Årsarkiv: 2018

Använd second hand-marknaden som förråd

Här om dagen när jag vabbade passade jag på att rensa ut barnkläder som lillebror växt ur. Eftersom det är oklart huruvida vi kommer försöka skaffa fler barn i framtiden känns det bättre om dessa kläder kommer till användning hos någon annan nu, än att de ska ligga i en låda hos oss på obestämd tid. Skulle vi få ett tredje barn i framtiden kan vi köpa kläderna second hand.

Det här tillvägagångssättet kallar vi att använda second hand-marknaden som externt förråd. När du inte behöver något under en längre tid eller på obestämd framtid, så säljer du helt enkelt sakerna direkt. Skulle behov uppstå igen i framtiden så införskaffar du en begagnad men fullgod lösning igen. Detta fungerar såklart allra bäst för saker som du inte är så noga med, men gör också att saker kommer i omlopp medan de fortfarande är aktuella.

Hur många har inte fått lådor av mor- och farföräldrar med gamla leksaker och kläder från sin egen barndom, där stor del av det som sparats, av olika anledningar inte kunnat användas? Kanske för att kläder tappat i elasticitet, blivit förstörda av fukt, att man numera vet att vissa plastleksaker är giftiga och därför inte vill att ens barn ska leka med dem, med mera.

Tänk om alla dessa saker som förvarats i ibland 30-års tid, hade fått komma till användning medan de fortfarande var aktuella och fräscha. Då hade andra familjer sluppit köpa nyproducerade varor (för dina hyllvärmare kan ju orsaka andras nykonsumtion). Istället för att vänta och vänta på att det någon dag ska komma ett lämpligt barnbarn som kanske, eventuellt kan ha eller leka med vissa av sakerna.

Är det värt att förvara något i flera decennium för att få uppleva några enstaka tillfällen då ens barn eller barnbarn bär något jag själv en gång burit? Eller för att de ska få åka samma barnvagn, samma pulka eller leka med samma dockhus. Är det inte bättre att saker kommer till användning här och nu tills de slitits ut?

Behöver jag säga att våra eventuella framtida barnbarn inte kommer bära plagg som deras föräldrar (dvs våra barn) hade när de var små. Eller få åka samma cykel etc. ;)

Hur tänker du kring det ovanstående och kan du tänka dig att använda second hand-marknaden som externt förråd?

Storasyster i samma pulka som jag åkte i som barn och som mina föräldrar sparat.

Besök på ReTuna Återbruksgalleria

I söndags höll jag (Fru Minimalist) en föreläsning för Naturskyddsföreningen på Retuna Återbruksgalleria i Eskilstuna. Jag har velat besöka gallerian länge, vilket var ett trevligt sammanträffande, så jag passade såklart på att gå runt i den efter föreläsningen. ReTuna är ett så otroligt bra initiativ att jag vill lyfta fram och sprida information om det här i bloggen.

Självklart kan du äta och fika ekologiskt på Retuna.

De flesta förknippar nog gallerior och köpcentrum med konsumtion som på ett eller annat sätt inte är bra för miljön. I ReTuna Återbruksgalleria har de tänkt annorlunda, hit kommer kunder med prylar de inte längre behöver eller vill ha. När varor tas emot görs en första gallring och därefter fördelas sakerna ut till de olika återbrukande butikerna i gallerian. Butikspersonalen gör sedan en egen gallring och väljer ut vad de vill reparera, fixa till, omvandla, förädla och sedan sälja vidare till nya ägare.

Gallerian har funnits sedan 2015 och är den första i sitt slag i Sverige (Världen?). Gallerian har i dagsläget ca 12 butiker med olika inriktning; Stadsmissionen, Rebuyke som säljer begagnade trädgårdsredskap och diverse sportartiklar (allt från styrkemaskiner och kläder, till skidor och cyklar), fixade teknikprylar hos Re:Compute-IT men också flera butiker som säljer återbrukade möbler och inredningsdetaljer, och självklart finns även barnbutik. Med mera.

