Spår av proaktiv bokkonsumtion

Häromdagen gick jag med hjälp av Goodreads igenom vilka böcker jag läst under de senaste åren och noterade en ganska jämn balans mellan skönlitterära böcker och facklitteratur. Går jag däremot igenom innehållet i min bokhylla så ser jag en väldigt annorlunda fördelning där majoriteten av böckerna är facklitteratur. Hur kan det komma sig?

Delvis beror det på att jag aldrig sparar skönlitterära böcker jag redan läst utan undantagslöst skänker dem vidare, men däremot av och till sparar riktigt bra facklitteratur. Men även om jag tar hänsyn till den aspekten och istället enbart kikar på oläst litteratur så är obalansen påtaglig. Av mina, efter många rensningar, kvarvarande 135 fysiska böcker är ganska precis 100 olästa och av dessa är enbart fyra av skönlitterär karaktär.

Nästan samtliga olästa böcker är vid närmare granskning införskaffade för mellan fyra och sju år sedan. Från en period då jag precis upptäckt hur smidigt och billigt det var att köpa böcker via internet, men innan jag skaffade min första e-bok-läsare från Kindle. Under den perioden kom jag i kontakt med många intressanta självutvecklingsböcker och liknande via diverse bloggar och ljudböcker, till exempel de smått fantastiska bokreferaten från Philosopher Notes. Parallellt med detta hade jag dessutom börjat arbeta och stött på många nya utmaningar där jag av och till såg möjligheten att läsa mig till en lösning eller insikt.

Det ledde till att jag flera gånger om året köpte på mig mellan tio och tjugo böcker åt gången, vilket i kombination med en viss övertro på min förmåga att hinna läsa böcker samt mitt snabbt växlande intressefokus ledde till att jag på min höjd hann läsa 25% av böckerna innan de blev mer eller mindre irrelevanta och lägre prioriterade. Det spelar ingen roll att böckerna i många fall är tidslösa klassiker och egentligen av intressant karaktär då det nästan alltid finns något annat område som för tillfället är högre prioriterat.

Vad har jag då lärt mig av detta? Jo, att inte konsumera facklitteratur proaktivt. Istället köper jag numera enbart ny facklitteratur en bok i taget och bara om det finns ett omedelbart behov av kunskapen samt tid över till läsning. Då vet jag att boken blir läst samt att informationsupptagningen blir effektivare. Nästan alla köp sker för övrigt numera via min Kindle så jag slipper äga en fysisk kopia av boken.

Läser du facklitteratur och tenderar du att överkonsumera böcker när inspirationen kommer stormande eller är jag ensam i min nördighet på det här området? :)

Vilse i joggingdjungeln?

I helgen gick Stockholm Maraton av stapeln och detta år stod jag (Fru Minimalist) inte på startlinjen till skillnad från förra året. Dock har jag på mina senaste joggingrundor funderat en del kring det här med löpning som träningsform.

För mig är löpningen ett sätt att koppla av och koppla bort. Låta tankarna flöda fritt och bli ett med naturen eller mer sällan, under längre joggingrundor, lyssna på en intressant podcast för att skingra tankarna i det monotona arbetet.

Oftast när jag joggar lämnar jag mobilen hemma, berättar för Herr Minimalist vart jag tänkt springa och ger mig av. Ingen klocka, ingen musik och ingen app som berättar hur långt och snabbt jag springer. Däremot får jag ofta höra hur långt och snabbt andra hittills har sprungit på sin runda genom en monoton datorröst, vilken musik de lyssnar på i de icke ljudisolerade hörlurarna eller ett varningspip från träningsklockan om att de överskrider sin optimala pulsnivå eller då det är dags att påbörja nästa intervall.

När började löpningen bli så komplicerad? Träningsformen som i grunden är så enkel, som kan börja när du tar första steget utanför ytterdörren och nu under sommaren bara kräver ett par löparskor, ett par shorts och en T-shirt. Idag använder många avancerade skor med formgjutna sulor, kompressionsstrumpor, funktionskläder och vätskebälten. Tekniska prylar som pannlampor, navigatorer, pulsmätare, löparklockor och iPods i specialfodral. Det ska laddas, kalibreras och synkas både innan vi överhuvudtaget kan börja springa.

