Etikettarkiv: miljö

Tygblöjor vs kemikalieblöjor

Vissa butiker vågar sticka ut hakan och skriva ”besprutade bananer” och ”obesprutade bananer” istället för bara ”bananer” respektive ”ekologiska bananer”. I likhet borde det finnas en skylt vid blöjorna med ”omiljövänliga blöjor” vid de vanliga blöjorna, och ”miljövänliga blöjor” vid tygblöjor. Tygblöjor finns vanligtvis inte ens i de stora matvarutbutikerna, dessa hyllplatser har väl de stora blöjmärkena sett till att köpa upp. Kanske tror många matvarutbutiker dessutom att tygblöjor är ålderdomligt, men jag tror snarare att det är framtiden! :)

I blogginlägget Bebisens skötbord ur ekologisk synvinkel, berättade jag att vi införskaffat tygblöjor från Imse Vimse och lovade att återkomma med en rapport. Det här med tygblöjor är ju en djungel med olika sorter som vikblöjor, skalblöjor, formsydda blöjor, pocketblöjor, allt-i-ett blöjor, one-size-blöjor mm. Vi har Imse Vimses Allt-i-ett-blöjor samt deras One Size-blöjor, båda är likvärdiga i smidighet enligt mig. De sistnämnda kan bebisen dock ha längre tid som namnet antyder, medan du behöver köpa större storlekar av de förstnämnda allt eftersom barnet växer. Vi har alltså skippat tygblöjor du viker själv och är helt klart nöjda med dessa ”latmansvarianter”. :)

Vi började använda tygblöjor när bebis minimalist var 5-6 veckor gammal och har sedan dess använt dessa 2-3 dagar i veckan. Vi är bekväma av oss och använder bara tygblöjor dagar då vi inte ska iväg på några längre utflykter. Dessutom har vi än så länge ett begränsat antal tygblöjor som gör att vi klarar oss ca två dagar innan det är dags att tvätta. Jag hänger upp blöjan (Allt-i-ett) eller inläggen (One Size) på tork när det är dags att byta blöja, och tvättar sedan tygblöjorna tillsammans med tvättlapparna i tyg. Nattetid har vi valt att alltid ha vanliga blöjor.

Jag är oerhört positivt överraskad över hur enkelt det är med tygblöjor. Visst blir det lite jobbigare när det är en bajsblöja som ska bytas och sköljas av, men vid alla andra tillfällen är det lika smidigt som att byta en vanlig blöja. Detta var något jag själv var skeptisk till vad gäller tygblöjor, att det skulle vara bökigt, omständigt och ta lång tid vid blöjbyten, men så är det inte. Dessutom finns det rispapper att lägga i blöjan för att underlätta hanteringen av just bajs. Vi kanske börjar med det när bebis minimalist börjar äta vanlig mat eller om bajsfrekvensen skulle öka markant. :)

Tygblöjor känns bra med tanke på miljön och de växande sopbergen, men också av ekonomiska skäl. Visst kostar de en del i inköp, men planerar du flera barn så tjänar du in kostnaden snabbt Dessutom är tygblöjor heta på andrahandsmarknaden, tro det eller ej. Kom ihåg att det inte behöver vara antingen eller när det kommer till tygblöjor vs vanliga blöjor. Det går att kombinera, vilket vi gör och kommer fortsätta göra. Jag tänker att varje dag med tygblöjor är en liten påse mindre sopor, och över tid kommer det bli många färre soppåsar än om vi bara använt vanliga blöjor. Liksom något färre blöjpaket att släpa hem från butiken. Dessutom är många av tygblöjorna väldigt snygga som du ser nedan. :)

Vad är din åsikt eller erfarenhet när det kommer till tygblöjor?

Tygblöja Imse Vimse

Den farliga plasten

Turkisk yoghurt, granola, bröd, smör, ost, kalkon, kaviar, salt, te, grädde. En uppräkning av min frukost idag, minus ägg. Men också en uppräkning av varor som har hela eller delar av förpackningarna gjorda av plast. Även ägg kan du köpa i plastförpackning numera, även om vi inte brukar göra det.

