Årsarkiv: 2021

Bli en klimatkompis eller klimathjälte

7 svar

I betalt samarbete med ClimateHero

Hur kan man leva mer klimatvänligt och hur stor påverkan har det egentligen att skippa palmoljan, överge köttet eller byta till miljövänligt elbolag? Eller att göra andra miljövänliga förändringar i sin livsstil.

Jag har tidigare gjort olika undersökningar för att beräkna mitt klimatavtryck för att få ett hum om var på en skala jag ligger. Men också för att lära mig mer om vilka olika delar och områden jag på egen hand kan arbeta med och förändra för att leva mer hållbart. Vissa klimatkalkylatorer är mer komplicerade än andra, men en som jag tycker varit både enkel, lite rolig och samtidigt gick snabbt att göra är ClimateHero:s klimatkalkylator.

Det är en klimatkalkylator som hjälper dig minska ditt klimatavtryck baserat på dina nuvarande levnadsvanor. Mindre än 5 minuter tog den att gå igenom och då tog den ändå hänsyn till många områden; allt från palmolja, konsumtionsvanor och plast, till resor, boende och matvanor.

Efteråt får du förslag på vad du skulle kunna göra för att minska ditt klimatavtryck ytterligare och hur stor påverkan olika förändringar har. Jag hamnade i kategorin ”Klimatkompis” vilket var näst ”bäst” (jag är inte Klimathjälte än med andra ord) och jag fick följande tips på vad jag kan göra för att minska klimatavtrycket ytterligare:

  • Promenera eller cykla mer​​ (-0.1​ ton).
    Här skulle jag kunna cykla oftare till jobbet, nu är det nog lite 50/50 och samma lika med närmsta mataffären. Samtidigt är jag sällan på kontoret sedan 1,5 år så…
  • Byta bil till miljöbil​​ (-0.6​ ton).
    Vi kör en tio år gammal dieselbil som på den tiden klassades som miljöbil och var skattebefriad första åren (vi har köpt den begagnad). Numera kör vi dessutom fler långa bilresor till fjällen jämfört med när barnen var yngre.
  • Äta mer vegetariskt​ (-0.2​ ton).
    Jag äter inte kött mer än kyckling någon dag i veckan samt fisk. Men vi skulle kunna bli bättre på att hitta och experimentera fram vegetariska rätter som barnen gillar.
  • Undvika produkter med palmolja​ (-0.1​ ton).
    Jag läser inte innehållsförteckningen nitiskt i snacks, kex och godis, men borde börja göra. Det kan ju räcka att göra det en gång och hitta ett bättre alternativ, för att sedan för all framtid göra bättre val inom den produktgruppen.

Jag kommer nu under sommaren och hösten försöka cykla mer i vardagen, anstränga mig för att hitta fler vegetariska alternativ som går hem hos barnen samt mer medvetet undvika produkter med palmolja. Bilen kommer att bytas inom sinom tid men än så länge får jag inte sambon att byta till elbil, även om det skulle ha större påverkan än alla övriga tillsammans enligt ovan. Men ibland får man ta de ”lågt hängande frukterna” som är enklast att påverka åt rätt håll. :) Men man bör ha i åtanke att andrahandsvärdet på fossilbilar riskerar att dippa kraftigt i takt med att andelen elbilar i samhället ökar.

Jag planerar att göra testet igen under senhösten eller vintern och se om jag/familjen lyckas klättra upp ytterligare en kategori till ”klimathjältar” med några förändringar. Även om det är en kort period för förändring så gäller det ju för oss alla att ”steppa upp” klimatarbetet, i stort och i smått.

Medan jag jobbar på att göra dessa förändringar livet, skulle jag vilja uppmuntra dig att gå igenom frågebatteriet i klimatkalkylatorn. Det tar som sagt mindre än 5 minuter att svara på ja/nej-frågorna. Och det är enkelt, konkret och intressant! :)

Dela gärna i kommentarsfältet vilken kategori du hamnade i och om du har några tankar kring vad du kan göra annorlunda för att leva mer miljövänligt? :)

Relaterade inlägg:

  1. Bokrecension: Gör skillnad!
  2. Kan corona gynna klimatet?
  3. Mitt klimatlöfte 2020

Frågor om minimalistiskt barnkalas

9 svar

När barnkalas ska planeras och genomföras brukar sällan ord som enkelhet och mindre prylar nämnas, men visst går det! Jag fick en hel del frågor på Instagram efter vårt senaste barnkalas och tänkte besvara dem i detta inlägg för att fler ska våga justera barnkalaset och få det att inte bli en presentorgie.

Den största förändringen vi gjort för att hålla födelsedagarna mer minimalistiska är nämligen att minska antalet födelsedagspresenter. Detta sker främst vid kompiskalas då vi i flera år valt att ordna med en gemensam present från alla kompisar på kalaset.

Hur går samlandet från kompisar till? Är alla med? Specificerar ni belopp? Redan på inbjudan skriver vi att de som vill vara med på en gemensamt present swishar en specifik summa som vi föräldrar ordnar med en större present för. Se bild nedan för exempel på text. Vi har valt att speca beloppet, men det kan man ju låta bli, beror väl på hur många och hur väl man känner de som bjuds. Det behöver ju räcka till en lite större present (och ja, vi föräldrar skjuter såklart till pengar vid behov).

Hittills har alla gäster deltagit på samlandet och ingen har velat lösa present på egen hand. Sen kan det variera om barnet ändå tar med något litet att ge, som en nyckelring, en ballong, en pärlplatta eller teckning (eller inget alls vilket ju är okej!).

Jag tycker såklart själv att detta är den absolut smidigaste lösningen som både garanterar att barnet får något hen vill ha. Och slipper bli att man köper något akut för att man insåg att i helgen är det visst barnkalas. Igen.

Har ni fått reaktioner från andra på gemensam present? Vissa tycker säkert det är lite märkligt utan att säga något. Men flera familjer har tagit efter konceptet, både våra egna barns kompisar och andra med äldre barn. Det är väl det bästa betyget. :)

Händer det att gästerna frågar efter något som brukar finnas på andra kalas? Utöver att det är färre presenter är nog det mesta lika andras kalas. Lite lekar som barnen fått välja innan, fri lek, fika, presentöppning och skattjakt (fiskdamm när de var yngre). Om kalaset är i lunchtid så korv med bröd eller likande.

Ger ni även presenter till gästerna? Får barnen godis eller saker i sin godispåse?
I den mer eller mindre obligatoriska godispåsen brukar vi även lägga i något som inte är godis; som såpbubblor, en penna, litet miniblock och/eller klistermärken. Lite beroende på ålder mm, och något som kan ”användas upp”.

Hur reagerar barnen på bara ett paket? Inte enbart jubel från våra barn, men vi har förklarat varför och de har accepterat (men de har ju varit på andras kalas med 10-20 paket). Vi har alltid haft kompiskalaset efter födelsedagen alternativt samma dag. Vilket gjort att barnet då redan fått en del presenter från oss föräldrar och ibland även från släkten så att det inte känns som enbart en enda födelsedagspresent.

Likaså har vi ibland lagt till så det blivit två presenter att öppna på kalaset, en mindre och en större, men viktigast är att det är något barnet verkligen vill ha. Och hellre 2 än 12 paket på kalaset. För att ge ett par konkreta exempel på vad våra barn fått:
– Elsa slott i Lego + nagellack
– Radiotyrd bil + begagnad Lego-brandbil
– Käpphäst + begagnat Lego café

Hur tar man initiativ till en ändrad presentkultur? Genom att våga göra annorlunda och därmed föregå med nytt exempel. Många tänker nog inte ens tanken att det skulle kunna gå till på annat sätt. Konceptet med gemensam present går att testa redan på nästa kompiskalas, prata med och förbered barnet som fyller år innan bara.

Budget för kalaset? Oj, har ingen sådan, men har hittills bara haft hemmakalas och de är ändå väldigt billigt jämfört med att hyra in sig i extern lokal. Jag skriver gärna ut gratis mallar, vimplar och ”pynt” som andra mer kreativa människor skapat och tillhandahåller på nätet. :) Med det sagt skulle vi även kunna ha kalas i allt från hyrd gymnastiksal till på Yoump eller liknande aktivitetsplats, om barnen önskar det.

Vad bjuder ni på för fika/mat? Om kalaset är över lunch så start med korv med bröd eller liknande. Om det är på eftermiddagen så brukar vi börja med frukt och samla alla för att leka någon enkel lek som födelsedagsbarnet valt. Sen fri lek och när det är lämpligt samlas för fika som exempelvis chokladbollar, någon kaka och så ”tårta” som ofta varit någon form av glasstårta då våra barn inte gillar klassisk sockerkakstårta. Fri lek, skattjakt med godispåse och så hem. Typ.

När vi hade utomhuskalas för storasyster som fyller år i januari en solig vinterdag med -10 grader, bjöd vi på nygjorda popcorn och varm choklad, samt frukt, kakor och tårta. Vi hade skottat ihop en stor pulkabacke på tomten och gjort gångar i trädgården bland all snö som var. Ett riktigt vinterkalas i coronatider. :)

Om du vill ha ytterligare inspiration till ett minimalistiskt barnkalas ska du läsa artikel ”Bästa tipsen för ett minimalistiskt barnkalas” där även jag medverkar på ett hörn. Den avslutas med 3 konkreta tips på hur du kan göra barnkalaset mer minimalistiskt.

Har du något tips för ett mer minimalistiskt barnkalas? Eller har du något som var riktigt lyckat på ett barnkalas som du kan dela med dig av? :)

Relaterade inlägg:

  1. 1-årskalas med återvinningstema
  2. Minimalistiskt kompiskalas
  3. Minimalistiskt barnkalas utomhus

Vad är det vi har så bråttom till?

9 svar

Blogginlägget 18 somrar tillsammans som jag skrev för ett par år sedan gör sig alltid påmint så här inför semestertider. Nu stundar ännu en sommar och jag vet att den kommer gå fort när jag ser tillbaka på den, även om jag gör allt för att dra ut på sommarkänslan från maj och hålla i den till september.

I det stora vill man att tiden och åren med barnen ska gå långsamt, nästan i slow motion, samtidigt som det är så lätt att stressa och vilja skynda på i det lilla och vardagliga.

Läggningen om kvällarna kan upplevas stressande om man känner att den måste vara avklarad vid en viss tidpunkt. Promenaden från förskolan/skolan blir mindre angenäm om vi ständigt tjatar på barnen om att skynda på. Och samma sak vid frukostbordet eller middagen. Skynda på och bli klar någon gång så vi kan ta oss till nästa steg.

Men vad är det vi har så bråttom till? När allt ställs på sin spets, finns det egentligen något viktigare vi behöver göra eller någonstans som det är viktigare vara, än här och nu med våra barn? Visst har vi ibland en viktig tid att passa, men väldigt mycket av den upplevda stressen sitter nog ändå i oss själva. En mental deadline, få komma framåt eller bli klar.

Vad är det egentligen vi skyndar på oss själva och våra barn för? För att komma hem och kunna svara på det där mejlet? Kunna sjunka ner i soffan och kolla Netflix eller scrolla sociala medier? Eller bara för att kunna påbörja nästa aktivitet för dagen? Och vad kommer i så fall efter den aktiviteten, en till aktivitet att skynda mot? Och sen ytterligare en?

Plötsligt har barnen växt upp medan vi jäktat på dem och stressat på oss själva under tiden. Ibland är vi vuxna så framtidsorienterade och planerande att vi glömmer bort nutiden.

Vi skyndar, stressar och jäktar ifrån livet. Från här och nu.

Och visst kan vi har mycket yttre stress i vardagen, jobbet eller de välfyllda kalendrarna. Men nu är det dags för sommar och semester och tempot går ner för de flesta. Passa på att ta den här sommaren, som är en av dina kanske 18 somrar med barnen, och sakta ner. Öva på att vara här och nu. Låt saker ta sin tid. Medan du fortfarande kan. Det kommer i alla fall jag göra.

När dagen då vi använt upp våra gemensamma somrar kommer. Dagen då vi bara har minnena från somrarna med barnen kvar. Då vill jag minnas hur vi gjorde det allra bästa och mesta med våra somrar tillsammans.

Har du några tips kring att stressa mindre och vara mer här och nu?

Relaterade inlägg:

  1. 18 somrar tillsammans
  2. Den minimalistiska sommarlistan
  3. Så enkelt men ändå så svårt

Inspirerande start på den minimalistiska resan

3 svar

Många minimalister som driver bloggar och Instagramkonton har valt att berätta hur deras minimalistiska resa startade. Exempelvis Joshua Becker som en dag skulle rensa i sitt garage och en granne introducerade honom till minimalism, och The Minimalists som båda bröt upp från sina framgångsrika karriärer i jakten på något annat. I vår bok Prylbanta skriver vi om starten på vår minimalistiska resa vilket var under just en resa.

Även om man inte har för avsikt att starta en blogg eller skriva en bok om hur allt startade och de förändringar man gjort i livet, så kan det ändå finnas stort värde i att våga vara öppen och berätta om sin minimalistiska resa för andra i sin omgivning.

Varför det? Jo för att det:

  • Ger ett bredare perspektiv. När vi började blogga år 2013 upplevde vi att många kom med en förutfattad och snäv bild av vad minimalism innebar. Det är lätt att dra slutsatser utifrån ett specifikt Intstagramkonto, en tidningsartikel eller en Youtuber man sett. Jag upplever att synen på minimalism breddats nu 2021, och genom att prata och diskutera ämnet kommer perspektivet breddas ytterligare. För det finns inte bara en variant av minimalism, och särskilt viktigt kan det vara att prata om den ofiltrerade minimalistiska livsstilen som sällan visas upp på social medier. :)
  • Blir mer normaliserat. Likväl som att vi var anonyma våra första år med bloggen, så känns det som det hänt mycket i acceptansen för den minimalistiska livsstilen de senaste åren. Ju fler som pratar om det desto mindre konstig känner man sig för att man inte lever som ”alla andra”. För att man kanske väljer att konsumera minimalt, bo litet, köpa second hand, liksom låna, hyra och dela mer. Och gillar det.
  • Fördjupar relationer. Genom att våga beröra ämnen som prylbanta, investera, hållbarhet, konsumtion eller prioriteringar, kan man finna likasinnade. Men också upptäcka nya sidor hos såväl vänner som kollegor. Plötsligt hittar du någon i din närhet som också är intresserad av aktier, är bekymrad över miljön eller älskar att prylbanta överflödiga saker. Det fördjupar, breddar och kan leda till nya beröringspunkter i relationen.
  • Synliggör fördelarna. De fördomsfulla fokuserar lätt på negativa sidor; som att konsumera sparsamt och lägga tid på att rensa. Varför skulle man vilja leva med mindre när man kan ha mer och fler? Därför kan det vara värt att prata om alla fördelar som en minimalistisk livsstil innebär. Att det faktiskt innebär att leva mer med mindre. Mer tid, pengar och energi till det som är viktigt, samtidigt som det är ett bättre val för miljön.
  • Kan inspirera fler. Genom att prata om det får fler upp ögonen för livsstilen som ju i mångt och mycket kan skapa ett meningsfullare och lyckligare liv, samtidigt som det på många sätt är ett bättre val för miljön att äga färre, dela mer och konsumera mindre. Det är inte meningen att propsa på någon en minimalistisk livsstil, men genom att skapa större förståelse för vad det innebär och bredden av det, så kan fler hitta och inspireras av olika delar i den minimalistiska livsstilen.

Kom ihåg att du själv kan dela med dig av din minimalistiska resa genom att skriva ett gästminimalistinlägg här på vår blogg, likt den här och den här gripande berättelsen. Mejla din text till oss eller ta en första kontakt om du är mer nyfiken.

Har du några erfarenheter kring att prata om en minimalistisk livsstil med andra?


Relaterade inlägg:

  1. Det negativa med en minimalistisk livsstil
  2. 5 utmaningar som minimalist
  3. Du blir som du umgås

Inspiration till förskolepresenter

7 svar

Så var det plötsligt dags igen att fantisera ihop någon bra förskolepresent till barnens pedagoger. Men vad kan man köpa till de som tar hand om de viktigaste vi har hela dagarna och som är uppskattning nog för det viktiga arbete de gör? Och ska man ens ge present, ska man gå ihop och köpa tillsammans några stycken eller allihopa och vilka ska man ge till, pedagoger, kökspersonal och vikarier?

Så här gjorde vi med presenter i år, vilket liknar tillvägagångssättet från föregående år som du kan läsa mer om här (och vi gjorde liknande när vi gav present i julas). Vi samlande in pengar från alla föräldrar/barn på förskolan och köpte en varsin present till ordinarie pedagoger (som på bilden ovan). Varsitt kit med fina ätbara och drickbara saker från ett lokalt stenugnsbageri samt ett presentkort på samma ställe så de kan köpa färskt bröd, en lunch eller fika.

Samt Kreativa Karins nya bok ”Stora Pysselboken Återbruk” till båda förskolans storbarnsavdelningar.

För pengarna som blev kvar köptes lite finare blandat chokladgodis som de kan ha i personalrummet till alla inkl vikarier och kökspersonal.

Detaljerna i det ätbara kitet som chokladomslaget samt kortet/tagen med ”Glad sommar” hittar du på Kreativa Karins hemsida. Så otroligt tacksamt och smidigt att det finns så många andra som är kreativa och duktiga och skapar till oss mindre kreativa och/eller halvstressade småbarnsföräldrar som inte hinner. :)

Hur har det gått för er andra med presenter till pedagogerna och fröknar i år? Har du något bra tips på gåva som varit uppskattad?

  • 2020-års sommarpresent till förskolepedagogerna.

Relaterade inlägg:

  1. 15 minimalistiska morsdagspresenter
  2. Dags att köpa julklappar?
  3. 2019 års gå-bort-present

Rensat nostalgi från skoltiden

2 svar

Igår släppte jag taget om min solstol från trä- och syslöjden. Kanske min stoltaste skapade pryl från hela grundskolan. Den går att fälla ihop för att bära med sig, frakta eller förvara. Otroligt smidig och smart!

När jag växte upp hade mina föräldrar en motorbåt som vi brukade göra utflykter med längs Dalälven och i sjöarna kring Falun/Borlänge. Då var solstolen smidigt och perfekt att sitta på i båten samt när vi gick ombord på en ö för picknick och bad. Den har förvarats hos mina föräldrar de senaste 10 åren utan att användas, även båten är såld för många år sedan men som synes har stolen knappt tagit någon plats att förvara. ;)

Det här skulle ju kunna vara en typisk nostalgisak som sparas år ut och år in, just för att den tar liten plats och ju kanske skulle kunna komma till användning någon gång. Det är ju ändå en solstol och skulle i teorin kunna tas med till stranden exempelvis. Och så är det ju egengjord och förknippad med minnen. :)

Men jag är bestämd i min uppfattning att;

  • Om inte sakerna används så finns det en anledning till det; de passar inte, är inte sköna eller finns helt enkelt inte behov av plagget/prylen/grejen vilket då istället motiverar att göra sig av med dem.
  • Minnet inte sitter i den fysisk prylen. Visst kan minnet komma tillbaka när jag ser solstolen ligga där i förrådet, men det minnet kan jag även få genom att titta på en bild eller genom att prata med en vän om solstolarna vi gjorde i slöjden. Det kräver inte att den fysiska prylen finns i min ägo.

Kanske kan detta inlägg inspirera någon annan därute som sparar något egengjort eller nostalgiskt som inte används och som bara ligger på en hylla och samlar damm eller tar upp plats i förrådet. Solstolen har det senaste året förvarats i vårt förråd utan att komma till användning, innan dess i mina föräldrars garage sedan båten såldes. Nu hade den fått göra sitt så här 20 år efter att den byggdes.

Har du något pryl från sy- eller träslöjden där hemma som inte används och som det är dags att släppa taget om? Eller kanske någon helt annat nostalgisk pryl som du bör börja använda istället för att bara förvara? :)

Relaterade inlägg:

  1. Minimering av skolkataloger
  2. Prylbanta minnen och nostalgiska saker
  3. Våra bromskrafter vid prylbantning

Delningsekonomi minimerar slit och släng

4 svar

Kan delningsekonomins frammarsch vara det som gör att slit och släng-produkter och fast fashion minimeras för att tillslut vara utrotat? Tillsammans med second hand-marknadens allt mer butiks-lika och enkla konsumtionssätt. Låt mig utvidga mitt resonemang.

Om vi i delningsekonomins anda delar på allt fler saker, så behöver dessa vara kvalitativa. Helt enkelt för att hålla att användas av många och betydligt fler gånger än idag. Exempelvis används en borrmaskin idag i genomsitt 13 min under sin livslängd och därmed samlar den damm betydligt mer tid än vad den används för sitt syfte. Skruvdragare på bilden ovan är såklart lånad. :)

Liksom om kläder ska kunna cirkulera vidare till andra personer och inte enbart användas de 7-8 gånger som plagg i genomsnitt används (en t-shirt dock 30 gånger), så behöver de vara av bra kvalitet. Eller om de ska kunna hyras ut till flera olika personer och på så vis användas frekvent.

Enligt en stor studie från Mistra Future Fashion sker 80 % av ett plaggs klimatpåverkan vid produktion, så genom att minimera mängden nyproducerat gör du en snabb och lätt insats för en mer hållbar planet.

  • Alla kläder på bilden ingår i min garderob samt är köpta second hand.

Likaså tror jag att stilren och enkel design kommer vara en framgångsfaktor. För mycket inbyggd komplexitet i produkter, brukar lätt skapa krångel när någon av de där komplexa specialfunktionerna går sönder.

Jag tror enkelhet och kvalitet har framtiden för sig allt eftersom delningsekonomin och second hand-marknaden växer sig större. Och i motsvarande takt kommer förhoppningsvis slit och släng-produkter och fast fashion-plagg att minska.

Och tänk om den där ”kicken” vissa får av konsumtion, likväl kan fås genom att hyra, låna eller köpa begagnat. Att även det skapar den där känslan av förnyelse och kicken av att köpa, men på ett hållbart sätt.

Vad tror du, kan delningsekonomin vara vägen till mer hållbara produkter och kläder?

Relaterade inlägg:

  1. Hyra är det nya äga
  2. Hopp om framtiden
  3. Få betalt i annan valuta