Kategoriarkiv: Hemma

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hemmet.

Fem steg mot en lättare garderob

Jag har tidigare skrivit om min väg mot en minimalistiskt garderob där jag beskriver specifika egenskaper på innehåll i garderoben som jag strävar efter. Jag har även skrivit om det galgsystem jag använder mig av för att identifiera vilka kläder jag inte använder frekvent och därför bör överväga att göra mig av med. Mitt mål är att minska mängden kläder i garderoben tills jag bara har kläder jag verkligen tycker om och använder frekvent. Naturligtvis kommer det finnas kvar ett par klänningar som bara används vid finare tillställningar, men i stort ska det vara färre plagg, mer enhetligt och allt ska vara av god kvalitet.

Nu till min fråga; om du ägde färre kläder, på vilket sätt skulle ditt liv då se annorlunda ut?

  • Skulle det vara lättare att välja kläder på morgonen?
  • Skulle det ta mindre tid i anspråk varje gång du ska välja kläder som du kan lägga på roligare saker?
  • Skulle din garderob vara mer organiserad?
  • Skulle det vara enklare att packa inför resor och semestrar?
  • Skulle du ha mer pengar kvar i slutet av månaden?

Många har en tendens att köpa mer kläder än vad som rensas ut, vilket av naturliga skäl gör att det blir trängre och ofta rörigare i garderoben. Tillslut kommer vi på lösningen med säsongslådor där vi kan lägga kläder vi endast använder på sommaren/vintern, eller också köper vi ytterligare en garderob eller byrå för förvaring. Dessa lösningar kommer tyvärr oftast före en rejäl utrensning av kläder eller ett ändrat köpbeteende.

Här är fem steg och åtgärder till en mer hållbar och minimalistisk garderob, för du vet väl att hållbarhet är det nya svarta? ;)

1. Acceptera att du äger för mycket kläder och att du behöver göra något åt det.

2. Spara, sälja, skänka eller slänga. Du har de fyra s:en som vi skrivit om här till din hjälp för att få struktur. Rensa ut kläder du inte använder, kläder som är för små, eller som du inte längre tycker om. Det är okej att växa ur kläder såväl psykiskt som fysiskt. Om du inte vet vart du ska börja kan du läsa vårt tips om galgsystem vilket gör att du efter någon månad märker vilka kläder du inte använder. Sälj kläder på Tradera, Blocket, loppis etc eller donera till exempelvis Stadsmissionen, Myrorna eller någon annan välgörenhetsorganisation. Om plagget är trasigt eller väldigt slitet slänger du det. Att rensa ut kläder du inte längre använder är lätt, att rensa ut kläder du inte behöver är svårare, men försök.

3. Använd färre färger. De flesta människor har favoritfärger som vi redan använder lite mer än andra, vanligtvis är detta färger vi passar bra i. Genom att fatta ett strategiskt beslut att klä sig i färre färger, kommer du per automatik behöva färre accessoarer som bälten, skor, smycken, handväskor och sjalar för att matcha kläderna.

4. Köp kvalitet före kvantitet. Köp bara kläder som du verkligen tycker om och vet med dig att du kommer att använda, även om de kostar lite mer. Om du enbart har en garderob med kläder du älskar kommer det vara lättare att välja kläder varje dag eftersom allt känns mer eller mindre ”rätt”. En redan perfekt garderob behöver dessutom inte påfyllning av nya plagg i samma utsträckning.

5. Undvik reor. Visst kan reor i sällsynta fall vara tillfället då du gör ”klippet” och får det där plagget du gått och suktat efter en längre tid, lite billigare. Allt som oftast har dock reor en förmåga att övertyga oss om att köpa kläder vi inte behöver bara för att ”det är ju så billigt”. Mitt motto är att skulle du inte köpt plagget till ordinariepris så är det inte tillräckligt bra för att köpa på rea.

Rensning i sladdlådan

Sladdar har en tendens att smyga sig in i hemmet på massor av olika sätt och dessutom bli kvar långt efter att ett eventuellt behov lagt sig. Om behovet nu någonsin fanns. För många sladdar följer med som extra tillbehör då vi köper elektronik även om inte alla köpare nödvändigtvis behöver dem.

