Etikettarkiv: ekologisk

Den farliga plasten

Turkisk yoghurt, granola, bröd, smör, ost, kalkon, kaviar, salt, te, grädde. En uppräkning av min frukost idag, minus ägg. Men också en uppräkning av varor som har hela eller delar av förpackningarna gjorda av plast. Även ägg kan du köpa i plastförpackning numera, även om vi inte brukar göra det.

Partiklar från plasten vi använder i vår vardag är ett av de nya hoten mot havets ekosystem. Farliga mikroplaster tas upp av havens djur och förs via fiskar vi äter tillbaka till oss människor. Även fåglarna får i sig plast i tron om att det är mat. Vi vet att flera olika plaster är farliga för oss människor, men inte hur farliga eller vad de gör med oss och vår miljö på lång sikt. Idag återvinns eller deponeras ungefär hälften av den globala plastproduktionen. Resten används fortfarande eller återfinns i vår natur som nedskräpning. Plast är något som aldrig kommer försvinna från jorden då stora delar av den aldrig kan brytas ner.

För vår egen och naturens skull behöver vi minska plastkonsumtionen. Men hur lätt är det när tillverkarna envisas med att plasta in många av våra vardagliga matvaror? Och när plast blivit så vanligt förekommande i så många olika varianter att vi inte längre tänker på att det är just plast?

Plaststol

Det sägs att det tillverkas en sådan här plaststol var 40:e sekund, samt att det finns lika många sådana plaststolar som det finns människor på jorden. Galet!

Sakta men säkert försöker jag och Herr Minimalist byta bort våra plastvaror i hemmet, och vid nyinköp tänka på att köpa varor av alternativa material som är bättre, exempelvis trä, stål, plåt, glas, porslin, papper och tyg. Här är några konkreta exempel på vad vi gör och har gjort för att minska på plasten, stort som smått:

  • Bytt ut alla vattenflaskor i plast mot dito i rostfritt stål från Klean Kanteen.
  • Köper inte vatten på flaska.
  • Införskaffat nappflaskor från Klean Kanteen.
  • Tar med tygkassar till mataffären.
  • Tackar nej till plastpåsar i klädbutiker och dylikt när det är lämpligt.
  • Undviker att köpa kläder som innehåller polyester.
  • Bytt ut majoriteten av köksredskapen i plast mot liknande varianter i trä eller stål.
  • Bytt ut majoriteten av plastmatlådorna mot matlådor i glas.
  • Bytt ut förvaringslådor för matrester mot motsvarande i glas.
  • Undviker engångsmuggar, glas, bestick etc.
  • Använder fåtal rengöringsprodukter vid städning i hemmet.
  • Köper möbler i trä.
  • Ratat skumgummimadrass i spjälsängen till förmån för bovetemadrass från Bovete.
  • Införskaffat PVC-fri skötbädd.
  • Har för avsikt att använda tygblöjor i viss utsträckning till bebis minimalist.
  • Använder fast tvål istället för flytande tvål i plastförpackning.
  • Inte tagit emot leksaker i plast.
  • Köper underhållning digitalt. CD-skivorna är sedan länge utrensade och vi äger inte en enda dvd-film. 

Vad har du gjort för att minska plasten i hemmet eller i din vardag?

Bebisens leksaker ur ekologisk synvinkel

Det finns undersökningar som visar att svenska barn har mer än 500 leksaker i hemmet. Och då räknas inte varje duplo-/legobit för sig. :) När vi besöker syskonbarn och vänner så inser vi att denna siffra, som kan låta otroligt hög, förmodligen stämmer på flertalet barn från 2-3 år och uppåt.

Det här är det fjärde inlägget i en serie där vi berättar om hur vi tänkt kring vår bebis och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Övriga inlägg i serien hittar du här:
Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel
Bebisens sovplats ur ekologisk synvinkel
Bebisens skötbord ur ekologisk synvinkel

Som vi berättade om i inlägget om bebisens sovplats så köpte vi tidigt bebisens första leksak i form av ett mjukisdjur, Doddi från det ekologiska klädmärket Geggamoja. Båda våra föräldrar har försökt övertala oss att ge våra egna gamla mjukisdjur till vår bebis, men än så länge har dessa fått bo kvar i lådor i föräldrahemmen och kommer så göra tills de istället rensas ut.

