Författararkiv: Fru Minimalist

Shoppingfritt 2018 – Förhållningsregler och förhoppningar

Som jag tidigare aviserat på instagram kommer jag, Fru Minimalist, att ha ett shoppingfritt år under 2018. Ett helt år utan att slösurfa i webbutiker, vela mellan alternativ, jämföra priser för bästa dealen, hålla koll på när Tradera-annonser förfaller eller gå i butiker på lunchen på jobbet. Roligare saker kan man ju lägga sin tid på. ;)

Köpstopp, konsumtionsstopp, kalla det vad du vill. Jag tycker att shoppingfritt låter mer positivt och det är så jag ser det, som en positiv utmaning. Jag kommer alltså försöka att inte att köpa prylar och kläder till mig själv under 2018. Saker som jag skulle noterat under ”Fru Minimalist” i våra månatliga in- och ut-listor. Mer i detalj så är förhållningsreglerna enligt nedan. Fråga gärna om jag missat eller varit otydlig med något.

Förhållningsregler:

Shoppingstoppet gäller enbart saker till mig själv; kläder, prylar, accessoarer etc. Jag får inte heller köpa dessa second hand.
Underkläder och strumpor får inte köpas. Däremot hudfärgade nylonstrumpbyxor, som jag de senaste åren räknat som förbrukningsvara pga att de går sönder så snabbt.
Förbrukningsvaror ingår inte utan får köpas.
Tjänster/upplevelser som frisörbesök, gymkort, restaurangbesök, resor mm får köpas.
Saker till det gemensamma bohaget ingår inte heller i mitt shoppingfria år. Större bostad, nya sängkläder eller en ny diskmaskin skulle alltså vara okej.
Kläder till barnen eller saker de behöver får köpas. Ofta ärver vi kläder, så förmodligen behöver vi inte konsumera särskilt mycket.
Presenter får köpas till andra samt tas emot. Jag hoppas vi kan ge upplevelser eller förbrukningsvaror istället vilket vi ofta gör, men till vissa barn kanske det blir en pryl.
Smink får jag köpa. Jag räknar det som förbrukningsvara. Min sminkväska är redan extremt liten så jag gissar att det inköp som kommer göras under året är en ny mascara.

Förhoppningar:

Minska shoppingsuget. Det snurrar ständigt plagg i huvudet som jag suktar efter och funderar på när, var och hur jag kan få tag i på lämpligast sätt. Eller hur jag kan optimera min garderob ytterligare genom konsumtion. Nu när jag inte får shoppa under ett år hoppas jag minska fokuset på shopping och romantiserade behovsanalyser.
Spara tid. Eftersom jag inte får shoppa har jag i princip inget på webbutiker, fysiska butiker, Tradera eller prisjakt att göra. Jag hoppas minska såväl praktiskt shoppingtid som minska tiden jag går omkring och tänker på shopping, nästa köp etc.
Uppskatta det jag har. Nu tvingas jag fokusera på och vara tacksam över det jag har, och ta hand om det på bästa sätt.
Spara pengar. En snabbkoll i appen Tink visade för att jag shoppade kläder, hemelektronik och sportsaker för ca 25 000 kr under 2017. Då avsåg 10 000 kr en ny mobiltelefon. Borträknat den så borde jag alltså spara någon dryg tusenlapp per månad.
Inspirera andra. Jag hoppas kunna visa att det går att låta bli att konsumera saker under ett år och ändå leva ett vanligt liv. Samt att ett shoppingfritt år kan leda till positiva insikter som gör att du sparar tid, pengar och energi resten av livet, och samtidigt gör miljön en tjänst.

För er som hängt med på bloggen länge vet att jag brukar testa diverse nya grejer och har utmanat mig i många olika typer av sammanhang tidigare, under 2014 körde jag månadsutmaningar varje månad; en månad utan shopping, en månad utan alkohol, en månad utan Facebook, en månad utan sötsaker, en månad utan tv-tittande, en månad utan skärmtid, en månad utan schampoo, mm. Vill du läsa vilka fler utmaningar som utfördes eller läsa inläggen kring ovannämnda utmaningar så hittar du dem samlade i inlägget här.

Jag är även fullt medveten om att det är en lyx att kunna välja att ha ett shoppingfritt år. För vissa är detta en påtvingad vardag. Det är en förmån att ha valet att välja bort.

I ett kommande inlägg kommer jag beskriva de utmaningar jag ser med ett shoppingfritt år för mig, samt låta Herr Minimalist berätta varför han inte tycker ett shoppingfritt år är någon bra idé.

Vågar du hänga med på #shoppingfritt2018 i 1 månad, 3 månader eller kanske hela året ut? ;)

Förskolepyssel och minimalism

15 svar

En vanlig fråga som vi får på bloggen, instagram och även mejlledes, är hur man gör med alla pysselgrejer som barnen släpar hem från förskolan. Inte minst så här i samband med terminsslut när hela höstens samling av teckningar, skapelser och pyssel kommer hem.

Vi förespråkar helt klart att digitalisera majoriteten av dessa för att kunna bevara dem, minnas dem och kanske ge vidare till barnen (digitalt), men slippa förvara och spara dem fysiskt. För vissa kan detta låta tråkigt, eller läskigt. Att bilderna av barnens skapelser kommer bli liggandes någonstans i myllret av bilder på en hårddisk och aldrig mer tittas på eller ens hittas igen. Men så behöver det absolut inte bli.

Låt oss berätta mer i detalj hur vi gör och hur vi trots att de inte sparas fysiskt, ändå använder, konsumerar och tittar på skapelserna tillsammans.

1. När någon enstaka skapelse kommer in i hemmet löpande under året brukar de sättas upp på kylskåpet under en vecka eller stå synliga i hemmet under högtiden de är gjorda till. Om det är saker som kan användas så används de tills barnen tröttnar på dem, exempelvis halsband. Eller tills de blir onödigt många, då försöker vi få barnen att rensa ut några.

2. När sakerna fått sin uppmärksamhet eller fyllt sitt syfte, lägger vi dem antingen i en utsedd mapp för dessa saker, eller går direkt på punkt 4 nedan. Om det inte redan står namn och år brukar vi skriva till det synligt om det är lämpligt (lätt på teckningar, svårt på halsband).

3. I slutet av terminen/året när vi har en anständig hög med pyssel och förskolealster, gör vi först en rensning. Är det exempelvis 10 teckningar som liknar varandra så sparar vi ett par.

4. Sedan fotar vi de utvalda sakerna. Ibland bara liggandes på ett bord, ibland även när barnen själva håller i grejerna. Vi fotar alltså bara ett urval av alla teckningar och pyssel.

5. Ca 1-3 av alla teckningar per termin sparas i en varsin plastficka som barnen har. Den tänker vi ska finnas i en ”nostalgilåda” när barnen får en sådan. Det blir kanske 20 teckningar i den per barn för hela förskoletiden. Då kan man se hur målningen utvecklas, olika teman de haft etc.

6. Till de foton vi tagit under punkt 4 har vi skapat ett särskilt digitalt fotoalbum till respektive barn där dessa sparas. På så vis kan de förhoppningsvis ta del av dem i framtiden om så önskas.

7. Vi har en vana att 1-2 kvällar i veckan titta på foton och filmer vi tar med kamera och mobil på tv:n tillsammans med barnen. Alla samlas i soffan och så gör vi bildspel över ett tillfälle eller tittar på bilder från när barnen var små. Vid dessa tillfällen kollar vi ibland även på de album vi skapat med barnens pyssel och teckningar, pratar kring dem; vad det föreställer, vem de gjorde dem med etc och återupplever på så vis barnens förskolealster.

Det kan vara en svår balansgång vad man ska göra med barnens förskolepyssel. Vi vill verkligen inte spara en massa skrymmande pyssel eller teckningar som ju i ärlighetens namn inte alltid är jättefina. ;) Och förmodligen skulle vissa ändå gå sönder med åren. Men samtidigt vill vi inte att barnen ska uppleva att det de skapar inte används utan bara slängs så snart det kommer hem.

Mina föräldrar har inte sparat något direkt pyssel från när jag var liten (mer än någon knölig påskkyckling) men däremot stora mängder teckningar som jag själv rensat bland när jag blev vuxen. Att de inte sparat några av de pyssel jag gjort, är inget jag saknat. Däremot hade det varit roligt att se bild på vad man pysslade för något på förskolan på glada 80-talet. ;)

Hur gör eller har du gjort med allt pyssel som barnen tar hem från förskolan eller skapar hemma?

Även barnens diplom och liknande kan ju digitaliseras om man har svårt att bara slänga dem.

Minimalistiska filmtips

12 svar

Gott nytt år! Är du bakis och vill bara ligga och titta på film idag? Eller kanske långledig under jul med massor av tid över? Eller vill bara få en spark i baken att ändra på konsumtionsvanor och livsstilen under 2018? Oavsett vilket så kommer här tre tips på filmer och program att titta på:

Uppdrag Granskning – Brännbart mode. Modeindustrin vill gärna framstå som miljömedveten. Ändå bränner flera klädjättar nytillverkade, oanvända kläder i Sverige. Nedan ser du hur stor andel plagg det rör sig om för Ellos del under 2016, än mer är det för H&M. Helt klart ett sevärt program och en ögonöppnare för hur smutsig modeindustrin fortfarande är, även i Sverige. Finns att titta på på Svt Play fram till maj 2018.

Antal plagg som Ellos valde att bränna upp 2016, istället för att skänka till välgörenhet eller människor i nöd.

Minimalism: A Documentary About the Important Things. En dokumentär om minimalism som mest innehåller intervjuer med människor som av olika anledningar avsäger sig det amerikanska idealet – att saker gör dig lycklig, och fler saker ändå lyckligare. Filmen kretsar dels kring de två amerikanska killarna som utgör The Minimalists, samt kring forskare, författare och andra minimalister de intervjuar. Anser du dig redan vara något av en minimalist så ger filmen tyvärr inte så mycket mervärde eller konkreta tips, var vår upplevelse. Finns att se på Netflix.

The True Cost. En granskning av sambandet mellan konsumenternas krav på billiga modevaror och de urusla förhållandena för arbetarna på de fabriker där produkterna tillverkas. Vi har tidigare skrivit ett helt blogginlägg om den här filmen, så vill du läsa mer om vår syn på filmen kan du göra det här. Även den finns att se på Netflix.

Skärmdump från filmen The True Cost.

Kalles sex liv. Programledaren Kalle Zackari Wahlström träffar människor som valt ett annat sätt att leva på. I varje avsnitt följer han en person, ett par eller en familj som av olika anledningar valt och vågat bryta det traditionella ekorrhjulet och leva på ett annat sätt. Cykla jorden runt, leva som jägare, eller bo i ”tiny house” eller i en fäbod, med mera. Serien innehåller sex avsnitt varav vi bara sett de första avsnitten än så länge. Den är underhållande och fascinerande och såklart lite extrem ibland för oss Svensson-Minimalister. ;) Finns att se på Svt Play fram till mars 2018.

Två filmer vi själva skulle vilja se men ännu inte kommit oss för att se är An Inconvenient Sequel/En obekväm uppföljare, samt filmen Cowspiracy. Vi tittar otroligt lite på tv numera och än mindre på film, men plötsligt händer det, kanske. ;)

Alla filmer/program ovan är inte upplyftande eller enkom positiva, men ändå klart sevärda. Inte minst för att bli en mer påläst konsument och känna att en minimalistisk livsstil är en klok väg att gå för att leva mer hållbart, samt för att kunna vara med och påverka och stötta. För det du är med och bidrar till och stöttar med dina pengar växer. Det du väljer att inte supportera krymper. Varje köpbeslut du tar gör avtryck på ett eller annat sätt. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Använd din plånbok för att rösta fram det du vill se mer av i framtiden.

Har du sett några av filmtipsen ovan och vad tyckte du i så fall?

Recensioner och boktips

9 svar

Jag nämnde i ett tidigare blogginlägg att jag i princip helt slutat lyssna på poddar till förmån för ljudböcker. Jag gillar fördjupningen som ljudböcker ofta ger i jämförelse med korta podcasts. Två böcker jag lyssnat på senaste tiden är Hjärnstark och Den digitala barnvakten. Så här i efterhand tycker jag dessa två böcker går in i varandra och kompletterar varandra till innehållet, vilket gjorde att de passade väldigt bra att lyssna på parallellt, och de är väl värda att lyssna på.

Boken Hjärnstark handlar i mångt och mycket om hur du kan påverka och träna din hjärna så att du blir mer stresstålig, mår bättre, får bättre koncentration och blir mer intelligent. Samma fördelar som många får av meditation. I boken förespråkas regelbunden träning som ett av de bästa sätten att uppnå alla fördelar, betydligt bättre hjärngympa än sudoku, korsord och kosttillskott.

Eftersom hjärnan är i ständig förändring och bildar nya hjärnceller och kopplingar, kan varje tanke du tänker förändra din hjärna lite grann. Liksom varje hårt träningspass eller promenad som du tar. Och alla som rör på sig får de här fördelarna, gamla, vuxna och barn. Som småbarnsförälder är det lätt att träningen prioriteras bort, men den här boken får en verkligen att förstå vikten av träning och vardagsmotion för vår hälsas skull, men också för att prestera bättre på jobbet samt bli en bättre förälder.

Boken Den digitala barnvakten å sin sida berättar istället vad som enligt forskning händer med våra barns hjärnor och kroppar när de sitter mycket framför olika skärmar. Hur datorspel och filmer är uppbyggda för att ge kroppen snabb belöning och starka dopaminpåslag, för att hjärnan och kroppen ska skrika efter mer, mer, mer. Bara en liten stund till, bara ett försök till, bara en nivå till. Var inte naiv och tro att speltillverkarna är snälla och vill att dina barn ska lära sig något, de vill bara tjäna pengar och få ditt barn (eller dig) att stanna kvar och spela mer.

Fram till 20-års åldern har vi ungefär 115 000 vakna timmar, vad vi (eller våra barn) gör med dessa kommer forma dem som vuxna. Små barns användning av teknologi kan leda till försenad språklig och motorisk utveckling och äldre barns användning till stillasittande och missbruk. För att få positiva effekter på hälsan bör unga ägna minst 60 minuter per dag åt pulshöjande motion och träning. Idag är det bara 44 procent av killarna och 22 procent av tjejerna som når den nivån.

Boken försöker inte moralisera, vara bakåtsträvande eller skambelägga föräldrar, utan vill baserat på fakta tydliggöra hur vi kan balansera tekniken och ta till oss allt det goda den kan tillföra, men samtidigt minimera riskerna. För även om man som förälder har en positiv syn på skärmar, så kan vi inte komma ifrån att depressiva tillstånd blir allt vanliga bland barn och ungdomar, att stillasittande leder till hälsoproblem, att sömnsvårigheter har krupit ner i åldrarna, att koncentrationsproblem är vardag i förskolor och skolor i större utsträckning än för bara 10-20 år sedan. För 10 år sedan kunde barn hålla fokus i 12 sekunder, idag är det 8. För en guldfisk är det 9 sekunder. Fråga mig inte hur det har kontrollerats. ;)

Börjar du förstå hur böckerna hänger ihop? Den ena berättar hur du med träning kan optimera hjärnan och kroppen. Hur du kan minska stressen, öka koncentrationen och få bättre sömnkvalitet med hjälp av träning. Den andra om hur skärmar gör att hjärnan ”programmeras” om på ett negativt sätt, hur skärmtiden ökar på bekostnad av att barn rör sig allt mindre, och hur ökad skärmtid kopplas ihop med sämre sömn och försämrad koncentrationsförmåga.

Jag lyssnade på böckerna parallellt då Hjärnstark efter några timmar blev lite ”mastig” och forskningstung i mina öron. Då lättade jag upp med Den digitala barnvakten och upptäckte vad bra de var att lyssna på dem parallellt för att upptäcka oväntade kopplingar mellan böckerna.

Vill du lyssna på dessa böcker så finns de hos Nextory där du fortfarande får 30 dagars gratis lyssning om du anger koden Minimalisterna på länken här. Erbjudande gäller nya medlemmar/nya e-postadresser och går att säga upp när som helst utan kostnad.

Har du läst eller lyssnat på någon av böckerna ovan och vad tyckte du i så fall?

Detta inlägg är inte ett samarbete med Nextory utan publicerat för att jag vill tipsa om två böcker som jag tycker är väldigt bra. Däremot hade vi ett samarbete med Nextory i början av december som du kan läsa mer om här.

Julens baksmälla

23 svar

Så här dagarna efter jul kan en vissa baksmälla infinna sig, inte bara från stor mängd julmat och sötsaker, utan även på grund av alla nya prylar och kläder som nu ska få en plats i de ofta redan fulla lådorna, garderoberna och skåpen i hemmet.

Statistiken säger att vi lägger allt mer pengar på julklappar och gåvor till våra nära och kära. Vi är köpstarka, optimistiska och växande i antal. I grund och botten är presenter något fint som betyder att vi visar omtanke. Ska vi aldrig nå köphysterins gräns och börja tänka mer hållbart?

Veckan före julafton kan vi se dem; människorna med tomma panikslagna blickar som ger sig ut på lunchen på jobbet för att köpa de sista klapparna. Sista helgen innan jul fylls köpcentrumen av samma sorts människor. På julafton kan vi se dem irrandes omkring på mataffärer och bensinmackar som fortfarande håller öppet. På jakt efter något som inte ser ut som den sista-minuten-julklapp det är. Kanske var du någon av dessa personer denna jul? ;)

Nu när du kanske sitter med den här baksmällan är det perfekta tillfället att fundera över hur du vill ha det nästa jul. Vad var bra och vad skulle du vilja ändra på? Vill du lägga tid och fokus inför jul på annat än att jaga efter julklappar? Eller göra annat än att flänga mellan julbord och julklappsöppningar under julafton?

Som vi skrivit om tidigare; vill du ändra på julklappstraditioner i familj och släkt, då gäller det att ta upp diskussionen i god tid, och det kan naturligtvis även gälla om du planerar att göra andra större förändringar kring julfirandet. Nedan är några tips på hur du kan hantera julen och julklappar för att göra den mer hållbar och mindre stressig för alla inblandade. Kanske passar någon av punkterna dig och din familj:

Jultraditioner. Det blir extra tydligt när man får barn att det finns chans till ett slags omtag kring julen och man kan börja forma sina egna jultraditioner. Julklappar eller inte, vad önskas på julbordet, vilka vill vi vara med etc. Man kan ju faktiskt träffa resten av släkten andra dagar än just på julafton eller andra tider på året än just kring jul. Och självklart kan du försöka ändra jultraditioner även om det inte finns några barn med i bilden.

Önskelista. Det är skillnad på önskelista och inköpslista. Se till att någon i släkten köper något från listan, det är inte meningen att hela listan ska bockas av. Kanske behöver barnen heller inte sitta och bläddra fritt med en leksakskatalog framför sig inför julen.

Second hand. Våga köpa julklappar second hand, inte minst till barn eftersom utbudet av både böcker, pussel och spel är stort och ofta kan hittas i bra kvalitet. Nytt behöver faktiskt inte vara nyproducerat, utan nytt för den som får det. Kanske har du till och med något hemma som du inte behöver men som skulle göra någon annan glad?

Slopa. Blir du irriterad på att släkten köper för mycket prylar till dina barn så låt bli att köpa något själv, och våga vara tydlig med vad barnen faktiskt behöver. Att inte köpa något själv funkar åtminstone så länge barnen är små och inte reflekterar över vem som ger vad. Våra barn är 1,5 år och 3 år och har än så länge inte fått någon julklapp från oss i samband med julafton. Eller ge julklapparna till era barnen en annan dag än på julafton för att dra ut på julen.

Julklappsspelet. Ett sätt att hålla nere antalet julklappar bland de vuxna är att spela julklappsspelet. Ändå bättre är om man bestämmer att paketen bara får utgöras av förbrukningsvaror. Det finns många olika varianter på julklappsspelet, vi har beskrivit hur vi gör i vår släkt i inlägget ”Dags att köpa julklappar?”.

Julklappslotteri. Ett annat sätt att hålla nere antalet julklappar är att ni tidigare under året lottar till vem av dem ni brukar fira jul med, som man ska köpa julklapp till i år. Bestäm ett ungefärligt belopp det får kosta som är rimligt för alla inblandade. På detta sätt kan alla få en personligt utvald julklapp, men man behöver bara köpa julklapp till en person.

Vilket av ovanstående tillvägagångssätt är du mest sugen på att implementera i er familj eller släkt till nästa jul?

Kom ihåg att ta upp det i god tid innan och bli inte allt för besviken om du får mothugg. I vår släkt var det ramaskri första året med julklappsspelet med förbrukningsvaror, men nu ett par år senare är det ingen som muttrar utan alla är tillfreds. Kanske till och med mer tillfreds för att de sluppit stressa runt efter julklappar veckorna innan jul. :)

Våra barn får inga julklappar

47 svar

När vi skrev på Instagram om att våra barn inte får några julklappar av oss föräldrar på julafton, och inte heller några adventsklappar eller liknande, fick vi väldigt många kommentarer. Allt från positiva hejarop till att det var snålt mm. Norges största kvinnomagasin KK Magazine fångade upp vårt ställningstagande och intervjuade oss kring varför vi valt att inte ge våra barn julklappar och hur vi ser på konsumtionshetsen kring jul, artikeln hittar du här.

Svenskarna lägger mest pengar av alla nordiska länder på julen. Varför är vi så besatta av att konsumera? Vi tycks ha skapat en kultur där julen handlar mer om materiell kapprustning än det som egentligen borde vara viktigast, dvs kvalitetstid tillsammans med dem man älskar. Idag när tid är en bristvara och alla ständigt distraherar sig med diverse skärmar så borde just kvalitetstid räknas som något av det finaste man kan ge.

Nedan utvecklar vi resonemanget kring varför vi valt att inte ge julklappar till våra barn. Vi upplever att fler än man tror i smyg önskar att även de och deras närmaste skulle våga genomföra en liknande förändring. Vi hoppas inspirera andra till en sundare inställning till prylar och gåvor genom att vara öppna med hur vi tänker.

Behöver inget. Vår filosofi är att införskaffa prylar baserat på konkreta behov, och vi menar att våra barn i hög utsträckning redan har allt de behöver materiellt sett för att utvecklas, vara harmoniska och klara vardagen. Visst har de färre leksaker än genomsnittsbarnen i Sverige, och de skulle absolut inte tacka nej till fler leksaker, men vi har valt att inte äga allt. Mer är väldigt sällan bättre när man nått en kritisk massa.

Får julklappar av andra. De får ändå julklappar av mor- och farföräldrar och kusiner. På själva julafton får de 2-4 julklappar vardera. Och sedan lika många igen när vi firar jul med andra delen av släkten i mellandagarna. Vi försöker vara tydliga och bara önska böcker och leksaker eller pyssel som vi tror går hem hos barnen, och helst kvalitativa och giftfria.

Två second hand-fyndade pussel från Stadsmissionen.

Sprida ut julen. Våra barn fick en varsin ”julklapp” av oss på Lucia, de fick ett varsitt pussel inhandlat på Stadsmissionen för 20 kr/styck. Dels för att slippa koncentrera allt kring julafton, men mest för att lillebror firade 1,5 år den dagen och som uppmuntran för att båda barnen varit med i förskolans luciatåg.

Inte koll på givare. Våra barn är fortfarande så pass små (3 respektive 1,5 år) att de inte reflekterar över vem som ger vad eller att de inte får julklappar från alla som närvarar vid julfirandet. Vad vi märkt tycker de inte att det är märkligt att de inte får något från oss.

Kommer vi köpa julklappar till barnen när de blir äldre? Ja, det kommer vi med största sannolikhet att göra, men med ambitionen att minimera gåvor i form av onödiga prylar, till fördel för sådant barnen verkligen behöver samt upplevelser och liknande. Kanske var detta sista julen vi kunde låta bli att köpa julklappar till våra barn, det återstår att se.

Kan du tänka dig att låta bli att köpa julklappar till dina barn? Eller att köpa begagnade julklappar?

Prylar kostar

20 svar

Idag när en tröja i butik kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera nytt. Låga priser får oss dessutom att tro att vi gör en bra affär, därmed känner vi oss som smarta konsumenter och att vi sparat pengar på att shoppa. Så är det naturligtvis inte.

När vi kommer hem med ännu ett nytt klädesplagg vi inte behöver till den redan välfyllda garderoben eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling eller en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt glöms bort bland hemmets övriga prylar som pockar på uppmärksamhet, så känner vi oss inte fullt så genialiska längre.

Prylar kostar. De kostar och tar av dina pengar, din tid och din energi. Ju fler prylar desto mer tid till att underhålla, rengöra, organisera och jobba, och mindre tid till att använda och uppleva. Ju fler prylar desto större och därmed dyrare kan du behöva bo, vilket i sin tur gör att du behöver jobba mer för att gå runt varje månad.

Kostnaden i tid, pengar och energi sker på individnivå. Sen finns det såklart en miljömässig och humanistisk aspekt i en konsumtionstung livsstil. Vår förmåga och vilja att förstå slitaget och konsekvenserna för vår planet och för människor bortom vår egen närmaste krets övertrumfas av de kortsiktiga kickar som vi tycker oss få av konsumtion.

I vår bok försöker vi öppna ögonen för att prylar och kläder kommer med betydligt fler kostnader än den du ser på prislappen i butiken. Både på individ och global nivå.

Vill du förstå mer om varför du egentligen konsumerar, få en mer rationell istället för emotionell relation till dina prylar, få förståelse för vilka kostnader fler prylar faktiskt medför, samt en verktygslåda med tips kring hur du kan tänka vid såväl rensning som vid inköp? Då ska du köpa vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet”. ;)

Och så hoppas vi såklart att vår bok, blogg och instagram kan inspirera till att just du vågar börja din minimalistiska resa under 2018. :)

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: