Författararkiv: Fru Minimalist

Hur många väskor behöver du?

I helgen fick jag ett sådant där rensningssug som vi skrivit om tidigare. Trots att solen sken och hösten plötsligt blev till sommar igen så kliade det i rensningsfingrarna. Då kändes handväskorna som ett lagom stort projekt att ta tag i.

När jag var klar hade jag totalt lyckats rensa bort sju väskor utan någon större ansträngning. Jag kunde konstatera att anledningen till att jag inte använder flera av de utrensade väskorna var att de kvarvarande är finare och fyller mina behov på ett bättre sätt. Två av de bortrensade väskorna var dessutom mer eller mindre trasiga.

På bilden högst upp i inlägget ser du de väskor och ryggsäckar som på ett eller annat sätt kommer att säljas eller skänkas bort. Som vanligt utgick jag från de fyra s:en som vi alltid använder oss av vid rensning samt ställde de återkommande kontrollfrågorna vid rensning som vi nämnt tidigare.

På bilden nedan kan du se mina kvarvarande väskor. Nedan hittar du även en beskrivning samt kort motivering kring respektive väskas fortsatta existensberättigande. Vi kunde för övrigt konstatera att Fru Minimalist numera äger färre väskor än Herr Minimalist. :-)

Kvarvarande Väskor

Handväska beige Karen Millen. Detta är min enda dyra märkesväska. Den är lagom stor för att ha till jobbet eller för en dag på stan. Det är en klar favorit som så här ett par år senare fortfarande känns väl värd sina pengar.

Handväska brun Fiorelli. Denna fungerar lika bra under höst som vår, sommar som vinter. Den är stilren och lite rymligare än väskan från Karen Millen och har dessutom flera bra fack på insidan. Den här väskan använder jag oftast av alla mina väskor och den känns aldrig fel.

Svart partyväska. En fin festväska som fungerar väl vid behov. På sommaren känns den ibland lite mörk men med rätt klänning och skor gör den sig bra även då. Jag hade tidigare även en beige festväska men sedan den gick sönder har jag inte brytt mig om att köpa någon ersättare. Mina festintensiva dagar är sedan länge över varför behovet av liknande väskor är litet idag.

Liten jeansväska. En hemmasydd väska av gamla jeans som är perfekt när jag bara behöver förvara mobil, plånbok och nycklar. Exempelvis när jag går och handlar eller ska göra några ärenden. Jeansfickan på yttersidan är både en snygg detalj och fungerar praktisk nyckelförvaring för att inte repa mobilen.

Ryggsäck Osprey Talon 11. En utmärkt ryggsäck som jag kan jogga eller cykla med samt packa ned träningskläderna i när jag ska till gymmet. Den är rätt liten, 9 liter i storlek S/M, vilket gör att jag måste tänka till och optimera packningen varje gång den ska användas. Den tvingar verkligen fram minimalisten i mig! :-)

Ryggsäck Fjällräven Abisko 65 W. En klassisk och skön vandringsryggsäck som inte bara används vid den årliga fjällvandringen utan även har andra användningsområden som vi nämnde i inlägget om utrustningskrävande fritidsintressen. Bara i år har ryggsäcken varit i fyra olika länder, och ändå mer berest hinner den bli innan året är slut. :-) Den fick dock inte vara med på bilden ovan då den inte förvaras i lägenheten.

Utöver väskorna ovan har jag även en datorväska, men eftersom den är från min arbetsgivare så räknar jag inte denna. Skulle jag byta jobb skulle jag inte ha kvar väskan så den känns inte riktigt som min ägodel.

Hur många väskor har du och fyller alla dessa ett konkreta behov?

Lockande tidningserbjudanden

Här om dagen fick jag ett erbjudande från en träningstidning som jag prenumererade på för väldigt många år sedan. För bara 59 kronor + porto om 34:50 kronor kunde jag få tre nummer av tidningen, en träningstopp från ett välkänt märke, en Body Butter samt en 15 minuters tränings-dvd med Paolo Roberto. Totalt värde på paketet var hela 760 kronor!

Wow, vilket bra erbjudande med så användbara saker, var min första tanke. Body Butter kostar kring 200 kronor och det går ju alltid åt, och träningstoppen av bra märke såg fin ut på bilden och en tränings-dvd kan ju ge inspiration på övningar samt göra att man äntligen får till det där tidseffektiva hemmaträningspasset.