Apropå leksaker från föräldrahemmen så hade jag en träspis med diverse tillbehör som jag lekte med som barn. Denna har mina systerdöttrar ärvt och jag kan tänka mig att det är lagom att lämna vidare den till bebis minimalist om ett par år. Jag byggde annars otroligt mycket med lego som liten och även om det är plast, till och med gammal plast från 80- och 90-talet, så kommer vi se mellan fingrarna om bebis minimalist finner intresse i legobitarna. Vilket vi hoppas för då kommer både Herr och Fru Minimalist gladeligen sitta bredvid och bygga med minst lika stort intresse och engagemang. :) Under förutsättning att det inte kommer några nya skrämmande och avskräckande rön kring dessa hårda små plastleksaker.

I likhet med att vi fått en en hel del påsar med kläder av våra båda syskon, har vi även fått påsar med leksaker. Allt som varit böjbar plast har enkelt antingen lämnats tillbaka, till välgörenhet eller slängts, beroende på skick mm. Diverse leksaker i tyg har vi dock valt att behålla. Främst har det rört sig om olika skallror och mjuka böcker som vi låtit gå en vända i tvättmaskinen.

Flertalet av de mjuka leksakerna är gjorda i polyester och jag har läst lite olika rön kring detta. Det tycks vara avgörande vad polyestern i det specifika leksaken har behandlats med, snarare än att alla leksaker innehållande polyester eller polyestervadd är dåliga per automatik. Sen kan de ju helt klart anses vara mindre bra jämfört med andra helt ekologiska material.

Två leksaker i trä har också kommit med i dessa ärvda påsar och de får vara kvar tills vidare även om jag är lite skeptisk till färgen de målats med. Kanske är någon av er läsare mer pålästa vad gäller färg på träleksaker med 10-20 år på nacken?

Ett babygym fick vi ärva och tog gladeligen emot som ni ser på bilden till inlägget. Jag hoppas att vår bebis kan tycka det är lämplig underhållning framöver, kanske under matlagning eller samtidigt som mamma tränar yoga på en matta bredvid.

Eftersom bebis minimalist bara är dryga månaden har leksakerna hittills främst kommit till användning när vi haft besök av vänners barn. Det har dock känts bra att kunna plocka fram en liten låda med diverse leksaker. Oavsett om barnet varit ett par månader eller ett par år så har de hittat saker att leka med.

I framtiden tänker jag att vi regelbundet kommer rensa bland leksakerna. Kanske att vi inför varje jul gör en genomgång för att få plats med nya leksaker som tomten kan komma med. :) Alternativt bara rensar bort leksaker som vi vuxna märker att barnet/barnen inte längre leker med, antingen för en period för att sedan byta ut några leksaker, eller helt enkelt lämnar iväg dem permanent till välgörenhet.

Hur tänker du kring barn i olika åldrar och deras leksaker?

Bebisens skötbord ur ekologisk synvinkel

6000 engångsblöjor och ett ton sopor som tar cirka 500 år att bryta ner. Det är vad vår bebis beräknas konsumera om vi använder engångsblöjor under hela hennes blöjperiod. Att engångsblöjor dessutom kan öka risken för urinvägsinfektion, blöjeksem, förstoppning och kan gosa in en rad hormonstörande kemikalier mot bebisens känsliga hud, gör det ändå märkligare att alternativen till engångsblöjor inte är vanligare i svenska hem.

Det här är det tredje inlägget i en serie där vi berättar hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Tidigare inlägg i serien är:
Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel
Bebisens sovplats ur ekologisk synvinkel

Vi har införskaffat ett par tygblöjor i form av Imse Vimses Allt-i-ett-blöjor samt deras One Size-blöjor, se bild nedan. Jag är väldig nyfiken på att börja använda tygblöjorna framöver under dagar som jag och bebis minimalist till största del spenderar hemmavid. Nu första veckorna har vi dock använt engångsblöjor då hon behöver växa till sig lite för att använda tygblöjorna. Jag återkommer längre fram i vår med en rapport över hur vi upplever användandet av tygblöjor.

tygblöjor Imse Vimse

Ekologiska Naty har jag annars hört gott om vad gäller engångsblöjor, men de kan vara lite svåra att få tag på i fysiska butiker. En ekologisk engångsblöja sägs brytas ner på 4 år, jämfört med cirka 500 år för en vanliga engångsblöja.

Våtservetter kommer vi undvika när vi byter blöja hemma, men vi har det i skötväskan. Innan bebis minimalist kom var jag övertygad om att vi enbart skulle använda tvättlappar i tyg som vi köpt liksom klippt till av gamla handdukar som jag fållat i kanterna. Dock har det i praktiken blivit att vi ofta använder torra tvättlappar som vi blöter med ljummet vatten för att få bort det värsta kletet, efter att ha spolat rent under handfatet. Är det bara en kissblöja brukar vi inte tvätta alls om det inte var väldigt länge sedan sist.

Själva skötbordet är ett Ikea Sniglar som vi fått ärva av en vän till Herr Minimalist. Det fungerar fint i vårt rymliga badrum där vi bor nu. Eftersom vi inte vet hur länge vi kommer bo kvar i vår tvåa vill vi inte lägga mycket pengar på en mer avancerad eller dyr skötbordslösning. Vi har valt bort Ikeas plastiga, uppblåsbara skötbädd och har istället en skötbädd från Rätt Start. Jag letade länge efter en skötbädd av bra material och hittade tillslut den här fina skötbädden från Rätt Start. Rätt Starts skötbäddar är Öko-tex certifierade, tillverkade av 100% bomull med polyuretanfyllning, till skillnad från många andra skötbäddar som är fyllda med skumgummi med flamskyddsmedel, överdragna med illaluktande plastöverdrag. Att elefantmönstret på skötbädden är snyggt är en bonus. :)

skötbord och skötbädd

På hyllan under skötbordet har vi samma typ av förvaringslådor som i vår byrå, men istället för kläder förvarar vi blöjor, tvättlappar och andra bebisprodukter där. Framöver kommer även tygblöjorna förvaras där.

Övriga badrumsprodukter som vi införskaffat till vår bebis är Weledas babyolja som kan användas som rengöring, återfuktning eller om det blir irriterat i blöjområdet. Vi har även en tub Inotyol-salva som alla föräldrar i bekantskapskretsen rekommenderade oss att införskaffa. I övrigt har vi bedömt badrumsprodukter som onödigt till en så liten bebis, men vi kanske har fel.

Vi har valt bort blöjhink och lägger än så länge blöjorna i vanliga soporna, ibland först i en egen påse om de luktar väldigt mycket. Vi får se om det fungerar i längden eller om det kommer lukta alldeles för mycket bajs, kiss och blöja i badrum och kök, haha. :)

Nu får det vara nog med kiss- och bajsprat. :) Vad är ditt bästa tips för blöjor och andra bebisprodukter relaterade till skötsel och rengöring?

Enkelhet och hållbarhet på agendan

Allt fler är i behov av förenklingar i sina liv. Grogrunden för minimalism, downshifting eller enkelhet har kanske aldrig varit starkare. Vad innebär denna trend för företag och organisationer? Hur ser affärsmodellerna och tjänsterna ut som underlättar våra val? Och hur kan utvecklingen leda oss mot en hållbar framtid?

Detta och mycket mer kommer det pratas kring under tidningen Caminos stora hållbarhetsdag – Framtiden är enkel, måndag den 9 mars på Clarion Hotel på söder i Stockholm.

