss på att jobba 15 timmar per vecka år 2000 för att upprätthålla en bra livsstandard. De effektiviseringar han förutspådde inte bara nåddes – de dubblades (!).

Men dagens politiska diskussion handlar snarare om att vi ska arbeta längre. Alla ska med på ”heltidsresan” och dessutom jobba allt högre upp i åldern. Den senaste arbetstidsförkortningen i Sverige skedde 1978 i och med införandet av den femte semesterveckan, men betänk då också att det med åren blivit allt vanligare att båda i hushållet jobbar mer eller mindre heltid.

Frågan kvarstår: varför ser det ut så här? Var tar produktivitetsvinsterna vägen?
Delvis har ökad produktivitet lett till ökad konsumtion, istället för mer fritid. Och delvis hamnar vinsterna hos de framgångsrika företagen och dess ägare. Effektiviseringen har inte gått till oss vanliga löntagare, utan det mesta har hamnat i företagsledarnas och majoritetsägarnas plånböcker.

Detta kan vara en av nutidens största lögner som det inte pratas särskilt mycket om. Att vi springer på allt snabbare i ekorrhjulet utan att ifrågasätta systemet. Samtidigt som det finns mycket annat än 40 timmar på jobbet som skapar lycka… Vi har det bra idag. Men vi som samhälle skulle kunna ha det så otroligt mycket bättre.

Det är inte alla förunnat att kunna frångå systemet eller att ens vilja göra det. Men kanske kan en minimalistisk livsstil vara en pusselbit mot ett ”rikare” liv här och nu, samt till att kunna gå i pension medan energin fortfarande finns kvar. Så att du har både tid, pengar och energi.

Nu är jag nyfiken, vad är dina tankar kring detta?

Relaterade inlägg:

  1. Du blir som du umgås
  2. Inspirerande start på den minimalistiska resan
  3. Normerna gör oss olyckliga

Att jobba lokalt

19 svar

Strax efter att vi flyttade till hus i höstas så valde jag att byta jobb. Istället för att fortsätta pendla in till stan, så började jag jobba lokalt i kommunen vi bosatt oss i. Vissa tycker att det finns en charm i att pendla in till Stockholm, få ta del av den storstad man ändå bor i (eller strax utanför), kunna möta upp vänner för en AW eller lunch mm. Själv är jag uppväxt i en småstad i Dalarna och van att kunna cykla till det mesta och har egentligen inget större behov av att befinna mig i centrala Stockholm mer än i undantagsfall.

För mig lockade det mer att få kortare restid, möjlighet att cykla till jobbet, att snabbt kunna ta mig till barnens förskola och att inte dagligen vara beroende av tågtider. Men också att få ett större engagemang och inblick i den kommun vi nu bosatt oss i då vi inte har någon relation till den sedan tidigare.

På gott och ont hade jag ett roligt och utvecklande jobb med otroligt bra kollegor mitt inne i stan, men när den tjänst jag har idag dök upp strax innan vi skulle flytta, kunde jag inte låta bli att söka. För rent krasst så är utbudet lägre av spännande tjänster som ekonom/analytiker, ju längre ut från storstan man kommer.

Vad är det då för jobb jag har? Jag jobbar med det som du eller dina barn med stor sannolikhet sysslar med på fritiden i vår kommun. :) Ett jobb där jag får kombinera det bästa av flera världar; ekonomi, analyser, föreningsliv, friluftsliv, bibliotek, kultur och hållbarhet.

Jag vet att det kanske låter rörigt, men jag ser det bara som väldigt varierat vilket passar mig. Rollen jag har är som controller på fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen i vår kommun. Och jag har också ett visst ansvar att driva hållbarhetsfrågor inom dessa två förvaltningar. Jag tycker att jag får komma i kontakt med de roligaste delarna som en kommun erbjuder, och kombinera det med ekonomi som jag är utbildad inom, och hållbarhet som är ett av mina intressen.

