Månadens in- och ut februari 2015

4 svar

Då var det är dags för februari månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 15 och införskaffat 9 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi oftast en motivering för eventuella inköp samt även en kommentar kring vissa av de prylar vi gjort oss av med.

Herr Minimalist

Halsduk (-1)

Fru Minimalist

Böcker (-4)
Kortärmad skjorta (-2)
Gravidjeans (-1)
Halsduk (-1)
Vantar (-1)
Skinnhandskar (-1)
Gravidskjorta (-1)
Mössa (-1)
Receptpärm (-1)

Bebis Minimalist

Nappflaska (+3)
Body (+2)
Babynest (+1)
Byxor (+1)
Klänning (+1)
Bok (+1)
Babynest (-1)

Minimalisterna (gemensamt)

Inget

Kommentarer Herr Minimalist

En halsduk har skänkts till välgörenhet men i övrigt har det funnits ett väldigt begränsat behov av att både konsumera och rensa denna månad. Kanske börjar jag nå ett jämviktsläge. :)

Kommentarer Fru Minimalist

Nu kan jag nog inte rensa ut fler böcker, i denna omgång rensades den sista skönlitterära boken ut från min bokhylla. I bara farten åkte det med ett par faktaböcker som jag inser att jag aldrig kommer att läsa. En lättnad att inte längre behöva se de sistnämnda stå och blänga på mig från bokhyllan.

Jag har rensat lite i garderoben, såväl gravidkläder som vanliga kläder har skänkts till välgörenhet, och mer kommer det bli framöver.

Alla mina recept är numera digitala och därmed kunde jag även göra mig av med min receptpärm. Ett oerhört stort framsteg som vi kommer skriva mer om framöver.

Kommentarer Bebis Minimalist

Som vi nämnde här om veckan så stresshoppade vi en plastnappflaska samt införskaffade senare de nappflaskor vi egentligen velat ha från början från Klean Kanteen. I övrigt har bebis minimalist fått ett par klädesplagg av nära och kära. Vi har även bytt ut det babynest som vi fick låna av en vän och köpt ett eget då bebis minimalist växte ur det första som var väldigt kort.

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Man tror nästan att man glömt något när det är tomt här. :)

Hur tacksam är du?

16 svar

När vi pratar om att må bra och vara lycklig är det inte alltid så lätt att bara tänka positivt. I perioder i livet har vi motgångar som vi inte kan styra över och hur vi än vrider och vänder på dem kan det vara svårt att se det positiva med det inträffade just där och då. Något som då kan vara enklare och ge motsvarande effekt på ditt välbefinnande och humör är tacksamhet. Vikten av att känna och uppmärksamma tacksamhet är något som även kort nämndes i boken Mindfulness för föräldrar.

Tacksamhet ger dig möjlighet att känna dig bättre och lyckligare i vardagen även i perioder av motgång eller missöden. Mitt i all stress och elände finns det massor av saker du kan vara glad och tacksam för. Lär du dig bara att se dessa så kommer det få en positiv inverkan på hur du mår.

Studier har visat att tacksamma personer är mindre deprimerade, mindre stressade, sover bättre och upplever starkare glädje och tillfredsställelse i livet. De är även mer förlåtande och empatiska. Det fantastiska är att tacksamhet går att öva upp, det behöver inte hänga ihop med vilken personlighet du har, det finns därmed inga undanflykter för dig att börja. :)

Jag och Herr Minimalist har som vana att majoriteten av veckans kvällar berätta för varandra strax innan vi ska sova, vad vi är tacksamma för. Oftast är det saker vi reflekterat kring eller upplevt under dagen, stort som smått; att någon på jobbet var hjälpsam, att vi är friska eller friskare, en fin kommentar på bloggen, en god eller trevlig lunch/middag, att det är fredag, att vi fick en specifik uppgift avklarad, att partnern gjort något omtänksamt, att vi tränat eller bara att solen sken idag. Det mest positiva med tacksamhetsövningen tycker jag är att även små positiva saker lyfts fram, för det är ju ändå dessa små vardagliga saker som i slutändan utgör livet.

Att vara tacksam innan du går och lägger dig har enligt studier större positiv inverkan än att göra det på morgonen, då det sistnämnda gör att det snabbt försvinner bort i vardagens brus. Det finns även studier som visar att det sätter sig bättre om du fysiskt skriver ner det du är tacksam över istället för att bara tänka det för dig själv. Vill du inte skriva i ett block så finns det även appar att använda, sök på gratitude journal så får du några exempel. Vi har dock valt att berätta det högt för varandra istället vilket fungerar utmärkt för oss.

Om vi mot förmodan fortfarande inte lyckats övertyga dig om att tacksamhet skulle ha positiv inverkan på ditt liv kommer här ytterligare fyra skäl till att uttrycka tacksamhet:

Tacksamhet gör att du njuter mer av det som är bra i ditt liv samt gör att du kan maximera njutningen och meningsfullheten i händelsen. Du uppmärksammar den mer och blir glad både när den sker och efteråt när du är tacksam över att den inträffade.

Tacksamhet gör dig snäll. Studier visar att människor som uttrycker tacksamhet och är medvetna om andras hjälpsamhet är mer benägna att själva vara hjälpsamma mot andra i sin omgivning. Hjälpsamhet föder hjälpsamhet.

Tacksamhet gör dig mindre materialistisk och att du uppskattar det du redan har i större utsträckning, därmed blir du mindre fixerad vid att skaffa nya prylar. Detta gör även att du fokuserar mindre på vad andra har och känner mindre avundsjuka.

Tacksamhet boostar relationer och gör att du påminns om värdet av familj, vänner och kollegor. Genom att tacksamhet har en positiv inverkan på ditt liv och gör dig mer positiv utåt gentemot andra, har tacksamma personer lättare för att skapa nya vänner och kontakter.

Och glöm för all del inte att visa din tacksamhet för andra, som vi skrev om tidigare i år! :)

Har du någon rutin för att vara tacksam över vardagens positiva händelser?

Familjer på äventyr

8 svar

Fyra barnfamiljer som lämnat vardagen i Sverige för att följa sina drömmar i främmande exotiska miljöer. De vågar förverkliga sina visioner och mål där många av oss andra ger upp och avfärdar dem som utopiska och ogenomförbara. De styrs av nyfikenhet, livsvärden och äventyr där många av oss andra styrs av rädsla, bekvämlighet och riskminimering.

I SVT:s tv-program Familjer på äventyr får vi omväxlande följa fyra barnfamiljer i olika stadier av sin utlandsvistelse. Det handlar om drömmar och förväntningar och att våga ta steget ut i det okända.

För oss som älskar att resa och har besökt flera av de länder som serien utspelar sig i, exempelvis Nya Zeeland, Borneo, Karibien och USA, har denna serie blivit en av veckans höjdpunkter. Det är ytterst sällan vi tittar på någon tv-serie på tv, men denna har vi sett varje vecka, om än på SVT-play.

Familjerna vi får följa i serien är dessa:

Seglarna. Mamma Linda, pappa Ludvig och deras två barn lämnade vardagslunken i Malmö för att segla ut på haven. Vi möter familjen när de bott på båten i tolv år och seglat jorden runt under fyra år. Nu är de på väg hem till Sverige igen för att påbörja ett normalt Svenssonliv med skolgång, fasta jobb och vardagsrutiner.

Veteranerna: Familjen Ola, Therese och deras två barn bytte småstadsliv i Växjö mot portugisiska, surfing och hotellverksamhet i Brasilien. Under seriens gång flyttar även Olas 19 åriga dotter Alice till dem efter att ha vuxit upp och tagit studenten hemma i Sverige.

Nybyggarna: Från Örebro följer vi Ingrid, Ola och deras två barn. De söker efter ett självförsörjande liv på andra sidan jordklotet. De har sålt sitt hem och söker efter nya möjligheter på Nya Zeeland. De reser dit utan att egentligen veta exakt hur eller var de ska bo, eller hur de ska försörja sig.

Nybörjarna: Elin och Marcus har bestämt sig för att arbeta med bistånd i Indonesien och flyttar dit med sina tre småpojkar. I serien har de nyligen anlänt till en mångmiljonstad och försöker få den nya vardagen att fungera men kulturkrockarna är enorma.

Det är otroligt fina, varma och starka berättelser och upplevelser vi tittare får ta del av. Serien är genuin och visar på ett ärligt sätt svårigheter, motgångar och kulturkrockar som ofta kommer med ett så stort steg som utlandsflytt, men också äventyren, glädjen och modet som familjerna besitter.

Det är många tankar och känslor och som tittare får du komma nära familjerna. Som när Marcus i Indonesien berättar om hur jobbigt det är att behöva förlika sig med att det är dem som föräldrar som utsätter sina barn för det här, barnen får inte vara med och välja. De har tagit ifrån dem tryggheten med mor- och farföräldrar och alla kompisar hemma i Sverige.

Eller när Ola som bott i Brasilien i tolv år, berättar om hur det var att ta avsked av dottern Alice när hon som sjuåring hade hälsat på honom för första gången. Den efterföljande ångesten och ifrågasättandet av livsvalet, och hur han skrikgrät i duschen när han kom hem från flygplatsen efter att ha vinkat adjö.

På en segelbåt är platsen begränsad och minimalismen naturlig som vi skrivit om tidigare i ett inlägg här. Följande tankeväckande ord säger Ludvig, pappa hos Seglarna, efter en shoppingvecka i New York, klockrena att höra för oss minimalister:

Varje pryl man har upptar på något sätt ens tid. Att man måste köpa dem kostar också tid, på något sätt måste man jobba för att tjäna pengarna för att kunna köpa. Vi hoppas väl på att kunna ha ganska gott om tid. Och då kan man inte ha för mycket prylar som skäl den tiden.

Imorgon tisdag den 24 februari sänds det sjätte och sista avsnittet, men du kan även se samtliga avsnitt på SVT-play.

Skulle du kunna tänka dig att bosätta dig utomlands med familjen under en längre period?

Gästminimalister berättar: Camilla G

3 svar

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Camillas berättelse om hur hennes resa mot enkelhet och minimalism började, hur det ter sig i hennes familj och problem hon stött på längs resans väg.

I efterhand kan det vara svårt att veta när en resa började. När man någonstans i tankarna började fundera på att göra den. När man började få tankar eller inspiration någonstans ifrån. Jag vet inte när min och min familjs resa mot ett liv med mindre saker började, mot ett enklare liv. Jag vet inte heller hur långt jag och vi kommer att komma på den resan eller hur minimalistiska vi och vårt hem kommer att bli. Men jag vet att det är en skön och befriande resa.

Jag är en person som ägt många saker, både sådana jag själv skaffat mig och sådana jag fått. Jag äger fortfarande många saker, men väldigt många har jag också gjort mig av med. Och fler ska jag göra mig av med. Att minska på antalet saker har frigjort både tid och energi till att göra annat. Och jag vill fortsätta på den vägen.

I början var det lite ångestfyllt att rensa och göra mig av med saker. Skulle jag inte sakna sakerna? Vågade jag göra mig av med dem? Tänk om jag ångrade mig? Men ju mer jag rensat desto säkrare känner jag mig i beslutet om huruvida saker ska vara kvar eller inte. Hittills har jag inte saknat en enda sak jag gjort mig av med. Däremot känns det bättre och bättre att ha de saker vi behöver – inte mer och inte mindre. En del utrymmen hemma hos oss har nu genomgått flera rensningar. Att märka att vi inte saknat saker vi gjorde oss av med i förra rensningen har gjort att vi kunnat rensa mer och uppnå en ”lagom-nivå” på många områden. Men processen fortgår.

En annan sak som gjort det lättare att rensa och göra oss av med saker är att tänka på var en viss sak gör mest nytta och ger mest glädje. Är det hemma hos oss fast vi inte använder den? Eller är det hos någon annan som vill ha den och använder den? Och tänk att låta en sak få glädja i flera steg – vi slipper den, någon annan får köpa den på exempelvis en loppis för en billig peng, och ytterligare någon annan får något den behöver för pengen.

Att resa och att bo i vår husvagn, har också givit inspiration till att rensa hemma. I husvagnen har vi det vi behöver för dagen. Och det räcker. När vi kommer hem från den kan vi verkligen undra vad vi ska med alla saker hemma till. Och med alla utrymmen. Vi får ju plats i husvagnen! Och med den som utgångspunkt har vi tid och möjlighet att göra det vi vill – ta vara på dagen.

Dock är jag fortfarande en person som tycker om att ha det vackert runt mig och så tror jag att det kommer att förbli. Men vackert är inte detsamma som många saker, eller att ständigt byta ut saker. Jag tycker alltmer att ”det vackra bor i det enkla”. Och jag behöver inte äga det vackra för att kunna njuta av det!

En av mina svårigheter med den minimalistiska resan är mötet med andra. Som exempelvis föräldrar och svärföräldrar som är uppvuxna under relativt enkla förhållanden och nu haft ett helt liv på sig att ”skaffa sig saker”. De har även skaffat saker åt mig och min familj. Delvis saker som vi nu inte vill ha. Det ger mig dåligt samvete att inte vilja ha det de av välvilja ger och vill ge. Men vi kan ju inte äga saker för att andra vill det. Var och en måste hitta sin egen väg genom sitt eget liv.

Det ska bli intressant att se vart ”den minimalistiska resan” för oss. Just nu bor vi i ett hus. Hur kommer vi att bo i framtiden? I huset? I lägenhet? I husvagn eller husbil? Som digitala nomader? Och hur kommer våra barn att förhålla sig till saker när de växer upp och får egna hem? Det återstår att se. Det återstår även att se hur vi kommer att förhålla oss till arbete. För att vi inte hela tiden ”skaffar nya saker” innebär ju att vi behöver mindre pengar. Vilket innebär att vi kan jobba mindre?

Det står dock redan klart att ett enklare liv givit oss mer tid och energi till att göra det vi vill. Som att leva aktiva dagar ute i naturen, på olika sätt. Tillsammans. Vilken tur att jag någon gång började den här resan, med ett steg som jag inte längre minns…

Vill du läsa mer om Camilla, hennes familjs aktiva vardag och följa hennes resa mot ett enklare liv, så hittar du hennes blogg Aktiva dagar här!

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Stresshopping och oplanerade inköp

29 svar

En av svårigheterna med att leva minimalistiskt är när ett behov har identifierats och något nytt ska köpas in. Vi brukar göra gedigen research och uppfattas ofta av personer i vår omgivning som sega i våra köpbeslut. Oavsett om det är ett klädesplagg, en möbel eller en stavmixer som ska införskaffas, så kan det ta ett par månader från att behovet identifierades till att köpet är genomfört. Vi googlar, läser recensioner, jämför priser, kollar youtube-filmer, klämmer och känner, för att det utifrån kvalitet, material, pris och andra jämförbara produkter ska kännas bra.

Motsatsen till beteendet ovan kan nämnas stresshopping vilket sällan leder till bra eller genomtänkta köp. Detta kan inträffa när du är stressad och tror dig plötsligt behöva fylla ett behov, men kanske inte har tid att besöka flera butiker, läsa på och göra gedigen research eller helt enkelt köper saken av fel anledning.

Att ta många aspekter i beaktning inför ett köp och ha höga ambitioner om att göra rätt val i det ofta stora utbudet av liknande produkter, kan göra det svårt för en minimalist att shoppa. Och framför allt blir det otroligt jobbigt de fåtal gånger du utsätts för en situation där du måste stresshoppa för att fylla ett akut behov. Det sistnämnda råkade vi utför här om veckan.

Extra jobbigt mentalt blir det när du redan innan köpet vet att produkten du köper inte är den bästa eller den du egentligen vill ha, men du måste kompromissa med din kravspec för att lösa situationen.

Här om dagen blev vi tvungna att omedelbart börja ge bebis minimalist mjölkersättning. Jag hade planerat att köpa en nappflaska i stål från Klean Kanteen men innan bebisens ankomst blev det aldrig av, jag skulle ju ändå helamma var planen. Att ta sig in till stan var inte ett alternativ i detta läge och att beställa en nappflaska via nätet skulle ta alldeles för lång tid, det här behovet behövde lösas NU. Några snabba googlingar på typ ”bästa nappflaska nyfödd” senare, stod jag i kön på apoteket med en plastnappflaska från MAM i handen. Jag som inte vill utsätta vår bebis för plast i onödan, den stoltserar visserligen med att vara BPA-fri, men det finns ju flera dåliga plastkemikalier än BPA.

Nu en vecka senare har vi kompletterat den första nappflaskan med en nappflaska i stål från Klean Kanteen. Minimalism i all ära, men det är dessutom oerhört skönt att inte längre behöva diska samma nappflaska tio gånger per dag varav två-tre gånger på natten.

Jag har en svag känsla av att febertermometer till bebis minimalist skulle kunna bli en liknande stresshoppingupplevelse om vi inte inom kort börjar göra research och köper en. När det väl är feberdags kommer det inte fungera med tre dagars leveranstid oavsett hur mycket bättre och billigare nätbutikens febertermometer är jämfört med närmsta apoteks variant.

För ett par år sedan hade exemplet ovan inte rört stresshopping av nappflaska utan snarare av en topp inför helgens festligheter, eller en present till värden inför kvällens spontana fest. Vi har kommit in i en helt annan fas i livet nu, och jag gillar det. :)

Har du något exempel på när du stresshoppat? Vad köpte du och hur kändes det efteråt?

Bebisens skötbord ur ekologisk synvinkel

41 svar

6000 engångsblöjor och ett ton sopor som tar cirka 500 år att bryta ner. Det är vad vår bebis beräknas konsumera om vi använder engångsblöjor under hela hennes blöjperiod. Att engångsblöjor dessutom kan öka risken för urinvägsinfektion, blöjeksem, förstoppning och kan gosa in en rad hormonstörande kemikalier mot bebisens känsliga hud, gör det ändå märkligare att alternativen till engångsblöjor inte är vanligare i svenska hem.

Det här är det tredje inlägget i en serie där vi berättar hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Tidigare inlägg i serien är:
Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel
Bebisens sovplats ur ekologisk synvinkel

Vi har införskaffat ett par tygblöjor i form av Imse Vimses Allt-i-ett-blöjor samt deras One Size-blöjor, se bild nedan. Jag är väldig nyfiken på att börja använda tygblöjorna framöver under dagar som jag och bebis minimalist till största del spenderar hemmavid. Nu första veckorna har vi dock använt engångsblöjor då hon behöver växa till sig lite för att använda tygblöjorna. Jag återkommer längre fram i vår med en rapport över hur vi upplever användandet av tygblöjor.

Ekologiska Naty har jag annars hört gott om vad gäller engångsblöjor, men de kan vara lite svåra att få tag på i fysiska butiker. En ekologisk engångsblöja sägs brytas ner på 4 år, jämfört med cirka 500 år för en vanliga engångsblöja.

Våtservetter kommer vi undvika när vi byter blöja hemma, men vi har det i skötväskan. Innan bebis minimalist kom var jag övertygad om att vi enbart skulle använda tvättlappar i tyg som vi köpt liksom klippt till av gamla handdukar som jag fållat i kanterna. Dock har det i praktiken blivit att vi ofta använder torra tvättlappar som vi blöter med ljummet vatten för att få bort det värsta kletet, efter att ha spolat rent under handfatet. Är det bara en kissblöja brukar vi inte tvätta alls om det inte var väldigt länge sedan sist.

Själva skötbordet är ett Ikea Sniglar som vi fått ärva av en vän till Herr Minimalist. Det fungerar fint i vårt rymliga badrum där vi bor nu. Eftersom vi inte vet hur länge vi kommer bo kvar i vår tvåa vill vi inte lägga mycket pengar på en mer avancerad eller dyr skötbordslösning. Vi har valt bort Ikeas plastiga, uppblåsbara skötbädd och har istället en skötbädd från Rätt Start. Jag letade länge efter en skötbädd av bra material och hittade tillslut den här fina skötbädden från Rätt Start. Rätt Starts skötbäddar är Öko-tex certifierade, tillverkade av 100% bomull med polyuretanfyllning, till skillnad från många andra skötbäddar som är fyllda med skumgummi med flamskyddsmedel, överdragna med illaluktande plastöverdrag. Att elefantmönstret på skötbädden är snyggt är en bonus. :)

På hyllan under skötbordet har vi samma typ av förvaringslådor som i vår byrå, men istället för kläder förvarar vi blöjor, tvättlappar och andra bebisprodukter där. Framöver kommer även tygblöjorna förvaras där.

Övriga badrumsprodukter som vi införskaffat till vår bebis är Weledas babyolja som kan användas som rengöring, återfuktning eller om det blir irriterat i blöjområdet. Vi har även en tub Inotyol-salva som alla föräldrar i bekantskapskretsen rekommenderade oss att införskaffa. I övrigt har vi bedömt badrumsprodukter som onödigt till en så liten bebis, men vi kanske har fel.

Vi har valt bort blöjhink och lägger än så länge blöjorna i vanliga soporna, ibland först i en egen påse om de luktar väldigt mycket. Vi får se om det fungerar i längden eller om det kommer lukta alldeles för mycket bajs, kiss och blöja i badrum och kök, haha. :)

Nu får det vara nog med kiss- och bajsprat. :) Vad är ditt bästa tips för blöjor och andra bebisprodukter relaterade till skötsel och rengöring?

Tillbehör i överflöd

9 svar

På in- och ut-listan för januari redovisade vi inköp av en stavmixer, liksom att vi samtidigt rensat ut den vi tidigare ägde. När vi gav oss ut på nätet för att leta efter en stavmixer, var vi ute efter en som inte var tillverkad av plast utan rostfritt stål eller liknande. Punkt, det var allt vi ville ha. Men det visade sig vara svårare än vi trott.

Majoriteten av alla stavmixar säljs nämligen tillsammans med en hel drös tillbehör. Samtliga stavmixar vi hittade som uppfyllde våra krav, gick inte att få utan flertalet tillbehör. I vårt fall fick vi med såväl en plasttillbringare, en minihackare, en visp och ett väggfäste.

Plasttillbringaren känns överflödig eftersom vi med köpet ville undvika plast, samt att vi redan äger och brukar använda en glastillbringare istället. Minihackaren kan komma till användning även om vi i dagsläget inte saknat någon sådan. Vispen som gör stavmixern till en elvisp behöver vi inte eftersom vi i dagsläget har en separat elvisp som dessutom tar degkrokar vilket är användbart för oss som gillar att baka vårt egna bröd. Väggfästet slängde vi på en gång då vi föredrar att inte ha våra hushållsmaskiner synliga i köket.

Stavmixern vi tillslut köpte var en Wilfa SM1-FP, och det är den som är på bilden till inlägget tillsammans med sina medföljande tillbehör. Än så länge är vi nöjda med den, den är betydligt kraftfullare än vår tidigare och mixar det mesta som kommer i dess väg, samt är något tystare.

Likadant är det om du vill köpa en matberedare. Många stoltserar i produktbeskrivningarna om alla tillbehör som multifunktionskniv, kvarntillbehör, vispskiva, skärskiva, rivskiva, mixerkanna, degredskap, citruspress och tillbehörslåda för utrustningen, med mera. Jag undrar hur många av dessa tillbehör som bara ligger och tar plats i en kökslåda hemma hos folk.

I vårt inlägg när vi rensade i sladdlådan första gången nämnde vi även att det till många kameror ofta medföljer mer eller mindre onödiga sladdar. Vår nya kamera, en Sony A6000, innehöll en laddsladd som var kombinerad usb-sladd, minimalistiskt och bra. Dock fick vi även med en stickpropp till brittiskt eluttag som vi gjorde oss av med direkt.

Har du några exempel på prylar där det ofta medföljer onödigt många tillbehör?

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: