Etikettarkiv: tid

18 somrar tillsammans

Hur många somrar får vi ihop med våra barn? Rent krasst har vi förmodligen bara omkring 18 somrar att uppleva tillsammans från det att barnen föds. Jag upplever redan att de somrarna går väldigt fort. Var tog våra tre första somrar med Storasyster vägen? Har vi verkligen tagit vara på dem på bästa sätt?

De flesta som har barn kan skriva under på att tiden går snabbare sedan man fick barn. Å ena sidan kan det upplevas som att livet stannar upp, vissa aktiviteter sätts på hold under småbarnsåren, och helt nya tar stor plats. Men dagarna summeras fort till månader som blir till år som plötsligt springer iväg!

Det här är Lillebrors andra sommar i minimalistfamiljen och Storasysters tredje. Tredje!? Var tar åren vägen, vi skulle ju bo utanför stan, i villaområde och ha trädgård redan när hon var liten bebis, nu är hon snart en stor (ok allt är relativt) tjej. :)

Om somrarna går fort nu, hur fort ska de inte gå när barnen är mer självständiga och har egna aktiviteter och agendor att ta hänsyn till? Jag inser att jag vill kunna ta långa sommarlov med barnen för att njuta maximalt tillsammans. Inte jobba hårt in i det sista, ta 4 veckors mer eller mindre intensiv semester och sedan på’et igen. De senaste tre somrarna har någon av oss varit föräldraledig, så vi har haft ganska långa somrar tillsammans. Och jag har jobbat deltid det senaste halvåret. Ändå känner jag att jag måste bli bättre på att ta vara på tiden med barnen, medan de är just barn.

Vad jag önskar göra mer tillsammans med barnen dessa 18 somrar:

  • Tid tillsammans. Jag vill prioritera att vi tar oss tid att vara långlediga tillsammans. Det behöver inte nödvändigtvis ske på sommaren, men för oss vuxna är det enklast att ta sammanhängande långledighet under sommarmånaderna, och dessutom är det oftast trevligare väder för utflykter.
  • Vara utomhus. Vi tycker om att vara utomhus och vill vara det ändå mer. Kanske beror det delvis på att vår lilla 2a på 60 kvm snabbt känns trång när hela familjen är hemma en hel dag. Äta frukost utomhus eller take away-middag i parken, fjällvandra eller gå i skogen, besöka nya lekparker, hänga i släktingars villaträdgårdar eller i vänners sommarstuga.
  • Göra något nytt. Att våga testa nya saker ger allt som oftast mer energi än det tar. Samt ger nya minnen och upplevelser som utvecklar familjen tillsammans. I år blir det en stuga i Orsa Grönklitt för vår del, nästa år kanske barnen är redo för enklare fjällvandring eller en traditionell svensk nöjespark.
  • Vara närvarande. Vara här och nu med barnen. Inte fastna bakom låtsaslivet i skärmen. Det är inte helt enkelt alla gånger, men jag vill och får anledning att öva varje dag. Och det du gör mer av blir du sakta men säkert bättre på. Jag vill njuta av det lilla, se barnen upptäcka livet och allt det vackra som finns omkring oss, för barn är otroligt bra på att se vackra saker i vardagen som vi vuxna tar för givet.
  • Involvera barnen. När barnen blir större och har åsikter om vad de vill att vi ska göra, vill vi kunna säga – Ja det gör vi! Inte känna att tidsbrist, pengabrist eller vårt redan späckade semesterschema stoppar deras initiativ. Vi vill få barnen delaktiga i planeringen i vad vi ska göra tillsammans.

Även om det å ena sidan känns avlägset nu, så vet jag att dagen om 15, 18 eller 20 somrar kommer komma fortare än jag själv önskar. Dagen då barnen har egna sommarplaner och inte längre vill vara med och planera vår gemensamma sommar längre. Dagen då vi använt upp våra gemensamma somrar. Dagen då vi bara har minnena från somrarna med barnen kvar. Minnena av hur vi gjorde det allra bästa och mesta med våra somrar tillsammans.

Vad vill du göra mer av under dina somrar med barnen?

En lugn plats.

Vikten av ostimulerade stunder

Har du någonsin lagt märke till var och när du får flest och bäst idéer, insikter och nya tankar? Min erfarenhet är att överraskande många svarar duschen, joggingspåret, sängen eller under promenaden. Men varför händer det just där och då?

Troligen på grund av att det är vid dessa tillfällen som de flesta varken kan eller vill stimulera sig mentalt. Istället för att som under resten av dagen vända blicken mot valfri skärm för ytterligare produktivitet eller distraktion, så får hjärnan och det undermedvetna vid dessa tillfällen chansen att sortera och bearbeta intryck, göra nya kopplingar, vila samt förmedla insikter och känslor. Något som jag tror är väldigt viktigt.

Men även om dessa stunder är viktiga så blir de allt ovanligare. Du sitter på bussen slutkörd efter en hektisk arbetsdag och tar upp mobiltelefonen. Du har någon timme över när barnen äntligen somnat och hemmet är uppstyrt och väljer att landa i soffan framför TVn. Du ligger i sängen för att somna men leker först lite med surfplattan. Faktum är att inte ens på toaletten får hjärnan vila längre.

Jag misstänker att det här får större konsekvenser än vad de flesta tror. Dels går vi miste om många värdefulla insikter och kreativa idéer både privat och professionellt. Dels tror jag det dränerar oss på mental energi. För precis som kroppen behöver vila efter fysisk ansträngning så behöver hjärnan vila efter intellektuell och emotionell ansträngning. Det skulle inte förvåna mig om bristen på mental återhämtningstid under dygnets vakna timmar är en av flera bidragande faktorer till att så många människor är onödigt stressade och att allt fler bränner ut sig.

Jag misstänker även att när hjärnan ständigt stimuleras utifrån så uppstår något som kan liknas vid ett inre övertryck. Det i sin tur gör att inte alltid behagliga tankar och känslor kommer med dubbel kraft när utrymme väl uppstår. Till exempel när det är dags att sova. Något som leder till att många har svårt att somna och återigen startar upp valfri skärm för ytterligare några minuters flykt från intensiva tankar och känslor tills de är snudd på medvetslösa av trötthet och somnar ändå.

Ett relaterat exempel på detta från mitt eget liv är då jag började meditera för några år sedan. Då blev det löjligt uppenbart hur svårt det var för min del att göra ”ingenting” samt hur chockerande mycket tankar, insikter och känslor som bubblade upp så fort jag slöt ögonen och satt helt utan yttre stimulans i några minuter. Om jag ska vara ärlig så var det ganska jobbigt, men som tur var lugnade det ned sig lite efter ett par veckors praktiserande.

Men jag låter faktiskt bli jobbmail och liknande efter arbetstid och sitter mest med roliga saker som social media, TV-serier, poddar och bloggar kanske du tänker? Ja, men även om fokuset inte kan klassas som krävande eller ansträngande så är det ändå inte samma sak som att vara ostimulerad.

När i vardagen ger du din hjärna utrymme att vila samt komma till tals?

Så enkelt men ändå så svårt

Minimalism kan sammanfattas så här:

Minimalism_samf

Minimalism handlar till stor del om att komma underfund med vilka saker, människor och aktiviteter som är viktiga för dig och vilka som inte är det, samt att våga välja bort de sistnämnda. I teorin låter det otroligt enkelt.

Problemet är att de flesta av oss är så fast i ekorrhjulet att vi inte tar oss tid att uppmärksamma vad vi egentligen vill i livet, jämfört med vad vi tror att vill, borde vilja utifrån samhällets normer och vår omgivning, eller vad som bara råkar bli.

Det är lätt att tappa kontakten med våra inre värderingar, om vi ens någonsin tagit oss tid att lyssna på och fundera kring dem. Ofta har vi fullt upp med att fylla våra liv med mer prylar, fler åtaganden, längre to-do-listor och ytterligare relationer att underhålla. Vi köper fler saker än vi behöver eller har plats för, fyller kalendern tills det inte får plats mer aktiviteter, stressar och flänger runt på helgerna, stirrar i våra mobiltelefoner så fort vi får en kort paus och hänger på sociala medier för att inte missa något. Detta trots att de flesta helst vill spendera mer tid hemma med familjen, prata lugnt kring middagsbordet, läsa i soffan eller kanske träna.

Så hur kan du göra för att komma underfund med dina prioriteringar i livet, vilka saker, människor och aktiviteter som tillför värde och vilka som inte gör det?

Ett förslag är att ställa frågor till dig själv som du besvarar ärligt. Har du en partner eller nära vän kan ni göra det tillsammans och samtidigt lära känna såväl er själva som varandra lite bättre. Nedan finns 10 frågor som kan få dig att inse vad du borde lägga mer tid och fokus på i livet, och vad du kanske borde rensa upp och minska ner för att i längden bli lyckligare:

1. Vilka är dina 3-5 viktigaste pusselbitar i livet som du inte vill vara utan?

2. Vad skulle du vilja göra mer av i livet?

3. Vad skulle du vilja göra mindre av i livet?

4. Vilken typ av aktiviteter ger dig mer energi än de tar?

5. Vilken del av dagen ser du vanligtvis mest fram emot och varför?

6. Hur många timmar per dag känner du dig stressad och vad skapar den stressen?

7. Vilken känsla ger ditt boende dig?

8. Vilken är din favoritplats i hemmet och varför?

9. Om du tittar i din kalender närmsta veckan/månaden, vilka av åtagandena och aktiviteterna ser du fram emot och vilka är energikrävande måsten?

10. Om du får en helt oplanerad ledig dag, hur skulle du då välja att spendera den?

Så till den förmodligen viktigaste frågan, utifrån svaren på frågorna ovan, vad kan du göra redan idag som tar dig i en positiv riktning? Kan du planera in något du vill göra mer av, plocka bort eller avboka något i kalendern som tar mer energi än det ger eller som skapar stress? Spendera mer tid på din favoritplats i hemmet eller skapa en sådan plats? Eller planera in den typen av aktiviteter du skulle göra om du fick en oplanerad dag? :)

Hoppas dessa frågor ger dig en liten tankeställare kring dina prioriteringar och hjälper dig framåt på den minimalistiska resan. Den är ju så enkel men ändå så svår. :) Vill du ha praktiska och handfasta tips samt en steg för steg guide ska du läsa inlägget ”Så börjar du den minimalistiska resan”. Lycka till! :)

Dina 960 månader i livet

Vad vill du lägga din tid i livet på? Skulle du tänka och prioritera annorlunda om du visste exakt hur lång tid du hade kvar att leva? Medellivslängden i Sverige är ca 80 år, det betyder att du bara har 960 månader på dig att njuta av livet från det att du föds.

Det finns forskning som visar att redan när du går ut gymnasiet, har du spenderat över 90% av den tid du totalt i livet tillbringar med dina föräldrar. För vissa gäller detsamma tiden med sina syskon, beroende på relation och hur nära varandra ni bor.

Många tycks trots detta tycka att tv-soffan är väl spenderad tid åtskilliga timmar på dygnet, eller slösurfande på mobilen. Fotbolls-EM är nyligen avslutat och många spenderade mängder med timmar framför mer eller mindre spännande fotbollsmatcher. Senare i sommar börjar OS som även det kommer få stor del av svenska folket att bänka sig framför tv:n.

Varför hamnar du så lätt framför tv:n om kvällarna? Många gör det nog för att spara energi för att orka med nästa arbetsdag. Andra för att de tror sig återskapa energi genom den typen av lugn och avkopplande aktivitet. Vi har också varit där, men de senaste åren har vi insett att tv inte är det bästa sättet att återskapa energi efter en tuff dag. Träning, meditation, yoga, umgänge med nära och kära eller att baka, kan ge minst lika bra avkoppling och fylla på energidepåerna. Men vi är långt ifrån perfekta, vi hamnar också i tv-soffan och framför mobilerna, vi behöver också påminna oss själva.

Kanske kan några av tv-timmarna eller övertiden på jobbet bytas ut mot tid med föräldrar, syskon och övrig familj, om det är svårt att träffas fysiskt så via videosamtal eller telefon. Något som är vanligt att ångra på sin dödsbädd är just att inte mer tid spenderades med familj och vänner, bli inte en av dem som ångrar just detta.

Det kan vara värt att då och då reflektera över hur du vill spendera din livstid. Läser du det här har du betydligt färre än de ursprungliga 960 månaderna kvar. Jag och Herr Minimalist har var och en drygt 500 månader kvar att njuta av livet. Det känns skrämmande lite när man ser det på pränt och vet hur snabbt en månad kan gå! Men samtidigt värt att påminnas om att varje dag är unik och varje dag räknas.

Hur många månader har du kvar och hur vill du spendera dessa kvarvarande månader? Vad vill du lägga mer respektive mindre tid på? Och vad är ditt bästa sätt och tips för att återfå energi efter en tuff dag på exempelvis jobbet?

Vad är rikedom för dig?

Vad är egentligen rikedom för dig? En stor trygg hög med pengar på banken? Tid med vänner som ger dig energi? Att vara frisk och ha hälsan? Tillräckligt med pengar för att kunna göra det du och din familj drömmer om?

För många handlar nog rikedom om frihet. Frihet att välja vad du vill lägga större delen av din tid, energi och dina pengar på. Tid, energi och pengar är tre resurser som vi alla har en begränsad mängd av. Det förstnämnda, tiden, borde vara det som är mest värdefullt eftersom vi aldrig får tillbaka den tid som passerar, den är oviss och kan plötsligt ta slut när vi minst anar det. Energi och pengar däremot kommer och går under livets olika faser.

Trots det ser vi många i vår omgivning som lägger större delen av sin tid och energi på jobbet i förhoppning om att se pengahögen öka. Men vad ska de egentligen göra när den blivit tillräckligt stor? Oftast är de inte pengarna vi vill åt, utan det som pengar kan hjälpa oss med. En risk är att hälsan, vänner, barn och partner får lida innan den där pengahögen är tillräckligt stor. Kanske finns inte längre orken eller hälsan, vännerna har hittat nya vänner, barnen hunnit flytta hemifrån och partnern funderar på att skiljas, när du väl är redo att byta tid och fokus från jobb och slit. Livet här och nu är det enda vi vet att vi har, och mycket av det som forskningen visar att vi blir mest lyckliga av, behöver inte kosta pengar.

Programledaren Alexandra Pascalidou beskrev det bra i en resetidning:

Rikedom handlar om kärlek och skratt och vänner och minnen och upplevelser, och allt det där underbara som man inte kan köpa för pengar.

Ta dig tid att fundera på vad som är viktigt för just dig. Inom vilka områden i livet känner du dig rik och inom vilka vill du skapa förutsättningar för att känna dig rikare? Vart är du på väg och var du befinner dig idag? Om du inte vet vart du ska, och inte vet var du är idag, så är det väldigt liten chans att du kommer dit du vill framöver. :)

Det finns flertalet bloggar på ämnet frihet och strävan efter att bli ekonomiskt oberoende. Något sådant slutmål har inte vi. Däremot skulle vi gärna ha större frihet, frihet att ägna oss åt det vi vill, när vi vill och hur mycket vi vill. Kunna jobba deltid och ha mer fritid över för det som betyder mest i livet för oss.

Vad är rikedom för dig? Känner du dig rik idag och/eller inom vilka områden vill du bli rikare? :)

Vi avslutar inlägget med ett lämpligt citat från skådespelaren Jim Carrey:

“I hope everybody could get rich and famous and will have everything they ever dreamed of, so they will know that it’s not the answer.”

Inkörsportar till minimalism

Inkörsportar till MinimalismVarför väljer någon att kalla sig minimalist och agera därefter? Är det en motreaktion mot allmän överstimulans och stress? Erbjuder personens ansträngda ekonomi egentligen inte något alternativ? Eller är det för att personen i fråga i själva verket är en rasande pedant?

Vår erfarenhet är att det finns mängder med inkörsportar till minimalism men att det finns ett par större återkommande teman där vissa kan anses ge positiv respektive negativ motivation till förändring. Om du redan påbörjat din minimalistiska resa känner du troligen igen dig i en eller ett par av beskrivningarna nedan.

Ökad tid, fokus och energi. Ett överflöd av prylar, valmöjligheter och åtaganden tar mycket tid, fokus och energi i anspråk vilket gör att livet kan kännas fattigt även om du har det bra ställt rent materiellt och ekonomiskt. Minimalism frigör ovan nämnda värden till förmån för skapande, studerande, hobbies, familjen, vänner, hälsan eller träning men även för att bara sköta vanliga åtaganden i vardagen med större vitalitet och glädje. En annan intressant sak som ofta händer då du eliminerar allt onödigt är att du hittar dina egna prioriteringar.

Ekonomisk frihet. Att vara bunden till ett inte alltid uppskattat 9-5-jobb för att klara vardagens utgifter får många att känna sig allmänt låsta och ofta missnöjda. Minimalism möjliggör ett större sparutrymme genom att minimera onödiga utgifter samt frigör kapital bundet i onödiga prylar, vilket i sin tur kan investeras och förhoppningsvis växa över tiden. Med lite tur och skicklighet ger det en dag möjligheten att välja friare kring när, var samt vad du ska arbeta med. Om du väljer att arbeta över huvud taget.

Ren estetik. Ett maximalistiskt hem är i vår mening sällan varken speciellt vackert att vila ögonen på eller vilsamt att spendera tid i. Minimalism gör det enklare att åstadkomma ett vilsamt hem med obelamrade ytor, väggar och förvaringsutrymmen som tillsammans med enkla och rena färg- och designval skapar ett inre lugn hos många.

Utmaningen. Att enbart äga ett bestämt antal mycket noggrant utvalda saker är en utmaning som kittlar en viss typ av människor. Denna typ av minimalister uppskattar ofta att leva med en optimerad och bestämd totalsumma ägodelar alternativt ett bestämt antal saker inom olika specifika områden som exempelvis garderoben.

Minimerad miljöpåverkan. Att leva innebär oundvikligen ett visst mått av konsumtion men den omfattning och tempo vi i västvärlden konsumerar med är fullständigt ohållbart. Minimalism gör det möjligt att minska hur mycket du direkt och indirekt förbrukar av naturresurser och belastar miljön genom att välja att enbart äga och förbruka det du verkligen använder och behöver.

Medmänsklig solidaritet. Majoriteten av världens människor lever i fattigdom samtidigt som en relativt liten del överkonsumerar jordens resurser. Minimalism frigör kapital som kan doneras till diverse organisationer vilka fokuserar på rättvisa, bättre ekonomi och hälsa i fattiga delar av världen. Minskad konsumtion ökar även chanserna för att våra barn och barnbarn och deras barn också har möjlighet att leva på planeten jorden.

Förändring av bostadssituation. En flytt oavsett om det är från mindre till större, större till mindre, in i samboskap eller ut ur skilsmässa leder ofta till att det blir uppenbart hur mycket onödigt du äger samt hur mycket tid och energi det tar att hantera alla prylar inte bara under själva flytten utan även i vardagen. Minimalism gör att du praktiskt klarar att bo på mindre yta samt gör en eventuell nästa flytt betydligt enklare.

Ansträngd privatekonomi. En ansträngd privatekonomi är inget du gärna talar om i Sverige men att leva med stora lån alternativt på ”gränsen” under en längre tid utan möjlighet att bygga upp ett sparande och en trygg buffert leder ofta till en insikt kring att mycket av det du köper, men även äger, är onödigt och faktiskt kan inbringa pengar vid en försäljning. Minimalism gör det mer motiverande att genomföra de förändring i beteendemönster som leder till en framtida bättre ekonomi.

Hantering av dödsbo. En bouppdelning eller rensning av dödsbo efter en nära anhörigs bortgång leder ofta till en insikt kring att det är relationer och inte prylar som är det viktiga. Det kan också ge insikt kring att det du själv av nostalgiska skäl absolut inte kan skiljas från ofta inte har något som helst värde för någon annan, vilket i sig kan vara transformerande. En mer minimalistisk livsstil blir ofta ett naturligt val efter att sorgen har lagt sig. Ibland räcker det att besöka mor- och farföräldrar som fortfarande är i livet för att känna den snudd på kvävande känslan av ett hem fyllt av ett livs materiellt sparande.

Stress och utbrändhet. Stor stress under en längre tid och dess ofrånkomliga slutprodukt utbrändhet skapar ofta en motreaktion mot överstimulans och ständigt stressande och en vilja att förenkla livet i allmänhet och skapa utrymme för daglig återhämtning och hälsa. Den mentala biten av minimalism där du ser över dina prioriteringar och åtaganden, samt enbart behåller det som verkligen är ett måste alternativt ger glädje, blir ofta en naturlig reaktion.

Känner du igen dig i några av anledningarna ovan eller saknar du något eller några teman som kan vara eller var just din inkörsport till minimalism?

Vanliga ansamlingsplatser i hemmet

Vi är duktiga på att hålla hemmet minimalistiskt avplockat eftersom det skapar ett lugn i hemmet och därmed ett lugn hos oss. Vi försöker lägga tillbaka saker där de hör hemma genom att låta alla saker ha en bestämd plats. Liksom skapar vanor som underlättar detta. Två konkreta exempel är vår återsamlingsplats för dagliga prylar där mobiler, nycklar, plånbok etc läggs när vi kommer hem. Samt Bebis Minimalists två leksakslådor där vi på två minuter kan plocka ner lekfilt och alla leksaker som ligger utspridda över vardagsrumsgolvet.

Det finns ett par ställen i hemmet där vi då och då misslyckas och det skapas en hög eller oreda som växer sig allt större. När vi sedan plockar undan, lägger saker på dess rätta plats etc, skapas ett lugn igen. Här nedan är några exempel på platser där det ibland samlas papper, saker och kläder i hemmet:

  • Kylskåpsdörren. Det är sällan vi sätter upp något på kylskåpsdörren, men då och då händer det och kommer det upp en lapp suger magneten på något outgrundligt vis dit fler. En finare inbjudan, ett tackkort, en rabattkupong eller påminnelse. När vi sedan gör ett ryck och tar bort allt från kylskåpsdörren uppstår ett härligt lugn i hela köket.
  • Klädstolen i sovrummet. Vi har en stol bredvid spjälsängen som är bra när Bebis Minimalist ska somna samt vaknar om nätterna. Dock har denna stol en tendens att bli en så kallad chairdrobe som vi skrev om på instagram här om veckan. Här är framför allt Herr Minimalist boven som lägger diverse kläder på stolen i väntan på att de ska telepatera sig till tvättkorgen, in i garderoben eller byrålådan.
  • Doordrobe. Fru Minimalist har snarare en doordrobe, som Herr Minimalist valt att kalla det, det vill säga kläder som hänger utanpå garderoben. När ett klädesplagg använts under arbetsdagen hängs det upp för vädring på en galge på garderobsdörren i sovrummet. Och ibland hängs ett plagg fram som ska användas kommande dag. Efter ett par dagar kan det hänga 4-5 klädesplagg utanpå garderoben. Det är inte varje vecka, men då och då.
  • Utrensade saker. Saker som rensats ut men ännu inte tagit det sista steget ut ur hemmet. De ska kanske ner i vår källare, till Stadsmissionen eller återvinningsbilen som kommer en gång i veckan, eller skänkas bort till någon. Ofta är det tid och energi som ska samverka för att få tummen ur att flytta saken från hallen till dess rätta slutdestination.
  • Vi prenumerera inte på några tidningar längre, men en del medlemstidningar dimper ändå ner i brevlådan. I inlägget tidningshögarna hopar sig har vi skrivit om högarna med tidningar som har en tendens att växa sig allt större. Hos oss är detta inget större problem då vi helt enkelt prioriterat bort stor del av tidningsläsningen och lägger dem snarast i återvinningen, men vi ser fenomenet hos såväl familj som vänner. :)

Två andra vanliga ställen där vi ser att folk lämnar saker synliga framme vardagsrumsbordet samt köksbänken. Kanske är det en fördel att ha en bebis som börjar stå här hemma så att inget blir liggandes på vardagsrumsbordet, liksom att köket är så pass litet att vi behöver köksbänken till matlagning och dylikt snarare än som förvaringsplats.

De ovannämnda ansamlingsplatserna i hemmet har vi identifierat utifrån våra erfarenheter och tankar. Hur ser det ur hemma hos dig, vilket är de vanligaste ansamlingsplatserna av saker där i ditt hem?