Så här ett halvår på ”nya” jobbet kan jag konstatera att det är otroligt underskattat att jobba lokalt. För mig har det givit en större flexibilitet i vardagen och betydligt större frihetskänsla. Just flexibilitet i jobbet och vardagen ska inte underskattas. Herr Minimalist fortsätter pendla till sitt jobb i stan av samma anledning. Han har ett både utvecklande och väldigt flexibelt jobb. Men jag slipper gärna vardagsstressen med att passa tågtider. Det är inte alla som upplever det som stress, men jag gjorde det när resan blev längre och alternativa resvägar färre.

När fritidsförvaltningen har AW är vi såklart utomhus. Även vintertid. :)

Att säga upp sig från ett jobb man trivs väldigt bra på är jobbigt. För man vet bara vad man har, inte vad man får. För mig var det en stor chansning att byta bort något bra, till något jag hoppades och trodde skulle kunna bli ändå bättre. Jag är glad att jag lyssnade på magkänslan och kan så här i efterhand konstatera att det blev väldigt bra! :)

vad är viktigast för dig när det gäller ett jobb? Skulle du kunna tänka dig att börja jobba lokalt?

Relaterade inlägg:

  1. Att jobba deltid
  2. Det blir sällan som man tänkt sig
  3. Minimalism på arbetsplatsen

Rensning av papper och pärmar

15 svar

I helgen gjorde jag en rensning bland papper och pärmar här hemma. Detta är ett av många områden som jag upplever behöver ses över vartannat/vart tredje år eller så. För även om man sätter upp ett system som fungerar vid en viss tidpunkt, så är papper en kategorin med ett ständigt inflöde. Även om det med digitaliseringen minskat enormt senaste åren.

Det kan såklart också hänga ihop med vilken livsfas man befinner sig i också. För min del hade pärmarna förökat sig det senaste åren i och med att familjen förökats med två barn, vi köpt bil, vi sålt en lägenhet och köpt ett hus. Från att ha fixat så att alla papper kom digitalt för ett par år sedan, så började det plötsligt komma in papper fysiskt i hemmet igen.

Inför den här rensningen satte jag ett konkret mål; jag skulle gå från 5 pärmar (se ovan) till 3 stycken. När du rensar bland papper, brev och dokument tycker jag en grundregel är:

  • Finns det tillgängligt digitalt eller möjlighet att få tag på hos någon annan (som en leverantör), då behöver du inte spara det fysiskt.

Fundera över hur ofta du historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper som du sparat eller satt in i en pärm? Om du svarar ärligt kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Det klassiska 80/20-regeln gäller även bland sparade papper. ;) 

För att ta några exempel så har jag inte sparat lönebesked på flera år, har inga pensionspapper sparade fysiskt, och inte heller försäkringsbrev för familj, bil, bostad etc då dessa finns smidigt att få tag på digitalt där vi är kund. Jag har heller inte ett enda bankpapper från någon av de olika banker där jag/vi är kunder på olika sätt.  

Jag sparar heller inte de sällsynta fysiska fakturor som kommer (undantag om det är kopplat till garanti eller deklaration som rotavdragsfakturor). Jag betalar dem och kastar. Om det mot förmodan skulle behövas så kan företaget som ställt ut fakturan ta fram en fakturakopia.

Men jag tycker också man ska ha med sig att vi alla har olika förtroende för det digitala. Och för någon annan känns det kanske inte alls lika självklart utan man vill ha kontroll och ha vissa dokument tillgängliga fysiskt. Men att skaffa digitala brevlådan Kivra är en bra början.

Vi får väldigt ofta frågan om vad kan jag rensa ur och hur länge behöver jag spara det ena och det andra papperet. I vissa fall finns det lagar och rekommendationer, men så här har vi tänkt:

