Kategoriarkiv: Hemma

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hemmet.

Återsamlingsplats för dagliga prylar

Vi har tidigare skrivit om fördelen med att låta alla saker ha en bestämd plats. Istället för att låta saker och ting flyta runt i hemmet så återställer du dem till dess rätta plats så fort du är klar med användandet. Några av de uppenbara fördelarna är till exempel att:

  • Du hittar enkelt dina saker.
  • Du sparar tid.
  • Du slipper stressa upp dig.
  • Du slipper köpa dublett i onödan.
  • Du får en skön känsla av kontroll.
  • Det du har kommer till användning.
  • Det blir lättare att städa.
  • Ditt hem upplevs som rent och avplockat.
  • Din familj hittar gemensamma saker.

Detta fungerar enligt mig otroligt bra för i stort sett alla prylar men för vissa av dessa är detta extra viktigt, nämligen de saker du använder i stort sett dagligen och i vissa fall inte kan lämna hemmet utan. Till exempel mobiltelefon, nycklar, glasögon och plånbok.

Därför har både jag och Fru Minimalist frigjort varsin hylla i två Billybokhyllor med dörrar (se bild) som vi skämtsamt kallar för ”återsamlingsplats för dagliga prylar”. Så fort vi kommer innanför ytterdörren efter en dag på jobbet, en löptur eller något ärende, så lägger vi tillbaka plånbok, nycklar, mobiltelefon, hörlurar, passerkort och liknande prylar på dess rätta plats.

Utöver fördelarna listade ovan slipper vi se prylarna när vi inte använder dem men har fortfarande stenkoll på var de är då vi behöver dem eller till exempel ska lämna hemmet.

För Fru Minimalist som har olika väskor till jobbet beroende på väder, behov och humör, så underlättar återsamlingsplatsen enormt.  Viktiga prylar glöms numera aldrig kvar i gårdagens väska eller i något skrymsle i hemmet.

Har du någon uppsamlingsplats för de prylar du använder dagligen?

Nostalgilådan

Även som minimalist kan det finnas saker som man aldrig någonsin vill göra sig av med. Det kan exempelvis vara dina första små skor som barn, dagböcker från den humörstinna tonårsperioden, studentmössan med personliga kommentarer från vänner, kärleksbrev från första kärleken, ett nästan ihjälkramat mjukisdjur eller något annat kärt minne där man byggt upp ovanligt mycket nostalgisk ränta.

Gemensamt för denna typ av personliga saker är att de inte finns något behov för dem att synas i hemmet. De behöver inte heller ta plats i befintliga förvaringslösningar i bostaden, eftersom du ytterst sällan tar fram eller gör något med sakerna.

Vi har löst detta med något som vi kallar för nostalgilådan. I vårt källarförråd har jag och Herr Minimalist varsin flyttkartong där vi samlar på ovannämnda typer av nostalgiska minnen och saker. Vi är fullt medvetna om att vi aldrig kommer packa upp dem utan bara flytta lådan från förråd till förråd de gånger vi byter boende. Och det är helt ok.

Vi kommer säkerligen fylla på den ett par gånger längs vägen. Den dag våra respektive föräldrahem behöver rensas mer ingående exempelvis. Jag kommer säkert lägga ner någon sak tillhörande min mormor i lådan den dag de inte uppfyller kraven för att få synas i lägenheten, eftersom de ändå har ett stort personligt värde för mig.

Utöver några av sakerna som nämnts i inledningen så förvarar vi även exempelvis fotoalbum från tiden innan digitalkameran fanns, några skolkataloger och anteckningsblock från grundskolan i nostalgilådan.

Likväl som vi rensar i hemmet regelbundet rensar vi även då och då i nostalgilådan. Vid varje flytt och även då något nytt läggs ner görs en snabb genomgång för att se att det som ligger där verkligen betyder något fortfarande. Exempelvis hade jag några böcker liggandes i lådan ett tag som jag verkligen ville bevara, vilka jag nu har rensat ut istället. Livet förändras ju och synen på saker och dess värde likaså.

Har du någon form av nostalgilåda och vad förvarar du i så fall i den?

Rensning av sällskapsspel

Idag gick vi igenom vår tills idag maximalistiska samling av sällskapsspel. Det var spel vi fått som barn, spel vi själva köpt som tonåringar, införskaffat inför fester som studenter men även spel vi på ett eller annat sätt kommit över på senare år. Det visade sig snabbt vara en guldgruva för den rensningssugne.

Vissa av spelen kom ursprungligen från mig (Herr Minimalist) och andra Fru Minimalist och vi insåg tidigt att vi hade helt olika inställning och känslor till de olika spelen, mycket på grund av den nostalgiska ränta vi byggt upp, speciellt kring spel som följt oss genom en stor del av livet.

Jag hade till exempel jättesvårt att göra mig av med ett gammalt, slitet och ofullständigt memory-spel som jag spelat som litet barn med min familj, och Fru Minimalist hade svårt att göra sig av med enligt mig förhållandevis tråkiga sällskapsspel. Andra spel var däremot riktigt lätta att göra sig av med som min poker-marker-box jag fått i julklapp av min arbetsgivare men aldrig använt.

Det var även intressant hur olika preferenser vi har kring spel. Jag gillar de lite mer kluriga och komplexa strategispelen medan Fru Minimalist gillar de mer lättsamma sociala sällskapsspelen. Vi är dock rörande överens om att frågesportspel som klassiska Trivial Persuit är dödstråkigt.

Samtidigt som rensningen i vissa fall var utmanande var det som vanligt en otroligt givande övning då vi återupptäckte flera spel som vi glömt bort och nu blev riktigt sugna på att spela både på egen hand och med vänner. Det blir som vanligt väldigt tydligt hur mycket värde som göms och glöms bland allt onödigt och som plötsligt träder fram när du skalar bort det som är överflödigt och oprioriterat. Precis som inom de flesta områden i livet.

Något som gjorde övningen lättare var att vi utgick från verkliga behov. Vi resonerade kring att vi primärt har spelen för att spela med vänner, sekundärt spela på tu man hand under längre resor. Eftersom eventuellt spelande med framtida barn ligger många år fram i tiden fanns det ingen större anledning att behålla spel som vänder sig primärt mot barn.

Efter att vi rensat baserat på behov ovan gjorde vi en andra genomgång av dem som var kvar och ställde oss frågan vilka spel vi inte spelat närmsta åren, vilket visade sig vara majoriteten, och rensade lite till.

Totalt hittade vi 32 spel av vilka vi rensade bort 13 (se bilden ovan). Kvar blir tills vidare hela 19 spel där 2 är vanliga kortlekar, vilket vi ser lite som en förbrukningsvara. Fortfarande lite för många enligt våra behov och smak men vi får se detta som en första omgång. Att rensa är som sagt som att skala lager på lager på en lök och det kan behövas lite tid innan man är redo att ta sig an nästa lager.

Majoriteten av dem vi rensade ut kommer vi att skänka till Myrornas med undantag för ett par mer eller mindre oanvända sällskapsspel som vi förmodligen kommer försöka sälja på loppis.

Kanske kan du ägna en stund av midsommarhelgen åt att rensa bland dina spel, återupptäcka gamla favoriter och varför inte passa på att spela med vänner och familj? Glad midsommar! 

Vad har du i din handväska?

Många män skulle nog bli förvånade om en kvinna vände upp och ner på sin handväska och visade allt som ryms där i. För väldigt många kvinnor får nämligen plats med väldigt mycket saker i sin till synes lilla handväska. Lika många kvinnor skulle nog bli förvånade över hur lite jag har i min handväska. :)

En läsare berättade att hon hade 55 saker i sin handväska, för mig låter det oerhört mycket. Sedan jag rensade bland mina väskor i höstas varierar jag i princip mellan två väskor till vardags, en brun Fiorelli och en hemsydd jeansväska. Knappt en gång i veckan har jag min ryggsäck Osprey Talon 11 då jag joggar hem från jobbet. Så vad har jag egentligen i dessa väskor?

Då jag varierar mellan dessa tre väskor har jag förenklat det genom att ha ett ekologiskt läppbalsam i vardera väska, två från Naked Lips och ett från Burt’s Bees, så jag slipper flytta runt dem varje gång jag byter väska. Utöver detta finns det till vardags följande saker som byter plats varje gång jag byter väska: 

  • Nycklar
  • Plånbok
  • Passerkort
  • Mobiltelefon
  • Hörlurar
  • Matlåda

Detta är standarduppsättningen, det vill säga totalt sju saker. Utöver detta kan även följande saker förekomma i handväskan av och till:

  • Ray-Ban glasögon med fodral vid soliga dagar
  • Ett par tamponger vid röda dagar
  • Något enstaka kvitto då min minimalistiska plånbok knappt rymmer sådant
  • En Amazon Kindle vid längre tid på kommunala färdmedel, dock ej till/från jobbet

Av ren vana plockar jag oftast ur alla saker förutom läppbalsamet ur den väska jag använt under dagen när jag kommer hem från jobbet eller ärendet. Jag och Herr Minimalist har varsin hylla i vår bokhylla där vi lägger saker som nycklar, Kindle, solglasögon, plånbok, hörlurar etc. Den delen av bokhyllan har trädörrar och sakerna syns ej utifrån. Kvällen innan eller strax innan vi åker till jobbet går vi till hyllan och plockar ner det som ska med för dagen, och när vi kommer hem åker det vanligtvis tillbaka på samma plats igen. Detta gör att det aldrig blir något letande eller irrande i sista stund efter nycklar, plånbok eller passerkort som annars har en förmåga att gömma sig i olika jackfickor, väskor, hyllor etc.

Hur många saker har du i din handväska? :)

Kasta glas i glashus

Vattenglas, ölglas, rödvinsglas, vitvinsglas, shotsglas, champagneglas, whiskeyglas, drinkglas, martiniglas, snapsglas, dessertvinsglas, glögglas och barnglas. Många svenska hem tenderar att husera en stor del av glasen ovan och naturligtvis inte enbart lika många som man är personer i hushållet utan oftast någonstans mellan åtta och tjugofyra identiska glas av varje sort. Men måste det vara så?

Det första du bör fråga dig är ifall vissa av glasen kanske kan användas för flera olika typer av drycker? Hur smakar till exempel det vita vinet om vi måste dricka det ur ett något mindre rödvinsglas och hur skulle middagsgästerna reagera om champagnen serverades ur ett vinglas?

Det andra du bör fråga dig är ifall alla dessa glas fyller ett frekvent och konkret behov eller om du primärt införskaffat många av dem för att du förväntar dig att omgivningen i sin tur förväntar sig att du ska ha dem? Kan det vara så att vissa av glasen i praktiken inte använts på flera år eller till och med aldrig kommit till användning?

Det tredje du bör fråga dig är ifall du verkligen behöver en fullt så stor uppsättning av de glastyper du frekvent använder? Hur många är ni i hushållet, hur ofta har ni någon form av bjudning och hur många är ni oftast vid de tillfällena?

Det sista du bör fråga dig är om din glasuppsättning skulle se annorlunda ut om du hade möjligheten att hyra in glas vid de få tillfällen då dina behov växer utöver det vanliga? Hur många glas skulle du i så fall behöva äga för vardagsbruk?

Den sista frågan låter kanske hypotetisk men i de flesta större städer går det idag att hyra olika typer av glas för 3-4 kronor styck. Det gör inköpet av de 24 champagneglasen, som görs för säkerhets skull, för att man bör ha dem i sin glasuppsättning, helt onödigt. 

Så hur ser det ut hemma hos oss? Jo, även vi har samlat på oss en hel del glas över tiden även om vi även här redan rensat rätt friskt sista året, framför allt i samband med att vi blev sambos:

  • Vattenglas 10
  • Vinglas 12
  • Champagneglas 12
  • Whiskeyglas 4
  • Snapsglas 20
  • Glögglas 6

Idag har vi alltså 32 glas per person i hushållet!

För vår del har vi sakta med säkert och relativt omedvetet samlat på oss de mängder av glas vi har idag. Några har köpts för att användas dagligen, några har vi fått i gåva och andra har vi köpt för ett speciellt tillfälle. Några av glasen används frekvent medan andra står oanvända år ut och år in och väntar på beröring, vilket förmodligen kommer att ske först om eller då vi flyttar till nytt boende, om vi inte hinner rensa ut dem innan dess vill säga.

Att vi har ett stort antal snapsglas beror på att jag (Fru Minimalist) tidigare köpte och samlade på snapsglas som souvenirer vid resor. Ett snapsglas per land eller stad som besöktes. Med nya minimalistiska glasögon på ser det dock ut som att denna typ av glas snart kommer lämna vårt hem.

Vi skulle förmodligen få diska glas för hand om vi hade färre vattenglas och kanske skulle det uppstå något tillfälle då vi blir tvungna att dricka någon dryck ur ett otypiskt glas då och då, om vi bortser från hyralternativt, men det skulle garanterat inte gå någon nöd på oss om vi gjorde oss av med några sorters glas och minskade på antalet. 

Hur många glas har ni per person i hushållet? Och vilken typ av glas kan du tänka dig att göra dig av med om du måste välja minst en glastyp?

Snyggare garderob med Slow Fashion

Idag produceras otroliga mängder kläder och en kläddesigner som tidigare skapade modekollektioner utifrån våra fyra säsonger har nu fått vänja sig vid ett betydligt högre tempo med krav på nyheter varje vecka. Billigt ska det vara också, till ordinarie pris förväntas vi kunna handla ett linne för 49 kronor och en tröja för 149 kr. Redan innan midsommar börjar den första sommarrean och när julhandeln pågår som bäst smygstartar mellandagsrean.

Klädbranschens snabba tempo har givit upphov till uttrycket Fast Fashion. Begreppet sammanfattar hela industrin med slit-och-släng och snabb konsumtion till låga priser. I likhet med att begreppet Fast Food har en motkraft i form av Slow Food, har också Fast Fashion en motsvarighet i form av konceptet Slow Fashion. Om Slow Food är för gourmeter så är Slow Fashion för minimalister. :-)

Medan Fast Fashion är inriktat på vinstmaximering vilket innebär att aspekter som utsläpp av miljöfarliga material och arbetsförhållanden får stå tillbaka, vill anhängare av Slow Fashion vända den här utvecklingen genom att undvika överexploatering av arbetskraft och naturresurser. Leveranstider och produktion har effektiviseras senaste årtionden och naturens ekosystem kan inte återskapa material med samma hastighet som det idag krävs för att snabbt få ut en stor mängd kläder på marknaden. Vi har en obalans i systemet som tär på vår planet.

Slow Fashion kännetecknas däremot av långsiktighet och varaktighet. Tanken är att hållbarhet och medvetenhet ska finnas genom hela ledet hos såväl producent som inköpare och konsument. Att som producent designa och producera kläderna med mindre miljöpåverkan, att som inköpare enbart köpa från tidigare nämnda leverantörer och att som konsument prioritera färre men finare plagg av högre kvalitet.

Jag i egenskap av konsument ser dock Slow Fashion som så mycket mer än att shoppa kvalitativa eller miljövänliga klädesplagg. Det handlar om en förändrad syn på mode och att ha fokus på långsiktighet. Kommer jag vilja och kunna använda den här tröjan eller kjolen även om 3, 5 eller kanske 10 år? Vi kan inte alltid påverka att kroppen förändras eller att ett byte av jobb kräver andra typer av kläder än tidigare, men inför varje nytt köp kan vi göra en behovsanalys och försöka tänka ett par år framåt i tiden istället för att bara se oss i plagget på semesterresan eller helgens fest.

Min uppmaning är att låta Slow Fashion guida dig i din vardag genom och inspirera dig till att:

  • Låta garderobens innehåll bestå av färre plagg av bättre kvalitet som håller längre.
  • Välja plagg som tillverkas under så liten negativ miljöpåverkan som möjligt.
  • Välja plagg som tillverkas under justa omständigheter för alla inblandade människor.
  • Vårda dina kläder så att de håller längre.
  • Handla secondhand och skänk även kläder du rensar ut till secondhand-butiker.
  • Skapa en garderob med en tidlös design som fungerar idag men även framöver.
  • Vara nyfiken och leta information och inspiration om dina kläders ursprung.

Om du tar en kik i din garderob idag, återspeglar den då primärt Slow eller Fast Fashion?

Dyr magasinering av överflödiga prylar

Många har en emotionell relation till sina ägodelar och har därför väldigt svårt att göra sig av med dem även om de inte längre behövs. Därför väljer fler och fler att magasinera stora delar av sina ägodelar i samband med att man till exempel separerar, flyttar ihop, flyttar till mindre boende, flyttar utomlands eller bara börjar få det lite för trångt i bostaden.

I USA har vart tionde hushåll magasinerat saker och förrådsbranschen omsätter, tro det eller ej, mer än hela nöjesindustrin i Hollywood. Magasinering tycks dessutom vara beroendeframkallande och i Sverige visar undersökningar att de som hyr förråd tenderar att göra det under allt längre perioder.

Om du är en av dem som valt att magasinera några av dina tillhörigheter kan det vara en intressant övning att försöka minnas innehållet i förrådet och skriv en lista på alla saker som förvaras där. Om minnet sviker dig kan det vara läge att fundera på om du verkligen borde betala för att förvara saker du inte ens vet om att du äger?

En annan intressant övning är att klura lite på när du använde sakerna i förrådet senast alternativt när du planerar att använda dem. Om du inte kan se att de kommer att komma till användning under överskådlig framtid kanske de skulle vara en annan ägare till större nytta och glädje?

En tredje intressant övning är att räkna ut hur mycket du betalar för förvaringen per år och ställ det i relation till värdet på sakerna du förvarar. När överstiger det ekonomiska kostnaden för förvarningen värdet av prylarna alternativt kostnaden av att införskaffa dem på nytt vid behov?

Kanske kommer du fram till att det inte är värt att betala för att förvara något som uppenbarligen inte är tillräckligt användbart eller omtyckt för att förvaras i ditt hem samt att det är dags att rensa. Att rensa bland magasinerade prylar och möbler bör dessutom vara betydligt lättare än att rensa bland saker i hemmet eftersom du mentalt delvis redan släppt taget om de förstnämnda.

Mitt tips är sammanfattningsvis att göra ett sista besök och ta hem det du verkligen saknat och kommer att använda inom en snar framtid. Sälj, skänk eller släng resten och på så sätt har du eliminerat både den mentala och ekonomiska bördan av att hålla dig med ett andra hem för dina överflödiga prylar!

Har du magasinerat möbler eller prylar någon gång och i så fall i vilket sammanhang?