Etikettarkiv: miljövänlig

Den farliga plasten

Turkisk yoghurt, granola, bröd, smör, ost, kalkon, kaviar, salt, te, grädde. En uppräkning av min frukost idag, minus ägg. Men också en uppräkning av varor som har hela eller delar av förpackningarna gjorda av plast. Även ägg kan du köpa i plastförpackning numera, även om vi inte brukar göra det.

Partiklar från plasten vi använder i vår vardag är ett av de nya hoten mot havets ekosystem. Farliga mikroplaster tas upp av havens djur och förs via fiskar vi äter tillbaka till oss människor. Även fåglarna får i sig plast i tron om att det är mat. Vi vet att flera olika plaster är farliga för oss människor, men inte hur farliga eller vad de gör med oss och vår miljö på lång sikt. Idag återvinns eller deponeras ungefär hälften av den globala plastproduktionen. Resten används fortfarande eller återfinns i vår natur som nedskräpning. Plast är något som aldrig kommer försvinna från jorden då stora delar av den aldrig kan brytas ner.

För vår egen och naturens skull behöver vi minska plastkonsumtionen. Men hur lätt är det när tillverkarna envisas med att plasta in många av våra vardagliga matvaror? Och när plast blivit så vanligt förekommande i så många olika varianter att vi inte längre tänker på att det är just plast?

Plaststol

Det sägs att det tillverkas en sådan här plaststol var 40:e sekund, samt att det finns lika många sådana plaststolar som det finns människor på jorden. Galet!

Sakta men säkert försöker jag och Herr Minimalist byta bort våra plastvaror i hemmet, och vid nyinköp tänka på att köpa varor av alternativa material som är bättre, exempelvis trä, stål, plåt, glas, porslin, papper och tyg. Här är några konkreta exempel på vad vi gör och har gjort för att minska på plasten, stort som smått:

  • Bytt ut alla vattenflaskor i plast mot dito i rostfritt stål från Klean Kanteen.
  • Köper inte vatten på flaska.
  • Införskaffat nappflaskor från Klean Kanteen.
  • Tar med tygkassar till mataffären.
  • Tackar nej till plastpåsar i klädbutiker och dylikt när det är lämpligt.
  • Undviker att köpa kläder som innehåller polyester.
  • Bytt ut majoriteten av köksredskapen i plast mot liknande varianter i trä eller stål.
  • Bytt ut majoriteten av plastmatlådorna mot matlådor i glas.
  • Bytt ut förvaringslådor för matrester mot motsvarande i glas.
  • Undviker engångsmuggar, glas, bestick etc.
  • Använder fåtal rengöringsprodukter vid städning i hemmet.
  • Köper möbler i trä.
  • Ratat skumgummimadrass i spjälsängen till förmån för bovetemadrass från Bovete.
  • Införskaffat PVC-fri skötbädd.
  • Har för avsikt att använda tygblöjor i viss utsträckning till bebis minimalist.
  • Använder fast tvål istället för flytande tvål i plastförpackning.
  • Inte tagit emot leksaker i plast.
  • Köper underhållning digitalt. CD-skivorna är sedan länge utrensade och vi äger inte en enda dvd-film. 

Vad har du gjort för att minska plasten i hemmet eller i din vardag?

Bebisens sovplats ur ekologisk synvinkel

Det här är det andra inlägget i en serie där vi berättar om hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi började med bebisens kläder, för att i detta inlägg berätta om bebisens sovplats. I nästa inlägg berättar vi om skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter om leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och jag vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Eftersom vi bor i en tvåa kommer bebisen sova i vårt sovrum så länge vi bor kvar. Spjälsängen är en begagnad från Ikea som vi fått ärva från Herr Minimalist bror. Dock tog vi genast bort den skumgummimadrass vi fick med sängen då skumgummi-produkter ofta är preparerade med flamskyddsmedel. Trycker du på skumgummi far små partiklar ut som inte är nedbrytbara i naturen. Vi valde att ersatta skumgummimadrassen med en mer naturlig madrass som är fylld med boveteskal från märket Bovete. Boveteskal är ett naturmaterial som transporterar bort fukt och ger ett behagligt sovklimat med jämn temperatur.

Madrass Bovete

Det finns madrasser som kan klassas som ändå mer ekologiska, exempelvis hos Grön Interiör. Vi tyckte dock att bovetemadrassen kändes mer prisvärd, särskilt eftersom vi inte vet hur mycket eller länge barnet kommer sova i sin spjälsäng. Att Bovete är ett familjeägt svenskt företag hamnade också på plussidan. För den som undrar om bovetemadrassens ”korvar” känns konstiga så kan vi meddela att de trycks ihop i madrassöverdraget som du lägger madrassen i och jag upplever inte att de känns.

Spjälsäng bovetemadrass

Ovanpå bovetemadrassen som du ser på bilden ovan, har vi lagt ett vanligt madrasskydd som skydd, vilket även skapar ett mjukt lager, det hade vi gjort oavsett madrassval. När det blir aktuellt kommer vi även använda ett öko-tex-certifierat madrasskydd fritt från PVC från märket Rätt Start, såväl i spjälsängen som i vår egen säng. Ikea säljer också madrasskydd men dels innehåller de syntetiskt gummi och dessutom har de en varningstext som säger: ”Skall ej placeras under bebisens huvud då materialet inte andas”. Därav valdes det bort, det kändes helt enkelt inte riktigt bra.

Till att börja med kommer vi försöka få bebisen att sova i ett babynest som antingen kan ligga i spjälsängen eller mellan våra kuddar i dubbelsängen. Vi har fått ett hemmasytt babynest av en vän vars barn bara ville sova hud mot hud, så det är oanvänt. Vi får se om vår bebis trivs bättre i det. Som täcke har vi en filt från det ekologiska klädmärket Geggamoja till att börja med. Såväl filten som snuttefilten som syns på bilderna kommer från Geggamoja och vi har haft dem liggandes i vår säng vid ett par tillfällen för att ta åt sig av våra dofter.

babynest med Doddi

Sängkläder till spjälsängen har vi tre uppsättningar av med underlakan, påslakan och örngott. Två av dessa är ärvda och tvättade många gånger. En uppsättning fick vi ny i julklapp och den är tillverkad av ekologisk bomull. Även kudde och täcke finns som vi ärvt, men det blir aktuellt först senare om vi förstått det rätt.

Sedan tidigare har vi aldrig elektronik som mobiler, läsplattor etc i sovrummet, mer än korta stunder som när Herr Minimalist läser på sin Kindle. Istället ligger de på laddning ute i vardagsrummet om natten alternativt i våra återsamlingsplatser i bokhyllan. Det känns bra ur framför allt strålningssynvinkel att hålla dessa prylar utanför sovrummet, men även eftersom elektronik drar till sig damm.

Det första inköpet vi gjorde till vår bebis var barnvagnen, det andra var ett mjukisdjur som jag suktat efter länge, nämligen en Doddi från Geggamoja. Doddi har sedan dess tålmodigt väntat på sin nya vän som vi hoppas kommer inom kort. Detta är bebisens enda gosedjur förutom några mjuka skallror som jag snarare räknar som leksaker, mer om dessa i kommande blogginlägg.

Har du några ekorelaterade tips för sovrummet och bebisens sovplats?

En oväntat skrämmande mening

I veckan fick jag höra meningen; ”jag har köpt en sak till dig”. Dessa välmenande ord som många blir förväntansfulla och nyfikna av, möts ofta med tveksam skepticism från en minimalist, på grund av rädslan för vilken potentiellt onödig pryl som kan tänkas gömma sig bakom orden. Redan innan gåvan är överlämnad eller paketet öppnat börjar tankarna snurra kring om det är något som jag faktiskt kan tänkas behöva och om inte vad jag i så fall ska göra med prylen samt hur jag skall hantera den förväntansfulla givaren?

Denna gång var det en släkting som ville ge en tidig julklapp trots att vi nyligen kommit överens i släkten om att inte köpa julklappar till varandra detta år. I paketet gömde sig en keramisk stekpanna modell mindre, vilket som tur var inte var en så dum present till oss trots allt.

Att jag fick denna stekpanna gjorde nämligen att vi äntligen fick den knuff vi behövde för att göra oss av med vår sista giftiga teflon-stekpanna. När jag fyllde 30 år i våras fick vi en gjutjärnsstekpanna och då åkte vår stora teflon-stekpanna ut men fram till nu har vi behållt vår lilla teflon-stekpannan för de gånger man exempelvis bara lagar mat till en person. När vi nu istället fick en keramisk liten stekpanna hade vi inte längre någon anledning att hålla fast vid teflon-stekpannan utan det blev en rensning enligt principen en stekpanna in – en stekpanna ut.

Har du en keramisk stekpanna, vad tycker du om denna och är de så miljövänliga som reklamen vill ge sken av?

Minimalisterna lyser upp tillvaron

Minimalism i all ära men det finns en sak som vi valt att ha mycket av och ”slösa” med under den här årstiden när dagarna känns kortare och kortare och mörkret tar över allt mer. Den ”saken” är levande ljus.

Vid varje middag vi äter tillsammans tänder vi levande ljus. Vi tycker detta ökar livskvaliteten och tillför väldigt mycket för myskänslan i hemmet. Vi gillar att släcka ner i köket och låta middagen lysas upp av endast levande ljus. Då använder vi med fördel höga kronljus som ger betydligt bättre ljussken jämfört med värmeljus.

Efter måltiden tar vi in ljusen i vardagsrummet där vi låter dem brinna tills det är dags att sova. Tidigare använde vi mest värmeljus men nu har vi allt mer gått över till kronljus och blockljus, vilket även känns bättre ur miljösynpunkt då vi aldrig var riktigt duktiga på att ta bort vekeshållaren som ofta fastnar i botten på värmeljuset. För du vet väl om att du måste separera värmeljusets två beståndsdelar när du lämnar dem som metallförpackning på en återvinningsstation?

Ur miljösynvinkel finns det en hel del att tänka på när det kommer till ljus. Förutom sorteringen av värmeljusets olika komponenter så är materialvalet viktigt. I dagligt tal brukar många kalla alla ljus som brinner med en låga för stearinljus, trots att majoriteten i själva verket är tillverkade av den betydligt billigare och sämre oljeprodukten paraffin som orsakar både växthuseffekt och andra klimatproblem.

Tyvärr är paraffinljus trots miljöbelastningen vanligast i våra ljusstakar i Sverige. Tänk på att läsa på förpackningen vad ljusen innehåller, i likhet med att läsa innehållsförteckningen på vissa matvaror. Stearin är till skillnad från paraffin en förnybar råvara som har minimal belastning på miljön. Svanenmärkta stearinljus är alltid tillverkade av stearin, även ljus tillverkade av bivax eller soja är bra ur miljöhänseende.

Snart är det dags för traditionen att tända kalenderljus inför advent och räkna ner dagarna inför jul. Kanske tänder vi i år ytterligare ett kalenderljus parallellt och räknar ner dagarna till bebisen beräknas komma. :)

Använder du mycket ljus under vår mörkare del av året och tänker du på dess innehåll?

Minimalism i städskåpet

För ett par veckor sedan fick vi en fråga från en läsare som undrade: ”Minimalism i städskrubben, vad behövs? Jag har alldeles för många olika rengöringsmedel och går tyvärr på reklamen allt för ofta, bra tips mottages tacksamt.”

I vårt städskåp hade vi tidigare klassiska städattiraljer som WC-anka, allrengöring, fönsterputs liksom mer grovverkande medel för kalkrengöring och rengöring av toalettstolen. Majoriteten med väldigt omiljövänligt innehåll. Nu har vi i princip gått över till att lösa alla ”städproblem” med Grumme såpa. Minimalistiskt och miljövänligt. :)

Vi har en liten blomspruta som vi fyller med några droppar Grumme såpa och vatten. Denna använder vi sedan till allt från att damma fönsterbrädor, matbord och andra fria ytor, till att göra rent spis, handfat och toalettstol. Vi torkar av med lite olika trasor beroende på vad och var det är vi städar. När vi våttorkar golven, vilket händer allt för sällan, har vi även då i några droppar Grumme såpa i tvättvattnet. 

Till kranarna, duschväggen och kaklet i badrummet använder vi än så länge ett avkalkande medel avsett för badrum från en välkänd leverantör. När den flaskan är slut ska vi testa att använda Grumme såpa även till dessa ytor. De ska bli intressant att se hur väl det fungerar.

I städskåpet förvarar vi även en påse med några av de örngott och handdukar vi rensat ut de senaste åren. Dessa klipper vi till lagom stora bitar och använder för avtorkning där en vanlig disktrasa eller dammtrasa skulle bli väldigt smutsig, exempelvis vid rengöring av balkongräcket och möblerna på balkongen, eller när vi putsar fönstren.

Utöver det vi nämnt ovan förvaras även följande i städskåpet: en dammsugare, dammtrasor, en golvmopp och en balja som används till allt från att blöta golvmoppen, till handtvätt av kläder samt fotbad. Vi har även behållare kaustiksoda utifall våra avlopp skulle börja klägga igen.

Vårt städskåp känns helt klart minimalistiskt. Dock börjar vi märka att toalettstolen nog skulle behöva något starkare rengöringsmedel än Grumme såpa då och då. Vi har även funderat på att göra egna rengöringsmedel som vi läst om där ättika, vinäger och bikarbonat tycks vara vanliga ingredienser att blanda med vatten och/eller såpa.

Har du något miljövänligt och minimalistiskt städtips? Kanske har du provat något husmorstips och gjort eget rengöringsmedel?

Eko i badrummet

Sedan jag läste boken Badskumt har jag blivit allt mer uppmärksam på kemikalier, och steg för steg arbetat med att byta ut och rensa bland badrumsprodukterna. Dels för att bespara miljön och dels för att inte utsätta min kropp för konstigheter.

Att hitta bra produkter för hår och hud är dock inte det lättaste. De produkter en vän rekommenderar eller som vinner veckotidningens bäst-i-test, passar kanske inte alls din hudtyp eller ditt hår. Detta gjorde att det hos mig fanns ett visst motstånd till att byta min fungerande och prisvärda hudvårdsserie mot en ekologisk och mer miljövänlig sådan.

Det första jag vågade mig på att byta ut var min mascara. Jag och min tidigare mascara hade inte haft någon långvarig relation utan jag har varit den relativt otrogen genom åren. Steget var därför inte särskilt långt till att våga prova något nytt och det fick bli en mascara från Une som jag känner mig nöjd med. Det är inte den bästa mascara jag testat men den fyller sin funktion och det räcker gott för mig. Den klarar tyvärr inte en promenad i regn utan paraply eller en tårfylld film, men det kan jag leva med.

För en dryg månad sedan tog jag även steget att byta ut alla mina hudvårdsprodukter för ansiktet genom att köpa ett kit från Maria Åkerberg, och jag måste säga att jag är otroligt nöjd. Jag var beredd på en liknande upplevelse som när jag provade balsammetoden, det vill säga att det skulle kännas lite sämre under de första veckorna, men huden behövde ingen invänjningsperiod. Detta kan naturligtvis variera från person till person och det kan vara bra att förbereda sig på att huden behöver ett par veckor på sig att vänja sig vid mer naturliga produkter med helt annat innehåll än den är van vid.

De senaste åren har pråliga tuber från Victoria’s Secret och färgglada burkar från The Body Shop varit min huds bästa vän. Eller det är i alla fall vad jag har trott tills jag blev mer påläst och fick en annan bild av vad som egentligen är bra. Numera använder jag vanligt kokosolja från Kung Markatta som hudkräm och tycker det fungerar jättebra. Jag låter den torka in ordentligt innan jag sätter på mig kläder eller sätter mig i soffan. Under mer stressiga morgnar när huden känns torr använder jag en body lotion från Maria Åkerberg istället.

Istället för duschkräm använder jag Weledas Birch Body Scrub och upplever min hud som mindre torr mot när jag använde duschtvål eller schampo för att tvätta kroppen.

En annan produkt jag bytt ut under våren är mitt läppglans som numera ersatts med ett från Naked Lips. Jag har även köpt några av deras vanliga läppbalsam och gillar den med smak av kokos allra bäst.

Tidigare använde jag mina hudkrämer även som handkräm, men sedan jag började smörja in kroppen mer med kokosolja har jag känt ett behov av en handkräm som torkar in snabbt. En vän rekommenderade Weledas Skin Food som även sägs vara en favorit hos Julia Roberts. Den används även av Victoria Beckham, Adele, Demi Moore och Rhianna, och nu kan alltså även Fru Minimalist läggas till på listan över nöjda användare. :-)

Har du någon favorit bland ekologiska hudvårdsprodukter som du vill tipsa om?