Ett bra exempel är då du köper en kamera. Då ingår oftast en laddare eller laddsladd som är mer eller mindre nödvändiga men även en sladd för att visa bilderna direkt på TV:n och en USB-sladd för att ladda upp bilderna på datorn. Desto mer teknikindustrin går mot standardiserade gränssnitt ju oftare händer det att man redan har en USB-sladd, en skärmsladd, en strömsladd eller en stereosladd som löser ens behov och plötsligt står du där med en eller flera onödiga dubbletter.

Dessutom har de flesta inklusive vi själva en tendens att spara sladdar även om vi gör oss av med prylarna de kom tillsammans med. Det innebär att vi över tiden och kanske inte alltid helt medvetet samlar på oss enorma mängder sladdar i våra lådor, vilka inte alltid fyller något direkt behov.

Vi tog därför en kik i sladdlådan med avsikt att rensa ur det som inte längre används. I processen överraskades vi båda rejält över hur mycket onödiga sladdar vi hunnit samla på oss över åren. Ni har kanske redan sett sladdelen av listan i samband med vårt inlägg om Månades in och ut i juli månad, annars kommer en repris av den här, antal bortrensade sladdar inom parentes.

  • iPhone 4-sladd (1)
  • Micro-USB-sladd (1)
  • Scart-till-S-Video-adapter (1)
  • 2xRCA till 3,5 hane-sladd (1)
  • RCA-kabel (2)
  • 3,5 stereoförlängningssladd hane/hane (1)
  • 3,5 stereoförlängningssladd hane/hona (2)
  • USB-förlängningssladd (2)
  • S-Video-konverteringssladd (1)
  • S-video-sladd (2)
  • DVI till HDMI-sladd (2)
  • DVI-sladd (4)
  • HDMI till VGA-konverter (2)
  • Strömförlängningssladd (1)
  • SCART till 3xRCA med konverter (1)
  • Strömsladd (2)

Totalt fann vi 26 sladdar vilka vi utan problem kunde göra oss av med. En del av dessa hade vi inte längre någon nytta av och andra var dubbletter av sladdar vi visserligen använder men inte behöver en eller flera extra uppsättning av. Vissa av sladdarna visste vi pinsamt nog inte ens vad de var avsedda för från början eller hur de kom in i vårt hem.

Strömsladdarna och skärmsladdarna gavs till Myrorna, vilka vi sett sälja motsvarande sladdar i sin elektronikhörna. Resten av sladdarna lämnade vi till ReTuren-bilen då vi tror att dessa är omöjliga att sälja och inte känner till någon naturlig kanal för att förmedla motsvarande saker till nya ägare. Jag frågade runt bland vänner och bekanta inklusive IT-ansvarig på jobbet men ingen var intresserad. Det tar dock alltid emot att slänga fullt funktionsdugliga saker som andra kan ha nytta av, men denna gång fick det bli så.

Har du koll på vilka sladda du har liggandes i dina lådor och om de fortfarande fyller en funktion?

Månadens in och ut juli 2013

För en månaden sedan gjorde vi vår första balansräkning över vad som införskaffats och rensats under månaden efter att ha inspirerats från andra bloggar. Hur det gått under juli månad kan du ta del av nedan. Som ni märker nedan har vi passat på att rensa en hel del under vår semester, inte minst Herr Minimalist som rensat rejält i tekniklådan.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en flera nya saker (+) i våra liv.

Herr Minimalist

  • Böcker (-3)
  • Gamla likörer (-9)
  • T-shirt (-1)
  • Stationär dator (-1)
  • Putsduk (-1)
  • Dörrstopp (-2)
  • iPhone 4-sladd (-1)
  • Micro-USB-sladd (-1)
  • Bluetooth-adapter (-1)
  • Scart-till-S-Video-adapter (-1)
  • 2xRCA till 3,5 hane-sladd (-1)
  • RCA-kabel (-2)
  • MS Micro SD-kort 2GB (-1)
  • 3,5 stereoförlängningssladd hane/hane (-1)
  • 3,5 stereoförlängningssladd hane/hona (-2)
  • USB-förlängningssladd (-2)
  • S-Video-konverteringssladd (-1)
  • S-Video-sladd (-2)
  • DVI till HDMI-sladd (-2)
  • DVI-sladd (-4)
  • HDMI till VGA-konverter (-2)
  • Förlängningssladd (-1)
  • SCART till 3xRCA med konverter (-1)
  • In-ear-hörlurspuffpar (-4)
  • Iphone 4-bordsställ (-1)
  • Strömsladd (-2)
  • Dokumentsamlare A-Ö (-1)
  • Kalsonger (-1)
  • Vintermometer (-1)