  • Garantibevis. Dessa sparar vi eftersom de vanligtvis är aktuella i flera år. Rensas såklart ut när garantin inte längre gäller eller prylen inte längre finns kvar.
  • Kvitton. Sparar vi för inköp där vi kan behöva reklamera varan, som dyrare klädköp och elektronik. Vi sparar dessa i tre år vilket är tiden man har rätt att reklamera en vara enligt Konsumentköplagen.
  • Avtal. Viktiga avtal sparar vi generellt så länge avtalet gäller. Husköpet gjorde att kategorin avtal blev betydligt större än tidigare. ;) Är ett avtal mindre viktigt tar vi ett fotografi av det som vi sparar istället för originalet.
  • Deklarationer. Allt du använder som underlag i din deklaration och som inte går att få fram elektroniskt bör du spara i sju år. Men förmodligen har du mycket av detta digitalt redan.
  • Bokföringsmaterial. För dig som har en enskild firma, eller annan typ av bolag. Bokförings-material ska sparas i 7 år efter det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

En anledning till att jag tycker papper behöver rensas regelbundet är att livet förändras, möbler och elektronik rensas ut ur hemmet och därmed behöver du inte dess garantier, kvitton, bruksanvisningar etc. Deklarationer blir gamla och garantier går ut. Liksom prioriteringar ändras, jag sparade en hel del barnrelaterat de första småbarnsåren, som jag vid rensningen nu enkelt kunde släppa taget om. 

Numera utrensade papper.

Om du gillar att spara kort, inbjudningar, brev etc, så är ett förslag att fotografera dem istället för att spara fysiskt. Scanna och fotografera är utmärkt sätt att spara diverse papper som är ”nice to have” men inte ”need to have”.

Hur det gick med projektet från 5 till 3 pärmar? Jodå, jag nådde målet. Så nu finns det en pärm med försäljning av lägenhet, köp av hus, anställningsavtal och intyg, en med deklarationer, bil-papper, garantier och diverse läkar-relaterat, samt en med bokföring för min lilla enskilda firma.

Har du lätt eller svårt för att rensa bland papper och pärmar? Litar du på digitala brevlådor och arkiv eller vill du gärna ha fysisk back up?

Relaterade inlägg:

  1. Digitalisera steg för steg
  2. Orange kuvertet och andra papper
  3. Minimalistiska apptips – Scanner Pro (iOS)

Ut ur ekorrhjulet och FIRE

23 svar

Ekonomiskt fri. Sug på orden. Vem vill inte vara ekonomisk fri? Det kan nog de flesta hålla med om att de vill. Men trots att det skulle vara möjligt för väldigt många svenskar, så är det få som tycks göra förändringar som skulle kunna leda dem dit. Kanske beror det på bristen på svenska böcker och därmed vägledning i ämnet?

Men nu finns boken ”Ut ur ekorrhjulet – Så blir du också ekonomiskt fri”! Boken är skriven av Oskar Lindberg och Maribel Leander Lindberg. Författarna som kanske mer är kända som ”Farbror Fri” (fd Frivid42) och instagramkontot Enkelboning (och numera deras gemensamma blogg med samma namn).

Ska man väldigt kort sammanfatta boken så handlar den helt enkelt om FIRE som är en amerikansk förkortning för Financial Independence Retired Early. På svenska ekonomiskt fri, och helt enkelt om hur du kan äga mer av din tid för att i större utsträckning själv välja hur och vad du spenderar den på.

Det är ingen investeringsbok, utan mer en bok om hur du kan tänka och göra för att nå större ekonomisk frihet i livet, hur du kan effektivisera och få ner kostnader. Både i stort och smått. Alla som har ett intresse av att frigöra mer tid och pengar, kan hitta något av värde i boken. Den innehåller konkreta tips som de flesta kan känna igen sig i och applicera.

Det finns ett citat som Farbror Fri tagit upp även tidigare i intervjuer och bloggar etc, som finns med i boken och som jag upplever är väldigt talande för vår tid. Liksom exempel på hur icke effektiv hantering av pengar kan se ut, och tvärtom mot hur Oskar och Maribel valt att leva:

”Vi köper oss sommarställe, fjällstuga och båt. Sen när semestern kommer flyger vi utomlands för att komma bort lite”.

För visst är det många som lever lite åt det hållet utan att ens ifrågasätta det. När flocken rör sig åt samma håll så ifrågasätter vi inte utan lever på i tron att det är ett normalt beteende. Och ju mer vi jobbar för att ha råd med livsstilen vi skapat oss, desto mindre tid och energi har vi till att öppna upp, börja agera annorlunda och ta in en annan verklighet. Enklast är att springa vidare i ekorrhjulet, för det gör ju alla andra så det verkar vara rätt väg.

