Etikettarkiv: tid

Det rätta tillfället är nu

Den första januari har många sedan månader tillbaka ambitionen att påbörja sitt nya liv med träning och kanske till och med en vit månad efter jul- och nyårshelgens generösa mat- och alkoholkonsumtion. Under våren blir många plötsligt varse om att sommaren är runt hörnet och ambitionen vad det gäller kroppsformen inför årets strandhäng faktiskt får skjutas på till nästa år om man ska vara realistisk. Och mot slutet av sommarsemestern lovar många sig dyrt och heligt att nästa år då ska de minsann prioritera egentid och återhämtning över ett ständigt flängande och stressande mellan släkt, vänner och bekantas sommarstugor och diverse andra måsten.

Andra förändringar, som att på allvar börja rensa bland prylarna hemma, göra den där drömresan ni pratat om eller ta tag i renoveringen av källaren, skjuter vi gärna framför oss ändå längre. Bara barnen blivit lite äldre, bara ryggen gör mindre ont, sen när jag har ett mindre krävande jobb, så snart barnen flyttat ut eller då vi har mer tid och pengar.

Jag tror att den största skillnaden mellan personer som får saker att ske, eller lyckas med en positiv förändring jämfört med personer som fastnar eller stagnerar, är att den första kategorin är väldigt medveten om sina prioriteringar, mål och drömmar samt inte väntar på rätt tidpunkt att börja. De har för länge sedan insett att det perfekta tillfället aldrig dyker upp och att den bästa tidpunkten att börja är nu.

Istället för att hitta ursäkter tar de tag i saker även när de är trötta, distraherade av det komplicerade livspusslet eller absorberade av det krävande ekorrhjulet. De har viljan och modet att när som helst påbörja en förändring som tar dem i rätt riktning mot det liv de vill leva och som gör dem lyckliga på såväl kort som lång sikt. Oavsett om det gäller små eller riktigt stora förändringar.

Vilken förändring kan du göra redan idag som tar dig ett steg närmare dina mål och prioriteringar?

Dina hemliga superkrafter

Allt oftare blir jag så otroligt glad över att vi upptäckt fördelarna med att leva minimalistiskt. Det är nästan som att ha upptäckt en tidigare okänd superhjältekraft som ger oss snudd på orättvisa fördelar jämfört med många av våra medmänniskor.

Om vi börjar med några av de rent egoistiska fördelarna så påverkas vår ekonomi positivt av vår minskade konsumtion samt det faktum att vi numera enbart köper ytterst noga utvalda prylar av bra kvalitet som håller längre och håller oss tillfredsställda över längre tid. Dessutom har vi inga större problem att ärva eller köpa begagnade kvalitetsprylar så länge de är i gott skick.

Det faktum att vi omedelbart säljer, skänker och slänger, eller helst återvinner, det vi inte längre använder och behöver, gör att vi får tillbaka en del av inköpskostnaden. Förmodligen kommer vi också kunna bo på en mindre yta jämfört många andra i samma livssituation, vilket i sin tur är guld värt för privatekonomin.

Minskat underhåll av onödiga prylar gör också att pengar sparas och med alla minskade utgifter nämnda ovan finns det betydligt mer pengar över till sparande, amorterande och investerande. Vilket i sin tur ger oss möjligheten att bygga en exponentiellt växande ekonomisk trygghet och frihet över tiden.

Om vi ser lite mer globalt så leder minskad konsumtion och längre livslängd på prylarna vi väl köper till en minskad förbrukning av naturresurser. Dessutom gör allt omedelbart säljande och skänkande av onödiga prylar att de dels kommer andra människor till glädje istället för att samla damm och dels minskar andras nykonsumtion. Och mindre slit och släng leder i sin tur till mindre onödig tillverkning samt färre giftiga sophögar och utsläpp världen över.

Utöver de personliga fördelarna med en bättre ekonomi så sparar vi tid. Vi lägger mindre tid på att leta efter och organisera våra prylar då allting nödvändigt numera har en bestämd plats och inte längre gömmer sig bland en massa onödigt bråte. Det i sin tur gör att tiden och ansträngningen för att städa och plocka undan sjunkit dramatiskt.