Det kommer flera intressanta personligheter till dagen, inte minst den amerikanska minimalistgurun Joshua Becker som förutom att skriva böcker driver den populära bloggen Becoming Minimalist. Även komikern Karin Adelsköld och psykologen och författaren Jenny Jägerfeldt deltar i varsitt pass, samt flertalet andra intressanta personer.

Två av passen som jag mest ser fram emot att lyssna på under dagen är:

  • Minimalism: The Life-Giving Pursuit of Less. Även om minimalism handlar mycket om att minska antalet prylar så handlar det också mycket om vad man lägger sin tid på. Med Joshua Becker.
  • Enkelhetens psykologi: Mår människan bättre av färre val och hur gör vi det enklare för människor att leva hållbart? Med Jenny Jägerfeldt, Niklas Laninge och Caroline Petersson.

Programmet i sin helhet för dagen hittar du här där du också kan anmäla dig. Sista anmälningsdag är 23 februari 2015.

Jag och Herr Minimalist kommer till dagen, kommer du?! :)

Bebisens sovplats ur ekologisk synvinkel

Det här är det andra inlägget i en serie där vi berättar om hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi började med bebisens kläder, för att i detta inlägg berätta om bebisens sovplats. I nästa inlägg berättar vi om skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter om leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och jag vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Eftersom vi bor i en tvåa kommer bebisen sova i vårt sovrum så länge vi bor kvar. Spjälsängen är en begagnad från Ikea som vi fått ärva från Herr Minimalist bror. Dock tog vi genast bort den skumgummimadrass vi fick med sängen då skumgummi-produkter ofta är preparerade med flamskyddsmedel. Trycker du på skumgummi far små partiklar ut som inte är nedbrytbara i naturen. Vi valde att ersatta skumgummimadrassen med en mer naturlig madrass som är fylld med boveteskal från märket Bovete. Boveteskal är ett naturmaterial som transporterar bort fukt och ger ett behagligt sovklimat med jämn temperatur.

Madrass Bovete

Det finns madrasser som kan klassas som ändå mer ekologiska, exempelvis hos Grön Interiör. Vi tyckte dock att bovetemadrassen kändes mer prisvärd, särskilt eftersom vi inte vet hur mycket eller länge barnet kommer sova i sin spjälsäng. Att Bovete är ett familjeägt svenskt företag hamnade också på plussidan. För den som undrar om bovetemadrassens ”korvar” känns konstiga så kan vi meddela att de trycks ihop i madrassöverdraget som du lägger madrassen i och jag upplever inte att de känns.

Spjälsäng bovetemadrass

Ovanpå bovetemadrassen som du ser på bilden ovan, har vi lagt ett vanligt madrasskydd som skydd, vilket även skapar ett mjukt lager, det hade vi gjort oavsett madrassval. När det blir aktuellt kommer vi även använda ett öko-tex-certifierat madrasskydd fritt från PVC från märket Rätt Start, såväl i spjälsängen som i vår egen säng. Ikea säljer också madrasskydd men dels innehåller de syntetiskt gummi och dessutom har de en varningstext som säger: ”Skall ej placeras under bebisens huvud då materialet inte andas”. Därav valdes det bort, det kändes helt enkelt inte riktigt bra.

Till att börja med kommer vi försöka få bebisen att sova i ett babynest som antingen kan ligga i spjälsängen eller mellan våra kuddar i dubbelsängen. Vi har fått ett hemmasytt babynest av en vän vars barn bara ville sova hud mot hud, så det är oanvänt. Vi får se om vår bebis trivs bättre i det. Som täcke har vi en filt från det ekologiska klädmärket Geggamoja till att börja med. Såväl filten som snuttefilten som syns på bilderna kommer från Geggamoja och vi har haft dem liggandes i vår säng vid ett par tillfällen för att ta åt sig av våra dofter.

babynest med Doddi

Sängkläder till spjälsängen har vi tre uppsättningar av med underlakan, påslakan och örngott. Två av dessa är ärvda och tvättade många gånger. En uppsättning fick vi ny i julklapp och den är tillverkad av ekologisk bomull. Även kudde och täcke finns som vi ärvt, men det blir aktuellt först senare om vi förstått det rätt.