Marknadsföringsavdelningen hade verkligen lyckats med kampanjen med tanke på min reaktion. De fångade mitt intresse och fick mig sugen att slå till. Sedan ställe jag mig de frågor vi tidigare tagit upp i inlägget Glädjen att avstå från köp, för varje enskild sak i erbjudandet:

  • Fyller saken ett konkret behov eller riskerar jag proaktiv konsumtion?
  • Hur ofta och när kommer jag i realiteten att använda den?
  • Äger jag redan en motsvarande sak och vad är det i så fall för fel på den?
  • Var ska den förvaras?
  • Vad kan jag lägga motsvarande summa pengar på som är av större värde för mig?

Tidningen. Det finns en anledning till att jag inte prenumererat på tidningen på många år och heller inte köper lösnummer. Den är helt enkelt inte tillräckligt bra. Visserligen skulle jag läsa den med visst intresse om den plötsligt damp ner i brevlådan eller om den låg i väntrummet hos tandläkaren, men jag skulle hellre lägga mina pengar på något annat.

Träningstoppen. Märket är välkänt så kvaliteten bör vara god, men jag köper aldrig annars ett plagg jag inte har provat eller med säkerhet vet kvaliteten på. Det kan vara en billig variant som inte sitter som jag vill när jag tränar och då kommer nuvarande topparna i träningsgarderoben ändå att konkurrera ut toppen inför varje träningspass.

Body Butter. Någon form av hudkräm använder jag regelbundet. Dock har jag i inlägget om rensningen av badrummet avslöjat att just hudkräm råder det överflöd av hos oss, med andra ord äger vi redan motsvarande produkter. Efter att ha läst boken Badskumt av Katarina Johansson som ni kunde läsa recension om tidigare, har jag dessutom blivit mer försiktig med vad jag kletar på min kropp eftersom det senare kommer in i min kropp.

Tränings-dvd. Att träna hemma framför tv:n har aldrig riktigt varit min grej, jag föredrar att träna ute i naturen eller ta mig iväg till gymmet och få miljöombyte på köpet. Kanske skulle tränings-dvd:n komma till användning om jag hade mindre fritid, men en 15 minuters tränings-dvd kommer jag förmodligen tröttna på efter ett par pass. Det är en pryl jag aldrig skulle komma på att köpa själv eller känna ett behov av.

Efter denna snabba tankeövning med mig själv kom jag fram till att erbjudandet inte var så bra ändå. Visserligen sparar jag jättemycket pengar på att nappa på erbjudandet, men jag riskerar också att få ett träningslinne som inte passar eller används, en hudkräm som jag ska förvara i något år framöver, samt en tränings-dvd som blir liggandes i en låda för att så småningom rensas ut.

För något år sedan fick jag ett liknande erbjudande från en annan träningstidning där jag för en liten peng fick en pulsklocka och ett par nummer av tidningen. Jag hade tidigare aldrig sprungit med pulsklocka då jag motiverar mig på annat sätt än att springa på en viss tid, sträcka, puls etc, men folk säger ju att det ska vara så bra och motiverande. Hur det gick? Pulsklockan låg oanvänd i sin förpackning tills för två veckor sedan när jag fick ändan ur och sålde den på Tradera.

Brukar ni nappa på sådana här tidningserbjudanden som kommer med jämna mellanrum? Om ja, använder ni de prylar/kläder ni fick med och som lockade er att slå till?

Tio års sparande till vilken nytta?

När jag var runt fjorton femton år gammal började jag vid födelsedagar och jul få diverse husgeråd som glas, dukar, bestick, porslin och handdukar. Liknande gåvor fick jag vid konfirmation, studenten, examen och liknande tillfällen och snart hade jag inte bara en utan hela tre flyttkartonger fyllda bra-att-ha-prylar och flytta-hemifrån-saker. Utan att jag ens lämnat föräldrahemmet.

Grundtanken av initiativtagaren, det vill säga min mor, var god. Genom att få dessa saker tidigt i livet skulle jag inte behöva lägga ut så mycket pengar när jag väl skaffade ett eget boende. Hela släkten visste dessutom vilken servis jag samlade på vilket gjorde det väldigt enkelt att köpa presenter till mig.

Efter ett par år boende utomlands, fem år av korridorsboende samt inneboende låg två tredjedelar av alla saker fortfarande orörda i samma flyttkartonger. Detta drygt tio år efter att de första prylarna packades ner. Så äntligen vid 27 års ålder köpte jag och min dåvarande pojkvän en egen lägenhet tillsammans. I den rymliga tvåan skulle väl slutligen alla sparade dukar, bäddset, matchande handdukar, porslinsserien och diverse glas för alla tillfällen, komma till användning? Problemet var bara att två hushåll skulle bli ett och naturligtvis valde vi bara det bästa från respektive håll. Det innebar att när vi fyllt lägenheten stod fortfarande två av flyttkartongerna kvar hos mina föräldrar.

