Earth Overshoot Day

Igår var det Earth Overshoot Day, det vill säga den dag då mänskligheten konsumerat jordens ”budgeterade” resurser för år 2013. Från och med idag får vi alltså inte förbruka något mer av jordens resurser igen förrän första januari 2014. Om jordens ekosystem och miljö ska förbli i någorlunda balans vill säga.

Man kan jämföra det med att du redan igår förbrukat hela din årsinkomst och inte får shoppa igen förrän nästa år. Om din ekonomi ska förbli i någorlunda balans vill säga.

1987 inträffade Earth Overshoot Day den 19 december, 2003 den 22 september, och i år alltså så tidigt som den 20 augusti. Det är ett tydligt mönster som visar att någon form av förändring måste ske. Så här skriver WWF på sin hemsida:

Under resten av årets fyra månader kommer vi att knapra på naturkapitalet, tära på fiskbestånden och lagra mer koldioxid i atmosfären när vi fortsätter konsumera resurser och producera utsläpp.

Nu kommer vi människor som lever idag såklart inte att tvärt sluta konsumera utan högst troligtvis bara fortsätta leva på precis som vanligt. Istället är det människorna i framtiden som får ta smällen tex våra barn, barnbarn och inte helt otroligt vi själva som pensionärer eller bara äldre.

Ibland undrar vi hur världen skulle se ut om alla försökte leva lite mer minimalistiskt och bara producera, köpa och behålla det de verkligen använder och behöver. Självklart skulle det kräva en enorm omställning för allt och alla, men kanske är en enorm omställning precis vad vår värld behöver.

Vårt tips är som vanligt att konsumera mindre och mer medvetet så kan du sova bättre om natten. :)

Att leva minimalistiskt är som att skala en lök

Häromdagen slog det oss att leva minimalistiskt är som att skala en lök lager för lager. Efter varje rensning hittar du ganska raskt ytterligare onödiga prylar att göra dig av med som du tidigare trodde var oumbärliga, för varje bortprioriterat onödigt fokus inser du att det finns ytterligare distraktioner som kan skalas bort till fördel för det som verkligen betyder något och bakom varje ny insikt gömmer sig en ytterligare och ofta djupare nivå av insikter kring dina egentliga behov och prioriteringar.

Man blir aldrig klar och det är precis det som är minimalismens kärna; att det är resan och inte målet som räknas. För det kommer på ett eller annat sätt alltid in nya prylar i ens liv, och det dyker ständigt upp nya frestelser i form av onödig konsumtion som aspirerar på ens pengar, och nya distraktioner som stjäl ens ytterst begränsade tid och fokus.

Och det är så det ska vara och alltid kommer att vara så länge vi lever, för minimalism är mer av en livsstil eller filosofi och inget du någonsin blir färdig med utom möjligtvis när du dör. Fram tills dess hjälper minimalism dig att fokusera på det som verkligen betyder något och vara lite mer närvarande och levande varje dag.

Bäst före igår

Som vi skrev häromdagen kan vi drabbas av oväntade rensningssug lite nu och då. Igår kväll efter att vi storhandlat och matvarorna knappt rymdes i kylen var det dags igen. Då började det klia i fingrarna över att få rensa i kylen och se vad vi har där inne som egentligen tar all plats. Därför gjorde vi en snabb genomgång av innehållet och fann förvånansvärt många förpackningar där bäst före datumet passerats med flera månader. Exempelvis en öppnad burk med lite tomatsås kvar, en Oystersås som vi aldrig använder eller en chutney som helt klart sett bättre dagar. Visst går exempelvis den urgamla lönnsirapen vi även hittade att använda till både det ena och det andra, men många av matvarorna kunde vi inte ens minnas när vi använde sist eller till vilken maträtt de införskaffats.

I likhet vår enorma samling kryddor som vi rensade bland här om dagen, så rör det sig förmodligen även här en del om proaktiva inköp. Detta i kombination med lockande rabatter som ”köp 3 och spara några kronor” och köp av mer än vi egentligen hinner förbruka har lett till envisa och mystiska långtidsockupanter av kylskåpshyllorna. I vissa fall har vi förmodligen velat prova någon maträtt där en delmängd bestått av en ovanlig ingrediens eller krydda och därefter har vi helt enkelt inte använt produkten igen.