Om det är något jag saknar i en i övrigt bra bok, så är det dels en tydligare röd tråd, men också mer om vilka motgångar de har stött på och hur har de hanterat dem? Hur har omgivningen reagerat på omställningen och vissa kanske kontroversiella val de gjort? Inte minst för att den som blir nyfiken på att göra en liknande resa och livsomställning ska få en kanske mer realistisk bild av vad som finns att vänta och hur man kan hantera det.

Vi träffade Oskar och Maribel för drygt 1,5 år sedan hemma hos dem i Leksand. Vi promenerade ner till Siljan och fikade och badade med barnen. Jag minns att de pratade om att det vore roligt att skriva en bok då vi ett par månader tidigare skrivit klart vår egen bok Prylbanta. Och nu har även deras bok alltså blivit verklighet! :) Det är så inspirerande att följa personer som siktar högt och når sina mål. Och det sammanfattar boken ganska väl, att den är inspirerande och att det är intressant att läsa om hur paret målmedvetet gjort både stora och små förändringar i sin resa mot mer frihet och att äga sin tid. Samtidigt som du får tips om hur du själv kan agera och tänka annorlunda och inte göra ”som alla andra”.

Har du läst boken? Hur tänker du kring det här med att skapa dig ekonomisk frihet så att du kan äga din tid i större utsträckning?

Relaterade inlägg:

  1. Böcker jag läser i jul
  2. Ägd – Jakten på ett rikare liv
  3. Scener ur hjärtat

2019 mål och drömmar

21 svar

Nyårslöften har jag inte haft på länge men mål för året har jag satt även under senare år. Jag tycker det är kul att strukturera upp målsättningar samt ha olika fokusområden beroende på var i livet jag befinner mig. Och det är kul att gå tillbaka och se målen jag haft tidigare år.

För mig tar det ett par veckor in på det nya året innan jag landat i vad jag vill ha för mål. Det är som att tankarna på 2019 kommer först 1 januari och sedan behöver jag tid att fundera på vad jag behöver och vill fokusera på. Nu har jag landat i det och tänkte dela med mig till er.

Jag brukar sätta mål inom områden som: Självutveckling – Träning – Karriär – Ekonomi – Harmoni. Beroende på hur livet ser ut kan något av områdena har flera mål, men annars försöker jag att inte ha för många mål utan hellre ett fåtal att fokusera på. Nedan delger jag er kortfattat vad målen jag har för 2019 handlar om, i mitt måldokument där jag dokumenterar mål för mig själv, skriver jag ner dem mer enligt metodiken SMART.

  • Självutveckling: Meditation.

Börja eller kanske snarare återuppta meditationen, och ta mig tid för en stunds reflektion och lugn och ro varje kväll. Jag kom igång bra med detta för ett år sedan och mediterade en gång per dag fram till augusti. Men där någonstans i slutet av semestern och i samband med flytten till hus kom jag ur fas och har sedan inte hittat tillbaka. Men nu vill jag ta upp det igen.

  • Träning: Chins/pull ups!

Jag har oftast haft fokus kopplat till löpning eller komma i form efter graviditeter. I år känner jag att det är dags för styrketräningsfokus. Lämpligt nog har vi en PT i grannskapet som kör hårt med oss mammor en kväll i veckan. :) Att kunna göra chins/pull ups, det vill säga dra upp min egen kroppsvik med greppet där handflatorna är vända från mig, det vore en milstolpe! Mer generellt så hoppas jag bygga upp en kropp som känns allmänt stark.

  • Karriär: Balans.

Landa i mitt ”nya” jobb och hitta en bra balans mellan jobb och fritid. Under hösten bytte jag jobb och för mig kräver ett jobbyte lite extra i tid och energi. Nu är nästa steg att hitta en bra balans mellan jobb och fritid. Något som hör ihop med detta är att jag behöver bli bättre med att komma i säng tidigare om kvällarna för att ha mer energi över till familj, jobb, kollegor och vänner. Också en del i att hitta balans. Vi har ställt in att vårt wifi slutar fungera kl 22, men jag behöver arbeta aktivt med att stänga ner to-do-lista och sociala kontakter och varva ner.

  • Ekonomi. Hållbara investeringar.

Jag vill lära mig mer om hållbara investeringar och successivt flytta pengarna till mer gröna investeringar. Jag skrev flera blogginlägg om hållbara investeringar under våren och sommaren 2018, men jag vill lära mig mer och bli ändå bättre på att applicera informationen och välja bort dåliga alternativ. Som jag skrev då var detta inget jag hade i åtanke när jag började investera mina sparpengar, så det finns säkerligen en del mindre bra aktieinnehav i portföljen.

  • Harmoni: Välbefinnande.

Försökte hitta ett bra ord för det jag vill fokusera på i år; förnöjsamhet och äta mer vegetariskt. Jag vill öva på att känna förnöjsamhet i livet istället för att fokusera framåt och på nästa. Som den målinriktade person jag är med starkt driv är det här något jag aktivt behöver arbeta med. Tycker för övrigt förnöjsamhet generellt är underskattat i samhället. :)

Sist men inte minst och något vi kan öva på varje dag – att äta mer grönt och hitta ytterligare vegetariska recept som gillas av hela familjen. Helt enkelt för ökat välbefinnande för såväl familjen som för planeten. Idag äter vi vegetariskt ett par dagar i veckan, men de senaste månaderna har antalet köttbullsmiddagar för barnen varit fler än önskvärt. :) Har du något vegetariskt favoritrecept som även går hem hos barn så tipsa i kommentarsfältet! 

Vegetarisk linssoppa är en favorit hos både stora och små här hemma.

Ett bonusmål som inte känns som ett mål vi behöver jobba med utan bara något vi bara bestämt oss för, är att vi kommer ha flygfritt 2019. Det vill säga jag och familjen väljer att inte flyga under 2019. Förra året flög vi till Rhodos med barnens mormor och morfar. Det var första flygresan sedan 2014. Men i år håller vi oss på marken.

Tanken är att läsa igenom måldokumentet där jag skrivit ner detta någon gång i månaden som påminnelse och följa upp hur det går. Även om jag kallar det måldokument så är det en blandning mellan mål och drömmar, hur den bästa versionen av mig själv skulle agera. Men genom att skriva ner dem och påminnas om dem så ökar chansen att leva i linje med dem. :)

Brukar du ha löften, mål, fokusområden eller visioner för året? Kan du dela med dig av något för 2019? :)

Relaterade inlägg:

  1. Årsbrev och mål 2015
  2. De mänskliga minimalisterna
  3. Rensa ut ditt fantasi-jag

Funderingar kring hållbara alternativ

50 svar

Jag har några olika hållbarhetsfrågor som jag återkommande funderat och googlat kring de senaste månaderna. Då och då ploppar liknande tankar upp, ibland får det mig att googla, diskuterar potentiella alternativ och för- och nackdelar med Herr Minimalist, och ibland låter jag bara tankarna flyga fritt kring ämnet.

Så varför inte låta tankarna flyga vidare ut i ett blogginlägg? Kanske sitter någon av er kloka läsare på ytterligare svar eller vägledning. Det handlar om tre hållbarare alternativ och huruvida de verkligen är så hållbara som de utger sig för att vara, och för- och nackdelar kring att konsumera dessa för att genomföra en förändring.

Lådcykel. Jag har i flera år varit sugen på en lådcykel. I förra bostaden var det enkelt att låta bli då en lådcykel inte kunde förvaras på lämpligt sätt, samt att vi hade gångavstånd till matbutik, bibliotek, stor lekpark, utomhusbad mm. Men sedan flytten har frågan aktualiserats igen, nu ligger motsvarande utflykter på sådär halvlångt avstånd, 2-5 km. För långt för att gärna promenera och för långt för barnen att cykla bredvid närmsta åren (i alla fall fram och tillbaka). Men för kort för att det ska kännas bra att ta bilen. Vi hyrde lådcykel i somras (vilket du kan läsa om här) och jag tror att den skulle användas här med barnen närmsta 5-7 åren.