När vi sedan kommer till själva träningsutförandet så kan vi inte bara ge oss ut och springa på en spontan joggingtur. Nej, för att passet ska bli mer värt måste ett program följas, en coach ska beskriva vad vi ska göra, hur länge och med vilken ansträngning. Efteråt ska det analyseras, noteras, tas bilder och laddas upp bevis på Facebook, Instagram och Funbeat.

Här någonstans tycker jag att vi har gått vilse i jogginträsket. Det enkla har blivit otroligt komplicerat och inte minst dyrt och materialistiskt. Vi har fått för oss att bättre tillbehör, mer information och expertkunskap per automatik ska ge oss bättre kondition och ett hälsosammare liv.

Men det går inte att köpa sig till riktigt bra kondition hur mycket du än kittar upp dig. Det är fortfarande du som måste ha en inre drivkraft och motivation som får dig ut och träna. Genom att komplicera träningen blir steget bara större när det gäller att börja träna eller att komma ut på ett pass. Och i slutändan är den bästa träningen trots allt den träning som blir av. Testa att lämna tekniken hemma, bara snöra på dig skorna och ge dig ut i naturen. Nike beskriver det bra – Just Do It!

Har du sprungit vilse i djungeln av prylar och krav kring löpningen?

En månad utan att småhandla

Så var den alkoholfria månaden över och jag kan åter avnjuta ett kallt glas vin i kvällssolen på balkongen. En månad gick snabbare än jag trodde och det var bara vid ett fåtal tillfällen jag kände att jag behövde göra valet att avstå från alkohol. För ovanlighetens skull hade vi ingen middagsbjudning med vänner denna månad, vilket underlättade det hela, utan enbart bruncher och fikastunder som av naturliga skäl var alkoholfria.

Jag avstod vid ett tillfälle från att delta på en sommarfest, inte enbart på grund av den vita månaden, utan även för att festen krockade med ett alkoholfritt alternativ som lockade minst lika mycket. Vid två after work fick jag dock välja alkoholfria alternativ. Vid det ena tillfället berättade jag att jag hade en vit månad så här efter min 30-årsfest och inför sommarens alla rosékvällar. Vid det andra tillfället beställde jag en alkoholfri drink och jag tror knappt någon av mina vänner kring bordet la märke till att den var alkoholfri.

Herr Minimalist har som vanligt druckit ett glas vin till maten ett par kvällar i veckan och jag har då valt andra typer av måltidsdrycker. Det har känts lite mindre festligt men inte på något vis varit svårt att avstå.

Jag nämnde i halvtidsinlägget mina fyra anledningar till att detta blev månadens utmaning. Närmare bestämt hopp om bättre träningsform, en förväntan kring mindre utgifter, nyfikenhet kring omgivningens reaktioner samt eventuell abstinens.

Träningsmässigt har jag inte märkt någon större skillnad, men heller ingen försämring. Det har dock varit skönt att inte känna sig seg dagen efter som ett par glas alkohol kan få mig att göra.

Den ekonomiska aspekten har varit positiv eftersom jag inte behövt lägga pengar på alkohol och alkoholfria drycker vanligtvis är billigare, dock är det marginellt och inget jag märkt av i plånboken eller på månadens kontoutdrag.

Det är ingen som har kommenterat, givit gliringar eller ifrågasatt mitt val, men kanske har det gjorts tysta antaganden och kommentarer bakom min rygg kring eventuell graviditet.

Den sista anledningen var kanske det mest intressanta. Skulle jag överhuvudtaget sakna att dricka alkohol? Spontant skulle jag kunna svara nej på den frågan. Jag har inte direkt saknat alkoholen eller känt något större sug när andra druckit alkohol i min omgivning. Dock skulle jag känt mig tråkig och kanske lite utanför om jag aldrig drack alkohol vid middagar med vänner och liknande tillställningar. Och eftersom jag tycker de flesta viner är goda så ser jag ingen större anledning till att låta bli vin helt. Jag dricker dessutom inte läsk så de alkoholfria alternativen blir ofta väldigt få.

Ny månad betyder ny månadsutmaning och denna månad tänkte jag utmana både mig och Herr Minimalist med att inte småhandla. Under årets första fem månader har vi varit och handlat i matvarubutiken 13, 14, 15, 14 respektive 17 gånger per månad, det vill säga i princip varannan dag enligt Ica-kortets kontoutdrag. Två av månaderna har vi dessutom haft en vecka med matkasse som levererats till dörren, vilket konstigt nog inte verkar ha påverkat antalet matbutiksbesök över huvud taget.