När sakerna blir färre blir även valen lättare, vilket kanske är mest påtagligt i garderoben. Ett annat område där vi sparar mycket tid och fokus är att vi numera är mer medvetna kring vilka våra riktiga klädbehov är samt om de är tillfredsställda eller inte. Vi spenderar extremt lite tid och fokus på fönstershopping i alla dess olika former eller på att vara missnöjda med det vi har.

All den tid och fokus vi får över kan vi spendera på att umgås med familj och vänner, träna, läsa böcker, skriva blogg samt andra aktiviteter som vi anser vara av högre värde för oss. Och med mer tid minskar eventuell stress i vardagen.

Men den kanske största vinsten är kanske även den mest oväntade. Med förändringarna ovan uppstår ett inre lugn, en ökad närvaro och större tillfredställelse med livet. Det handlar inte bara om att sova bättre om natten tack vare en bättre ekonomi, ett godare samvete kring en minskad miljöpåverkan eller mer tid över till sådant som verkligen betyder något. För någonstans i processen med allt rensande och utvärderande blev vi plötsligt väldigt medvetna om vad som egentligen gör oss lyckliga och hur lite materiella ting vi verkligen behöver för att tillfredsställa våra behov och känna oss trygga. Känslan kan bäst beskrivas likt en tyngd som lyfts från axlarna. Prylarna har förlorat en stor del av den makt och distraktionskraft de tidigare hade över våra liv och vi kan numera andas lite lättare.

De gamla trotjänarna

En trotjänare eller trotjänarinna var, enligt Wikipedia, framför allt förr en hushållsarbetare som stannat länge i samma arbetsgivarfamilj. Ofta räknades trotjänaren eller trotjänarinnan nästan som en familjemedlem, framför allt då de blivit lite äldre och åren gått, och vissa begravdes till och med i arbetsgivarfamiljens familjegrav.

Idag är det inte särskilt vanligt att ett hushåll har en tjänare utan istället används uttrycket ofta för saker som används frekvent under en längre tid och som trots det fortfarande håller och som man uppskattar väldigt mycket.

Några bra exempel på trotjänare från mitt liv är:

  • Min nuvarande cykel. När jag fyllde femton gav mina föräldrar mig möjligheten att antingen få en moped eller en påkostad mountain bike. Eftersom nästan ingen av mina vänner ägde en moped valde jag cykeln och idag mer än 18 år senare använder jag den fortfarande utan några som helst problem. Det enda jag bytt ut än så länge är bromsklossarna vid ett par tillfällen.
  • Mitt nuvarande armbandsur. När jag vid 20 års ålder tog studenten fick jag möjlighet att välja ett armbandsur i present. Jag valde som tur var ett ur med en relativt tidlös design och i materialet titan som inte bara är väldigt lätt och snyggt utan även mycket hållbart, vilket fört med sig att jag använder klockan än idag.
  • Min förra dator. När jag vid 23 års ålder flyttade till studentbostad köpte och byggde jag ihop min egna första stationära dator. Jag valde efter mycket efterforskningar ut dess ingående komponenter och min plånbok grät rejält efteråt. Men mycket tack vare just hög kvalité, och några uppgraderingar på vägen, så fungerade datorn utmärkt under nästan 10 år tills den blev för seg och skrymmande och byttes mot vår nuvarande MacBook Pro.

Enligt mig är trotjänarna vinnare ur både ett ekonomiskt samt miljömässigt perspektiv.  Jag tror att en stark bidragande faktor till att mina trotjänare hållit så pass länge och varit uppskattade, är att de varit av riktigt bra kvalité, haft en någorlunda tidlös design, samt att jag noga vårdat dem på vägen och själv fått välja ut eller utforma dem.

Det här kanske kan låta lite konstigt, speciellt i dagens slit och slängsamhälle, men jag finner en alldeles speciellt glädje över att kunna använda samma prylar år efter år utan att de går sönder, eller att dess funktion kommer till korta. :)

Känner du igen dig i beskrivningen ovan och har du några gamla trotjänare i ditt liv som du vill berätta om?

