Etikettarkiv: miljö

Sponsrat inlägg: Handlar du matsmart?

Vi svenska slänger nästan 60 kg fullt ätbar mat per person och år. Det bedöms att var femte matkasse du bär hem slängs helt i onödan och att en tredjedel av alla mat som produceras i hela värden slängs. För att minska detta otroliga matsvinn startade företaget Matsmart.

Matsmart är en onlinebutik som ger matsvinnet en andra chans! Här hittar du varor som många andra butiker hade slängt på grund av exempelvis kort bäst före-datum, utgående sortiment, förpackningsbyte, tryckfel, säsongsvaror eller överproduktion. Varorna säljs till kunder över hela Sverige med en snittrabatt på 50 procent.

När vi handlade på Matsmart senast köpte vi bland annat olivolja, bönpasta, linspasta, oliver, müsli, mellis till barnen och frömix till fröbröd. Helt vanliga produkter som vi brukar köpa, de flesta ekologiska, men till över halva priset mot om vi köpt dem i en vanlig matbutik. Utbudet hos Matsmart varierar, så det du eventuellt saknar en vecka kan finnas i butiken veckan därpå.

Mat är en stor utgiftspost hos de flesta, inte minst barnfamiljer. I samarbete med Matsmart ger vi dig 50 kr rabatt vid köp för över 350 kr om du anger koden: minimalisterna. Rabattkoden är giltig fram till sista februari så passa på att testa Matsmart samtidigt som du gör miljön och plånboken en tjänst!

Kom ihåg att det är skillnad på bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Bäst före-dag är en rekommendation där tillverkaren garanterar samma kvalitet, smak och textur som vid tillverk-ningstillfället. Många varor kan ätas i veckor, ibland månader, efter att datumet passerats. Sista förbrukningsdag sätts på varor som bedöms snabbt kunna försämras och bli en hälsorisk. Av de varor vi köpte var det ingen som hade passerat sitt bäst före-datum.

Själva upplever vi att matsvinnet ökat i vår familj sedan vi fick barn. Alla rätter vi lagar går inte hem hos barnen, eller så petas bara de godaste bitarna ut ur soppa/gryta/paj etc, och ibland äts inte hela portionen upp. I vissa fall kan någon av oss vuxna äta upp barnens rester men det långt ifrån alltid lämpligt. Både Herr och Fru Minimalist är uppväxta med hund i familjen och för dessa husdjur var barnrester en delikatess samtidigt som det minimerade matsvinnet. :) Att hela förpackningar med mat hinner bli oätbara är dock sällsynt som väl är.

Vad är dit bästa tips för att minska matsvinnet?

Detta inlägg är ett samarbete med Matsmart.

Nya och gamla kläder till barnen

Våra båda barn har ärvt majoriteten av sina kläder från fyra äldre kusiner. I samband med första besöket efter de föddes liksom vid högtider har även nya plagg hittat sin väg in från släkt och vänner. Detta då de tycker så synd om våra barn som bara får gå i slitna, urtvättade och ärvda kläder. Nej, vi skojar såklart när det gäller den där sista meningen. :) 

Här tänkte vi berätta om hur vi går tillväga när vi införskaffar kläder till barnen. Vad vi försöker tänka på och vad vi gör innan vi besöker en klädbutik. För trots en del ärvda plagg har vi behövt komplettera barngarderoben då och då, inte minst när Storasyster Minimalist började förskolan nu i höst och det plötsligt blev lag på regnkläder, gummistövlar och många ombyten. :)

Hur går vi då tillväga när vi införskaffar kläder till barnen?

1. Ärva. Vi börjar naturligtvis med att kika igenom vad vi ärvt. Det är inte alltid kläderna passar i storlek då alla kusiner är födda olika tider på året och växer olika fort. Hittar vi inte lämpligt plagg i rätt storlek brukar vi även kika i nästa storlek. Ofta går det ju att vika upp ärmarna eller byxbenen, och olika märken är olika stora i sina storlekar.