Fru Minimalist

  • Blus/skjorta (+1)
  • Hoodie Norröna (+ 1)
  • Böcker (-4)
  • Jeans (-1)
  • Sneakers (-1)
  • Kokbok (-1)
  • Eltandborste (-1)
  • Parfym (-1)
  • Tröja Peak Performance (-1)
  • Vätskebälte (-1)
  • Örngott (-1)
  • Bh (-2)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Sängkuddar (-2)
  • Spegel (-1)
  • Cykelhjälmar (-2)
  • Tygkassar (-2)
  • Pennor (-66)
  • Decilitermått (-3)
  • Krukor (-5)
  • Stekpanna (-2)
  • Burköppnare (-1)
  • Bordsunderlägg (-4)
  • Sushipinnar med fodral (-3)

Totalt har vi gjort oss av med 157 och införskaffat 2 saker denna månad.

Vi kom även på att vi kan använda denna sida som ett sätt att förankra våra köpbeslut genom att kort motivera dessa. Det får bli en vana på månadssammanställningarna framöver med start denna månad.

Fru Minimalist har köpt en skjorta/blus från G-star som är ett steg på vägen mot en minimalistiska garderob samt att få en mer enhetlig garderob som inte är så spretig.

Fru Minimalists nya hoodie från Norröna är ett kvalitetsköp som hon funderat på länge. Den ersätter en Peak Performance-fleecetröja som blivit för liten, och har alla detaljer som en riktigt bra funktionshoodie ska ha. Den kommer att användas vid många olika aktiviteter framöver oavsett årstid.

Badskumt i badrummet

Vi städade ur badrummet här om veckan som ni kanske läst om här. Men efter att ha läst ut en av våra semesterböcker sommaren 2013 behöver vi ta en ny utrensningsomgång, läsa det finstilta på våra produkter samt överväga vad som egentligen är värt att använda. Redan i bokens första stycke fångar författaren och miljöjournalisten Katarina Johansson sina läsare. Så här börjar boken Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg:

För en tid sedan köpte jag ett nytt cerat. Oliv Naturell, läppbalsam med ekologisk jungfruolja stod det med gröna sirliga bokstäver. Toppen, tänkte jag, det verkar både hälsosamt och miljövänligt. Väl hemma tittade jag lite närmare på innehållsförteckningen. Ett tjugotal obegripliga namn och överst står petrolatum. Det låter inte som olivolja, tänkte jag och började se mig omkring i hemmet. Vi har det i garaget och använder det till att smörja cykelkedjan eller bilmotorn. Knappast så nyttigt att ha på läpparna och kanske dessutom slicka i sig. Jag tittade vidare i badrummet. Vad var det i tvålen, schampot, balsamen, hårfärgen och tandkrämen? Jag upptäckte då att det naturliga mjällschampot med entjära till största delen bestod av hudirriterande skummedel. Den flytande handtvålen med honung saknade honung men innehöll parabener som misstänks kunna spöka med hormonerna. Tandkrämen innehöll ett medel som kan ge blåsor i munnen och ett annat som förgiftar fiskar. Jag kände mig som en grundlurad konsument och en dålig miljövän.

Badskumt är en bok alla borde läsa oavsett ålder och kön. Förhoppningsvis med ett ändrat synsätt, beteende och köpmönster som följd, eller åtminstone en ökad medvetenhet om följderna av sina val och handlingar. Boken borde vara obligatorisk i kittet familjer får med sig hem från BB eller egentligen redan innan man skaffar barn eftersom innehållet i vissa produkter kan försvåra graviditet, skapa hormonrubbningar och fosterskador. Kanske redan i gymnasiet eftersom Katarina Johansson tar upp mycket om kemikaliernas miljöpåverkan.

Vi färgar håret med giftiga och miljöfarliga ämnen och badar våra minstingar i badskum som innehåller starkt allergiframkallande ingredienser. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och solkrämer som kan skada vårt DNA.

Kanske är detta vad vi konsumenter behöver höra för att förstå att det faktiskt är upp till oss själva om det ska ske någon förändring. Det är vi som beslutar vad vi vill köpa och vilka tillverkare och företag vi vill stödja. Att lägga över ansvaret på Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket eller EU kommer du efter att ha läst boken förstå är lönlöst och ett enkelt sätt att slippa ta ditt ansvar som konsument. Flertalet av de produkter vi (Herr och Fru Minimalist) dagligen använder kommer med största sannolikhet ha ett annat fabrikat vid nästa köp, andra kommer vi sluta använda helt.

Visst görs en del tester av kemikalier och hur dessa påverkas under olika omständigheter, men av de 7 000 ämnen som figurerar i våra vanligaste produkter, vet vi väldigt lite om följderna för naturen eller oss själva på några års sikt eller när flera olika kemikalier blandas.

I Sverige styr våra lagar inte enskilda kemikalier eller ämnen, utan olika produktgrupper. Olika myndigheter ansvarar för olika områden där olika regler gäller. Detta får till följd att ett ämne kan vara godkänt i kosmetika men förbjudet i målarfärg och tvättmedel. Eller att det på en målarfärgsburk måste vara en symbol med en död fisk om det innehåller något miljöfarligt ämne, medan det inte behöver vara någon varning om samma ämne återfinns i en nagellacksflaska. Förvirrande och konsumentförsvårande om något.

Katarina Johansson skriver utan pekpinnar, enkelt, tydligt och hela tiden med glimten i ögat. Boken är full av konkreta tips, får oss att ifrågasätta och ger en känsla av att det går att påverka.

I höst/vinter kommer vi återkoppla till detta inlägg och berätta vilka förändringar vi gjort i vårt liv och badrum efter att vi båda läst boken och hunnit kolla upp alternativa produkter. Tills dess kan vi bara rekommendera dig att läsa boken samt att sedan ge den vidare till en vän.

Detta inlägg är inte sponsrat av vara sig adlibris, Katarina Johansson eller någon annan.

Ansiktslyftning i badrummet

Tidigare i veckan fick badrumsskåpet och kommoden sig en rejäl omgång och ansiktslyftning. Gång på gång återkommer vi till ämnet proaktiv konsumtion. Allt eftersom vi rensar upptäcker vi områden där vi ägnat oss åt detta utan att vi reflekterat över det.

I vårt badrum förekom tidigare proaktiv konsumtion främst vad gäller hudkräm och ansiktsrengöring, där totalt sju respektive åtta förpackningar slogs om det något begränsade utrymmet. Dessa gör vi nu helt slut på innan vi köper fler.

Vårt eget badrum är visserligen inget jämfört med mina föräldrars, vilka vi besökte här om veckan. Hos dem hittade vi i snitt fem oöppnade förpackningar vardera av hudkräm, schampo, duschtvål och balsam. Dessa totalt 20 förpackningar kommer de att klarar sig på länge, speciellt med tanke på att de ytterst sällan använder hudkräm och ingen av dem längre använder balsam i håret. Känner jag dem rätt kommer förrådet fyllas på långt innan de gjort slut på det de har idag.

Från vårt badrum rensades en eltandborste ut som inte längre används och tre märkesparfymflaskor donerades till Herr Minimalists tacksamma arbetskamrater. I övrigt var det mest halvtomma flaskor med tvål, schampo och liknande som kunde slås ihop alternativt slängas då många inte längre används.

En reflektion från rensningen var hur få produkter vi faktiskt använder dagligen i förhållande till det antalet produkter vi har i förvar. Att förvara någon extra schampoflaska eller hudkräm gör kanske inte så mycket, men med flera dubbletter av precis allt, både sånt du faktiskt använder och sådant du främst förvarar, blir det många förpackningar. Vi har tidigare skrivit om den dolda kostnaden av förvaring, som med många bäckar små plötsligt kan bli ganska hög totalt sett. Detta gäller såklart även för badrummet.

Hur många av alla produkter i ditt badrumsskåp använder du egentligen dagligen och hur mycket utrymme är tilldelat mer eller mindre relevant förvaring?

Hantering av fakturor och kvitton

Även om mängden snigelpost kontinuerligt minskar och ersätts av digitala motsvarigheter så får vi fortfarande en hel del fysiska fakturor, brev, inbjudningar och kort med mera som ska öppnas, behandlas och arkiveras. Eller behöver man verkligen göra det?

Anledningen till att vi tar upp detta är att vi häromdagen fick en jättebra fråga från en bloggläsare som undrade hur vi gör med papper och dokument ur ett minimalistiskt perspektiv, till exempel fakturor, kort och kvitton med mera.

Diverse kort. Detta är nog den intressantaste kategorin eftersom vi tror att det är här ett nytt synsätt kan göra störst skillnad. Idag får vi fysiska kort vid främst större födelsedagsfester, bröllop, dop och tackkort, men även ett fåtal julkort och vykort letar sig fram. Skulle vi spara alla dessa skulle det över tiden bli otroligt stora mängder. Därför har vi bestämt oss för att temporärt sätta upp dessa på kylskåpet tills tillställningen ägt rum eller tills det kommer nya mer aktuella kort som kan glädja oss. När kortet blir inaktuellt så slänger vi det. Om det är något vi tror vi skulle bli glada av eller ha intresse av i framtiden tar vi ett foto av kortet med mobilkameran och slänger originalet.

Fakturor. Ett beslut som gjort stor skillnad för oss är att endast ha e-fakturor för de räkningar som kommer regelbundet som hyra, el, försäkringar, mobiltelefon med mera, liksom att de betalas genom autogiro. De företag som står för fakturorna är nästan undantagslöst positiva till att slippa skicka fysiska fakturor av både miljömässiga och ekonomiska skäl. En omställning är oftast bara ett kort telefonsamtal eller e-mail bort.

Vid köp där vi av olika anledningar inte vill betala omgående, med exempelvis bankkort eller kontanter, utan väljer alternativet betala mot faktura så har vi en pärm där vi sätter in dessa. Vi rensar pärmen ungefär en gång om året. Fakturor för mindre utlägg som är äldre än ett år slängs, medan fakturor för större inköp som vitvaror, elektronik etc sparas i en pärm tills vidare om det skulle uppstå något krångel framöver. Har vi inte varan kvar längre rensas naturligtvis fakturan ut.

Garantibevis. Dessa sparar vi i en pärm eftersom de vanligtvis är aktuella i flera år. Är garantibeviset i form av ett löst kvitto häftar vi fast det på ett vitt papper och sätter in det i samma pärm. Även garantibevis rensar vi ut årligen och slänger de som inte längre gäller eller där vi inte längre har kvar saken i vår ägo.

Kvitton. Dessa sitter i samma pärm som garantibevisen under en egen flik. Vi sparar kvitton för de inköp där vi eventuellt kan behöva reklamera varan, som inköp av dyrare kläder och elektronik. Vi sparar dessa i totalt tre år, vilket är tiden man har rätt att reklamera en vara enligt Konsumentköplagen. Ungefär en gång om året rensar vi ut kvitton som har mer än tre år på nacken och som inte längre kan användas för att reklamera. Samtidigt rensar vi ur kvitton där vi inte längre har saken i vår ägo.

Ett tag sparade vi kvitton längre än tre år om vi räknade med att sälja saken begagnad på till exempel Blocket men numera har vi insett att i stort sett ingen frågar efter dessa för så pass gamla prylar.

Avtal. Viktiga avtal sparar vi i en pärm så länge avtalet gäller. Är ett avtal mindre viktigt tar vi ett fotografi av detta som vi sparar istället för originalet. Är det avtal som bedöms oviktiga och mer för informations skull slänger vi dem omedelbart. Med största sannolikhet går det att få en kopia på avtalet från leverantören om det någon gång mot förmodan skulle bli nödvändigt.

Bevis. I de fall det rör sig om bevis på kurser, betyg, anställningar eller liknande sparar vi dessa i en pärm. I vissa fall är dessa inscannade för att kunna skickas via e-post. Är det extra viktiga bevis som kan komma till användning känns det säkrare att ha originalet i fysisk form. Vi har i ett tidigare blogginlägg skrivit om hur vi hanterar bevis på diverse olika prestationer i form av diplom och medaljer som ni kan läsa om här.

Som kan konstateras ovan så sparar vi en hel del saker genom att ta kort på dem istället för att spara dem fysiskt. Dessa samlar vi olika mappar som vi skapat i mobilens bildapp, exempelvis mappar som Avtal & bevis, Inbjudningar & tackkort. Det funkar utmärkt för fina inbjudningar och kort som folk har lagt ner energi och kärlek på samt när det gäller diplom och medaljer. Kort och gott dokument som är ”nice to have” men inte ”need to have”.

Tyvärr behöver vi än så länga spara kvitton, avtal och garantier i större utsträckning än vad som är önskvärt på grund av att affären/leverantören inte skulle gå med på att bara visa upp en kamerabild på detta som bevis vid en reklamation. En årlig rensning gör dock att samtliga dessa dokument ryms i ett fåtal pärmar.

Har du något tips på hur vi ytterligare kan effektivisera dokumenthanteringen?

Sommar, stuga och prylar överallt

Många ser en charm i att kliva in i en sommarstuga och slungas bakåt i tiden vad det gäller såväl inredningen som bristen på moderna faciliteter. Men måste sommarstugor alltid präglas av extremt prylöverflöd och gammalt bråte?

Vi har lämnat stan för ett par lata dagar i våra respektive familjers sommarstugor på landet. Långt från stadens ständiga trafikbrus och folkliv. Här hör vi vindens sus i träden, vattnets kluckande mot strandkanten och på sin höjd barn som leker i det svala vattnet eller en traktor som slår en åker. Mitt i detta lugna paradis kan jag inte låta bli att förundras över varför sommarstugor ofta känns sunkiga, slitna och plottriga. Varför har så många en tendens att flytta prylar de inte längre trivs med eller behöver hemma till sitt sommarparadis?

Sommarstuga utsikt

I en sommarstuga lever lever vi ofta under mer lättsamma och kravlösa förhållanden än hemma, med enkla luncher, umgänge kring fikabordet, grillmiddagar, bad och bokläsning. För många en rogivande plats att fly till, långt från jobb, stress, distraktioner och vår mer komplexa vardag. Återvinning i alla ära men här om någonstans borde funktion och enkelhet vara ledorden som präglar stugans inredning och saker. Istället upplever jag att det står mängder med gamla prydnadssaker runt om i stugan, högar med gamla tidningar ligger här och var, klockor där tiden för länge sedan stannat samlar damm tillsammans med gamla mjukisdjur som inte längre får några kramar.

Funktion. Att byta ut fullt funktionella möbler i sin lägenhet eller hus för att sedan fylla ett konkret behov i sin sommarstuga, det är en sak. Men i många fall känns sommarstugan som en enkel flykt för att slippa ta beslut och göra sig av med saker. Det är som att osköna gamla köksstolar, slitna byråer där någon låda inte går att öppna och sängar utan ordentlig madrass hör sommarstugelivet till. Som att det som blivit över vid flyttar, arv med mera och som ingen egentligen ville ha i sitt hem, det har tagits till sommarstugan och för alltid blivit kvar. Att börja prata om att köpa nytt eller byta ut skulle vara en förolämpning mot släkten.

Enkelhet. Livet i sommarstugan ska vara enkelt, kravlöst och lättsamt. Istället fyller vi stugan med prydnadssaker vi inte längre vill ha hemma och diverse loppisfynd. På fönster, hyllor, väggar, spiselhäll och bord, överallt finns dessa prylar. Böckerna vi äntligen rensat ut från huset eller lägenheten får samla damm i ytterligare 20 år i sommarstugans redan till bredden fyllda bokhylla intryckta bland Fem-böcker och Kalle Anka-pocket. Här och var ligger gamla skvallertidningar från 2008 och Allerstidningar med halvlösta korsord. I tv-bänken samlas sällskapsspel som ingen längre spelar tillsammans med gamla videoband som ingen planerar att titta på igen. Det är som att rena ytor blivit bannlysta i våra sommarstugor. Varför nådde begreppen ljust och fräscht aldrig in i sommarstugorna?

Min bild är att ”skiten” flyttas ut till sommarstugan i tron om att textilierna plötsligt kommer bli mjuka och uppskattade om de byter miljö, i hopp om att prylarna plötsligt kommer börja användas på landet där man har så mycket tid, att någon en regnig sommardag kommer vilja läsa någon av böckerna eller bläddra i den gamla skvallertidningen i brist på bättre sysselsättning. Det är fascinerande men för min del bara att gilla läget och njuta av lugnet och utsikten. Ingen av våra föräldrar delar vår minimalistiska filosofi. Istället utgör dessa sommarstugor klockrena skräckexempel på hur vi inte vill ha det.

Hur är det hos er? Har ni sett en trend av sommarstugor som fungerar som ett palliativt vårdhem av möbler och prylar eller är det bara jag som är formad av ljust och fräscht-eran?