Etikettarkiv: prylar

Har du stöd för alltför många edge-case?

Inom mjukvarutveckling finns det något som kallas edge-case. Det innebär ett användarfall, det vill säga ett behov, som behöver tillfredsställas extremt sällan. Alternativt ett behov som uppstår för en extremt liten del av användarna av den slutgiltiga produkten.

Om du som mjukvarutvecklare försöker bygga in stöd för alltför många edge-case så tenderar den slutgiltiga produkten att bli komplicerad att underhålla för utvecklarna, svår att bruka för användarna och följaktligen oattraktiv och olönsam på marknaden.

På många sätt är det precis samma sak i vanliga livet, det vill säga om du försöker skapa hårdvarustöd genom att köpa och äga saker för alla dina undantagsfall och specialfall i livet, så kommer ditt hem och liv bli onödigt komplicerat, din ekonomi sämre och din livsglädje troligen lägre.

Ett exempel på ett edge-case är prylar relaterade till högtider som till exempel pepparkaksformar. Även sällananvändningsprylar som jordgubbssnoppare, eller prylar relaterade till specifika säsonger som vinterns långfärdsskridskor eller slalomskidor passar ofta in i kategorin. Dessa går ofta att låna eller hyra istället vid de få tillfällen då behov uppstår.

Vilka edge-case har du byggt in stöd för i ditt liv och hur skulle ditt liv se ut utan dem?

5 frågor för att undvika felköp

Alla har vi gjort felköp här i livet och kommer så att göra även framöver. Det är ingen idé att gräva ner sig i retroaktiv shoppingångest varje gång, utan lär av misstagen och gå vidare. Det finns dock ett par frågor du kan ha i bakhuvudet för att undvika felsteg och felköp. Helt enkelt för att undvika att du kommer hem med prylar och plagg som du senare ångrar, för att de inte används eller för att de tar mer energi och tid i anspråk än de ger tillbaka.

Innan du konsumerar en pryl, sak eller plagg, nästa gång, ställ dig då dessa 5 frågor först:

1. Behöver jag den här?
Föreligger ett konkret behov, det vill säga har du tidigare identifierat ett behov och nu hittat den optimala lösningen? När det rör sig om kläder bör du fundera en extra vända kring om du inte redan har något plagg i garderoben som liknar och fungerar lika bra som det du funderar på att köpa. Vissa har en regel att om saken kostar över ett visst belopp måste de vänta X antal dagar innan de får slå till. Ibland faller saken i glömska när fokuset flyttas eller humöret blir bättre, och då låg det förmodligen inget konkret behov bakom köpimpulsen. Har du däremot tänkt på den varje dag sedan du såg den, finns det kanske en konsumtionsgrund trots allt.

2. Var ska jag förvara den?
Har den en naturlig plats i hemmet för att det är en ersättningsprodukt, eller behöver du rensa bland befintliga ägodelar för att göra plats och är det i så fall värt det? Med större boende behöver du inte ställa dig denna fråga av rent praktiska skäl, men det betyder inte att du inte borde fundera över den och besvara den.

3. Vad kräver den för underhåll?
Hur kräver saken att du eller någon annan underhåller den, ska den tvättas, putsas, lagas, uppdateras eller annan typ av mer eller mindre regelbundet underhåll? Kan du göra det själv eller behöver det göras av någon annan? Bli medveten kring vad som krävs av dig i tid och/eller pengar framgent för att kunna avgöra om du är beredd att lägga detta utöver själva grundpriset för saken. En bil behöver exempelvis regelbundet service, byta däck, tvättas med mera, något som personer som aldrig ägt en bil tidigare lätt glömmer initialt, medan det där plagget som såg så fint ut i butiken kan kräva dyr kemtvätt om du inte är uppmärksam.

4. Har jag råd med den?
Behöver du ta avbetalning eller lån för att köpa saken är det ett tecken på att du egentligen inte har råd med den. Billån är förvånansvärt vanligt förekommande, även om det för vår del känns helt otänkbart. Bostadslån är såklart en helt annan sak, särskilt i en storstad. När det gäller vanliga konsumtionsprylar eller resor bör du givetvis aldrig ta lån, men det kan också handla om att du sätter en mental gräns för vad ett klädesplagg faktiskt får kosta för att du ska anses ha råd. 

5. Vad gör jag när jag inte längre behöver den?
En fråga som många glömmer att ställa sig, men ack så viktig. Har prylen ett andrahandsvärde och går enkelt att sälja när den inte fyller tillräckligt stort behov för dig? Även saker du räknar med att använda tills de ”dör” förtjänar att få frågan eftersom du även då behöver göra dig av med den. Kanske kan vissa delar återanvändas, eller kräver att du kör iväg till tippen eller återvinningscentralen.

På bilden till inlägget syns två av Fru Minimalists finaste och dyraste klänningar, men också två av de mest onödiga klädinköpen genom åren. De hade inte fått följa med hem om frågorna ovan hade ställts först. De köptes inför två olika bröllop och jag hade garanterat kunnat hitta såväl ett billigare alternativ, som en befintlig klänning i garderoben. Klänningarna trängs nu i garderoben, kräver såklart kemtvätt vid minst fläck samt efter en svettig fest. Jag hade råd med dem rent ekonomiskt, men tyvärr är andrahandsvärdet lågt, trots att de kostade ett par tusen och är av ett välkänt märke som Karen Millen. Dessutom kommer jag förmodligen aldrig mer i dem då jag var betydligt smalare vid köptillfället än nu 10 år senare, även som icke-gravid. Istället för att gräma mig över dessa köp har jag tagit lärdomar som jag skrivit om här.

Ett bonustips för att undvika dåliga inköp: Lär dig att känna igen dina egna signaler. Rör det sig om tröstshopping, eller kanske glädjeshopping för att fira något, eller försöker du göra en samling eller uppsättning perfekt och komplett? Då ska varningsklockorna ringa och stoppskylten blinka, och du bör göra som i punkt 1, sova på saken ett par dagar.

Har du gjort något felköp och vilken av frågorna ovan glömde du i så fall att ställa till dig själv?

Gästminimalister berättar: Gunilla

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Gunillas berättelse om hur en renovering gav henne insikten att prylarna inte var värda den energi de tog och därför successivt började rensas ut. Liksom vilka fördelar hon och familjen vunnit genom färre prylar och bättre ordning i hemmet.

Jag minns exakt när jag bestämde mig för att släppa taget om alla prylar. Jag stod i källaren såg mig omkring. Det var prylar överallt. En pågående totalrenovering gjorde att det var stört omöjligt att hålla ordning. Ett oplanerat, men nödvändigt stambyte i källaren medförde att vi behövde tömma varenda garderob och förråd. Det var dammigt efter all betong som bilats upp. Allt behövde tvättas och rengöras. I detta kaos bestämde jag mig för att prylarna inte var värda min energi. Min tid och ork behövdes till mina två små barn, då knappt 1 och 3 år. Jag lärde mig rensa.

Nämn ordet ”förråd” och de flesta i din omgivning kommer att se lätt ångestdrabbade ut, sucka och säga ”Ah, jag borde röja…”. Det låter kanske pretentiöst, men jag vill i stället känna glädje och tacksamhet när jag går in i vårt förråd. Glädje över att alla nödvändiga prylar finns där för att snabbt kunna åka på utflykt, eller hitta på något kul här hemma. Tacksamhet över att vi haft råd att skaffa alla prylar som vi behöver för att kunna utöva intressen och leva det liv vi vill leva.

Prylar som inte framkallar dessa positiva känslor har vi kört till tippen eller second hand. Om förrådet blir fullt måste något ut, för då är det förmodligen ett intresse som bytts mot ett annat. Prylar som sparas av nostalgiska skäl har flyttats till ett eget förråd. Om det blir fullt i nostalgiförrådet måste något åka ut, mer fysiskt utrymme får inte nostalgin ta i våra liv.

Jag rensar numera kontinuerligt utan någon större arbetsinsats. Jag funderar också alltid på var prylen ska förvaras och vad den ska ersätta innan jag köper något. Jag gillar till exempel att köpa nya sänglinnen, men är jag inte beredd att ge bort ett av de set vi använder nu, så köper jag inget nytt. Med tre barn och en pryltokig man så är dock inflödet av prylar fortfarande ganska stort, men så länge utflödet är ännu större tycker jag att det känns okej.

Det känns som en vinstlott att jag har lärt mig röja och rensa:

  • Vi har sparat minst 80 000 kronor på att rensa. Innan vi började rensa funderade vi på att bygga en isolerad förvaringsbod för att förvara alla prylar. Alternativt hade vi  behövt flytta till ett större hus. Ingetdera behövdes. Det gäller att väga prylarnas värde mot vad det kostar att förvara dem.
  • Vi har vunnit mer boendeyta. Vi rev bland annat ett par garderober och fick några extra kvadratmeter i arbetsrummet.
  • Vi har minskat vår konsumtion, eftersom vi inte längre köper dubbletter. Häromdagen hörde jag i en intervju med Förvaringsdrottningen att 50% av alla prylar som folk köper är bara för att de inte vet var de har lagt prylen hemma!
  • Vi har vunnit 60 cm bänkyta i vårt lilla kök genom att ordna ett bättre flöde för tidningar och inkommande papper som numera aldrig passerar köket.
  • Vi slipper frustration. När vi förut skulle åka på utflykt var det väldigt mycket spring fram och tillbaka för att hitta papptallrikar, picknickväskan mm. Nu är det bara att gå raka vägen och hämta det vi behöver.
  • Vi slipper pärmar och pappershögar som ökar i storlek och antal. Jag har infört massor av ”självrensande system”, vilket gör att jag snabbt kan slänga papper, datorfiler och prylar när ett visst slutdatum eller slängkriterium har uppfyllts. Jag behöver inte ens titta igenom pappershögen innan jag slänger den.
  • Vi har vunnit jättemycket tid på att ha bättre ordning. Vi slipper leta efter prylar, flytta prylar hit och dit, och lägga tid på att köpa och montera förvaring. Det går snabbare att städa när det inte är så mycket prylar överallt. Och tänk så mycket tid det hade gått åt till att bygga en förvaringsbod eller att flytta! Det slapp vi. :)

Äntligen har var sak sin plats (nästan), även om sakerna stundtals är på vift. Med en bra struktur och ordning i grund och botten går det snabbt att plocka när det behövs. Det tog några år innan vi har hunnit gå igenom hela huset inklusive garaget, men nu är det gjort. Det sköna med att rensa är att du får belöningen direkt. Vi har kunnat njuta av alla framsteg hela vägen framåt! Men resan fortsätter… :)

Blir du mer nyfiken på Gunillas ordning och reda bland prylar och fokus, så driver hon tillsammans med Sara Albertson företaget SaveYourDay som är ett webbaserat planeringsverktyg. Fokus är att hjälpa människor att prioritera rätt på jobbet och i vardagen. Det gäller att rensa både bland prylar och att-göra-uppgifter. Företaget har även en blogg som du hittar här.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går tillväga här.

Att sälja ärvda ting

Här om dagen var det två år sedan min mormor gick bort. Vid bouppteckningen ett par månader senare fick jag bland annat en klassisk servis från Hackefors med blomman Linnea, så här skrev jag om servisen då:

Klassisk Hackefors servis Linnea i 12 delar med kaffekoppar, kaffefat och assietter. Med tanke på att jag och Herr Minimalist aldrig dricker kaffe så är överflödig ett milt uttryck. Jag önskade få ärva denna servis när jag var tio år och nu får jag stå mitt kast. Samvetet säger spara medan förnuftet säger sälj.

För ett par veckor sedan bestämde jag mig för att sälja servisen. Sedan den kom in i hemmet för knappt två år sedan, har varje kopp, fat och assiett stått varsamt inslaget i tidningspapper i en plastkasse. Jag kände att de förtjänade bättre än så, att någon annan säkerligen skulle ta hand om servisen bättre och förhoppningsvis även använda den. Som vi tidigare skrivit i inlägget Om jag vore en pryl:

Om jag vore en sak så skulle jag vilja användas så mycket som möjligt för det ändamål jag är avsedd för, men samtidigt självklart hanteras respektfullt utan slit och släng-mentalitet. Den dag jag av en eller annan anledning inte längre är aktuell vill jag ha kommit till maximal nytta under min verksamma tid.

Servisen kom inte till maximal nytta hemma hos oss och under överskådlig framtid skulle den heller inte göra det eftersom ingen av oss tycker om kaffe. Jag gick även igenom våra tips om hur du bäst hanterar minnessaker som vi skrev i inlägget Nostalgi och minnessaker, men inget där var direkt applicerbart på servisen.

Här kommer kruxet och knepet att kunna sälja saker du har byggt upp nostalgisk ränta kring, och prylar du ärvt och därför känner mer hänsyn och ansvar för. Gör något särskilt för pengarna du säljer saken för. Låt dem inte bara bli en del av familjens allmänna vardagskonsumtion, om du inte har det enormt knapert för tillfället förstås. Om det handlar om större summor kan du och/eller familjen göra någon minnesvärd aktivitet tillsammans. Ett annat bra alternativt är att låta pengarna bli ett bidrag till barnens sparkonto.

Vad vi gjorde för hundralapparna som servisen gav? Jo, vi satte in dem på Bebis Minimalist nyöppnade sparkonto i samband med dopet. På så vis blev pengarna från servisen som en gåva till Bebis Minimalist från gammelmormor, vilket kändes fint.

Har du några nostalgiska och/eller ärvda saker som inte används och som skulle kunna säljas?

Varför äger vi saker vi inte vill ha?

För lite drygt två år sedan startade vi den här bloggen. Ganska snart började vi med månatliga sammanställningar över saker som flödar in och ut ur vårt hem, de inlägg den sista i varje månad som vi kallar ”Månadens in och ut”. Jag räknade efter här om dagen och insåg att vi gjort oss av med totalt 1291 saker och fått in 312 saker under dessa två år.

Antalet saker ut hade förmodligen dubblerats om vi startat bloggen tre månader tidigare än vi gjorde. Det var då jag och Herr Minimalist flyttade ihop och två hem skulle bli ett, med rejäla utrensningar som följd. Och hade inte Bebis Minimalist kommit in i vårt liv hade antalet saker in halverats, men så även lyckan. ;)

I början var det lätt att rensa bland sakerna även i vårt nya gemensamma hem. När vi väl fått ett annat synsätt på prylar, handlade det mer om att ta sig tid och lägga energi på att gå igenom alla utrymmen och skrymslen i hemmet. Efter ett tag blev det dock psykiskt jobbigt, dels för att vissa saker har hög nostalgisk ränta, men också för att det är lätt att få retroaktiv shoppingångest över alla pengar som lagts på dessa onödiga ting. Det tar också sin lilla tid att gå från perspektivet ”vad kan jag rensa ut?” till ”vad behöver jag verkligen spara?”.

Det är fascinerande att vi i vår tvåa på 60 kvm kunnat rensa ut 1291 saker. Varför har vi förvarat så mycket saker i vårt hem som vi inte alls behöver eller vill ha kvar? Trodde vi på allvar att sakerna skulle göra oss lyckligare? Var vi avundsjuka på andra? Försökte vi imponera på andra genom sakerna? Eller handlar det om tröstshopping? Försökte vi kompensera för något annat?

Frågorna är många och det kan vara svårt att veta varför du samlat på dig alla dessa saker genom åren. Vad mycket bättre det hade varit om vi redan som unga kommit in på det här med att leva ett mer minimalistiskt liv, innan vi började tjäna pengar och spendera mer. Och å andra sidan, vad bra att vi nu kommit på det här med minimalism och tycker att det är ”the shit”, för de flesta lever fortfarande i händerna på butikerna och reklammakarna som vill få oss att tro att mer, större dyrare etc är bättre.

Vad tror du är anledningen till att du äger saker du egentligen inte behöver eller vill ha? :)

Trevlig midsommarhelg!

Allt eller inget

Ibland tror andra att leva minimalistisk och enklare innebär att leva väldigt spartanskt och begränsande. Att man exempelvis måste leva med max 100 saker eller på minsta möjliga antal kvadratmeter. När det egentligen handlar om att leva med det som är viktigast för var och en, och låta minimalismen förenkla livet, inte försvåra det.

Visst finns det minimalister som fokuserar på att leva med ett specifikt antal saker, eller som vill kunna bära med sig alla sina tillhörigheter i ett par väskor. Men de flesta av oss minimalister är nöjda med att leva med färre saker än vi hade tidigare. Beroende på familjestorlek, minimalistisk syn, fas i livet, med mera, kommer du antingen ha fler eller färre prylar än din minimalistiska vän.

Att leva med färre prylar är inte en tävling där den som har minst prylar när hen dör vinner. Syftet med att förenkla och rensa ut mindre viktiga saker, är att skapa tid och utrymme att använda och uppskatta det som betyder allra mest. Att reducera distraktioner och göra det lättare att fokusera på det väsentliga i just ditt liv.

När du börjar fokusera på det som är viktigt för just dig, kan du lära dig mer om dig själv. De prylar du väljer att behålla speglar vem du är som person och vad du tycker om. Du är inte dina prylar, men de bidrar till bilden av och berättelsen om dig. I vårt hem har vi exempelvis tavlor på väggarna, gjorda av foton från ett par av våra resor, vilket dels ger en bild av vad vi gillar, men också ger oss fina minnen varje gång vi tittar på dem. Och brinner du för hemmaträning kommer du förmodligen ha fler träningsprylar i hemmet än någon som har motsvarande förkärlek till att baka surdegsbröd.

Kom ihåg att det är ett stort hopp från allting till ingenting, från alla saker till inga saker, med väldigt många stopp emellan. Välj det stopp som passar dig bäst, vilket kan variera med tiden och livets faser.

Skulle du själv titulera dig minimalist, varför/varför inte?

En av varje räcker

Reklammakarna vill få oss att tro att vi behöver mer och bättre saker än vi redan äger och har. Även om vi redan har en, så behöver vi en till, kanske en större, mindre, snyggare, tystare, miljövänligare eller bara i en annan färg. För att stilla ett behov vi själva inte ens visste om att vi hade. Bara för att du idag kan köpa 6 glas på Ikea för 29 kronor, innebär det inte att du behöver så många glas.

Under de år vi rensat i hemmet, har vi upptäckt flera ställen där vi haft dubbletter av saker. Vissa saker, som uppsättningar av lakan och handdukar, kan det underlätta att ha flera av. Men på många andra ställen är dubbletter eller tripletter ofta helt överflödigt, tar upp onödigt förvaringsutrymme och tillför ingenting extra som saken inte klarar av att uppfylla ensam. Det är lätt att tänka ”Om en sådan här är bra att äga, så måste det vara ändå bättre att ha två, eller ändå fler”.

På mitt jobb innan föräldraledigheten hade jag bara en penna, en klassisk blå kulspetspenna. När den tog slut köpte jag helt enkelt en ny, en in, en ut. Jag fick vara noga med att ingen tog med sig min penna från möten, vid besök vid mitt skrivbord etc. En fördel med att bara ha en penna var att jag omedelbart lade märke till om den var borta.

Det finns flera fördelar med att inte ha dubbletter utan bara äga en av varje:

  • Du har större möjlighet att bara äga kvalitativa saker.
  • Du tar bättre hand om saken.
  • Du har bara din absoluta favorit av varje sak.
  • Du har färre saker att hålla reda på, plocka undan, organisera etc.
  • Du använder ändå vanligtvis bara den du gillar bäst.
  • Du sparar pengar.

Vi är inte i närheten av buddismens munkar som bara har en skål ur vilken de äter alla dagens måltider. Men här är några saker i hemmet som vi enbart äger en av, där många familjer i vår omgivning har två eller flera:

  • Dator
  • TV
  • Kamera
  • Köksredskap (en stekspade, en soppslev, en visp…)
  • Linjal
  • Svart klänning

Storlek på familj, intressen och bostad spelar naturligtvis in på vad som är praktiskt möjligt att enbart ha en av. Minimalism ska underlätta din vardag och ditt liv, inte försvåra det.

Vad äger du bara en av som många i din närhet har dubbletter eller ändå fler av?