Sedan tidigare har vi aldrig elektronik som mobiler, läsplattor etc i sovrummet, mer än korta stunder som när Herr Minimalist läser på sin Kindle. Istället ligger de på laddning ute i vardagsrummet om natten alternativt i våra återsamlingsplatser i bokhyllan. Det känns bra ur framför allt strålningssynvinkel att hålla dessa prylar utanför sovrummet, men även eftersom elektronik drar till sig damm.

Det första inköpet vi gjorde till vår bebis var barnvagnen, det andra var ett mjukisdjur som jag suktat efter länge, nämligen en Doddi från Geggamoja. Doddi har sedan dess tålmodigt väntat på sin nya vän som vi hoppas kommer inom kort. Detta är bebisens enda gosedjur förutom några mjuka skallror som jag snarare räknar som leksaker, mer om dessa i kommande blogginlägg.

Har du några ekorelaterade tips för sovrummet och bebisens sovplats?

Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel

Det här är ett första inlägg i en serie där vi tänkte berätta hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi börjar med bebisens kläder, för att sedan gå in på bebisens sovplats, skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och vi vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Majoriteten av bebiskläder har vi haft förmånen att ärva. Främst från mina systerdöttrar men också från Herr Minimalist brorsbarn och vänner. När vi fått kläder har det ofta varit en hel påse kläder som vi sedan gått igenom och givit tillbaka alternativt skänkt kläderna vi inte velat ha till Stadsmissionen. Kläder med stora plasttryck har exempelvis valts bort oavsett hur fina, nya och söta de varit.

Vi har tvättat alla plagg i oparfymerat, allergitestat och miljömärkt tvättmedel och använder aldrig sköljmedel. Naturliga tvättmedel som tvättnötter är dock inget vi testat utan vår nivå är att göra bra val vad gäller tvättmedel och använda galltvål på vissa fläckar.

Vi har inte brytt oss om huruvida materialet i kläderna vi ärvt är ekologiskt eller inte utan sett de många fördelarna med att kläderna är begagnade och redan tvättade flera gånger. Vuxnas kläder kan ofta innehålla polyester vilket är en plast som inte är nedbrytbar i naturen, och i min mening inte heller skön mot kroppen. I bebiskläder har jag dock inte sett detta eller andra konstgjorda material i samma utsträckning, utan det flesta bodys och byxor tycks vara tillverkat av bomull, ekologisk eller vanlig. När vi framöver själva köper kläder till bebisen kommer såväl materialval som kvalitet vara i fokus. Förmodligen kommer vi köpa en hel del begagnade kläder av bra märken, som exempelvis Geggamoja, där vi gillar såväl materialval som stilrenheten och att det är ett svenskt företag.

Det som förvånat oss mest är mängden kläder alla tycks ha till sina bebisar. Bilden till inlägget visar i princip samtliga bebisplagg vi fått hittills. Visserligen har vi fått kläder i storlek 50, 56 och 62 samt behöver lite mer värmande klädesplagg än en familj som får en sommarbebis, men vi har lämnat iväg stora mängder till välgörenhet och känner ändå att vi har en gedigen och bra basgarderob till bebisens första månader. Vi försöker ha en stor del neutrala färger på kläderna, även om vi såklart påverkats av vilka plagg vi fått möjlighet att ärva.

Än så länge ryms bebisens kläder i storlek 50 och 56 i en byrålåda, och storlek 62 i en påse i min garderob. Vi tror att vi framöver kommer förvara majoriteten av bodys och pyjamas vid skötbordet i badrummet eftersom det förmodligen är där de oftast åker på och av.

Vad har du för tips och råd att ge vad gäller bebiskläder?

Snål, sparsam eller slösaktig?

Januari månad brukar ses som årets tuffaste månad rent ekonomiskt. Det fick mig att börja tänka kring snålhet, slösaktighet och sparsamhet. Vad kännetecknar egentligen det ena eller andra? Många människor har nog alla sidor fast vid olika tillfällen, situationer och livsfaser. Och det som är sparsamhet för mig kanske ses som snålhet eller slösaktighet för dig. Vissa njuter mycket mer av en spabehandling än det kostar, medan andra ligger på britsen och tänker mer på vad pengarna skulle kunnat sparats till istället för att njuta av stunden.

Det finns saker vi försöker spara in på men det finns också en hel del saker vi medvetet valt att inte snåla in på rent ekonomiskt, och några av dessa tänkte vi ta upp nedan:

Badrumsprodukter. Fru Minimalist använder ekologiska produkter i badrummet som kostar mer än de som finns i matvarubutikens utbud, å andra sidan används inte så många olika produkter och sminkväskan är bland de minsta som skådats. Inte heller när det gäller toalettpapper köper vi den billigaste varianten som är tunt, hårt och river rejält i rumpan :) men håller givetvis utkik efter bra erbjudanden på mjukare och skönare varianter.

Bra råvaror. Vi föredrar att köpa ekologiskt i stor utsträckning, framför allt mejeriprodukter, ägg, frukt och grönsaker. Givetvis tar vi även med oss tygkassar till matbutiken. Vi försöker fylla på lagret av dyrare matvaror när det är extrapris i matbutiken, samtidigt som det gäller att inte bygga ett för stort lager så du inte har koll på vad som ligger längst in i frysen. En vän berättade nyligen om sin svärmor som skulle laga sås på egenplockade kantareller där vännen råkade se förpackningens datummärkning – hösten år 2000 (!).

Frisyren. Herr Minimalist klipper sig hos frisören ungefär en gång per månad. Han får en helt annan känsla i hela kroppen som nyklippt och välfriserad som gör att det är väl värt tiden och pengarna. Fru Minimalist håller sig dock till ungefär en gång i kvartalet, men å andra sidan kostar det något mer per klippning.

Resor. Ni som följt bloggen ett tag vet att vi älskar resor och upplevelser. På de ganska exakta 3 år vi varit tillsammans har vi hunnit med att besöka 12 länder, varav fyra längre resor som varat mellan 2 och 7 veckor vardera. Visst kostar det att resa, men i gengäld har vi fått uppleva otroligt mycket tillsammans, lärt känna varandra på djupet och njutit av resan såväl innan, som under och efter den ägde rum.

Kläder. Herr Minimalist har en bekant som passar på att köpa upp ett lager om fyra par jeans när man får två för 250 kronor på Ica Maxi eller liknande butik. Vi köper hellre ett par jeans för tusen kronor och har dem tills de slits ut eller vi av andra anledningar inte kan ha dem längre. Även materialval i kläderna är viktigt för oss för att kläderna ska hålla färg och form länge, ofta kostar de såklart då lite mer, men hellre få kvalitativa plagg än en stor och välfylld garderob där hälften används sporadiskt.

Tekniska prylar. Vi vill ha riktigt vassa tekniska prylar som håller länge, samt har smidiga och användarvänliga funktioner. Fru Minimalists föräldrar har 4-5 mobiltelefoner, lika många datorer och 3 surfplattor på två personer. De vill ständigt uppgradera sig, göra bra klipp vid erbjudanden och köpa en nyare version när någon börjar bli trög. Vi har istället satsat på en varsin iPhone, en riktigt bra gemensam dator och en iPad. Herr Minimalist iPhone har hållit i drygt tre år och fungerar fortfarande bra även om uppgraderingarna av iOS gör den allt långsammare. Vi säljer dessutom tekniska prylar när vi skaffat en ersättare och de fortfarande har ett bra andrahandsvärde, oavsett om det rör sig om en mobiltelefon eller Kindle.

Generellt sett är vi beredda att betala mer för saker som normalt sett har en lång livslängd. Exempelvis en bra dator, cykel, kameror och kläder, men även upplevelser som ger oss tid tillsammans, för oss närmre varandra och skapar gemensamma minnen för livet.

Vad har du som du väljer att inte snåla in på i livet och varför?