Risker med fönstershopping

Häromdagen kom jag på mig själv med att göra något numera så ovanligt som att fönstershoppa, det vill säga att gå från skyltfönster till skyltfönster och kika på olika produkter utan att egentligen utgå från något behov.

Denna gång skedde fönstershoppingen via webbläsaren och inte på plats i ett köpcentrum eller på en butiksgata och allt började med att jag la alldeles för mycket tid på Facebook. Där fick jag nämligen syn på en reklamannons, vilket i sin tur ledde till att jag spenderade åtskilliga timmar på att undersöka alternativa produkter, kommunicera med pålästa vänner, jämföra priser med mera. Något som jag för övrigt trodde mig vara mer eller mindre immun mot numera, men med rätt produkt och budskap kan uppenbarligen även en övertygad minimalist halka dit.

Det jag hade fått syn på var nämligen en så kallad 24-timmars-klocka (se bild ovan), en klocka där urtavlan visar dygnets alla 24 timmar i kombination med enbart en visare som rör sig exakt ett varv per dygn. Klockan var inte bara minimalistiskt designad utan såldes även in med budskapet att jag skulle bli mer medveten om nuet, sluta att stressat jaga minuter och generellt bli bättre på att ta vara på dagen. Det lät ju fantastiskt!

Strax innan jag på allvar började fundera på att beställa klockan från Tyskland kom jag som tur var till mina sinnes fulla bruk och insåg att 24-timmars-klockan inte bara var dyr utan att jag även hade en fullt fungerande, snygg och av mig väldigt uppskattad klocka. Därefter lade jag omedelbart ned hela shoppinginitiativet och funderade ett tag över vad som egentligen hänt och vad som är de konkreta nackdelarna med fönstershopping?

  • Du blir missnöjd med det du redan har. Så länge du inte är medveten om att det finns en snyggare, snabbare, större, lättare eller kanske starkare variant av det du redan äger är du oftast nöjd. Men så fort du börjar se dig om efter alternativ blir det du har inte bara mindre intressant utan kanske till och med en källa för missnöje. Det gäller allt från prylar, arbetsgivare och bostad till livspartners.
  • Du uppfinner onödiga behov. Att du inte redan har något betyder ofta att du egentligen inte behöver det, i alla fall i vår rika del av världen. Men när förnuftet trycks undan till förmån för känslor och habegär så brukar vi med lätthet kunna uppfinna nya behov för att rättfärdiga köpet. Behov som när de väl är tillfredsställda tar tid från andra viktigare behov och aktiviteter. Ett bra exempel från vårt liv är vår iPad som egentligen inte tillför någon ytterligare funktionalitet som inte vår MacBook redan har och som resulterar i alldeles för mycket tid i soffan framför skärmen.
  • Du slösar med pengar. Att alltid leta efter nya behov eller uppgradera lösningar för existerande behov blir i längden dyrt och är i praktiken en cykel som upprepar sig i all oändlighet. Det kommer alltid att komma nya versioner och varianter på det du redan har. Det vanligaste exemplet från vårt eget och våra vänners liv är det ständiga ofta onödiga uppgraderadet av elektronik, speciellt mobiltelefoner, vilket till exempel Telenors nya omiljövänliga abbonemang Change tagit fasta på.
  • Du slösar med tid. Bara min lilla utsvävning tog i runda slängar fyra timmar allt som allt och då kom jag trots allt på mig själv relativt snabbt. Jag har vänner som sitter flera timmar per dag och forskar kring existerande och framtida varianter, skriver och läser i diverse produktforum, jämför och suktar dag efter dag på produkter de är intresserade av. Det kanske bästa exemplet är de vänner och bekanta som lägger tid på Hemnet, trots att de redan bor utmärkt. Det gäller till och med nyinflyttade vänner som istället för att glädjas över sin nya bostad grämer sig över att det i efterhand dyker upp nya intressantare objekt samt över att bostäder i deras gamla område säljs dyrare än deras tidigare bostad och så vidare.
  • Du slösar med fokus. Utöver tiden det tar att fönstershoppa så tar fönstershopping även mycket fokus. Fokus som kunde lagts på andra mer givande aktiviteter samt att vara närvarade och nöjd med det liv du har och lever idag. Jag misstänker att fönstershopping ofta är en form av mental flykt från obekväma tankar eller livssituation. I mitt fall spelade säkert det lätt ångestladdade faktum in att jag nu på måndag ska börja arbeta efter en lång skön semester, och att jag därför ville muntra upp mig med lite shopping.

