I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Angelicas kloka berättelse om hur hon ser på minimalism. Vill du läsa mer om hur Angelica tänker kring aktier, privatekonomi, personlig utveckling och konsumtion så hittar du hennes blogg här.

Jag läser många bloggar om ekonomi, men det är få som jag varit så hängiven som minimalisterna.se. Jag kan inte påstå att jag hade en klar bild av vad jag trodde att minimalistiskt leverne skulle vara när jag först hittade hit, kanske trodde jag att det skulle vara att leva på de lägre av livets marginaler hela tiden och att det handlade mer om harmoni i att överleva istället för att leva.

Jag kunde inte ha mer fel och jag måste erkänna att jag blev såld redan när jag läste första inlägget. Sedan dess tänker jag ofta på min syn av minimalistiskt leverne och försöker handla så i de allra flesta beslut.

För mig handlar livet numer om investeringar. Jag investerar mina pengar i aktier som på sikt ska ge mig större frihet i livet. Inte nödvändigtvis frihet som i att köpa dyra prylar utan möjligheten att arbeta med något som inte ger så mycket betalt för att jag tycker det är roligt, inte bara för att betala räkningarna. Jag vill kunna resa om jag vill eller ligga i en hängmatta om jag vill, jag vill kunna arbeta mycket för att det är roligt eller lite mindre om någon jag älskar blir sjuk. Jag vill kunna bidra till andra med både tid och pengar, oavsett om det är en hem för gatuhundar eller en nära vän.

För mig handlar minimalistiskt leverne om att göra investeringar i vardagen som ger avkastning i framtiden, investeringar som förökar sig med tiden. Låt mig försöka förklara:

Om jag köper en ny bil imorgon så ger det mig delvis ett ögonblickligt värde och dels ett värde för framtiden. Det ögonblickliga ligger i doften av ny bil, hur den accelererar vid rödljusen och de fiffiga mugghållarna bredvid sätet. Den känslan av ”Wow!” försvinner på bara ett par dagar och sedan är det en vana. Jag kommer också bli påmind om att jag inte har det allra bästa när nästa modell dyker upp på marknaden med ännu bättre motor och ännu fiffigare mugghållare.

Förutom det värdet finns det ett långsiktigt värde i att äga en bil; jag har större frihet att se världen, jag kan besöka mina vänner i Malmö och dessutom får jag mer tid med min dotter eftersom jag kommer hem snabbare efter jobbet. Det är långsiktiga värden som jag kommer behålla längre och som dessutom kommer ge mig ett värde ur ett bakåtblickande perspektiv (”kommer du ihåg sommaren när vi bilade till Skåne?”). Det sistnämnda är det värdet jag eftersträvar eftersom det är en investering i mitt liv.

På samma sätt är jag mer benägen att lägga 40 000 kronor på en resa än en ny platt-tv med tillhörande ljud eftersom jag vet att resan kommer jag minnas under resten av mitt liv, den kommer förmodligen föra vår familj närmare varandra och det kommer ge mig energi för resten av året. Kanske kommer den ge min dotter större förståelse för andra kulturer och viljan att lära sig flera språk. Tv:n däremot kommer att imponera första veckan med sin knivskarpa bild men sedan kommer den vara precis som vilken tv som helst.

I teorin är det lätt att skilja på en investering i livet och rent slöseri, men i verkligheten är det lätt att inbilla sig att något har ett större värde än det faktiskt har. Dessutom är det ju inte lika för alla människor. En del hävdar att riktigt bra bioljud skapar minnen för livet och att resor bara är ett sätt att byta dåligt väder mot ännu sämre väder och hårdare sängar. Hur som helst skulle jag önska att fler tänkte på de långsiktiga konsekvenserna av det de handlar och att de kan lägga pengar på sådant som ger glädje långt efter att det har förbrukats. Att leva livet till fullo där vi gör skillnad tror jag är att leva minimalistiskt.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.