Kategoriarkiv: Hemma

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hemmet.

Andrahandsvärdet på böcker

31 svar

Att bilar har en kraftig och snabb värdeminskning har de flesta som vill köpa en bil i åtanke, men att även böcker har en likartad värdeminskning kanske inte är lika vanligt att tänka på. Det handlar visserligen om helt andra summor, men det skapar å andra sidan andra problem. En bil blir du alltid av med även om du blir tvungen att gå ner i pris. Böcker däremot tycker jag är svårt att bli av med på ett vettigt sätt.

Vi har tidigare skrivit om tips för färdiglästa böcker och jag har på senare år blivit bättre på att inse vilka böcker jag faktiskt har en tendens att återkomma till, bläddra i, läsa hela eller delar av igen och vilka som blir rena hyllvärmare. De sistnämnda har ofta varit någon typ av faktabok, inbunden, lite tjockare och varit hyfsat dyr vid inköpet. Tre typiska bokexempel i min bokhylla är de som visas på bilden; Nya Stora Etikettboken, Alla dessa bilutflykter runt Stockholm och Familjens Juridik.

Jag har svårt att veta vad jag ska göra med dessa böcker då jag gärna vill att de kommer till användning samt att jag får tillbaka åtminstone en liten del av det jag köpt dem för. Det är inte heller den typen av böcker jag tar med till en vän för att den var ”så bra” till skillnad från vissa populära skönlitterära böcker. Här om dagen skänkte jag boken Born to run mot portokostnad till en tjej på en Facebook-sida där jag är medlem. Det kändes som ett värdigt sätt att bli av med boken även om jag inte tjänade några pengar på det.

Det är kanske bara att inse att andrahandsvärdet på böcker, även om de är inbundna och olästa, är oerhört lågt idag bland annat tack vare onlinebokhandlar som Bokus och Adlibris liksom olika läsplattor. Att skänka böckerna till välgörenhetsorganisationer är ett bra alternativ åtminstone om det är populära och inte allt för gamla böcker. Den här helgen planerar jag dra mitt strå till stacken och lämna iväg ett par böcker till Stadsmissionen. För trots att böcker har ett lågt andrahandsvärde tycker jag inte det motiverar att de står som hyllvärmare och tar upp plats i vår bokhylla, packas ner och upp nästa gång vi flyttar osv.

Vad är ditt bästa tips på vad man kan göra för att bli av med begagnade böcker på ett värdigt sätt?

Relaterade inlägg:

  1. Tips för färdiglästa böcker
  2. Last Book Standing
  3. Bättre fokus med minimalism i bokhyllan

Vägen till en giftminimerad vardag

9 svar

Ikväll var jag och en vän på en föreläsning med Magnus Kähler som driver bloggen Kemikaliepappan. Jag fick tipset genom Ekomorsan som var på föreläsningen i Borås för en dryg vecka sedan.

Det var två timmar med mycket information kring de skadliga kemikalierna i vår vardag och framför allt i barns vardag. För mig som är nyfiken och påläst på ämnet var det en hel del repetition, men trots det fick jag stor inspiration att fortsätta plastbantningen av hemmet, och se till att göra medvetna och bra val vid våra inköp till den kommande bebisen.

Kemikalieindustrin är den mest lönsamma industribranschen enligt OECD. Företagen tar ständigt fram nya produkter som vi inte visste att vi behövde, som teflonpannor istället för järnpannor, flytande tvål istället för fast sådan. De skapar ett behov hos oss konsumenter som ofta tror att produkterna är testade och godkända vilket tyvärr inte är hela sanningen berättar Magnus. Det finns i dagsläget inget oberoende organ som avgör detta trots att Europa förmodligen har bland den tuffaste kemikalielagstiftningen i världen. Oroväckande och läskigt, eller hur?

Var tredje sekund tas ett nytt ämne fram runt om i världen, det är inte konstigt att myndigheterna inte hinner testa alla nya ämnen som används i produkter och hur dessa sedan påverkas genom den så kallade coctaileffekten. När ett ämne väl förbjuds skapas det små förändringar av ämnet och användningen fortsätter. Ett typiskt exempel som Magnus tar upp under sin föreläsning är alla produkter som numera marknadsförs som BPA-fria och utan ftalater. Tyvärr behöver det inte betyda att produkten är säker. En BPA-fri vattenflaska eller nappflaska kan istället innehålla BPS, som kanske inte är så mycket bättre eftersom ämnet i likhet med BPA kommer från Bisfenolfamiljen, men däremot ännu inte är förbjudet eftersom sådant kan ta flera år.

Vill du veta hur giftiga kemikalier kan påverka foster och barn på kort och lång sikt? Vill du på ett enkelt och pedagogiskt sätt lära dig hur du kan verka för en giftminimerade vardag för dig och dina nära och kära? Bor du dessutom i närheten av Falun så tycker jag du ska ta dig och en vän till den sista föreläsningen som går av stapeln nu på torsdag den 23 oktober.

Missade du turnén för denna gång så finns det en hel del information på samma ämne på Kemikalispappans blogg att ta del av. Vi behöver sprida kunskap om konsekvenserna av för mycket skadliga kemikalier i vår vardag, men även framhäva de fina alternativ som faktiskt finns, något som Magnus var noga med att påpeka. För alternativ saknas inte, men ibland behöver du söka lite djupare för att hitta dem eller betala lite mer.

Hur ser du på kemikalier i vår vardag, är faran överdriven eller snarare bagatelliserad?

Relaterade inlägg:

  1. Den onda badankan
  2. Ny stimulans för den minsta
  3. Två ekologiska deodoranter

Minimalism i städskåpet

35 svar

För ett par veckor sedan fick vi en fråga från en läsare som undrade: ”Minimalism i städskrubben, vad behövs? Jag har alldeles för många olika rengöringsmedel och går tyvärr på reklamen allt för ofta, bra tips mottages tacksamt.”

I vårt städskåp hade vi tidigare klassiska städattiraljer som WC-anka, allrengöring, fönsterputs liksom mer grovverkande medel för kalkrengöring och rengöring av toalettstolen. Majoriteten med väldigt omiljövänligt innehåll. Nu har vi i princip gått över till att lösa alla ”städproblem” med Grumme såpa. Minimalistiskt och miljövänligt. :)

Vi har en liten blomspruta som vi fyller med några droppar Grumme såpa och vatten. Denna använder vi sedan till allt från att damma fönsterbrädor, matbord och andra fria ytor, till att göra rent spis, handfat och toalettstol. Vi torkar av med lite olika trasor beroende på vad och var det är vi städar. När vi våttorkar golven, vilket händer allt för sällan, har vi även då i några droppar Grumme såpa i tvättvattnet. 

Till kranarna, duschväggen och kaklet i badrummet använder vi än så länge ett avkalkande medel avsett för badrum från en välkänd leverantör. När den flaskan är slut ska vi testa att använda Grumme såpa även till dessa ytor. De ska bli intressant att se hur väl det fungerar.

I städskåpet förvarar vi även en påse med några av de örngott och handdukar vi rensat ut de senaste åren. Dessa klipper vi till lagom stora bitar och använder för avtorkning där en vanlig disktrasa eller dammtrasa skulle bli väldigt smutsig, exempelvis vid rengöring av balkongräcket och möblerna på balkongen, eller när vi putsar fönstren.

Utöver det vi nämnt ovan förvaras även följande i städskåpet: en dammsugare, dammtrasor, en golvmopp och en balja som används till allt från att blöta golvmoppen, till handtvätt av kläder samt fotbad. Vi har även behållare kaustiksoda utifall våra avlopp skulle börja klägga igen.

Vårt städskåp känns helt klart minimalistiskt. Dock börjar vi märka att toalettstolen nog skulle behöva något starkare rengöringsmedel än Grumme såpa då och då. Vi har även funderat på att göra egna rengöringsmedel som vi läst om där ättika, vinäger och bikarbonat tycks vara vanliga ingredienser att blanda med vatten och/eller såpa.

Har du något miljövänligt och minimalistiskt städtips? Kanske har du provat något husmorstips och gjort eget rengöringsmedel?

Relaterade inlägg:

  1. Utrensning av giftiga kemikalier i badrummet
  2. Dags för vårstädning och vårrensning
  3. Uppfräschning av minimalisthemmet

Att uppskatta kontraster

14 svar

Helgen spenderades i Herr Minimalists föräldrars sommarstuga på landet, ett par timmars bilresa från Stockholm. Väl där kom jag att tänka på det här med kontraster, hur vi där och då njuter av dem, men samtidigt njuter ändå mer när vi kommer tillbaka till bekvämligheter och den vardag vi så ofta tar för given.

Där vi bor tänker jag sällan på att det är ljud omkring oss i princip hela tiden. Vi bor på en innergård och har ingen motorväg i närheten, men om jag koncentrerar mig eller har balkongdörren öppen så hör jag ständigt ljud. Allt från köksfläktens eller elementens surrande, till biltrafik en bit bort, människor som tjoar och andra ”stadsljud”. I stugan på landet är det däremot lugnt och tyst. Så fort vi kommer fram går pulsen ned. Tystnaden gör att man på långt avstånd kan höra en bil som närmar sig eller människor som pratar på andra sidan vattnet i vanlig samtalston. I takt med att mörkret lägger sig minskar antalet ljud och tillslut är det så knäpptyst att du kan höra en knappnål falla.

Att bo i sommarstugan på landet påminner till viss del om våra fjällvandringar. Att under en begränsad tid leva lite mer spartanskt. Inte ha alla bekvämligheter som hemmet ofta erbjuder men som vi ofta klarar oss alldeles utmärkt utan. Inte kunna handla vad som helst när som helst utan istället planera vistelsens måltider i förväg. Inte ha något som stressar eller pockar på uppmärksamhet utan enbart njuta av att vara här och nu. Ha tiden att upptäcka hur fantastiskt vacker naturen är och vad fint solen speglar sig i vattnet.

Men tystnaden, lugnet, miljöombytet och det enkla livet till trots. Efter ett par dagar är det ändå skönt att komma tillbaka hem och uppskatta alla bekvämligheter i ett par dagar tills vi åter tar dem för givna.

Har du några kontraster du njuter av?  Stugan morgondimma

Relaterade inlägg:

  1. Sommarläsning i hängmattan
  2. Sommar, stuga och prylar överallt
  3. Tips för en lugn och kravlös semester

Från junklåda till reslåda

7 svar

Efter hemkomsten från vår semesterresa fick jag ett sådant där rensningssug som vi minimalister kan få ibland och denna gång var det junklådan som var i fokus.

Vi har i ett tidigare blogginlägg skrivit om junklådan och identifierade vad som kännetecknade innehållet i en junklåda; typiska att prylarna saknar en tydlig gemensam kategori, är fysiskt små och används ytterst sällan.

Många av sakerna jag förvarade i min junklåda var reserelaterade, allt från mitt pass, vaccinationskort och en liten reseplånbok till uppblåsbar nackkudde och skidlås. Dock var detta bara en del av lådans innehåll. Jag beslutade mig därför för att rensa upp i junklådan och göra om den till en renodlad reslåda.

Saker som rensades ut var bland annat regnponchos och nyckelband som jag fått som gratisreklam från olika håll, flera okända nycklar som jag vågade mig på att slänga, solglasögon jag fick i samband med en ögonlaseroperation, och värmepåsar för händerna som jag inte ens minns att jag ägde. Dessutom bytte flertalet saker plats, squashbollarna åkte ner i en sportlåda i källaren, extra cykelnycklar lades i vår nyckelförvaring, packpåsarna flyttade från garderoben till reslådan, med mera.

Bild före. En klassisk junklåda med blandat innehåll.

Junklåda innan rensning Bild efter. En reslåda med renodlat innehåll.

ReslådaDet är alltid en skön känsla att rensa och göra sig av med saker jag faktiskt inte använder. Allt oftare förvånas jag över varför jag tidigare haft så svårt att göra mig av med vissa saker, vilket verkligen var fallet med stor del av junklådans innehåll.

Behöver du verkligen din junklåda eller förvarar du saker där som du egentligen skulle kunna göra dig av med eller som skulle kunna höra hemma någon annanstans?

Relaterade inlägg:

  1. Vad har du i din junklåda?
  2. Dyr magasinering av överflödiga prylar
  3. 10 utrymmen på 100 minuter

Redundanta normalprylar för oftaanvändning

15 svar

För snart ett år sedan skrev vi om redundanta specialprylar för sällananvändning, det vill säga saker som används ytterst sällan och vars syfte dessutom går att lösa med andra vanligare och mer frekvent använda prylar. Några bra exempel är grapefruktskedar, pizzaskärare, kryddsax, jordgubbssnoppare och andra tokiga och småroliga köksredskap.

Prylarna listade ovan är rätt självklara skurkar i ett minimalistiskt hem men nu något år senare har vi identifierat en liknande men ännu lömskare bov som väldigt lätt går under radarn, nämligen de redundanta normalprylarna för oftaanvändning. Men vad är det egentligen? Jo, det är saker som du faktiskt använder relativt ofta och som de flesta äger, men som trots det är fullständigt onödiga.

Ett vanligt exempel är saker vars funktion till stor eller hel del överlappar varandra. Till exempel äggklockan som helt kan ersättas med timern i en vanlig mobiltelefon, vattenkannan som kan ersättas med en tillbringare eller varför inte surfplattan som kan ersättas med laptopen.

Ett annat vanligt förekommande exempel är de onödigt stora seten. Det kan vara allt från bunkar, porslin, köksknivar, glas och diverse andra saker du faktiskt använder ofta men där du inte behöver fullt så stor uppsättning för att klara av 99% av vardagen. Vem behöver till exempel ett set om nio köksknivar?

Ett bra sätt att identifiera till synes normala prylar som används ofta men som trots det är redundanta är att fundera över hur du skulle lösa din vardag om prylen plötsligt försvann. Till exempel genom att lägga prylen i en tremånaderslåda. Finner du snabbt och enkelt en ny smidig lösning är det stor chans att den försvunna prylen alternativt prylen som erbjuder en lösning är redundant.

Har du några bra exempel på prylar i hemmet som faller inom beskrivningen ovan? :)

Relaterade inlägg:

  1. Testar att banta i tre månader
  2. Låt resan ta sin tid
  3. Våga rensa ut vardagssaker

Rensning i köksskåpen

9 svar

Vi har varit inne på det i tidigare inlägg, hur många tallrikar, glas och muggar behöver du egentligen äga och förvara i ditt hem?

När vi (Herr och Fru Minimalist) träffades för ett par år sedan visade det sig att vi hade samlat på samma porslin (Höganäs) i samma färgnyans och naturligtvis uppstod genast äktenskapstycke. När vi flyttade ihop något år senare betydde det att vi fick en relativt stor porslinssamling i köksskåpen. Exempelvis har vi fram tills nyligen haft 21 vanliga tallrikar, utöver de fyra tallrikar som vi kallar för pastatallrikar då de är något djupare än de flata tallrikarna men ändå inte lika djupa som soppskålar.

Mugg- och koppsamlingen bestod plötsligt av 9 stora, 2 mellan och 3 små koppar för te eller kaffe.

Eftersom vi haft utrymme i köksskåpen för alla delar i servisen, de är enhetliga i färgen och används regelbundet, har vi inte brytt oss om att rensa mer ingående bland dessa men under semestern gick vi igenom porslinssamlingen och gjorde oss av med följande överflödigt porslin:

Tallrikar 8 stycken. Eftersom vi hade så många tallrikar (21 stycken) hann vi aldrig äta på alla innan det sedan länge redan körts en diskmaskin. Vi rensade bort de tallrikar som var mest slitna och har nu 13 tallrikar kvar. Ganska många med tanke på att vi är två personer i hushållet, men vår stora diskmaskin fylls numera oftare upp med samtliga tallrikar så vi behåller dessa 13 tillsvidare.

Tekopp 1 styck. En tekopp hade blivit lite kantstött och den passade vi på att göra oss av med. Vi sparade 8 tekoppar och det känns som en gedigen samling att ha kvar åtminstone tills vidare.

Kaffekoppar 3 stycken. Ingen av oss dricker kaffe och när vi har gäster har vi två små tekoppar kvar som fungerar fint. Dessutom tror vi att det går att dricka kaffe även ur de stora tekopparna om så skulle behövas. :)

Fat till koppar 5 stycken. De träfat som hör till våra kaffe- och tekoppar användes aldrig utan stod bara i ett hörn av kökskåpet och tog plats så dessa passade vi nu på att göra oss av med.

Som vanligt när vi rensar i ett utrymme hittar vi ytterligare saker att rensa. I detta fall passade vi på att rensa ut 12 av totalt 20 snapsglas då dessa ytterst sällan används. Dessutom åkte två glasvaser och en cocktailshaker som vi aldrig använder med i bara farten. :)

Vi hoppar kunna sälja majoriteten av det utrensade prylarna på loppis eller liknande.

Plötsligt blev det betydligt luftigare i flera av våra köksskåp och vi kunde passa på att möblera om lite bland porslinet och glasen. Det är helt klart värt att fundera kring hur många uppsättningar du egentligen behöver av respektive tallrikssort, koppar, glas etc, och vad som faktiskt används regelbundet. Jag (Fru Minimalist) har samlat på mig min porslinsserie under tio år och självklart har det kommit med förvaringskärl, fat och koppar som jag aldrig använt då presenterna och köpen inte utgått från ett konkret behov, utan från ett samlande på en porslinsserie.

Hur många delar har du i din porslinsserie och hur många delar används regelbundet?

Relaterade inlägg:

  1. Förvaring i minimalisternas kök
  2. Det är ju inget fel på den
  3. Step by step