Det kommer krävas matplanering och mindre spontanitet för att klara denna månads utmaning. Vi har som mål att inte gå till matbutiken mer än maximalt två gånger per vecka dvs ungefär halvera antalet besök. Vi hoppas spara pengar men framförallt tid.

Hur ofta handlar du matvaror?

Månadens in och ut maj 2014

Då var det är dags för maj månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 51 och införskaffat 5 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi oftast en motivering för eventuella inköp samt då och då även en kommentar kring de prylar vi gjort oss av med.

Herr Minimalist

  • Chinos (+1)
  • Bälte (+1)
  • Läderskor (+1)
  • Böcker (-12)
  • Pärm (-1)
  • Game Boy-spel (-1)
  • Innebandyklubba (-1)

Fru Minimalist

  • Träningsbyxor (+1)
  • Träningsstrumpor (+1)
  • Böcker (-8)
  • Sport-bh (-2)
  • Tränings t-shirt (-2)
  • Ljusmanschetter (-2)
  • Klänning (-1)
  • Klistermärkssamling (-1)
  • Dykarboots (-1)
  • Löparjacka (-1)
  • Träningsbyxor (-1)
  • Träningsstrumpor (-1)
  • Blus (-1)
  • Kjol (-1)
  • Kurslitteratur (-1)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Silikongrytlappar (-2)
  • Krukor (-2)
  • Teflonstekpanna (-1)
  • Router (-1)
  • Sladd till router (-1)
  • Ungsform (-1)
  • Knivslip (-1)
  • Kastrull (-1)
  • Ånginsats till kastrull (-1)
  • Kastrullock (-1)
  • Glasburk (-1)

Kommentarer Herr Minimalist

Vissa dagar går Herr Minimalist på gatan som en vanlig konsument. Denna månad skaffade jag ett par mörkblå chinos från Peak Performance, ett brunt läderbälte från Hugo Boss och ett par bruna skor från Bugatti. Tanken är att använda läderbältet och läderskorna som ett perfekt set för att få lite variation i en i övrigt noga utvald och enhetlig garderob.

Det slutar aldrig att förvåna mig hur mycket överflödiga saker vi fortfarande har kvar trots intensivt rensande. Denna månad gjorde jag mig av med min gamla slitna innebandyklubba och det galna är att jag trots det fortfarande har två helt oanvända klubbor kvar som jag nu kommer att sälja. Varför hade jag ens tre från början? :)

Kommentarer Fru Minimalist

Ett par träningsbyxor in och ett par ut denna månad och likaså med träningsstrumpor då jag hittat en sorts kompressionsstrumpor som jag gillar vid löpning. Jag håller fortfarande på att rensa såväl i vanliga garderoben som bland träningskläderna och det går sakta men säkert framåt.

Jag hittade min klistermärkssamling (se bild) och passade på att slänga nästan alla klistermärken i samlingen, ett fåtal ska mina syskonbarn få. Jag har innerst inne hoppats att det skulle finnas något värde i denna samling men slutligen insett att de bara är att slänga.

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Bostadsrättsföreningen vi bor i beställer två gånger per år containrar som ställs upp på innergården över en helg där du får slänga allt möjligt skrymmande skräp som inte innehåller elektronik. För oss som inte har bil och själva kan åka till återvinningen tar vi alltid chansen att rensa lite extra vid dessa tillfällen. Äntligen blev vi av med teflonstekpannan som vi nu bytt mot en gjutjärnsstekpanna, en sliten ugnsform och några krukor vi inte använder med mera.

Kasta glas i glashus

Vattenglas, ölglas, rödvinsglas, vitvinsglas, shotsglas, champagneglas, whiskeyglas, drinkglas, martiniglas, snapsglas, dessertvinsglas, glögglas och barnglas. Många svenska hem tenderar att husera en stor del av glasen ovan och naturligtvis inte enbart lika många som man är personer i hushållet utan oftast någonstans mellan åtta och tjugofyra identiska glas av varje sort. Men måste det vara så?

Det första du bör fråga dig är ifall vissa av glasen kanske kan användas för flera olika typer av drycker? Hur smakar till exempel det vita vinet om vi måste dricka det ur ett något mindre rödvinsglas och hur skulle middagsgästerna reagera om champagnen serverades ur ett vinglas?

Det andra du bör fråga dig är ifall alla dessa glas fyller ett frekvent och konkret behov eller om du primärt införskaffat många av dem för att du förväntar dig att omgivningen i sin tur förväntar sig att du ska ha dem? Kan det vara så att vissa av glasen i praktiken inte använts på flera år eller till och med aldrig kommit till användning?

Det tredje du bör fråga dig är ifall du verkligen behöver en fullt så stor uppsättning av de glastyper du frekvent använder? Hur många är ni i hushållet, hur ofta har ni någon form av bjudning och hur många är ni oftast vid de tillfällena?

Det sista du bör fråga dig är om din glasuppsättning skulle se annorlunda ut om du hade möjligheten att hyra in glas vid de få tillfällen då dina behov växer utöver det vanliga? Hur många glas skulle du i så fall behöva äga för vardagsbruk?

Den sista frågan låter kanske hypotetisk men i de flesta större städer går det idag att hyra olika typer av glas för 3-4 kronor styck. Det gör inköpet av de 24 champagneglasen, som görs för säkerhets skull, för att man bör ha dem i sin glasuppsättning, helt onödigt. 

Så hur ser det ut hemma hos oss? Jo, även vi har samlat på oss en hel del glas över tiden även om vi även här redan rensat rätt friskt sista året, framför allt i samband med att vi blev sambos:

  • Vattenglas 10
  • Vinglas 12
  • Champagneglas 12
  • Whiskeyglas 4
  • Snapsglas 20
  • Glögglas 6

Idag har vi alltså 32 glas per person i hushållet!

För vår del har vi sakta med säkert och relativt omedvetet samlat på oss de mängder av glas vi har idag. Några har köpts för att användas dagligen, några har vi fått i gåva och andra har vi köpt för ett speciellt tillfälle. Några av glasen används frekvent medan andra står oanvända år ut och år in och väntar på beröring, vilket förmodligen kommer att ske först om eller då vi flyttar till nytt boende, om vi inte hinner rensa ut dem innan dess vill säga.

Att vi har ett stort antal snapsglas beror på att jag (Fru Minimalist) tidigare köpte och samlade på snapsglas som souvenirer vid resor. Ett snapsglas per land eller stad som besöktes. Med nya minimalistiska glasögon på ser det dock ut som att denna typ av glas snart kommer lämna vårt hem.

Vi skulle förmodligen få diska glas för hand om vi hade färre vattenglas och kanske skulle det uppstå något tillfälle då vi blir tvungna att dricka någon dryck ur ett otypiskt glas då och då, om vi bortser från hyralternativt, men det skulle garanterat inte gå någon nöd på oss om vi gjorde oss av med några sorters glas och minskade på antalet. 

Hur många glas har ni per person i hushållet? Och vilken typ av glas kan du tänka dig att göra dig av med om du måste välja minst en glastyp?

Snyggare garderob med Slow Fashion

Idag produceras otroliga mängder kläder och en kläddesigner som tidigare skapade modekollektioner utifrån våra fyra säsonger har nu fått vänja sig vid ett betydligt högre tempo med krav på nyheter varje vecka. Billigt ska det vara också, till ordinarie pris förväntas vi kunna handla ett linne för 49 kronor och en tröja för 149 kr. Redan innan midsommar börjar den första sommarrean och när julhandeln pågår som bäst smygstartar mellandagsrean.

Klädbranschens snabba tempo har givit upphov till uttrycket Fast Fashion. Begreppet sammanfattar hela industrin med slit-och-släng och snabb konsumtion till låga priser. I likhet med att begreppet Fast Food har en motkraft i form av Slow Food, har också Fast Fashion en motsvarighet i form av konceptet Slow Fashion. Om Slow Food är för gourmeter så är Slow Fashion för minimalister. :-)

Medan Fast Fashion är inriktat på vinstmaximering vilket innebär att aspekter som utsläpp av miljöfarliga material och arbetsförhållanden får stå tillbaka, vill anhängare av Slow Fashion vända den här utvecklingen genom att undvika överexploatering av arbetskraft och naturresurser. Leveranstider och produktion har effektiviseras senaste årtionden och naturens ekosystem kan inte återskapa material med samma hastighet som det idag krävs för att snabbt få ut en stor mängd kläder på marknaden. Vi har en obalans i systemet som tär på vår planet.

Slow Fashion kännetecknas däremot av långsiktighet och varaktighet. Tanken är att hållbarhet och medvetenhet ska finnas genom hela ledet hos såväl producent som inköpare och konsument. Att som producent designa och producera kläderna med mindre miljöpåverkan, att som inköpare enbart köpa från tidigare nämnda leverantörer och att som konsument prioritera färre men finare plagg av högre kvalitet.

Jag i egenskap av konsument ser dock Slow Fashion som så mycket mer än att shoppa kvalitativa eller miljövänliga klädesplagg. Det handlar om en förändrad syn på mode och att ha fokus på långsiktighet. Kommer jag vilja och kunna använda den här tröjan eller kjolen även om 3, 5 eller kanske 10 år? Vi kan inte alltid påverka att kroppen förändras eller att ett byte av jobb kräver andra typer av kläder än tidigare, men inför varje nytt köp kan vi göra en behovsanalys och försöka tänka ett par år framåt i tiden istället för att bara se oss i plagget på semesterresan eller helgens fest.

Min uppmaning är att låta Slow Fashion guida dig i din vardag genom och inspirera dig till att:

  • Låta garderobens innehåll bestå av färre plagg av bättre kvalitet som håller längre.
  • Välja plagg som tillverkas under så liten negativ miljöpåverkan som möjligt.
  • Välja plagg som tillverkas under justa omständigheter för alla inblandade människor.
  • Vårda dina kläder så att de håller längre.
  • Handla secondhand och skänk även kläder du rensar ut till secondhand-butiker.
  • Skapa en garderob med en tidlös design som fungerar idag men även framöver.
  • Vara nyfiken och leta information och inspiration om dina kläders ursprung.

Om du tar en kik i din garderob idag, återspeglar den då primärt Slow eller Fast Fashion?

Dyr magasinering av överflödiga prylar

Många har en emotionell relation till sina ägodelar och har därför väldigt svårt att göra sig av med dem även om de inte längre behövs. Därför väljer fler och fler att magasinera stora delar av sina ägodelar i samband med att man till exempel separerar, flyttar ihop, flyttar till mindre boende, flyttar utomlands eller bara börjar få det lite för trångt i bostaden.

I USA har vart tionde hushåll magasinerat saker och förrådsbranschen omsätter, tro det eller ej, mer än hela nöjesindustrin i Hollywood. Magasinering tycks dessutom vara beroendeframkallande och i Sverige visar undersökningar att de som hyr förråd tenderar att göra det under allt längre perioder.

Om du är en av dem som valt att magasinera några av dina tillhörigheter kan det vara en intressant övning att försöka minnas innehållet i förrådet och skriv en lista på alla saker som förvaras där. Om minnet sviker dig kan det vara läge att fundera på om du verkligen borde betala för att förvara saker du inte ens vet om att du äger?

En annan intressant övning är att klura lite på när du använde sakerna i förrådet senast alternativt när du planerar att använda dem. Om du inte kan se att de kommer att komma till användning under överskådlig framtid kanske de skulle vara en annan ägare till större nytta och glädje?

En tredje intressant övning är att räkna ut hur mycket du betalar för förvaringen per år och ställ det i relation till värdet på sakerna du förvarar. När överstiger det ekonomiska kostnaden för förvarningen värdet av prylarna alternativt kostnaden av att införskaffa dem på nytt vid behov?

Kanske kommer du fram till att det inte är värt att betala för att förvara något som uppenbarligen inte är tillräckligt användbart eller omtyckt för att förvaras i ditt hem samt att det är dags att rensa. Att rensa bland magasinerade prylar och möbler bör dessutom vara betydligt lättare än att rensa bland saker i hemmet eftersom du mentalt delvis redan släppt taget om de förstnämnda.

Mitt tips är sammanfattningsvis att göra ett sista besök och ta hem det du verkligen saknat och kommer att använda inom en snar framtid. Sälj, skänk eller släng resten och på så sätt har du eliminerat både den mentala och ekonomiska bördan av att hålla dig med ett andra hem för dina överflödiga prylar!

Har du magasinerat möbler eller prylar någon gång och i så fall i vilket sammanhang?