Partiklar från plasten vi använder i vår vardag är ett av de nya hoten mot havets ekosystem. Farliga mikroplaster tas upp av havens djur och förs via fiskar vi äter tillbaka till oss människor. Även fåglarna får i sig plast i tron om att det är mat. Vi vet att flera olika plaster är farliga för oss människor, men inte hur farliga eller vad de gör med oss och vår miljö på lång sikt. Idag återvinns eller deponeras ungefär hälften av den globala plastproduktionen. Resten används fortfarande eller återfinns i vår natur som nedskräpning. Plast är något som aldrig kommer försvinna från jorden då stora delar av den aldrig kan brytas ner.

För vår egen och naturens skull behöver vi minska plastkonsumtionen. Men hur lätt är det när tillverkarna envisas med att plasta in många av våra vardagliga matvaror? Och när plast blivit så vanligt förekommande i så många olika varianter att vi inte längre tänker på att det är just plast?

Plaststol

Det sägs att det tillverkas en sådan här plaststol var 40:e sekund, samt att det finns lika många sådana plaststolar som det finns människor på jorden. Galet!

Sakta men säkert försöker jag och Herr Minimalist byta bort våra plastvaror i hemmet, och vid nyinköp tänka på att köpa varor av alternativa material som är bättre, exempelvis trä, stål, plåt, glas, porslin, papper och tyg. Här är några konkreta exempel på vad vi gör och har gjort för att minska på plasten, stort som smått:

  • Bytt ut alla vattenflaskor i plast mot dito i rostfritt stål från Klean Kanteen.
  • Köper inte vatten på flaska.
  • Införskaffat nappflaskor från Klean Kanteen.
  • Tar med tygkassar till mataffären.
  • Tackar nej till plastpåsar i klädbutiker och dylikt när det är lämpligt.
  • Undviker att köpa kläder som innehåller polyester.
  • Bytt ut majoriteten av köksredskapen i plast mot liknande varianter i trä eller stål.
  • Bytt ut majoriteten av plastmatlådorna mot matlådor i glas.
  • Bytt ut förvaringslådor för matrester mot motsvarande i glas.
  • Undviker engångsmuggar, glas, bestick etc.
  • Använder fåtal rengöringsprodukter vid städning i hemmet.
  • Köper möbler i trä.
  • Ratat skumgummimadrass i spjälsängen till förmån för bovetemadrass från Bovete.
  • Införskaffat PVC-fri skötbädd.
  • Har för avsikt att använda tygblöjor i viss utsträckning till bebis minimalist.
  • Använder fast tvål istället för flytande tvål i plastförpackning.
  • Inte tagit emot leksaker i plast.
  • Köper underhållning digitalt. CD-skivorna är sedan länge utrensade och vi äger inte en enda dvd-film. 

Vad har du gjort för att minska plasten i hemmet eller i din vardag?

Bebisens sovplats ur ekologisk synvinkel

Det här är det andra inlägget i en serie där vi berättar om hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi började med bebisens kläder, för att i detta inlägg berätta om bebisens sovplats. I nästa inlägg berättar vi om skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter om leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och jag vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Eftersom vi bor i en tvåa kommer bebisen sova i vårt sovrum så länge vi bor kvar. Spjälsängen är en begagnad från Ikea som vi fått ärva från Herr Minimalist bror. Dock tog vi genast bort den skumgummimadrass vi fick med sängen då skumgummi-produkter ofta är preparerade med flamskyddsmedel. Trycker du på skumgummi far små partiklar ut som inte är nedbrytbara i naturen. Vi valde att ersatta skumgummimadrassen med en mer naturlig madrass som är fylld med boveteskal från märket Bovete. Boveteskal är ett naturmaterial som transporterar bort fukt och ger ett behagligt sovklimat med jämn temperatur.

Madrass Bovete

Det finns madrasser som kan klassas som ändå mer ekologiska, exempelvis hos Grön Interiör. Vi tyckte dock att bovetemadrassen kändes mer prisvärd, särskilt eftersom vi inte vet hur mycket eller länge barnet kommer sova i sin spjälsäng. Att Bovete är ett familjeägt svenskt företag hamnade också på plussidan. För den som undrar om bovetemadrassens ”korvar” känns konstiga så kan vi meddela att de trycks ihop i madrassöverdraget som du lägger madrassen i och jag upplever inte att de känns.