Dessa två kartonger med oanvända saker står kvar på samma plats än idag. Under åren har jag då och då tittat i lådorna för att se om det är något jag behöver och ibland har jag kommit hem med en gammal tårtspade eller duk, men allt som oftast ger dessa flyttlådor mig bara enormt dåligt samvete. Egentligen borde jag åka hem till mina föräldrar, hämta lådorna och gå igenom dem enligt principen om de fyra s:en. Men avstånd, tid och avsaknaden av bil gör att det inte blir av.

Vad har jag då lärt mig av detta? Jo, att aldrig köpa saker proaktivt och såklart att inte göra om samma misstag till våra framtida barn. Personliga preferenser, mode, teknik och intressen förändras för mycket över tiden vilket gör det smartast att köpa liknande saker först då behov verkligen uppstår.

Ett skräckexempel är servisen på runt 50 delar vars färg jag inte alls gillade när jag började använda den drygt tio år efter färgvalet gjordes. Eller som den dyra köksmaskin jag fick i studentpresent som många år senare var fullständigt omodern och därför aldrig tagits i bruk utan fortfarande ligger kvar orörd i originalförpackningen i en av flyttkartongerna.

Är det någon mer än jag som, mer eller mindre på eget initiativ, tidigt börjat samla husgeråd som sedan inte kommit till användning? Är detta ett kvinnligt fenomen eller finns det även män med liknande kartonger hemma hos sina föräldrar?

Bäst före igår

Som vi skrev häromdagen kan vi drabbas av oväntade rensningssug lite nu och då. Igår kväll efter att vi storhandlat och matvarorna knappt rymdes i kylen var det dags igen. Då började det klia i fingrarna över att få rensa i kylen och se vad vi har där inne som egentligen tar all plats. Därför gjorde vi en snabb genomgång av innehållet och fann förvånansvärt många förpackningar där bäst före datumet passerats med flera månader. Exempelvis en öppnad burk med lite tomatsås kvar, en Oystersås som vi aldrig använder eller en chutney som helt klart sett bättre dagar. Visst går exempelvis den urgamla lönnsirapen vi även hittade att använda till både det ena och det andra, men många av matvarorna kunde vi inte ens minnas när vi använde sist eller till vilken maträtt de införskaffats.

I likhet vår enorma samling kryddor som vi rensade bland här om dagen, så rör det sig förmodligen även här en del om proaktiva inköp. Detta i kombination med lockande rabatter som ”köp 3 och spara några kronor” och köp av mer än vi egentligen hinner förbruka har lett till envisa och mystiska långtidsockupanter av kylskåpshyllorna. I vissa fall har vi förmodligen velat prova någon maträtt där en delmängd bestått av en ovanlig ingrediens eller krydda och därefter har vi helt enkelt inte använt produkten igen.

Utöver matvarorna på bilden hittade vi två ketchupflaskor och tre (!) senapstuber, vilket är lite märkligt då vi inte är några storkonsumenter av någon av dessa direkt. De hade dock inte gått ut i datum än, så de fick vara kvar.

När kikade du igenom gamla flaskor, burkar och tuber i kylen senast? Kanske dags att googla upp något lämpligt recept innan de ofta ganska dyra sällaningredienserna blir för gamla?

Utrustningskrävande fritidsintressen

För några veckor sedan fick vi en riktigt bra fråga från en av våra läsare:

Det skulle vara kul att höra er syn på mängden prylar när det kommer till hobbys och intressen. Jag känner själv att kostnaderna lätt sticker iväg när det gäller sådana saker, då man lättare rättfärdigar dyra köp eftersom det handlar om något man är intresserad av. Ni kanske skulle kunna skriva ett inlägg som behandlar just detta?

Till att börja med gillar vi, precis som de flesta andra, att kitta upp oss när vi funnit en intressant hobby. Så sent som inför vår fjällvandring här om veckan letade vi delvis i onödan efter orsaker att byta ut och optimera vår utrustning för att känna oss mer mentalt redo.

Just därför att det är så roligt att optimera och bygga en bra utrustning tänkte vi igenom våra tre mest utrustningskrävande fritidsintressen det vill säga löpning, längdskidåkning och friluftsliv och hur vi ser på dessa.

Man kan inte hålla på med allt. Det är bättre att fokusera på ett par intressen där du tillåter dig att lägga ner mer tid och pengar för att kunna utöva dessa på den nivå du anser rimlig utifrån dina nuvarande omständigheter.

Vi båda skulle gärna åka långfärdsskridskor på vintern men har medvetet valt bort detta till förmån för längdskidåkning eftersom vi vet att vi oftast inte hinner med båda i den omfattning vi skulle vilja.

Införskaffa utrustning baserat på konkreta behov. Det vill säga köp inte saker proaktivt, men gör såklart inte heller hobbyn tråkig och mindre motiverande genom att ha dålig och obekväm utrustning.

Herr Minimalist fick exempelvis nytändning på löpningen efter inköp av ett par nya kvalitativa löparskor samt löparställ efter att tidigare ha joggat runt i sin på tok för gamla och slitna utrustning.

Om möjligt köp kläder och prylar som kan användas vid mer än en hobby. Ett par fodrade löparbyxor fungerar till exempel utmärkt i längdskidspåret och ett underställ passar lika bra vid fjällvandringen som vid vinterlöpning eller längdskidåkning.

Fru Minimalist har till exempel en fantastisk skaljacka som numera används som skidjacka, regnjacka och vindjacka. Därmed kunde tre andra jackor elimineras.

Hyr eller låna hela eller delar av utrustningen. Om hobbyn är en utrustningskrävande men utövas relativt sällan kan det löna sig att hyra hela eller delar av utrustningen. Ibland går det även att låna utrustning från familj, vänner och bekanta. Detta är även ett bra tips om du bara provar på en hobby och inte säkert vet om du kommer att fortsätta framöver.

Herr Minimalists sporadiska bouldering-intresse är ett bra exempel där han föredrar att hyra istället för att äga ett par klätterskor. Ett annat är de tillfällen då vi spelar Squash där vi väljer att hyra racket och boll istället för att äga dessa.

Köp kvalitet. Om det är givet att sakerna kommer att användas frekvent under en lång tid är det alltid en bra ide att köpa god kvalitet. Kvalitativa saker går dessutom ofta att sälja begagnade till bättre pris.

Vi insåg tidigt att våra vandringsryggsäckar kommer att användas många gånger per år vid tillfällen som fjällvandring, längre utlandsresor, skogsturer med mera. Därför valde vi att köpa god kvalitet så att vi kan lita på att de håller när det gäller. Dessutom har vi insett att vi förblir nöjda med saker längre om de är av god kvalitet.

Inse när en hobby är passé. Om intresset verkligen falnat är det dags att göra sig av med utrustningen trots eventuell nostalgi. Det är onödigt att binda upp pengar och förvaringsutrymme med utrustning du inte längre använder eller tror dig komma använda igen. Säljer du de inaktuella sakerna direkt blir hobbyn billigare över tiden. Dessutom är det bättre att de kommer till användning hos någon annan. 

Fru Minimalist har till exempel slängt alla fotbollsgrejer som användes flitigt under tio års tid, liksom skänkt bort spinningskorna från åren som spinninginstruktör.

Det här var våra tips. Om du tycker att vi glömde något, anser att något kan utvecklas eller inte håller med så kommentera gärna, det är alltid uppskattat! :)

Fem steg mot en lättare garderob

Jag har tidigare skrivit om min väg mot en minimalistiskt garderob där jag beskriver specifika egenskaper på innehåll i garderoben som jag strävar efter. Jag har även skrivit om det galgsystem jag använder mig av för att identifiera vilka kläder jag inte använder frekvent och därför bör överväga att göra mig av med. Mitt mål är att minska mängden kläder i garderoben tills jag bara har kläder jag verkligen tycker om och använder frekvent. Naturligtvis kommer det finnas kvar ett par klänningar som bara används vid finare tillställningar, men i stort ska det vara färre plagg, mer enhetligt och allt ska vara av god kvalitet.

Nu till min fråga; om du ägde färre kläder, på vilket sätt skulle ditt liv då se annorlunda ut?

  • Skulle det vara lättare att välja kläder på morgonen?
  • Skulle det ta mindre tid i anspråk varje gång du ska välja kläder som du kan lägga på roligare saker?
  • Skulle din garderob vara mer organiserad?
  • Skulle det vara enklare att packa inför resor och semestrar?
  • Skulle du ha mer pengar kvar i slutet av månaden?

Många har en tendens att köpa mer kläder än vad som rensas ut, vilket av naturliga skäl gör att det blir trängre och ofta rörigare i garderoben. Tillslut kommer vi på lösningen med säsongslådor där vi kan lägga kläder vi endast använder på sommaren/vintern, eller också köper vi ytterligare en garderob eller byrå för förvaring. Dessa lösningar kommer tyvärr oftast före en rejäl utrensning av kläder eller ett ändrat köpbeteende.

Här är fem steg och åtgärder till en mer hållbar och minimalistisk garderob, för du vet väl att hållbarhet är det nya svarta? ;)

1. Acceptera att du äger för mycket kläder och att du behöver göra något åt det.

2. Spara, sälja, skänka eller slänga. Du har de fyra s:en som vi skrivit om här till din hjälp för att få struktur. Rensa ut kläder du inte använder, kläder som är för små, eller som du inte längre tycker om. Det är okej att växa ur kläder såväl psykiskt som fysiskt. Om du inte vet vart du ska börja kan du läsa vårt tips om galgsystem vilket gör att du efter någon månad märker vilka kläder du inte använder. Sälj kläder på Tradera, Blocket, loppis etc eller donera till exempelvis Stadsmissionen, Myrorna eller någon annan välgörenhetsorganisation. Om plagget är trasigt eller väldigt slitet slänger du det. Att rensa ut kläder du inte längre använder är lätt, att rensa ut kläder du inte behöver är svårare, men försök.

3. Använd färre färger. De flesta människor har favoritfärger som vi redan använder lite mer än andra, vanligtvis är detta färger vi passar bra i. Genom att fatta ett strategiskt beslut att klä sig i färre färger, kommer du per automatik behöva färre accessoarer som bälten, skor, smycken, handväskor och sjalar för att matcha kläderna.

4. Köp kvalitet före kvantitet. Köp bara kläder som du verkligen tycker om och vet med dig att du kommer att använda, även om de kostar lite mer. Om du enbart har en garderob med kläder du älskar kommer det vara lättare att välja kläder varje dag eftersom allt känns mer eller mindre ”rätt”. En redan perfekt garderob behöver dessutom inte påfyllning av nya plagg i samma utsträckning.

5. Undvik reor. Visst kan reor i sällsynta fall vara tillfället då du gör ”klippet” och får det där plagget du gått och suktat efter en längre tid, lite billigare. Allt som oftast har dock reor en förmåga att övertyga oss om att köpa kläder vi inte behöver bara för att ”det är ju så billigt”. Mitt motto är att skulle du inte köpt plagget till ordinariepris så är det inte tillräckligt bra för att köpa på rea.

Ansiktslyftning i badrummet

Tidigare i veckan fick badrumsskåpet och kommoden sig en rejäl omgång och ansiktslyftning. Gång på gång återkommer vi till ämnet proaktiv konsumtion. Allt eftersom vi rensar upptäcker vi områden där vi ägnat oss åt detta utan att vi reflekterat över det.

I vårt badrum förekom tidigare proaktiv konsumtion främst vad gäller hudkräm och ansiktsrengöring, där totalt sju respektive åtta förpackningar slogs om det något begränsade utrymmet. Dessa gör vi nu helt slut på innan vi köper fler.

Vårt eget badrum är visserligen inget jämfört med mina föräldrars, vilka vi besökte här om veckan. Hos dem hittade vi i snitt fem oöppnade förpackningar vardera av hudkräm, schampo, duschtvål och balsam. Dessa totalt 20 förpackningar kommer de att klarar sig på länge, speciellt med tanke på att de ytterst sällan använder hudkräm och ingen av dem längre använder balsam i håret. Känner jag dem rätt kommer förrådet fyllas på långt innan de gjort slut på det de har idag.

Från vårt badrum rensades en eltandborste ut som inte längre används och tre märkesparfymflaskor donerades till Herr Minimalists tacksamma arbetskamrater. I övrigt var det mest halvtomma flaskor med tvål, schampo och liknande som kunde slås ihop alternativt slängas då många inte längre används.

En reflektion från rensningen var hur få produkter vi faktiskt använder dagligen i förhållande till det antalet produkter vi har i förvar. Att förvara någon extra schampoflaska eller hudkräm gör kanske inte så mycket, men med flera dubbletter av precis allt, både sånt du faktiskt använder och sådant du främst förvarar, blir det många förpackningar. Vi har tidigare skrivit om den dolda kostnaden av förvaring, som med många bäckar små plötsligt kan bli ganska hög totalt sett. Detta gäller såklart även för badrummet.

Hur många av alla produkter i ditt badrumsskåp använder du egentligen dagligen och hur mycket utrymme är tilldelat mer eller mindre relevant förvaring?