Etikettarkiv: miljö

Earth Overshoot Day 2014

1 svar

Igår den 19 augusti var det Earth Overshoot Day. Dagen infaller tidigare än någonsin, när vi skrev om Earth Overshoot Day förra året inföll dagen den 20 augusti. Återigen har vi på knappt 8 månader förbrukat naturens budget för i år, resten av året lever vi över jordens tillgångar.

För att matcha konsumtionssamhället skulle vi behöva 1,5 jordklot. Och om alla levde som majoriteten av Sveriges befolkning skulle vi behöva drygt 3 jordklot.

Vår ekologiska skuld till våra barn, barnbarn och kommande generationer ökar hela tiden i form av förstörda skogar, markförstörelse, förlust av biologisk mångfald, brist på färskvatten och mer koldioxid i atmosfären.

Vad gör du för att minska den negativa påverkan på naturen och jordens resurser?

Relaterade inlägg:

  1. Earth Overshoot Day
  2. Alternativ konsumtion och ständig tillväxt
  3. Därför köper vi saker vi inte vill ha

Värt att tänka på innan köp

7 svar

Saker, saker och åter igen saker. Vi har den senaste månaden skrivit om våra rensningar av överflödiga glas, träningsprylar, böcker, handväskinnehåll, sällskapsspel, gratisartiklar i badrummet och saker i nostalgilådan. Men varför rensar vi så mycket? Jo, därför att shoppandet och ägandet av mer saker än vi behöver kommer med ett flertal negativa aspekter, till exempel:

1. Bortkastade pengar

Köp av onödiga och överflödiga prylar är mer eller mindre att kasta pengar i sjön. Pengar som du jobbat ihop i utbyte mot din relativt begränsade livstid och som borde konsumeras eller investeras med maximal omsorg.

Dessutom följer ofta ytterligare kostnader av att äga som behovet av större boende för att få plats med allt alternativt extern magasinering i väntan på det slutgiltiga rensningsbeslutet. En hel del prylar kräver dessutom kostsamma reparationer och underhåll, även vid relativt begränsat användande.

2. Bortkastad tid

Det finns undersökningar som visar att ett svenskt hushåll skulle spara 34 timmar per år, på att ha saker bättre organiserat hemma. Färre saker gör det betydligt lättare att hålla ordning och sparar indirekt på din dyrbara tid.

Det är bra att underhålla och reparera befintliga kläder och prylar istället för att köpa nya, men det är också tidskrävande. Fler saker betyder mer tid till att underhålla, rengöra, organisera och jobba, och mindre tid till att använda och uppleva.

Dessutom är själva shoppingprocessen ofta tidskrävande i form av letande i diverse butiker, både offline och online, efter bästa produkt i förhållande till pris.

3. Onödigt utrymme

När saken väl tagit sig in i vårt hem betalar vi indirekt för platsen saken tar. Vilket i många större städer kan handla om stora kostnader. Ibland är det inte bara saken i sig som tar plats, utan även särskilda tillbehör, speciella rengöringsprodukter och accessoarer kopplade till saken.

Om det inte vore för att mina föräldrar hade så otroligt mycket saker, tror jag faktiskt att de hade övervägt att flytta till något mindre boende närmre sina barn och barnbarn. Ekvationen är enkel: ju fler saker desto större yta behövs. Bloggläsaren Fru Granath har i ett tidigare inlägg berättat om hur hennes familj om fyra personer bor trivsamt på 66 kvadratmeter. För att klara av det krävs rensning och begränsning för vad som får komma in i hemmet.

4. Förlorat fokus

Vi är bra på att ha många bollar i luften men våra hjärnor fungerar bäst när vi fokuserar på en sak i taget. När det är stökigt i hemmet eller ligger saker utspridda på skrivbordet är det större risk att distraheras. Hjärnan hoppar fram och tillbaka mellan den uppgift du ska utföra och saker den uppfattar och noterar i periferin vilket skapar onödig inre stress.

5. Miljöpåverkan

En sak börjar inte sitt liv i affären där vi köper den. Miljön och våra begränsade naturresurser har redan tagit en kostnad vid tillverkningen. Ju fler som inte kan tänka sig att dela på saker enligt delningsekonomins filosofi, desto mer behöver tillverkas eftersom befolkningen hela tiden växer och u-länder utvecklas mot i-länder.

Billiga prylar med tveksamt innehåll kan ofta kosta i form av människors hälsa, skövling av regnskog och förbrukning av andra ändliga resurser. Och då har vi inte ens kommit till miljöpåverkan vid transport av varorna från fabrik till butik, eller från butik till konsument.

Detta var fem huvudpunkter. Har vi barn eller djur kan saker även ta energi genom att vi oroar oss över att de ska gå sönder. När vi reser eller flyttar behöver vi packa och ta med oss saken, och när vi väl börjar tröttna på den kan problem uppstå hur vi på bästa sätt kan göra oss av med den.

Är du fortfarande sugen på att köpa massa saker? :)

Relaterade inlägg:

  1. Dyr magasinering av överflödiga prylar
  2. Dina hemliga superkrafter
  3. Investeringar och hållbarhet

Snyggare garderob med Slow Fashion

19 svar

Idag produceras otroliga mängder kläder och en kläddesigner som tidigare skapade modekollektioner utifrån våra fyra säsonger har nu fått vänja sig vid ett betydligt högre tempo med krav på nyheter varje vecka. Billigt ska det vara också, till ordinarie pris förväntas vi kunna handla ett linne för 49 kronor och en tröja för 149 kr. Redan innan midsommar börjar den första sommarrean och när julhandeln pågår som bäst smygstartar mellandagsrean.

Klädbranschens snabba tempo har givit upphov till uttrycket Fast Fashion. Begreppet sammanfattar hela industrin med slit-och-släng och snabb konsumtion till låga priser. I likhet med att begreppet Fast Food har en motkraft i form av Slow Food, har också Fast Fashion en motsvarighet i form av konceptet Slow Fashion. Om Slow Food är för gourmeter så är Slow Fashion för minimalister. :-)

Medan Fast Fashion är inriktat på vinstmaximering vilket innebär att aspekter som utsläpp av miljöfarliga material och arbetsförhållanden får stå tillbaka, vill anhängare av Slow Fashion vända den här utvecklingen genom att undvika överexploatering av arbetskraft och naturresurser. Leveranstider och produktion har effektiviseras senaste årtionden och naturens ekosystem kan inte återskapa material med samma hastighet som det idag krävs för att snabbt få ut en stor mängd kläder på marknaden. Vi har en obalans i systemet som tär på vår planet.

Slow Fashion kännetecknas däremot av långsiktighet och varaktighet. Tanken är att hållbarhet och medvetenhet ska finnas genom hela ledet hos såväl producent som inköpare och konsument. Att som producent designa och producera kläderna med mindre miljöpåverkan, att som inköpare enbart köpa från tidigare nämnda leverantörer och att som konsument prioritera färre men finare plagg av högre kvalitet.

Jag i egenskap av konsument ser dock Slow Fashion som så mycket mer än att shoppa kvalitativa eller miljövänliga klädesplagg. Det handlar om en förändrad syn på mode och att ha fokus på långsiktighet. Kommer jag vilja och kunna använda den här tröjan eller kjolen även om 3, 5 eller kanske 10 år? Vi kan inte alltid påverka att kroppen förändras eller att ett byte av jobb kräver andra typer av kläder än tidigare, men inför varje nytt köp kan vi göra en behovsanalys och försöka tänka ett par år framåt i tiden istället för att bara se oss i plagget på semesterresan eller helgens fest.

Min uppmaning är att låta Slow Fashion guida dig i din vardag genom och inspirera dig till att:

  • Låta garderobens innehåll bestå av färre plagg av bättre kvalitet som håller längre.
  • Välja plagg som tillverkas under så liten negativ miljöpåverkan som möjligt.
  • Välja plagg som tillverkas under justa omständigheter för alla inblandade människor.
  • Vårda dina kläder så att de håller längre.
  • Handla secondhand och skänk även kläder du rensar ut till secondhand-butiker.
  • Skapa en garderob med en tidlös design som fungerar idag men även framöver.
  • Vara nyfiken och leta information och inspiration om dina kläders ursprung.

Om du tar en kik i din garderob idag, återspeglar den då primärt Slow eller Fast Fashion?

Relaterade inlägg:

  1. The true cost
  2. Hjälper våren på traven
  3. Förvaringsrapporten 2016

Eko i badrummet

14 svar

Sedan jag läste boken Badskumt har jag blivit allt mer uppmärksam på kemikalier, och steg för steg arbetat med att byta ut och rensa bland badrumsprodukterna. Dels för att bespara miljön och dels för att inte utsätta min kropp för konstigheter.

Att hitta bra produkter för hår och hud är dock inte det lättaste. De produkter en vän rekommenderar eller som vinner veckotidningens bäst-i-test, passar kanske inte alls din hudtyp eller ditt hår. Detta gjorde att det hos mig fanns ett visst motstånd till att byta min fungerande och prisvärda hudvårdsserie mot en ekologisk och mer miljövänlig sådan.

Det första jag vågade mig på att byta ut var min mascara. Jag och min tidigare mascara hade inte haft någon långvarig relation utan jag har varit den relativt otrogen genom åren. Steget var därför inte särskilt långt till att våga prova något nytt och det fick bli en mascara från Une som jag känner mig nöjd med. Det är inte den bästa mascara jag testat men den fyller sin funktion och det räcker gott för mig. Den klarar tyvärr inte en promenad i regn utan paraply eller en tårfylld film, men det kan jag leva med.

För en dryg månad sedan tog jag även steget att byta ut alla mina hudvårdsprodukter för ansiktet genom att köpa ett kit från Maria Åkerberg, och jag måste säga att jag är otroligt nöjd. Jag var beredd på en liknande upplevelse som när jag provade balsammetoden, det vill säga att det skulle kännas lite sämre under de första veckorna, men huden behövde ingen invänjningsperiod. Detta kan naturligtvis variera från person till person och det kan vara bra att förbereda sig på att huden behöver ett par veckor på sig att vänja sig vid mer naturliga produkter med helt annat innehåll än den är van vid.

De senaste åren har pråliga tuber från Victoria’s Secret och färgglada burkar från The Body Shop varit min huds bästa vän. Eller det är i alla fall vad jag har trott tills jag blev mer påläst och fick en annan bild av vad som egentligen är bra. Numera använder jag vanligt kokosolja från Kung Markatta som hudkräm och tycker det fungerar jättebra. Jag låter den torka in ordentligt innan jag sätter på mig kläder eller sätter mig i soffan. Under mer stressiga morgnar när huden känns torr använder jag en body lotion från Maria Åkerberg istället.

Istället för duschkräm använder jag Weledas Birch Body Scrub och upplever min hud som mindre torr mot när jag använde duschtvål eller schampo för att tvätta kroppen.

En annan produkt jag bytt ut under våren är mitt läppglans som numera ersatts med ett från Naked Lips. Jag har även köpt några av deras vanliga läppbalsam och gillar den med smak av kokos allra bäst.

Tidigare använde jag mina hudkrämer även som handkräm, men sedan jag började smörja in kroppen mer med kokosolja har jag känt ett behov av en handkräm som torkar in snabbt. En vän rekommenderade Weledas Skin Food som även sägs vara en favorit hos Julia Roberts. Den används även av Victoria Beckham, Adele, Demi Moore och Rhianna, och nu kan alltså även Fru Minimalist läggas till på listan över nöjda användare. :-)

Har du någon favorit bland ekologiska hudvårdsprodukter som du vill tipsa om?

Relaterade inlägg:

  1. Utrensning av giftiga kemikalier i badrummet
  2. Ekoträngsel i badrumsskåpet
  3. Hållbar och ekologisk tandborstning

Utrensning av giftiga kemikalier i badrummet

57 svar

I somras rekommenderade vi dig att läsa boken Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg, av författaren och miljöjournalisten Katarina Johansson. För mig blev boken en ögonöppnare och gav mig en rejäl tankeställaren för vad produkterna vi vanemässigt använder dagligdags egentligen kan innehålla och göra med våra kroppar. Det var som att plötsligt se badrumsprodukternas svar på den oftast hemska kött- och djurindustrin.

Sedan dess har jag läst på ytterligare, letat efter alternativa produkter och allt eftersom produkterna tagit slut har vi bytt ut dem mot miljövänligare alternativ. På bilden nedan ser ni några av de produkter som på grund av dess innehåll rensades ut ganska omgående efter att ha läst boken.

badrumsprodukter

Det var dock inte bara rensningen av badrumsprodukter som tog fart, jag och Herr Minimalist började mer och mer ifrågasätta och fundera över hur många olika badrumsprodukter vi egentligen behöver. Herr Minimalist kom fram till att allt han behöver är:

  • Deodorant, tandkräm, schampo, rakgel och hårvax.

Jag (Fru Minimalist) behöver:

  • Deodorant, tandkräm, schampo, balsam, sminkborttagning, ansiktsrengöring, ansiktsvatten, ansiktskräm, hudkräm, mascara och gärna en body scrub.

Dessa produkter har under hösten försökts bytas ut mot miljövänliga varianter. Exempelvis köpte vi deon Dove Pure till oss båda som varken innehåller parabener, alkohol, färgämnen eller parfym. Den passar Herr Minimalist perfekt medan jag gav upp efter ett par månader då jag blev irriterad över att den inte höll mig fräsch en hel dag på jobbet. Jag köpte då en deo från Vichy utan alkohol och parabener och denna fungerar betydligt bättre för mig.

Bodyscruben använder jag istället för tvål i duschen och här har Weleda fått ersätta den tidigare kemikaliefyllda duschtvålen. Head & Schoulders schampo har åkt ut till förmån för ett schampo från märket American Crew. Solkrämen rensades även den ut till förmån för en med färre kemikalier. Mascaran har bytts ut mot en från UNE natural beauty. Sakta men säkert kommer nya, ur kemikalie- och miljösynvinkel, bättre produkter in i vårt badrum. När den sista hudkrämsburken är slut planerar jag att ersätta den med naturlig kokosolja.

Visst kan det vara jobbigt att inse att ens favoritprodukt inte är bra för dig eller för miljön, men samtidigt får du chansen att upptäcka andra bra märken och produkter. Jag har haft hudkrämer från Victoria Secret som favorit länge men nyligen insett att innehållet inte är särskilt bra för varken min hud eller naturen. I likhet med att du bryr dig om vad du stoppar i dig i form av mat känns det även viktigt att fundera över vad du får i dig via huden.

Om du tycker ämnet badrum, kemikalier och miljö är intressant rekommenderar jag för övrigt Ekomorsans blogginlägg här.

Har du några miljövänliga favoritprodukter att tipsa om? Eller är det snarare aktuellt med en utrensning av gamla eller omiljövänliga produkter?

Relaterade inlägg:

  1. Färre färger för fejset
  2. Eko i badrummet
  3. Ekoträngsel i badrumsskåpet

Tips kring textilåtervinning från våra läsare

8 svar

En eloge till alla som engagerade sig och kommenterade på inlägget Att ta ett sista farväl av en strumpa. Vi fick så många bra och konstruktiva kommentarer och tips att vi har valt att lyfta och utveckla några av dem i detta inlägg.

”Åhh vad bra det vore med textilinsamlingar för återvinning, ska/har inte H&M börjat med det?”

Jo det stämmer att H&M har börjat med detta. De kallar det för Garment Collecting och innebär att du lämnar in använda och/eller defekta kläder på vilken H&M-butik som helst. Märke och skick på kläderna är i princip oväsentligt. För varje påse kläder du lämnar in får du en rabattkupong på 50 kr att handla för. Kläderna återanvänds eller återvinns beroende på kvaliteten.

”Lämna in kläder/textiler hos Human Brigde så eldas inte kläderna upp utan återvinns.”

Human Bridge har bland annat ett samarbete med Gekås/Ullared men finns även på flertalet andra platser i landet samt samarbetar med Second Hand butiker.

”Jag sparar defekta kläder i en särskild låda och använder på semestern och kastar dem när de är använda. Samma med kläder som har fläckar som inte går bort, inte bryr sig någon om en turist har en tröja med en fläck på, men själv slipper jag släpa hem massa tvätt :) ”

Detta känner jag igen mig i både när jag backpackat och fjällvandrat, eller vid längre perioders utlandsvistelser. Det är skönt att känna både fysiskt och mentalt hur packningen minskar.  Mina gamla joggingskor har jag, helt ominimalistiskt, sparat sedan i somras för en safariresa vi åker på i vinter. Skorna blir tydligen rödfärgade av sanden och i princip förstörda så detta blir deras sista resa och användning, som ett sista farväl… :-)

”Min egen grej, knappast unik, är att alltid spara tvättade, trasiga klädesplagg klippta i olika stora bitar och förvara i hink under diskbänken. De är praktiska till lister, ovanpå dörrar, kattens spyor på golvet, element och andra extra smutsiga lättglömda ställen när man vill slänga trasan direkt efteråt.”

Det här tipset tyckte jag var fenomenalt. Vi har vår balkong mot en fin innergård med grönskande träd, men under pollensäsongen lägger det sig ett gult täcke över alla balkongmöbler som gör att de måste torkas dagligen för att kunna användas. Här kommer klippta textilbitar komma utmärkt till pass. Tidigare har jag bara sparat lakan och handdukar och använt dessa vid fönsterputsning.

”Vädring och borstning av kläder är underskattat! Ullkläder behöver sällan tvättas om de inte ligger mot huden.”

Det är ytterst sällan ett plagg åker in i tvätten efter en dags användning hos oss, mer normalt är att de används 2-5 gånger innan de är dags att åka i tvättmaskinen. Vi luktar och tittar på kläderna och gör en bedömning utifrån det om vi känner oss osäkra.

”Alla disktrasor tvättas förstås i hög värme eller kokas i ”traskastrull”. Oj vad superpräktig man låter… ;) ”

Vi låter disktrasan och diskborsten åka med i diskmaskinen någon gång varannan vecka. Jag upplever att de håller sig fräschare och renare längre. Disktrasan blir dock full med vatten så kom ihåg att vrida ur den kort efter att diskmaskinen är klar.

Stort tack för engagemanget och alla bra tips!

Relaterade inlägg:

  1. Snyggare garderob med Slow Fashion
  2. Fru Minimalists capsule wardrobe vinter 2015/2016
  3. Vad händer med alla bortskänkta kläder?

Mer eller bättre – vilken väg väljer du?

3 svar

I skolan fick vi lära oss att en ökning av BNP är entydigt positivt och ett självklart mål hos politiker och samhället i övrigt. När vi några år senare kommer ut i arbetslivet används mantrat tillväxt det vill säga företaget ska växa och ha tillväxtmål som alla medarbetare ska känna delaktighet i och arbeta mot.

Mer pengar, konsumtion, vägar, byggnader, prylar etc finns med i majoritetens målbild av ett framtida bra samhälle. Inställningen är att den dag jag dör ska det finnas mer av ”allt” som produceras av människan jämfört med den dag jag föddes.

Men kommer detta synsätt verkligen att hålla år efter år, sekel efter sekel, generation efter generation? Under tiden som BNP ökar, företag växer och människor ökar sin konsumtion, så händer det negativa saker med vårt natur, omgivning och atmosfär. Vi glömmer ofta bort att tänka på och ta hänsyn till hur vårt beteende påverkar miljön i ett större och längre perspektiv.

Vilket slutmål vill du ha och i vilket skick vill du lämna över planeten till dina barn och barnbarn? Filmen The Story of Solutions kanske kan hjälpa dig med svaret.

Relaterade inlägg:

  1. Enkelhet och hållbarhet på agendan
  2. The true cost
  3. Inspiration till en hållbar livsstil