Som så ofta är lösningen på fönstershopping och shoppingmissbruk i allmänhet att bli medveten. Medveten om sina riktiga behov, medveten om den egentliga anledningen till sina beteenden och tankar, samt medveten om konsekvenserna av sitt handlande. I mitt fall hjälpte det även att stanna upp och istället för att trycka på köpknappen fundera en dag eller två. Produkterna finns alltid kvar om behovet skulle bestå men shoppinglusten och de artificiella behoven går ofta över på några dagar, speciellt om du resonerar sakligt med dig själv och analyserar behovet och dina tankar.

Har du något fönstershoppingbeteenden och vad suktar du i så fall efter? Och tycker du kanske som Hemnet i sin reklam att ”jag kan sluta när jag vill” och att det egentligen inte är något problem? :)

En månad utan Facebook

Under semestern kom jag att tänka på och reflektera kring min diet. Inte dieten relaterad till mat, utan till media i allmänhet och sociala medier i synnerhet. Jag finns inte på Instagram eller Twitter men spenderar åtskilliga timmar i veckan på att ögna igenom Facebook och kommunicera via deras Messenger-funktion.

I min vardag är detta inget jag tänker på som ett problem särskilt ofta eller något som stressar mig. Jag ser det som ett trevligt tidsfördriv på till exempel tunnelbanan eller när jag behöver en välförtjänt paus från något annat mer krävande. I perioder blir jag dock irriterad på den mängd tid och fokus som denna ovana tar.

Därför har jag, nu tillbaka från semestern, valt att vara utan Facebook under hela augusti månad. Men eftersom jag har vänner som gärna bjuder in till AW, middagar och liknande tillställningar via Facebook har jag bestämt att jag får logga in en gång varje söndag för att se om det kommit någon notifiering. Om så är fallet tar jag ställning till denna direkt och om inte så loggar jag omedelbart ut igen. Jag får inte passa på att kolla igenom, kommentera eller statusuppdatera vid dessa tillfällen. Jag får använda Facebook Messenger-appen obegränsat då flertalet vänner använder denna istället för SMS. Facebook-appen har jag dock tagit bort från mobilen och iPaden, liksom snabblänken i Google Chrome i MacBooken.

För dig som är intresserad av att ta ett ändå längre Facebook-uppehåll kan jag rekommendera en pågående utmaning som avser 99 dagar utan Facebook där du även kan lägga upp en särskild profilbild med nedräkningsfunktion för att inspirera vänner och hålla dig själv ansvarig. Mer info hittar du här. :)

Hur mycket tid spenderar du på Facebook om dagen eller per vecka och anser du att det är värt det?

Less is more

En vanlig missuppfattning kring minimalism är att det handlar om att skala bort så mycket som möjligt inom samtliga områden i livet. Att målet är att leva omänskligt spartanskt med minsta möjliga antal saker, åtaganden och fokus som möjligt. Att färre, eller till och med inget, alltid är bättre.

En vacker dag riskerar dock personer med den extrema inställningen till minimalism att vakna upp i ett hem utan personlighet som är så tomt att det hämmar vardagliga behov och ett välfungerande socialt liv. De riskerar att alla eliminerade distraktioner och åtaganden resulterat i att de plötsligt står utan en naturlig social krets att spendera sin fritid med och utan personliga och professionella utmaningar både på det fysiska och intellektuella planet.

Som tur var är det inte den formen av minimalism som vi förespråkar och eftersträvar. Vi vill inte skala bort allt, även om man kan tro det då man ser våra sammanställningar över månadens in och ut, utan istället eliminera det som är lågprioriterade och onödigt för att göra plats för det som är högprioriterat och värdefullt. Både på det fysiska och mentala planet.

Några bra exempel från mitt eget liv är hur jag numera är betydligt bättre på att vara närvarande och njuta mer av nuet efter att jag slutat ha ett fullständigt överfullt dagsschema, hur de prydnadssaker jag verkligen gillar numera framhävs då ytor och väggar runtomkring hålls rena samt hur jag numera har mer tid för läsning, träning och bloggande sedan jag i relativt hög utsträckning prioriterat bort TV och Facebook.

Var i ditt hem eller liv skulle du kunna applicera less is more?

Värt att tänka på innan köp

Saker, saker och åter igen saker. Vi har den senaste månaden skrivit om våra rensningar av överflödiga glas, träningsprylarböcker, handväskinnehåll, sällskapsspel, gratisartiklar i badrummet och saker i nostalgilådan. Men varför rensar vi så mycket? Jo, därför att shoppandet och ägandet av mer saker än vi behöver kommer med ett flertal negativa aspekter, till exempel:

1. Bortkastade pengar

Köp av onödiga och överflödiga prylar är mer eller mindre att kasta pengar i sjön. Pengar som du jobbat ihop i utbyte mot din relativt begränsade livstid och som borde konsumeras eller investeras med maximal omsorg.

Dessutom följer ofta ytterligare kostnader av att äga som behovet av större boende för att få plats med allt alternativt extern magasinering i väntan på det slutgiltiga rensningsbeslutet. En hel del prylar kräver dessutom kostsamma reparationer och underhåll, även vid relativt begränsat användande.

2. Bortkastad tid

Det finns undersökningar som visar att ett svenskt hushåll skulle spara 34 timmar per år, på att ha saker bättre organiserat hemma. Färre saker gör det betydligt lättare att hålla ordning och sparar indirekt på din dyrbara tid.

Det är bra att underhålla och reparera befintliga kläder och prylar istället för att köpa nya, men det är också tidskrävande. Fler saker betyder mer tid till att underhålla, rengöra, organisera och jobba, och mindre tid till att använda och uppleva.

Dessutom är själva shoppingprocessen ofta tidskrävande i form av letande i diverse butiker, både offline och online, efter bästa produkt i förhållande till pris.

3. Onödigt utrymme

När saken väl tagit sig in i vårt hem betalar vi indirekt för platsen saken tar. Vilket i många större städer kan handla om stora kostnader. Ibland är det inte bara saken i sig som tar plats, utan även särskilda tillbehör, speciella rengöringsprodukter och accessoarer kopplade till saken.

Om det inte vore för att mina föräldrar hade så otroligt mycket saker, tror jag faktiskt att de hade övervägt att flytta till något mindre boende närmre sina barn och barnbarn. Ekvationen är enkel: ju fler saker desto större yta behövs. Bloggläsaren Fru Granath har i ett tidigare inlägg berättat om hur hennes familj om fyra personer bor trivsamt på 66 kvadratmeter. För att klara av det krävs rensning och begränsning för vad som får komma in i hemmet.

4. Förlorat fokus

Vi är bra på att ha många bollar i luften men våra hjärnor fungerar bäst när vi fokuserar på en sak i taget. När det är stökigt i hemmet eller ligger saker utspridda på skrivbordet är det större risk att distraheras. Hjärnan hoppar fram och tillbaka mellan den uppgift du ska utföra och saker den uppfattar och noterar i periferin vilket skapar onödig inre stress.

5. Miljöpåverkan

En sak börjar inte sitt liv i affären där vi köper den. Miljön och våra begränsade naturresurser har redan tagit en kostnad vid tillverkningen. Ju fler som inte kan tänka sig att dela på saker enligt delningsekonomins filosofi, desto mer behöver tillverkas eftersom befolkningen hela tiden växer och u-länder utvecklas mot i-länder.

Billiga prylar med tveksamt innehåll kan ofta kosta i form av människors hälsa, skövling av regnskog och förbrukning av andra ändliga resurser. Och då har vi inte ens kommit till miljöpåverkan vid transport av varorna från fabrik till butik, eller från butik till konsument.

Detta var fem huvudpunkter. Har vi barn eller djur kan saker även ta energi genom att vi oroar oss över att de ska gå sönder. När vi reser eller flyttar behöver vi packa och ta med oss saken, och när vi väl börjar tröttna på den kan problem uppstå hur vi på bästa sätt kan göra oss av med den.

Är du fortfarande sugen på att köpa massa saker? :)