Ett hållbarare sätt att skapa ett unikt hem.

Sådana här kluster av flera olika återbruksbutiker och second hand-affärer på samma ställe skulle jag vilja se fler initiativ till runt om i landet. Jag upplever själv att det tar tid att köpa saker second hand när butiker ligger utspridda som i Stockholm. De flesta second hand-butiker har ju olika inriktning (sportutrustning, kläder, inredning, barnsaker etc) och det underlättar enormt när alla dessa butiker finns samlade på ett ställe. Som i vilken galleria som helst, men mer hållbart och klimatsmart! :)

Fynda skidor, cyklar och träningsgrejer second hand på ReBuyke.

ReTuna är en plats där det gamla blir det nya. Och jag tror det är lite så vi behöver tänka framöver för att konsumera mer hållbart. Görs det dessutom lättillgängligt för kunderna så minskar tröskeln till att välja den vägen.

Efter föreläsningen fick jag en jättefin blomsterbukett. Inslagen i gammalt notpapper. Köpt på den ekologiska blombutik som finns i ReTuna Återbruksgalleria. Minimalistisk och hållbar gåva. :) Har du vägarna förbi Eskilstuna kan jag varmt rekommendera ett besök!

Har du varit på ReTuna och vad tyckte du i så fall?

Fin vårbukett inslagen i gamla notpapper – otroligt vackert!

Varför känns det så skönt att prylbanta?

Även om det i vissa fall kan kännas svårt och som ett stort steg att börja prylbanta, så känns de för de allra flesta också väldigt skönt att släppa taget och skapa ordning. Ibland till och med som en lättnad och som att göra sig av med en börda som legat tungt på ens axlar, men som man kanske märker lättnaden av först när bördan är borta. Du får ofta momentum och vill rensa mer och gå igenom även svårare områden där tröskeln till en början var högre.

Här är några känslomässiga anledningar till varför det ofta är så skönt att prylbanta:

  • Lugn. Det finns en anledning till att mäklarna vill att du har många rena ytor vid en visning, det är helt enkelt mindre störande för den som ska kolla på bostaden. Med prylar på alla plana ytor och delar av väggarna blir det jobbigt och visuellt störande för hjärnan. Med några få utvalda och omtyckta saker som framhävs ger det ett lugnare intryck som gör dig mer avslappnad. När vi själva har varit i visuellt stökiga miljöer, upplever vi ett stort lugn av att kliva in i vårt egna avplockade hem utan synliga prylar på alla plana ytor.

  • Glädje. Genom att skänka eller sälja saker du själv inte behöver kan du glädja någon annan. Att se tacksamheten hos någon som får något till skänks eller lyckan över att fynda något du säljer är väldigt smittande. Likaså blir du ofta glad att se släktingars barn eller vänners barn bära ett plagg som de ärvt från dina egna barn.

Ärvda barnkläder från barnens kusiner.

  • Kontroll. De allra flesta gillar att ha ordning och reda, veta var saker finns och att det går lätt och snabbt att hitta. En känsla av att ha kontroll över sina ägodelar med andra ord. Med färre saker blir detta lättare och naturligt. Det blir färre saker som kan skapa oordning, det blir inte lika trångt i utrymmena och det blir enklare att behålla strukturen. Liksom färre saker att administrera, reparera och underhålla på olika sätt.

  • Lättnad. Vi håller fast vid många saker för att vi har gamla minnen knutna till dem, minnen som inte alltid är positiva. När du rensar har du möjlighet att bli kvitt dessa minnen och välja vilka du verkligen vill spara och påminnas om. Exempelvis dagböckerna från en känslosam eller traumatisk tonårsperiod som du egentligen inte mår bra av att påminnas om och än mindre vill att dina barn ska läsa, inser du kanske med distans att du mår bättre av att släppa taget om. Eller arvegodset som du fått ansvar att förvara men som aldrig används. Kanske kan du släppa den bördan och komma ut lättare på andra sidan?

Arvegods från Fru Minimalists mormor.

Känslorna beskrivna ovan framkallar prylbantning för oss. Detta utöver att det ger oss mer tid, pengar och mental energi, samt är ett bättre val för miljön, gör det till ett enkelt val att prylbanta och leva med färre saker. :)

Vilka positiva känslor framkallar prylbantning hos dig?

Hur mycket kan man mysa egentligen?

Har du också hemma-myskläder du använder för att markera skillnaden mellan jobb och ditt representativa jag, och hemma och ditt lediga, avslappnade jag? Här hemma åker myskläderna på direkt efter att vi kommit hem från jobbet, utflykt eller när gästerna har lämnat oss.

Även på morgonen åker myskläderna på innan det är dags att bege sig av till jobb eller lämning på förskola. Alla med småbarn lär sig den hårda vägen att jobbkläderna sätts på i princip när barnen sitter klara påklädda i barnvagnen, för fram tills det innebär det bara onödig risk. ;)

Men bara för att man dagligen använder myskläder där hemma (eller till och med vid ett snabbt besök i kvartersbutiken kanske), så innebär det inte att man behöver en hel hög av dem och flera varierande uppsättningar. Det anser åtminstone inte vi. För vi kan ju rent krasst bara bära en uppsättning åt gången i alla fall. Och ofta hittar vi favoriter som används mer frekvent ändå.

Tre par utrensade mysbyxor.

Jag har rensat ut flertalet av mina myskläder och numera har jag ett par byxor och två tröjor som ingår i min myskläder-outfit. Dessa tröjor är hoodies, en klassisk Houdini och en från Norröna, som används även i andra sammanhang; utflykt i skogen, lager på lager kalla vinterdagar i pulkabacken eller som jacka sommartid. Båda tröjorna är 6 år gamla och har hållit förvånansvärt bra med tanke på hur ofta de används.

När det är för varmt för hoodie som myströja hemma används linnen istället. Dessa linnen är inte specifika hemma-mys-plagg utan de har flera användningsområden, som exempelvis under en skjorta eller tröja till vardags, som sovlinne när det är kallt, eller helt enkelt som linne en varm sommardag ute bland folk.

Byxorna är det hemmaplagg som mest sällan får lämna hemmet, även om det händer för en lekstund på innergården eller liknande. När det gäller just mysbyxor så hade jag tidigare 4 stycken att variera mellan. Ett par riktigt bylsiga, mysiga ganska tjocka som mest användes på vintertid. Ett par tunna träningsbyxor som även kunde användas vid träning hemma eller på gymmet vid behov. Ett par ¾ byxor som mestadels användes på sommaren liksom ett par träningstights som var lite högre i midjan och tjockare i materialet som jag enbart yogade i.

4 byxor för hemmamys, hur mycket kan man mysa liksom? Byxorna på bilden lite högre upp är de tre som rensades ut. Numera har jag bara ett par mysbyxor och det är träningstightsen jag tidigare yogade i (vilket jag ff gör hemma). De är mjuka och inte så ”plastiga” och glansiga som vissa träningstights kan vara. Dessutom har de hög midja med mudd vilket också varit skönt när man efter två barn tätt inte är i sitt livs form. Jag trodde länge att jag ville ha ett par pösiga mjukisbyxor men faktum är att jag trivs mycket bättre i dessa tights.

Hur stor är din uppsättning av hemma-myskläder?

3 minimalistiska mobilvanor

Jag har 3 mobilvanor som jag numera tar för givet och inte ens tänker på att jag gör. Men kanske kan någon av dem inspirera dig som vill använda mobilen mindre:

  • Alltid ha mobilen på ljudlös. Mitt default-läge är ljudlös mobil. 1-2 gånger per månad sätter jag på ljudet, exempelvis vid hemleverans av mat etc eller inför ett telefonmöte där jag väntar mig ett samtal en viss tidpunkt. Om inte detta gör att jag missar några samtal? Jo, något samtal i veckan missas som jag nog hade svarat på om jag haft ljud på, men då ringer jag upp när jag noterar det och har tid att prata. Fördelarna överväger nackdelarna, jag känner exempelvis inte att jag måste kolla mobilen för att det plingat att det kommit ett sms, för jag vet inte om att det kommit ett sms.
  • Inte ha mobilen i sovrummet. Den ligger alltid i det angränsade vardagsrummet på natten. Jag vill dels inte fippla med den det sista eller första jag gör på dagen, och heller inte ha strålning så pass nära nattetid. Lite nojigt kanske men det känns bättre i magen.
  • Inga synliga appar på skärmen. Jag har gömt alla appar (utom den tråkiga appen Inställningar) för att inte ögonen ska se någon app och bli sugen på att öppna den, eller muskelminnet mer eller mindre automatiskt öppna en app. När inga appar syns öppnar jag bara de appar jag verkligen behöver genom att söka efter dem. Du kan läsa med om detta i våra två inlägg ”Mer medveten appanvändning” och ”Annorlunda etablerad mobilvana”.

Har du någon bra mobilvana som du tar för given men som skulle kunna hjälpa någon annan? Kommentera i så fall gärna nedan!

Konsumtionsorgien bland influencers

Vi måste prata om det här med influencers som direkt och indirekt uppmanar följare och läsare till konsumtion. Som framställer nykonsumtion som vägen till lycka och vill få oss andra att hänga på tåget med inspirerande texter, bilder, filmer och lockande erbjudanden.

Innerst inne vet du att den riktiga lyckan inte sitter i det du konsumerar. Du blir inte långsiktigt lycklig av att köpa ett par nya skor eller en ny ögonskugga. Förmodligen inte ens av de flesta resor du gör. Det börjar på insidan hos dig själv och du skulle kunna hitta enorm lycka i många av de små sakerna som finns runt om dig i din vardag.

Men vi blir matade med bilder på sociala medier om att konsumtion är vägen mot lycka. Det är under resan till Karibien som kärleken sprakar eller som man hittar det inre lugnet. Att köpet av den senaste mobilmodellen, nya väskan eller outfiten är det som gjorde vår helg perfekt. Hur lägenheten blev top notch med den nya soffan och designkuddarna. Garderoberna svämmar över av kläder och ändå måste man ut och shoppa i helgen för att sedan visa upp det senaste fyndet. Helt utan reflektion eller eftertanke. Men däremot med en stor baktanke. Köpa nytt, få nytt, inspirera andra att köpa nytt så de själva kan köpa och få ändå mer.

Det finns inget hållbart i detta och jag vet att majoriteten av influencers som beter sig som ovan inte har en hållbarhetsprofil. Men det betyder inte att de helt saknar ansvar eller inte kan agera mer medvetet. De växer också upp och får barn en dag, om de inte redan har det idag.

”Kan du se dina barn och barnbarn i ögonen och säga att du kände till att vår tids konsumtionsvanor var en av de största anledningarna till klimatförändringarna, men att du ändå fortsatte att konsumera som om du inget visste?”

Så står det i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet”. Det är våra egna barn och barnbarn som får betala priset för att vi lever som om det inte fanns någon morgondag. Hur ska vi kunna se våra barn i ögonen och säga att vi tyckte den kortsiktiga kick vi fick av att konsumera nytt gjorde att vi struntade i konsekvenserna? Att vi knappt märkte vad konstigt vädret blivit, att naturkatastroferna ökade, att isarna smälte mm, för vi var så upptagna med att söka lyckan i en ny jacka, eller fotografera och visa upp våra nya skor.

Men det är väl ingen som köper något bara för att en kändis eller halvkändis visar upp det på bild eller film? Jo, det är precis det som sker. Framför allt i den yngre generationen. Specifika plagg som visas upp säljer slut inom ett par dagar och en viss pryl säljer plötsligt bättre än liknande av andra märken. Det finns en anledning till att företag är villiga att betala dyrt för att synas hos vissa influencers. De påverkar sina följare/läsare i den riktning företagen vill.

Kan vi inte bli fler som reagerar på, pratar om och börjar ifrågasätta den här konsumtionsorgien som råder bland många influencers?

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något extra och samtidigt vara en inspiration och förebild för andra. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Det krävs bara att en kritisk massa med människor agerar långsiktigt och medvetet.

Även om vi själva ibland visar upp prylar från vårt hem eller kläder i våra garderober, liksom har ett fåtal samarbeten per år, så hoppas och tror jag, att vi inte upplevs som uppmuntrande av icke behovsstyrd konsumtion (?).

Böckerna jag skulle läsa igen

Jag har rensat ut majoriteten av mina böcker. För att jag helt enkelt inte har något behov av dem eller helt enkelt inte tycker att de tillför något värde. Jag läser drygt en bok per månad, och har en lista med böcker som jag gärna vill läsa och som jag regelbundet kikar om de finns lediga att låna biblioteket (eller frågar om de kan köpa in).

Men några böcker har blivit kvar. Dessa utvalda favoritböcker har varit sådana som jag haft för avsikt att återkomma till, läsa om eller bläddra i igen. De innehåller så mycket intressant och viktig information som jag inte vill glömma bort utan kunna påminna mig om vid behov.

Problemet är att det aldrig tycks hända. Jag läser dem inte igen. Bläddrar inte ens i dem.

Här är böckerna jag inbillat mig att jag skulle vilja läsa igen och återkomma till gång på gång.

Nu har de där böckerna stått där och stirrat på mig i bokhyllan i tre-fyra år utan att ens något kapital blivit omläst. Jag har kikat på dem ibland men inte känt något sug efter att läsa eller bläddra i dem just då.

Jag tog därför fram alla böcker som föll under kategorin ”böcker jag tänkt återkomma till och läsa helt eller delvis igen”, och bestämde mig för att under en helg gå igenom alla för att se om de fortfarande förtjänar sin plats i bokhyllan.

I vissa fall insåg jag att anledningen till att de inte blir lästa igen, beror på att jag nu befinner mig på en annan plats i livet och har andra lärdomar och erfarenheter jämfört mot tidigare.

Några bra böcker som ändå aldrig blir lästa igen.

Exempelvis böckerna ovan av Mats-Eric Nilsson, de läste jag när jag var mer eller mindre ovetandes om det faktiska innehållet i maten. Nu ca 10 år senare har jag blivit en betydligt mer medveten konsument, och det har blivit lättare att ta del av den typen av information via andra kanaler än böcker.

Likadant med vissa ”självutvecklingsböcker” som jag läste när jag var kring 18-20 år. Nu efter att ha läst 10-20 andra böcker med liknande teman, följt bloggar mm så upplevde jag inte de böcker som stod i min bokhylla som lika fantastiska som när jag var novis och trevande på området. Nu befinner jag mig på en annan plats i livet där just dessa böcker inte behövs.

Efter denna övning kunde jag rensa ut flera av böckerna jag var säker på att jag skulle vilja återkomma till och läsa gång på gång under all framtid. Blir jag mot förmodan sugen på att någon av dem igen istället för någon bok på min lista över olästa, intressanta böcker, så går de nu utrensade böckerna förmodligen att få tag på på biblioteket eller liknande.

För övrigt är vi av åsikten att hyllmeter med böcker i en bokhylla inte är det som får barn att intressera sig för att läsa böcker. Utan snarare att man själv tar sig tid att läsa för dem, uppmuntrar till läsning genom exempelvis biblioteksbesök och att de ser vuxna som läser.

Har du också böcker som du tänkt återkomma till men nu flera år senare fortfarande inte har läst om eller ens bläddrat i? :) Då kan det vara värt att göra samma övning som jag. ;)