Frågan är hur mycket vi behöver använda lådcykel för att motivera ett köp? Hur många mil skulle bilen behöva stå till förmån för lådcykeln, för att täcka vad en lådcykel ”kostar” i miljöbelastning att producera?

Här susar vi fram på en hyrd lådcykel. Bild från sommaren 2018.

Solceller. Är miljökostnaden för att producera solceller högre än miljövinsten av att ha solceller på vårt eget tak? Och hur skaffar vi solceller som gör sig bra på vårat tak? Den förstnämnda frågan har jag verkligen grubblat på, dvs kommer det verkligen vara en fördel för miljön att skaffa solceller. Som så ofta är man sällan först i världen med att fundera och undra över något :) så svaret på den här frågan gick faktiskt att hitta hos Naturskyddsföreningen bland deras frågor och svar om solceller:

”Jag har hört att det går åt mer energi att tillverka solceller än vad de kan generera?”
”Detta är en gammal myt som inte stämmer alls längre. Energiåterbetalningstiden, det vill säga den tid det tar för solcellen att tjäna in den energi som gått åt under tillverkningsfasen, varierar oftast idag mellan 1 till omkring 4 år. Detta för moduler som kadmiumtellurid, CIGS, amorft kisel, multikristallint kisel och monokristallint kisel. Där kadmiumtellurid har lägst energiåterbetalningstid och monokristallint kisel har högst.”

Vissa kan kombinera ett takbyte med att lägga solcells-takpannor. Men för vår del som medvetet köpt ett hyfsat nytt hus (10 år) med låga energivärden är inte det aktuellt. Till elen har vi valt fossilfri elleverantör, men kanske är nästa steg solceller på taket?

Elbil. En annan fråga jag grubblar kring är om det är bättre att vi fortsätter köra runt med vår fossil-bil tills den blir skruttig, istället för att köpa eller börja leasa en nyare elbil? Sett ur ett livscykelperspektiv har jag uppfattat att det fortfarande är bättre att använda en redan producerad bil (?). Men om man däremot jämför två sprillans nya bilars hela livscykel så är elbilen det bättre valet, trots att den kräver mer miljöresurser vid tillverkningen än en vanlig bil.

Samtidigt kan jag tycka att det finns ett signalvärde i att någon i ett bostadsområde vågar visa vägen och gå föra och skaffa såväl elbil som solceller på taket, för att få andra att vakna upp och ta ett (ytterligare) steg i positiv miljöriktning, oavsett var på trappan de befinner sig just nu.

Tänk att ha en elbil där i carporten.

Koldioxidmärkning. Sen skulle jag slutligen, vilket hör ihop med allt ovan, ha någon slags mätenhet och märkning likt jämförelsepris, som gjorde olika alternativ jämförbara med varandra. Det vill säga att det blev obligatoriskt att koldioxidmärka sina produkter. Vissa restauranger i framkant har ju börjat med det, Max Hamburgare är ett exempel (vet dock inte om informationen framgår även ute i restaurangen då jag inte ätit där på länge?) och här finns jämförelser från Livsmedelsverket över mängden utsläpp olika slags livsmedel ger. Men jag vill ha samma sak på alla produkter till konsumenter (och kanske tjänster).

Där har ni frågor och funderingar som hållit mig vaken om nätterna senaste veckorna. Har ni några funderingar, input, tips eller svar att ge får ni gärna kommentera nedan. Eller tycker ni jag är helkonstig som ens har dessa funderingar? ;)

Relaterade inlägg:

  1. Att hantera sin klimatångest
  2. Bokrecension: Gör skillnad!
  3. Den farliga plasten

Att jobba deltid

37 svar

Jobba deltid. Det är ett av de bättre val jag gjort. Jag har i grunden mycket energi så visst skulle jag säkert kunna snurra med i ekorrhjulet, lämna hemmet innan barnen vaknat, hämta dem med andan i halsen och skynda hem för att laga en middag som gärna skulle stått på bordet för en halvtimme sedan. Eller som alternativ komma hem till rester från en middag och träffa mina barn två timmar innan läggdags. Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Men vad är det för liv?

Jag vet att det ser ut så för många, all respekt till er som accepterar eller måste ha det så. Men vi som samhälle borde kunna bättre. Frågar man politiker om vi generellt jobbar för mycket eller för lite i Sverige, så är svaret för lite. Vi borde jobba mer och alla borde jobba heltid.

Samtidigt är arbetsrelaterad stress den främsta orsaken till den lavinartade ökning vi sett av utbrändhet i samhället. Idag tror jag alla känner någon som är eller har varit utmattad. Långa och stressiga arbetsdagar kan av förklarliga skäl även skapa stress i privatlivet. Inte bara för oss vuxna utan också för våra barn.

För två generationer sedan kunde de flesta familjer leva gott på en heltidslön. För en generation sedan var det betydligt vanligare än idag att en i familjen jobbade halvtid. Visst var det en ekonomisk kvinnofälla att inte jobba heltid, men varför skulle mannens prioriteringar bli norm? Vad skulle hända om vi i jämställdhetens anda jobbade 70-80% båda två istället? Få mer tid med familj, vänner, barn och fritidsintressen. Vad sägs om arbetstidsförkortning för alla istället?

Så här ser det oftast ut på Fru Minimalists arbetsplats.

Att jobba deltid handlar inte om att jag inte tycker om mitt jobb. Det handlar om att jag bryr mig snäppet mer om min hälsa, familj och fritid. Och att jag gör ett bättre jobb om jag inte behöver komma med andan i halsen. Jag kommer förmodligen jobba 35 år till, varför inte låta de andra tårtbitarna i livet som familj, träning och återhämtning får ta stor plats nu när livet är som mest intensivt och barnen behöver en som mest? För att sedan fördela om bland tårtbitarna när barnen i större utsträckning klarar sig själva.

Det är lätt att kritisera och tycka att det är ett medelklassprivilegium att gå ner i arbetstid utan att gå ner sig i privatekonomisk oro. Och visst är det till viss del en förmån att ha möjlighet att välja bort heltidsjobb. Men det krävs också aktiva val, medvetna förändringar i livet, en hel del uppoffringar och i många fall stort mod, att gå ner i arbetstid. Inte minst om man jobbar i en storstad eller bransch där snarare ett snabbare ekorrhjul är kutym.

Som ekonomisk trygghetsnarkoman har minskad konsumtion, långsiktigt sparande och låga fasta kostnader varit nyckeln till att jag vågat välja deltid. Jag hämtar barnen som bär kusinernas gamla fleecetröjor, och jag själv har inte köpt en ny tröja på över ett år. Men jag kan hämta barnen utan andan i halsen och låta dem bestämma tempot på promenaden hem. Just nu är det högre prioriterat. Jag kommer förmodligen inte alltid jobba deltid som nu (80 %), exempelvis kan det vara svårt som ny vid jobbyte, men jag kommer alltid sträva efter att göra det på sikt.

Om du önskar jobba färre timmar i veckan är nystarten inför hösten en utmärkt tidpunkt att fundera över vad du kan förändra i livet för att möjliggöra det? Är det kostnader som behöver bli lägre, konsumtionsmönster som behöver brytas, jobb som behöver bytas eller en chef som behöver få ökad förståelse för situationen? Fundera vad som kan vara ett första litet steg.

Vad tycker du, skulle arbetstidsförkortning för alla vara bättre för samhället, eller finns det bättre lösningar och alternativ?

Apropå det här med att jobba deltid och privatekonomi så blev jag intervjuad av Privata Pengar för en tid sedan. Du ser ingressen nedan och hittar intervjun i sin helhet på länken här.

Intervju med mig i Privata Pengar.

Relaterade inlägg:

  1. Att jobba lokalt
  2. Det blir sällan som man tänkt sig
  3. Har du skapat ditt eget liv?