2. Second hand. Tradera, Second hand-butiker, FB-grupper, Blocket och loppisar. För vår del har vi i princip bara testat de två förstnämnda. Finns inte det önskade plagget i steg 1 bevakar vi plagg på Tradera och följer budgivningarna i 2-4 veckor. Vinner vi inte lämpligt plagg under den tiden brukar vi göra en utflykt till en second hand-butik för barnkläder som vi gillar och som är kräsna med vad som tas in. Visserligen märks ju det även på prislappen på plaggen, men det känns ändå bättre ekonomiskt och framför allt miljömässigt än att köpa nytt. Vi besöker ytterst sällan loppis, är inte med i någon lokal FB-grupp och har inte använt Blocket för just barnkläder.

3. Nyköp. Det är sällan vi köpt något barnplagg helt nytt, men i takt med att barnen växer kommer det förmodligen ske i större utsträckning då plaggen slits mer. Det vill säga vi ärver färre plagg och utbudet second hand blir tunnare. Vid nyköp försöker vi göra så bra val som möjligt. Helst ska plagget vara GOTS-certifierat. GOTS är en förkortning av Global Organic Textile Standard och innebär att varan innehåller 70-95% ekologisk bomull, men reglerar även begränsningar av skadliga ämnen och utsläpp i hela produktionskedjan, samt har sociala krav. Våra favoritmärken för barnkläder är Geggamoja och Polarn O Pyret. Även KappAhls Newbie och Mini Rodini gör fina plagg men de förstnämnda (Newbie) har dålig onlinebutik för oss som i princip aldrig besöker fysiska butiker, och de sistnämnda upplever vi dyra även på andrahands-marknaden. Samtliga ovannämnda märken säljer GOTS-certifierade plagg.

Ärvda plagg med stora plasttryck brukar vi inte använda på barnen på grund av risken att de innehåller ftalater. När det gäller ärvda plagg är vi inte lika noga med att plaggen kommer från GOTS-certifierade märken, men vid köp second hand är vi det.

barnklader_gots

Många snöar in på att köpa kläder av ekologisk bomull, men det säger egentligen inte så mycket som man kan tro. Plagget kan fortfarande ha färgats och mögelbehandlats med starka kemikalier och kan ha tryck på sig som innehåller ftalater.  Ett plagg med märkning att det är av ekologisk bomull betyder alltså bara att bomullen odlats utan kemiska bekämpningsmedel.

Öko-tex är också en märkning som många leverantörer slänger sig med. Den märkningen ställer krav på att produkten är fri från förbjudna azo-färgämnen, ftalater, tungmetaller och flamskyddsmedel. Den kontrollerar dock inte produktionsförloppet och säger inte huruvida varan eller dess innehåll är ekologiskt. Öko-tex-märkning förekommer både för leksaker, hudvårdsprodukter, kläder och andra textilier.

Med ett syskon i minimalistfamiljen har vi upptäckt glädjen i att försöka syskonmatcha barnen lite, även om det skett väldigt sporadiskt hittills. Det försvåras av att inte köpa så mycket nya kläder.

Vad är dina ”krav” när det gäller köp av nya och begagnade kläder till barn?

Detta blogginlägg är inte sponsrat av något av de nämnda klädmärkena, vi är bara vanliga nöjda kunder. :)

Second hand fyndad vindfleeceoverall från Polarn och Pyret. Övriga plagg på bilden är ärvda.

Second hand fyndad vindfleeceoverall från Polarn och Pyret. Övriga plagg på bilden är ärvda.

Fem prylar du aldrig ska slänga

Med miljön i fokus har Blocket tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en lista på fem prylar du aldrig bör slänga då de har extra stor negativ miljöpåverkan och samtidigt är lämpliga för andrahandsmarknaden.

Här är de fem prylar du aldrig bör slänga utan istället försöka sälja eller skänka bort:

1. Jeans. 11 000 liter vatten. Så mycket krävs för att producera ett par jeans. Lägg där till ett gäng giftiga kemikalier som tillsätts vid färgning där svarta och blåa färger är värst. Dessa populära byxor är en riktig miljöbov med andra ord.

2. Mobiltelefoner och datorer. Arsenik, cyanid, mutbrott och penningtvätt. Produktionen av mobiltelefoner och liknande elektronik kräver inte bara miljöfarlig arsenik och cyanid. Prylarna innehåller dessutom flera metaller vars brytning ligger bakom konflikter i Centralafrika och skapar mutbrott, penningtvätt och brott mot de mänskliga rättigheterna.

3. Cyklar. Energikrävande stålproduktion och järnmalm. Att lyfta en tågvagn järnmalm från en gruva kräver ungefär lika mycket energi som hela Enköping förbrukar under ett dygn. Stålproduktion är med andra ord extremt energikrävande. Nu finns det ju cyklar i andra material, men de flesta cyklar tillverkas fortfarande av stål och järn.

4. Skinnsoffor. Kossor, metangas, stål och träd. För att tillverka stommen till en skinnsoffa krävs stål och trä, varav träden måste växa i omkring 50 år. Till själva soffan krävs sedan en stor mängd mat till kossor, vilka i sin tur rapar och pruttar ut farlig metangas. Tänk på det nästa gång du funderar på att köpa eller göra dig av med en skinnsoffa. :)

5. Vitvaror. Stål, plast och färg. Denna blandning består många av våra vitvaror av och dessa material är energikrävande vid såväl produktion som återvinning. Kyl och frys som är äldre än 10 år bör dock lämnas till återvinningscentral då de kan dra onödigt mycket el och innehålla miljöfarliga ämnen.

Många tänker att vi i Sverige är bra på att värna om miljön, och till viss del stämmer det. Vi är exempelvis duktiga på att åka kollektivt och på återvinning, samtidigt är vi dock, som de flesta västländer, flitiga konsumenter vilket kräver stora resurser och har negativ miljöpåverkan. Genom att handla begagnat sparas resurser, i form av exempelvis minskad nytillverkning. Beräknat på Blockets försäljning 2015 sparade svenska folket in ungefär 0,8 miljoner ton växthusgaser på att handla begagnat. Det motsvarar lika mycket utsläpp som om Stockholm hade varit fri från all vägtrafik i ett helt år. Och det gäller endast handeln som sker via Blocket.

Om du är händig kan gamla, slitna och trasiga jeans bli såväl snygga kuddar som väskor. De kan även lämnas i de stora klädkedjornas återvinningsboxar, H&M var tidigt ute med detta men numera har även Lindex och KappAhl hakat på trenden. Mobiltelefonerna kan skickas till företag som återvinner dessa mot en viss summa pengar. Och annars är såklart Tradera och Blocket, liksom diverse välgörenhetsorganisationer jättebra alternativ.

Vilka prylar skulle du själv aldrig slänga utan istället sälja eller skänka bort?

Inkörsportar till minimalism

Inkörsportar till MinimalismVarför väljer någon att kalla sig minimalist och agera därefter? Är det en motreaktion mot allmän överstimulans och stress? Erbjuder personens ansträngda ekonomi egentligen inte något alternativ? Eller är det för att personen i fråga i själva verket är en rasande pedant?

Vår erfarenhet är att det finns mängder med inkörsportar till minimalism men att det finns ett par större återkommande teman där vissa kan anses ge positiv respektive negativ motivation till förändring. Om du redan påbörjat din minimalistiska resa känner du troligen igen dig i en eller ett par av beskrivningarna nedan.

Ökad tid, fokus och energi. Ett överflöd av prylar, valmöjligheter och åtaganden tar mycket tid, fokus och energi i anspråk vilket gör att livet kan kännas fattigt även om du har det bra ställt rent materiellt och ekonomiskt. Minimalism frigör ovan nämnda värden till förmån för skapande, studerande, hobbies, familjen, vänner, hälsan eller träning men även för att bara sköta vanliga åtaganden i vardagen med större vitalitet och glädje. En annan intressant sak som ofta händer då du eliminerar allt onödigt är att du hittar dina egna prioriteringar.

Ekonomisk frihet. Att vara bunden till ett inte alltid uppskattat 9-5-jobb för att klara vardagens utgifter får många att känna sig allmänt låsta och ofta missnöjda. Minimalism möjliggör ett större sparutrymme genom att minimera onödiga utgifter samt frigör kapital bundet i onödiga prylar, vilket i sin tur kan investeras och förhoppningsvis växa över tiden. Med lite tur och skicklighet ger det en dag möjligheten att välja friare kring när, var samt vad du ska arbeta med. Om du väljer att arbeta över huvud taget.

Ren estetik. Ett maximalistiskt hem är i vår mening sällan varken speciellt vackert att vila ögonen på eller vilsamt att spendera tid i. Minimalism gör det enklare att åstadkomma ett vilsamt hem med obelamrade ytor, väggar och förvaringsutrymmen som tillsammans med enkla och rena färg- och designval skapar ett inre lugn hos många.

Utmaningen. Att enbart äga ett bestämt antal mycket noggrant utvalda saker är en utmaning som kittlar en viss typ av människor. Denna typ av minimalister uppskattar ofta att leva med en optimerad och bestämd totalsumma ägodelar alternativt ett bestämt antal saker inom olika specifika områden som exempelvis garderoben.

Minimerad miljöpåverkan. Att leva innebär oundvikligen ett visst mått av konsumtion men den omfattning och tempo vi i västvärlden konsumerar med är fullständigt ohållbart. Minimalism gör det möjligt att minska hur mycket du direkt och indirekt förbrukar av naturresurser och belastar miljön genom att välja att enbart äga och förbruka det du verkligen använder och behöver.

Medmänsklig solidaritet. Majoriteten av världens människor lever i fattigdom samtidigt som en relativt liten del överkonsumerar jordens resurser. Minimalism frigör kapital som kan doneras till diverse organisationer vilka fokuserar på rättvisa, bättre ekonomi och hälsa i fattiga delar av världen. Minskad konsumtion ökar även chanserna för att våra barn och barnbarn och deras barn också har möjlighet att leva på planeten jorden.

Förändring av bostadssituation. En flytt oavsett om det är från mindre till större, större till mindre, in i samboskap eller ut ur skilsmässa leder ofta till att det blir uppenbart hur mycket onödigt du äger samt hur mycket tid och energi det tar att hantera alla prylar inte bara under själva flytten utan även i vardagen. Minimalism gör att du praktiskt klarar att bo på mindre yta samt gör en eventuell nästa flytt betydligt enklare.

Ansträngd privatekonomi. En ansträngd privatekonomi är inget du gärna talar om i Sverige men att leva med stora lån alternativt på ”gränsen” under en längre tid utan möjlighet att bygga upp ett sparande och en trygg buffert leder ofta till en insikt kring att mycket av det du köper, men även äger, är onödigt och faktiskt kan inbringa pengar vid en försäljning. Minimalism gör det mer motiverande att genomföra de förändring i beteendemönster som leder till en framtida bättre ekonomi.

Hantering av dödsbo. En bouppdelning eller rensning av dödsbo efter en nära anhörigs bortgång leder ofta till en insikt kring att det är relationer och inte prylar som är det viktiga. Det kan också ge insikt kring att det du själv av nostalgiska skäl absolut inte kan skiljas från ofta inte har något som helst värde för någon annan, vilket i sig kan vara transformerande. En mer minimalistisk livsstil blir ofta ett naturligt val efter att sorgen har lagt sig. Ibland räcker det att besöka mor- och farföräldrar som fortfarande är i livet för att känna den snudd på kvävande känslan av ett hem fyllt av ett livs materiellt sparande.

Stress och utbrändhet. Stor stress under en längre tid och dess ofrånkomliga slutprodukt utbrändhet skapar ofta en motreaktion mot överstimulans och ständigt stressande och en vilja att förenkla livet i allmänhet och skapa utrymme för daglig återhämtning och hälsa. Den mentala biten av minimalism där du ser över dina prioriteringar och åtaganden, samt enbart behåller det som verkligen är ett måste alternativt ger glädje, blir ofta en naturlig reaktion.

Känner du igen dig i några av anledningarna ovan eller saknar du något eller några teman som kan vara eller var just din inkörsport till minimalism?

Specialfall i minimalistköket

På fredagskvällen åt vi hämtmat i form av väldigt god sushi till middag. Vi började då diskutera huruvida det mest minimalistiska och miljövänliga är att äga egna sushipinnar eller ta engångs-sushipinnar vid de tillfällen vi äter sushi. Den mer allmänna frågeställningen är hur ofta behöver något användas för att vara värt att äga?

Om vi går tillbaka till det specifika sushifallet så är ju det mest minimalistiska att ta engångsvarianten. Då slipper vi äga, diska och förvara sushipinnar i hemmet. Andra saker som inte används särskilt ofta i hemmet kan ju hyras eller lånas, men när det rör sig om småsaker som dessa faller dessa alternativa lösningar bort.

Om vi blandar in miljö och hållbarhet i fallet sushipinnar blir det annorlunda. Då bör mer rejäla sushipinnar som kan diskas och användas om och om igen, vara mer miljövänliga. Även om de förmodligen tar något mer material och energi i anspråk vid själva tillverkningen än den enkla gratisvarianten.

Hur många gånger per år behöver vi äta sushi för att ekvationen ska gå ihop, var gpr brytpunkten för när det är mer värt att äga egna sushipinnar än att använda engångs-sushipinnar? Vid vissa hämtmatstillfällen kommer det förmodligen ändå slinka med engångs-sushipinnar om vi inte är på vår vakt när de plockar ihop vår take-away-påse, eller om vi glömt att ta med våra sushipinnar när vi ska äta sushi utomhus.

Idag äter vi sushi som hämtmat till lunch eller middag knappt en gång i månaden, motiverar det ägande av egna sushipinnar? :)

Vet du några liknande specialfall gällande liknande prylar eller områden i hemmet?

The true cost

Igår fick vi äntligen tummen ur att se filmen The True Cost. För dig som inte redan sett filmen handlar den kortfattat om våra kläder. De kläder vi köper, människorna som tillverkar dem och miljöpåverkan som modet idag orsakar.

Filmen tar upp vad som händer med miljön och människorna när vi har ett mode med Fast fashion. Begreppet Fast fashion sammanfattar hela industrin med slit-och-släng och snabb konsumtion till låga priser, vilket vi även tagit upp i blogginlägget Snyggare garderob med slow fashion, som skrevs för 1,5 år sedan.

ttc_memo2

När du i filmen får följa förhållandens som sömmerskorna jobbar i för att sy upp våra, i många fall, slit-och-släng-kläder, kommer det oundvikligen tårar i ögonen. Kanske är jag extra blödig med en liten bebis här hemma. Men att se hur sömmerskorna har bebisarna liggandes på golvet i den ofta giftiga miljön bland textilier, eller skickar iväg dem till släktingar på annan ort, i hopp om ett bättre framtida vuxet liv som inte innebär framför en symaskin, blir åtminstone jag påverkad att tänka efter en extra gång nästa gång ett plagg ska köpas. The True Cost berättar om modets verkliga kostnad, och om vilka som betalar priset för att vi i västvärlden ska kunna köpa våra billiga kläder.

ttc_citat

Citat från modig kvinna i filmen som öppet och ärligt berättar om verkligheten för textilindustrins medarbetare.

En positiv sida finns också i filmen där några av de som tar fram ett hållbart mode i alla delar i tillverkningskedjan berättar om hur de jobbar. Jag häpnas dock över vad lite våra stora modeföretag tycks göra eller bry sig i frågan om minimilöner och en anständig arbetsmiljön. Under de senaste 50 åren har USA gått från att tillverka 95% av de kläder som säljs i landet, till ynka 3%. I samma takt har förmodligen arbetsförhållandena försämrats och ersättningen minskat, för dem som numera tillverkar majoriteten av alla kläder som säljs i västvärlden.

ttc_memo

Herr Minimalist köper väldigt lite kläder redan idag, och har efter att ha sett filmen blivit än mer övertygad om att ha en minimalistisk garderob, köpa kvalitet och vara en medveten konsument även i textilfrågor. Vi har båda fått ett stort ökat intresse för att hitta kläder som är hållbart tillverkade ur såväl miljöaspekt som för människorna som syr dem. Filmen är en rejäl ögonöppnare om du inte är så insatt i textilindustrin och dess offer.

Har du sett dokumentären The True Cost och vad tyckte du i så fall? Har du tips på var du kan köpa etiskt hållbara kläder?

EC och babypottning

I Sverige har barn generellt blöja upp i 3-4 årsåldern, vilket jämfört med många andra länder är länge. Med dagens blöjor hindras barn i större utsträckning från att bli blöjfria eftersom de inte känner att de gjort ifrån sig. Kan man få sin bebis att vilja bajsa på pottan bara är ett par månader gammal? Eller att kommunicera att det är dags att tömma blåsan innan bebisen kan prata? Ja visst! Det kallas babypottning eller Elimination Communication (EC).

När vi skrev inlägget Bebisens skötbord ur ekologisk synvinkel fick vi några kommentarer gällande EC/babypottning. Innan dess hade jag aldrig hört talas om fenomenet, men alla positiva kommentarer kring ämnet gjorde mig nyfiken. Jag läste artiklar på nätet och lånade även Ulrika Casselbrandts bok Bebis på pottan – din guide till EC och potträning. Vi började testa att rutinpotta bebis minimalist och efter ett par lyckade försök där kisset hamnade i handfatet var vi fast. Ett par veckor senare lånade vi även en potta från min syster, i vilken vi lyckats pricka såväl bajs som kiss vid det här laget.

Men, för dig som är lika novis på ämnet som jag var för några månader sedan, vad är egentligen EC eller babypottning? Till stor del handlar det om att lyssna på bebisens signaler och rutiner för när hen behöver kissa eller bajsa. Då tar du bebisen till handfatet, pottan eller toaletten, beroende på ålder och vilka rutiner ni har hemma. Bebisar föds med att kommunicera när de behöver kissa och bajsa, precis som de säger till när de är hungriga, trötta och vill ha närhet.

Vi började med det som i Ulrika Casselbrandts bok kallas för rutinpottning. Det innebär att vi erbjuder bebis minimalist handfatet eller pottan vid tillfällen då hon vanligtvis behöver kissa. Exempelvis i samband med blöjbyte, vilket även gjort att det inte känts som något betungande att göra. Eftersom hon bara är ett par månader gammal håller vi henne i grodposition över handfatet eller pottan, och säger samtidigt ett betingningsljud som kiss-kiss/ksss-ksss. De dagar vi är hemma babypottar vi numera även efter längre sömnperioder och en stund efter matning, eftersom hon vanligtvis behöver kissa då.

Det som jag fastnade för när det gäller babypottning, var i likhet med användandet av tygblöjor, nämligen att det inte behöver vara antingen eller, utan att det går att anpassa till den egna familjen och vardagen. Ni kan lägga det på en rimlig nivå som passar er. Det är även häftigt att känna att vi kommunicerar kring toalettbestyren med vår bebis som bara är ett par månader gammal. EC går dock att börja med även på äldre bebisar. Många slipper framför allt bajsblöjor genom att praktisera babypottning, bland annat eftersom bebisen tömmer tarmen bättre i grodposition.

Det finns även en positiv miljöaspekt med EC genom mindre blöjsopor. Antalet blöjor som går åt per dag minskar oftast, eftersom allt inte längre hamnar i blöjan, själva blöjperioden blir kortare, liksom potträningen enklare. Därmed främjar det även familjens ekonomi. Blöjeksem, förstoppning och urinvägsinfektion är också saker som lättare undviks genom babypottning. Det är dock viktigt att bebisen får styra, EC är för bebisens skull och på bebisens premisser.

Har du hört talas om eller praktiserat EC/babypottning och vad tycker du i så fall om det?

Mer information om EC och babypottning finns förutom i Ulrika Casselbrandts bok även på hemsidan blojfribebis.se. Våga prova och lycka till! :)