Spjälsäng bovetemadrass

Ovanpå bovetemadrassen som du ser på bilden ovan, har vi lagt ett vanligt madrasskydd som skydd, vilket även skapar ett mjukt lager, det hade vi gjort oavsett madrassval. När det blir aktuellt kommer vi även använda ett öko-tex-certifierat madrasskydd fritt från PVC från märket Rätt Start, såväl i spjälsängen som i vår egen säng. Ikea säljer också madrasskydd men dels innehåller de syntetiskt gummi och dessutom har de en varningstext som säger: ”Skall ej placeras under bebisens huvud då materialet inte andas”. Därav valdes det bort, det kändes helt enkelt inte riktigt bra.

Till att börja med kommer vi försöka få bebisen att sova i ett babynest som antingen kan ligga i spjälsängen eller mellan våra kuddar i dubbelsängen. Vi har fått ett hemmasytt babynest av en vän vars barn bara ville sova hud mot hud, så det är oanvänt. Vi får se om vår bebis trivs bättre i det. Som täcke har vi en filt från det ekologiska klädmärket Geggamoja till att börja med. Såväl filten som snuttefilten som syns på bilderna kommer från Geggamoja och vi har haft dem liggandes i vår säng vid ett par tillfällen för att ta åt sig av våra dofter.

babynest med Doddi

Sängkläder till spjälsängen har vi tre uppsättningar av med underlakan, påslakan och örngott. Två av dessa är ärvda och tvättade många gånger. En uppsättning fick vi ny i julklapp och den är tillverkad av ekologisk bomull. Även kudde och täcke finns som vi ärvt, men det blir aktuellt först senare om vi förstått det rätt.

Sedan tidigare har vi aldrig elektronik som mobiler, läsplattor etc i sovrummet, mer än korta stunder som när Herr Minimalist läser på sin Kindle. Istället ligger de på laddning ute i vardagsrummet om natten alternativt i våra återsamlingsplatser i bokhyllan. Det känns bra ur framför allt strålningssynvinkel att hålla dessa prylar utanför sovrummet, men även eftersom elektronik drar till sig damm.

Det första inköpet vi gjorde till vår bebis var barnvagnen, det andra var ett mjukisdjur som jag suktat efter länge, nämligen en Doddi från Geggamoja. Doddi har sedan dess tålmodigt väntat på sin nya vän som vi hoppas kommer inom kort. Detta är bebisens enda gosedjur förutom några mjuka skallror som jag snarare räknar som leksaker, mer om dessa i kommande blogginlägg.

Har du några ekorelaterade tips för sovrummet och bebisens sovplats?

Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel

Det här är ett första inlägg i en serie där vi tänkte berätta hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi börjar med bebisens kläder, för att sedan gå in på bebisens sovplats, skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och vi vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Majoriteten av bebiskläder har vi haft förmånen att ärva. Främst från mina systerdöttrar men också från Herr Minimalist brorsbarn och vänner. När vi fått kläder har det ofta varit en hel påse kläder som vi sedan gått igenom och givit tillbaka alternativt skänkt kläderna vi inte velat ha till Stadsmissionen. Kläder med stora plasttryck har exempelvis valts bort oavsett hur fina, nya och söta de varit.

Vi har tvättat alla plagg i oparfymerat, allergitestat och miljömärkt tvättmedel och använder aldrig sköljmedel. Naturliga tvättmedel som tvättnötter är dock inget vi testat utan vår nivå är att göra bra val vad gäller tvättmedel och använda galltvål på vissa fläckar.

Vi har inte brytt oss om huruvida materialet i kläderna vi ärvt är ekologiskt eller inte utan sett de många fördelarna med att kläderna är begagnade och redan tvättade flera gånger. Vuxnas kläder kan ofta innehålla polyester vilket är en plast som inte är nedbrytbar i naturen, och i min mening inte heller skön mot kroppen. I bebiskläder har jag dock inte sett detta eller andra konstgjorda material i samma utsträckning, utan det flesta bodys och byxor tycks vara tillverkat av bomull, ekologisk eller vanlig. När vi framöver själva köper kläder till bebisen kommer såväl materialval som kvalitet vara i fokus. Förmodligen kommer vi köpa en hel del begagnade kläder av bra märken, som exempelvis Geggamoja, där vi gillar såväl materialval som stilrenheten och att det är ett svenskt företag.

Det som förvånat oss mest är mängden kläder alla tycks ha till sina bebisar. Bilden till inlägget visar i princip samtliga bebisplagg vi fått hittills. Visserligen har vi fått kläder i storlek 50, 56 och 62 samt behöver lite mer värmande klädesplagg än en familj som får en sommarbebis, men vi har lämnat iväg stora mängder till välgörenhet och känner ändå att vi har en gedigen och bra basgarderob till bebisens första månader. Vi försöker ha en stor del neutrala färger på kläderna, även om vi såklart påverkats av vilka plagg vi fått möjlighet att ärva.

Än så länge ryms bebisens kläder i storlek 50 och 56 i en byrålåda, och storlek 62 i en påse i min garderob. Vi tror att vi framöver kommer förvara majoriteten av bodys och pyjamas vid skötbordet i badrummet eftersom det förmodligen är där de oftast åker på och av.

Vad har du för tips och råd att ge vad gäller bebiskläder?

En utrensad surdeg

I veckan tog jag mig äntligen tid till ett projekt som känts som att det vuxit sig större och större allt eftersom månaderna gått. Projektet ifråga rörde utrensning av min gamla trotjänare och bärbara dator som varit med mig i många år innan jag köpte MacBook Pro-datorn tillsammans med Herr Minimalist för ungefär ett år sedan.

Datorn har inget som helst värde för min del längre och andrahandsvärdet för nästan åtta år gamla bärbara datorer på exempelvis Blocket är troligen lika med noll, speciellt med tanke på att batteriet är heldött och att den är ganska stor, klumpig och trög som sirap.

Men trots att vi har en återvinnings-bil som dyker upp alldeles i närheten där vi bor en gång i veckan har datorn legat kvar i bokhyllan månad efter månad. Att det känts motigt att göra sig av med den har främst två orsaker.

Den ena är att jag varit osäker på hur jag ska kunna säkerställa att ingen kan återskapa raderade privata filer men samtidigt möjliggöra att den går att återvinna. Den andra och större anledningen är att jag innan jag gör mig av med datorn behövde gå igenom alla dokument, bilder och minnen som fanns sparade på den och bestämma vilka som var värda att spara alternativt radera.

Jag har haft uppgiften på att-göra-listan under julledigheter och inför semestern, men det har känts som att projektet skulle ta otroligt mycket tid och energi i anspråk att det alltid skjutits fram på obestämd tid.

I veckan fick jag dock nog och bokade in en kväll i min kalender för två timmar utrensning av datorns innehåll, jag måste ju börja någonstans. Och när jag väl kom igång visade det sig att det inte fanns så mycket av värde på datorn som jag inbillat och föreställt mig. Jag sparade över några filer och bilder på en USB-sticka, men i övrigt raderade jag hundratals filer. Allt från bilder relaterade till min tidigare arbetsplats till gamla inaktuella versioner av CV:n, önskelistor med mera. Därefter fick Herr Minimalist uppdraget att plocka ur hårddisken och gå över den med en stark magnet och därefter förstöra hårddisken rent fysiskt.

Nu behöver jag inte längre se datorn varje gång jag öppnar dörrarna till bokhyllan där jag även har min återsamlingsplats för dagliga prylar. Jag har regelbundet blivit påmind om detta projekt som jag borde tagit tag i under nästa ett års tid och nu är det plötsligt borta. Så otroligt befriande! :)

Tyvärr har jag inte hittat något ställe som tar emot enskilda gamla datorer från privatpersoner, utan endast organisationer som återvinner större mängder datorer från företag som byter ut hela datorparker, så någon form av andrahandsanvändning verkar svår att få till.

Har du något bra tips på hur man bäst återvinner en gammal dator eller ändå bättre ger den en andra chans hos någon som behöver och vill ha den den?

Minimalisterna lyser upp tillvaron

Minimalism i all ära men det finns en sak som vi valt att ha mycket av och ”slösa” med under den här årstiden när dagarna känns kortare och kortare och mörkret tar över allt mer. Den ”saken” är levande ljus.

Vid varje middag vi äter tillsammans tänder vi levande ljus. Vi tycker detta ökar livskvaliteten och tillför väldigt mycket för myskänslan i hemmet. Vi gillar att släcka ner i köket och låta middagen lysas upp av endast levande ljus. Då använder vi med fördel höga kronljus som ger betydligt bättre ljussken jämfört med värmeljus.

Efter måltiden tar vi in ljusen i vardagsrummet där vi låter dem brinna tills det är dags att sova. Tidigare använde vi mest värmeljus men nu har vi allt mer gått över till kronljus och blockljus, vilket även känns bättre ur miljösynpunkt då vi aldrig var riktigt duktiga på att ta bort vekeshållaren som ofta fastnar i botten på värmeljuset. För du vet väl om att du måste separera värmeljusets två beståndsdelar när du lämnar dem som metallförpackning på en återvinningsstation?

Ur miljösynvinkel finns det en hel del att tänka på när det kommer till ljus. Förutom sorteringen av värmeljusets olika komponenter så är materialvalet viktigt. I dagligt tal brukar många kalla alla ljus som brinner med en låga för stearinljus, trots att majoriteten i själva verket är tillverkade av den betydligt billigare och sämre oljeprodukten paraffin som orsakar både växthuseffekt och andra klimatproblem.

Tyvärr är paraffinljus trots miljöbelastningen vanligast i våra ljusstakar i Sverige. Tänk på att läsa på förpackningen vad ljusen innehåller, i likhet med att läsa innehållsförteckningen på vissa matvaror. Stearin är till skillnad från paraffin en förnybar råvara som har minimal belastning på miljön. Svanenmärkta stearinljus är alltid tillverkade av stearin, även ljus tillverkade av bivax eller soja är bra ur miljöhänseende.

Snart är det dags för traditionen att tända kalenderljus inför advent och räkna ner dagarna inför jul. Kanske tänder vi i år ytterligare ett kalenderljus parallellt och räknar ner dagarna till bebisen beräknas komma. :)

Använder du mycket ljus under vår mörkare del av året och tänker du på dess innehåll?

Minimalism i städskåpet

För ett par veckor sedan fick vi en fråga från en läsare som undrade: ”Minimalism i städskrubben, vad behövs? Jag har alldeles för många olika rengöringsmedel och går tyvärr på reklamen allt för ofta, bra tips mottages tacksamt.”

I vårt städskåp hade vi tidigare klassiska städattiraljer som WC-anka, allrengöring, fönsterputs liksom mer grovverkande medel för kalkrengöring och rengöring av toalettstolen. Majoriteten med väldigt omiljövänligt innehåll. Nu har vi i princip gått över till att lösa alla ”städproblem” med Grumme såpa. Minimalistiskt och miljövänligt. :)

Vi har en liten blomspruta som vi fyller med några droppar Grumme såpa och vatten. Denna använder vi sedan till allt från att damma fönsterbrädor, matbord och andra fria ytor, till att göra rent spis, handfat och toalettstol. Vi torkar av med lite olika trasor beroende på vad och var det är vi städar. När vi våttorkar golven, vilket händer allt för sällan, har vi även då i några droppar Grumme såpa i tvättvattnet. 

Till kranarna, duschväggen och kaklet i badrummet använder vi än så länge ett avkalkande medel avsett för badrum från en välkänd leverantör. När den flaskan är slut ska vi testa att använda Grumme såpa även till dessa ytor. De ska bli intressant att se hur väl det fungerar.

I städskåpet förvarar vi även en påse med några av de örngott och handdukar vi rensat ut de senaste åren. Dessa klipper vi till lagom stora bitar och använder för avtorkning där en vanlig disktrasa eller dammtrasa skulle bli väldigt smutsig, exempelvis vid rengöring av balkongräcket och möblerna på balkongen, eller när vi putsar fönstren.

Utöver det vi nämnt ovan förvaras även följande i städskåpet: en dammsugare, dammtrasor, en golvmopp och en balja som används till allt från att blöta golvmoppen, till handtvätt av kläder samt fotbad. Vi har även behållare kaustiksoda utifall våra avlopp skulle börja klägga igen.

Vårt städskåp känns helt klart minimalistiskt. Dock börjar vi märka att toalettstolen nog skulle behöva något starkare rengöringsmedel än Grumme såpa då och då. Vi har även funderat på att göra egna rengöringsmedel som vi läst om där ättika, vinäger och bikarbonat tycks vara vanliga ingredienser att blanda med vatten och/eller såpa.

Har du något miljövänligt och minimalistiskt städtips? Kanske har du provat något husmorstips och gjort eget rengöringsmedel?