Utöver matvarorna på bilden hittade vi två ketchupflaskor och tre (!) senapstuber, vilket är lite märkligt då vi inte är några storkonsumenter av någon av dessa direkt. De hade dock inte gått ut i datum än, så de fick vara kvar.

När kikade du igenom gamla flaskor, burkar och tuber i kylen senast? Kanske dags att googla upp något lämpligt recept innan de ofta ganska dyra sällaningredienserna blir för gamla?

Utrustningskrävande fritidsintressen

För några veckor sedan fick vi en riktigt bra fråga från en av våra läsare:

Det skulle vara kul att höra er syn på mängden prylar när det kommer till hobbys och intressen. Jag känner själv att kostnaderna lätt sticker iväg när det gäller sådana saker, då man lättare rättfärdigar dyra köp eftersom det handlar om något man är intresserad av. Ni kanske skulle kunna skriva ett inlägg som behandlar just detta?

Till att börja med gillar vi, precis som de flesta andra, att kitta upp oss när vi funnit en intressant hobby. Så sent som inför vår fjällvandring här om veckan letade vi delvis i onödan efter orsaker att byta ut och optimera vår utrustning för att känna oss mer mentalt redo.

Just därför att det är så roligt att optimera och bygga en bra utrustning tänkte vi igenom våra tre mest utrustningskrävande fritidsintressen det vill säga löpning, längdskidåkning och friluftsliv och hur vi ser på dessa.

Man kan inte hålla på med allt. Det är bättre att fokusera på ett par intressen där du tillåter dig att lägga ner mer tid och pengar för att kunna utöva dessa på den nivå du anser rimlig utifrån dina nuvarande omständigheter.

Vi båda skulle gärna åka långfärdsskridskor på vintern men har medvetet valt bort detta till förmån för längdskidåkning eftersom vi vet att vi oftast inte hinner med båda i den omfattning vi skulle vilja.

Införskaffa utrustning baserat på konkreta behov. Det vill säga köp inte saker proaktivt, men gör såklart inte heller hobbyn tråkig och mindre motiverande genom att ha dålig och obekväm utrustning.

Herr Minimalist fick exempelvis nytändning på löpningen efter inköp av ett par nya kvalitativa löparskor samt löparställ efter att tidigare ha joggat runt i sin på tok för gamla och slitna utrustning.

Om möjligt köp kläder och prylar som kan användas vid mer än en hobby. Ett par fodrade löparbyxor fungerar till exempel utmärkt i längdskidspåret och ett underställ passar lika bra vid fjällvandringen som vid vinterlöpning eller längdskidåkning.

Fru Minimalist har till exempel en fantastisk skaljacka som numera används som skidjacka, regnjacka och vindjacka. Därmed kunde tre andra jackor elimineras.

Hyr eller låna hela eller delar av utrustningen. Om hobbyn är en utrustningskrävande men utövas relativt sällan kan det löna sig att hyra hela eller delar av utrustningen. Ibland går det även att låna utrustning från familj, vänner och bekanta. Detta är även ett bra tips om du bara provar på en hobby och inte säkert vet om du kommer att fortsätta framöver.

Herr Minimalists sporadiska bouldering-intresse är ett bra exempel där han föredrar att hyra istället för att äga ett par klätterskor. Ett annat är de tillfällen då vi spelar Squash där vi väljer att hyra racket och boll istället för att äga dessa.

Köp kvalitet. Om det är givet att sakerna kommer att användas frekvent under en lång tid är det alltid en bra ide att köpa god kvalitet. Kvalitativa saker går dessutom ofta att sälja begagnade till bättre pris.

Vi insåg tidigt att våra vandringsryggsäckar kommer att användas många gånger per år vid tillfällen som fjällvandring, längre utlandsresor, skogsturer med mera. Därför valde vi att köpa god kvalitet så att vi kan lita på att de håller när det gäller. Dessutom har vi insett att vi förblir nöjda med saker längre om de är av god kvalitet.

Inse när en hobby är passé. Om intresset verkligen falnat är det dags att göra sig av med utrustningen trots eventuell nostalgi. Det är onödigt att binda upp pengar och förvaringsutrymme med utrustning du inte längre använder eller tror dig komma använda igen. Säljer du de inaktuella sakerna direkt blir hobbyn billigare över tiden. Dessutom är det bättre att de kommer till användning hos någon annan. 

Fru Minimalist har till exempel slängt alla fotbollsgrejer som användes flitigt under tio års tid, liksom skänkt bort spinningskorna från åren som spinninginstruktör.

Det här var våra tips. Om du tycker att vi glömde något, anser att något kan utvecklas eller inte håller med så kommentera gärna, det är alltid uppskattat! :)

Ett oväntat rensningssug

Nu när vi kommit igång ordentligt med rensningen av onödiga prylar i vårt hem så har det uppstått en oväntad bieffekt. Vi kan när som helst bli otroligt rensningssugna.

Känslan påminner lite om då du blir sugen på något ätbart men inte riktigt vet på vad och plötsligt kommer på dig själv med att rota runt i kylen eller skafferiet. I vårt fall händer det numera rätt ofta att vi står och rotar i någon låda eller kikar i en garderob och funderar på vad som kan säljas, skänkas eller slängas.

Det är som att rensandet har blivit lätt beroendeframkallande. Det är så härligt med den ordning, rymd och känsla av kontroll som uppstår när vi gör oss av med fler och fler onödiga saker. Sinnet känns lite lättare och världen lite enklare för varje sak som försvinner. Befriande och härligt!

Rensandet skulle kunna jämföras med att träna. När du inte tränat på ett tag kan det ta emot ordentligt att komma igång igen. Känslan av och därmed längtan efter att vara i form är bortglömd och motivationen låg. Men när du väl är igång igen är det svårt att förstå att du någonsin valde att leva utan daglig träning. Precis så är det med själva rensandet, när du väl är över tröskeln är det så roligt att du börjar se fram emot det.

Kan du känna igen dig i det vi beskriver eller låter det bara heltokigt? :)

Att kitta upp sig inför nya utmaningar

Inför vår fjällvandring förra veckan gjorde jag ett klassisk misstag, nämligen att i onödan och i sista minuten kitta upp mig inför vårt kommande äventyr. Samma eftermiddag som vi skulle ta tåget norrut tog jag under förmiddagen en spontan tur in till stan för att komplettera och förbättra min utrustning. Detta trots att vi sedan veckor tillbaka förberett alla tänkbara packlistor och tänkt igenom alla typer av konkreta behov.

Trots det stressade jag in till stan och shoppade på mig en minikompass, ett par nya och dyra iläggssulor till vandringskängorna och ett par nya, dyra och slitstarka handskar. Redan på tunnelbanan på väg hem insåg jag att inköpen var rätt onödiga men då fanns det inte tid att återvända och returnera produkterna innan avfärd. De formgjutna, om än något slitna, sulorna jag redan äger sedan många år tillbaka är troligen minst lika bra eller kanske till och med bättre än de nya. De handskar jag redan äger är visserligen slitna men duger gott till denna fjällvandring då vädret är relativt snällt den här tiden på året. Och en vandring på stigarna kring Kungsleden kräver knappast en kompass om man har en bra karta, vilket vi sedan tidigare har.

Det här är ett klassiskt beteende som jag gång på gång sett hos mig själv och många andra. Det vill säga att inför någon typ av utmaning, såväl fysisk och psykisk, konsumera för att känna sig säkrare, tryggare eller mer förberedd.

Det kan vara att köpa en ny skjorta inför ett viktigt kundbesök med jobbet, en ny väska, penna och miniräknare inför terminsstart, en ny klänning och skor inför en stor fest, nya badkläder och solglasögon inför en solresa, ny ryggsäck och annan utrusning inför ett äventyr eller varför inte det kanske vanligaste exemplet, diverse sportutrustning efter nyårslöftet om att äntligen komma igång med träningen.

Vad jag sett hos mig själv är att jag blir både relativt prisokänslig och alltför ”skjutglad” vid liknande tillfällen. Det känns motiverat att köpa det första jag hittar som fyller behovet till det pris som erbjuds av just den butiken utan att först undersöka priser hos alternativa butiker och inköpsställen via till exempel www.prisjakt.se eller liknande. Eftersom det ofta är eller känns brådskande så gör jag ofta inte heller tillräckligt bra research kring alternativa produkter och lösningar.

Min egen analys av beteendet är att jag precis som de flesta andra använder liknande konsumtion som en mental krycka att luta mig mot. Jag inbillar mig att jag efter inköp ökat sannolikheten att lyckas med utmaningen som ligger framför mig trots att jag ofta redan har tillräcklig utrustning och den kunskap jag behöver. Allt bottnar i osäkerhet eller stress och efter inköp känner jag mig lite lugnare och bättre förberedd.

Min erfarenhet är att det ofta går precis lika bra att låta bli konsumtionen vid tillfällen likt dem beskriva ovan. Ofta duger den utrustning och de kläder jag redan har. Om behov verkligen skulle uppstå går det ofta att köpa eller ändå bättre hyra utrustning på plats. Att hyra är speciellt bra om det handlar om prylar som används sällan. Då slipper du frakta, förvara, vårda och på annat sätt spendera tid, pengar och mentalt fokus på dem framöver. Dessutom visar det sig ofta att du inte behöver allt du trodde dig behöva, det vill säga det kan vara en bra idé att vänta med inköp tills behovet verkligen är bekräftat.

Sammanfattningsvis är mitt råd att stoppa dig själv nästa gång du känner för lite impulsshoppning i sista sekunden inför nya utmaningar. Försök se igenom dina egna ursäkter och artificiella argument och inse att det ofta handlar om rädsla eller otrygghet i grund och botten. Ett knep för att komma runt beteendet är att försöka identifiera konkreta behov genom att använda kontrollfrågor och i mesta möjliga mån undvika proaktiv konsumtion.

Nu ska jag åka in till stan och och lämna tillbaka de onödiga och oanvända iläggssulorna! :)

Kryddigt värre i kryddhyllan

Här om veckan tog vi tag i ett litet rensningsprojekt som visade sig vara större än vi själva trodde, nämligen kryddskåpet. Vi har ett skåp ovanför spisfläkten där vi förvarar alla kryddor, skåpets storlek gör att det får plats en hel del kryddor, 52 stycken burkar och förpackningar hade vi där närmare bestämt. Det låter mycket, vilket det också var, och det kändes otroligt ominimalistiskt. Försök själv att rabbla upp 52 olika kryddor? :-)

Nu var inte alla 52 förpackningar olika typer av kryddor, vi hade en del dubbletter som uppstått i samband med att vi flyttade ihop i vintras. Fru Minimalists kryddhylla utökades med Herr Minimalists kryddsamling och skapade tillsammans ett helt kryddskåp. Vi kunde bara konstatera att ja, vi har faktiskt åtta stycken saltförpackningar, de flesta av modell större. Det är kvarnsalt, fint salt (två förpackningar), grovt salt från havet, flingsalt från havet (två förpackningar) och naturligt havssalt och örtsalt. Då har vi inte ens räknat in vår separata saltkvarn som vi fyller på med kvarnsaltet. Som ni förstår kommer vi inte behöva köpa salt under överskådlig framtid.

Omkring tio kryddor är köpta på Ölands Örtagård. Så här i efterhand känns dessa som typiska proaktiva inköp som inte riktigt varit genomtänkta, eller som souvenirköp, som vi ju skrivit om tidigare, oavsett vilken anledningen varit så har vi köpt dem med motiveringen ”kryddor går ju alltid åt” och/eller ”det kan vara spännande att prova något nytt”. 

Vi kan konstatera att vi har en hel del kryddor som inte används regelbundet. Vid rensningen tog vi bort ett par burkar som hade gått ut i datum där vi inte kan se framför när vi skulle använda kryddan. Torkade kryddor som gått ut i datum bör annars gå att använda med enda följd att de fått lite svagare smak.

Det är svårt att säga att du inte ska köpa kryddor om du inte vet att du kommer använda dem vid flera tillfällen, ibland måste man få prova nya smaker och maträtter för att hitta nya favoriter. Dock har vi fått oss en tankeställare och det kommer nog dröja innan vi köper en ny kryddburk som inte innebär påfyllning av en som tagit slut för att den används frekvent.

Hur många kryddor har du i din kryddhylla? Slår du våra 52? :)

Detta inlägg är inte sponsrat av Santa Maria även om bilden kan ge sken av det :-)