Etikettarkiv: prylar

Som du frågar får du svar

Vad kan jag rensa ut och göra mig av med? Den frågan ställer vi oss någon gång i månaden när vi får ett plötsligt rensningssug. Vissa saker behålls på grund av ”om utifall att” och ”just in case”. En dag skulle ju just den där prylen kunna komma till användning. I vissa fall har vi till och med en intention att göra det där specifika projektet som innebär att saken skulle komma till sin rätt. Om du har tänkt så i flera månader eller kanske till och med år utan att starta projektet, kommer du förmodligen aldrig prioritera att genomföra det.

Det du kan göra för att underlätta utrensningen, är att vända på frågan och istället fråga dig själv: Vad behöver jag verkligen spara? Istället för att se vilka få prylar du kan rensa ut och eliminera, så frågar du dig vad du verkligen behöver behålla.

För att förenkla processen kan du även ställa efterföljande frågor till dig själv:

  • Använder jag den här prylen regelbundet? Om svaret är nej behöver du förmodligen inte spara den så länge den inte utgör något som inte går att använda, då kan du ställa nedanstående fråga istället.
  • Gör den här prylen mig innerligt glad när jag tittar på den? Om svaret är nej är det förmodligen dags att skänka eller sälja den.

Om du är osäker men tror dig komma använda prylen inom en snar framtid när du ska göra ”det”, så skapa en tremånaderslåda och lägg prylen där. Lägg in en påminnelse i kalendern och har du inte gjort ”det” innan dess så inser du förmodligen att det inte kommer ske inom överskådlig framtid och du kan lämna prylen bakom dig. Förhoppningsvis känner du dig friare när du gjort dig av med saken och har en mindre pryl att hålla fast vid.

När jag plötsligt började ställa frågan ”vad måste jag behålla/spara?” i samband med att jag rensade i garderoben nyligen, blev det plötsligt betydligt lättare att göra mig av med flertalet klädesplagg som jag vid tidigare rensningar valt att behålla.

Vårt tips inför helgen är att vända på rensningsfrågan enligt beskrivningen ovan. Vad behöver du verkligen spara? Berätta gärna om det kändes lättare att rensa ut något!

Tillbehör i överflöd

in- och ut-listan för januari redovisade vi inköp av en stavmixer, liksom att vi samtidigt rensat ut den vi tidigare ägde. När vi gav oss ut på nätet för att leta efter en stavmixer, var vi ute efter en som inte var tillverkad av plast utan rostfritt stål eller liknande. Punkt, det var allt vi ville ha. Men det visade sig vara svårare än vi trott.

Majoriteten av alla stavmixar säljs nämligen tillsammans med en hel drös tillbehör. Samtliga stavmixar vi hittade som uppfyllde våra krav, gick inte att få utan flertalet tillbehör. I vårt fall fick vi med såväl en plasttillbringare, en minihackare, en visp och ett väggfäste.

Plasttillbringaren känns överflödig eftersom vi med köpet ville undvika plast, samt att vi redan äger och brukar använda en glastillbringare istället. Minihackaren kan komma till användning även om vi i dagsläget inte saknat någon sådan. Vispen som gör stavmixern till en elvisp behöver vi inte eftersom vi i dagsläget har en separat elvisp som dessutom tar degkrokar vilket är användbart för oss som gillar att baka vårt egna bröd. Väggfästet slängde vi på en gång då vi föredrar att inte ha våra hushållsmaskiner synliga i köket.

Stavmixern vi tillslut köpte var en Wilfa SM1-FP, och det är den som är på bilden till inlägget tillsammans med sina medföljande tillbehör. Än så länge är vi nöjda med den, den är betydligt kraftfullare än vår tidigare och mixar det mesta som kommer i dess väg, samt är något tystare.

Likadant är det om du vill köpa en matberedare. Många stoltserar i produktbeskrivningarna om alla tillbehör som multifunktionskniv, kvarntillbehör, vispskiva, skärskiva, rivskiva, mixerkanna, degredskap, citruspress och tillbehörslåda för utrustningen, med mera. Jag undrar hur många av dessa tillbehör som bara ligger och tar plats i en kökslåda hemma hos folk.

I vårt inlägg när vi rensade i sladdlådan första gången nämnde vi även att det till många kameror ofta medföljer mer eller mindre onödiga sladdar. Vår nya kamera, en Sony A6000, innehöll en laddsladd som var kombinerad usb-sladd, minimalistiskt och bra. Dock fick vi även med en stickpropp till brittiskt eluttag som vi gjorde oss av med direkt.

Har du några exempel på prylar där det ofta medföljer onödigt många tillbehör?

Solen lyser hos minimalisterna

Bor du i Växjö, Stockholm eller Borlänge har du säkert noterat att november månad varit ovanligt solfattig. Endast 1, 2 respektive 3 soltimmar har dessa tre städer skrapat ihop hittills under hela november.

Hemma hos minimalisterna lyser dock ”solen” varje morgon vid frukostbordet. För lite drygt ett år sedan berättade vi i ett blogginlägg om Herr Minimalist ljusterapilampa som då fungerade som vår väckarklocka om morgnarna genom att gå igång 20 minuter innan vår vanliga väckarklocka. Nu när det varit ovanligt solfattigt och mörkt har vi börjat använda lampan på samma sätt som när Herr Minimalist införskaffade den för flera år sedan, det vill säga som ljusterapi vid frukostbordet.

Förutom att äta frukost med lampan på köksbordet, skriver Herr Minimalist även journal framför lampan vissa morgnar och Fru Minimalist läser en tidning och får samtidigt tillräckligt mycket starkt ljus för att kroppens ska sluta tokproducera melatonin under den vakna delen av dagen. Vi inbillar oss att vi känner oss piggare de morgnar vi börjar på detta sätt även om resten av dagen förblir novembergrå.

Vad är ditt bästa tips för att undvika att drabbas av vintertrötthet under den gråare och mörkare tiden av året?

Från junklåda till reslåda

Efter hemkomsten från vår semesterresa fick jag ett sådant där rensningssug som vi minimalister kan få ibland och denna gång var det junklådan som var i fokus.

Vi har i ett tidigare blogginlägg skrivit om junklådan och identifierade vad som kännetecknade innehållet i en junklåda; typiska att prylarna saknar en tydlig gemensam kategori, är fysiskt små och används ytterst sällan.

Många av sakerna jag förvarade i min junklåda var reserelaterade, allt från mitt pass, vaccinationskort och en liten reseplånbok till uppblåsbar nackkudde och skidlås. Dock var detta bara en del av lådans innehåll. Jag beslutade mig därför för att rensa upp i junklådan och göra om den till en renodlad reslåda.

Saker som rensades ut var bland annat regnponchos och nyckelband som jag fått som gratisreklam från olika håll, flera okända nycklar som jag vågade mig på att slänga, solglasögon jag fick i samband med en ögonlaseroperation, och värmepåsar för händerna som jag inte ens minns att jag ägde. Dessutom bytte flertalet saker plats, squashbollarna åkte ner i en sportlåda i källaren, extra cykelnycklar lades i vår nyckelförvaring, packpåsarna flyttade från garderoben till reslådan, med mera.

Bild före. En klassisk junklåda med blandat innehåll.

Junklåda innan rensning Bild efter. En reslåda med renodlat innehåll.

ReslådaDet är alltid en skön känsla att rensa och göra sig av med saker jag faktiskt inte använder. Allt oftare förvånas jag över varför jag tidigare haft så svårt att göra mig av med vissa saker, vilket verkligen var fallet med stor del av junklådans innehåll.

Behöver du verkligen din junklåda eller förvarar du saker där som du egentligen skulle kunna göra dig av med eller som skulle kunna höra hemma någon annanstans?

Redundanta normalprylar för oftaanvändning

För snart ett år sedan skrev vi om redundanta specialprylar för sällananvändning, det vill säga saker som används ytterst sällan och vars syfte dessutom går att lösa med andra vanligare och mer frekvent använda prylar. Några bra exempel är grapefruktskedar, pizzaskärare, kryddsax, jordgubbssnoppare och andra tokiga och småroliga köksredskap.

Prylarna listade ovan är rätt självklara skurkar i ett minimalistiskt hem men nu något år senare har vi identifierat en liknande men ännu lömskare bov som väldigt lätt går under radarn, nämligen de redundanta normalprylarna för oftaanvändning. Men vad är det egentligen? Jo, det är saker som du faktiskt använder relativt ofta och som de flesta äger, men som trots det är fullständigt onödiga.

Ett vanligt exempel är saker vars funktion till stor eller hel del överlappar varandra. Till exempel äggklockan som helt kan ersättas med timern i en vanlig mobiltelefon, vattenkannan som kan ersättas med en tillbringare eller varför inte surfplattan som kan ersättas med laptopen.

Ett annat vanligt förekommande exempel är de onödigt stora seten. Det kan vara allt från bunkar, porslin, köksknivar, glas och diverse andra saker du faktiskt använder ofta men där du inte behöver fullt så stor uppsättning för att klara av 99% av vardagen. Vem behöver till exempel ett set om nio köksknivar?

Ett bra sätt att identifiera till synes normala prylar som används ofta men som trots det är redundanta är att fundera över hur du skulle lösa din vardag om prylen plötsligt försvann. Till exempel genom att lägga prylen i en tremånaderslåda. Finner du snabbt och enkelt en ny smidig lösning är det stor chans att den försvunna prylen alternativt prylen som erbjuder en lösning är redundant.

Har du några bra exempel på prylar i hemmet som faller inom beskrivningen ovan? :)

Värt att tänka på innan köp

Saker, saker och åter igen saker. Vi har den senaste månaden skrivit om våra rensningar av överflödiga glas, träningsprylarböcker, handväskinnehåll, sällskapsspel, gratisartiklar i badrummet och saker i nostalgilådan. Men varför rensar vi så mycket? Jo, därför att shoppandet och ägandet av mer saker än vi behöver kommer med ett flertal negativa aspekter, till exempel:

1. Bortkastade pengar

Köp av onödiga och överflödiga prylar är mer eller mindre att kasta pengar i sjön. Pengar som du jobbat ihop i utbyte mot din relativt begränsade livstid och som borde konsumeras eller investeras med maximal omsorg.

Dessutom följer ofta ytterligare kostnader av att äga som behovet av större boende för att få plats med allt alternativt extern magasinering i väntan på det slutgiltiga rensningsbeslutet. En hel del prylar kräver dessutom kostsamma reparationer och underhåll, även vid relativt begränsat användande.

2. Bortkastad tid

Det finns undersökningar som visar att ett svenskt hushåll skulle spara 34 timmar per år, på att ha saker bättre organiserat hemma. Färre saker gör det betydligt lättare att hålla ordning och sparar indirekt på din dyrbara tid.

Det är bra att underhålla och reparera befintliga kläder och prylar istället för att köpa nya, men det är också tidskrävande. Fler saker betyder mer tid till att underhålla, rengöra, organisera och jobba, och mindre tid till att använda och uppleva.

Dessutom är själva shoppingprocessen ofta tidskrävande i form av letande i diverse butiker, både offline och online, efter bästa produkt i förhållande till pris.

3. Onödigt utrymme

När saken väl tagit sig in i vårt hem betalar vi indirekt för platsen saken tar. Vilket i många större städer kan handla om stora kostnader. Ibland är det inte bara saken i sig som tar plats, utan även särskilda tillbehör, speciella rengöringsprodukter och accessoarer kopplade till saken.

Om det inte vore för att mina föräldrar hade så otroligt mycket saker, tror jag faktiskt att de hade övervägt att flytta till något mindre boende närmre sina barn och barnbarn. Ekvationen är enkel: ju fler saker desto större yta behövs. Bloggläsaren Fru Granath har i ett tidigare inlägg berättat om hur hennes familj om fyra personer bor trivsamt på 66 kvadratmeter. För att klara av det krävs rensning och begränsning för vad som får komma in i hemmet.

4. Förlorat fokus

Vi är bra på att ha många bollar i luften men våra hjärnor fungerar bäst när vi fokuserar på en sak i taget. När det är stökigt i hemmet eller ligger saker utspridda på skrivbordet är det större risk att distraheras. Hjärnan hoppar fram och tillbaka mellan den uppgift du ska utföra och saker den uppfattar och noterar i periferin vilket skapar onödig inre stress.

5. Miljöpåverkan

En sak börjar inte sitt liv i affären där vi köper den. Miljön och våra begränsade naturresurser har redan tagit en kostnad vid tillverkningen. Ju fler som inte kan tänka sig att dela på saker enligt delningsekonomins filosofi, desto mer behöver tillverkas eftersom befolkningen hela tiden växer och u-länder utvecklas mot i-länder.

Billiga prylar med tveksamt innehåll kan ofta kosta i form av människors hälsa, skövling av regnskog och förbrukning av andra ändliga resurser. Och då har vi inte ens kommit till miljöpåverkan vid transport av varorna från fabrik till butik, eller från butik till konsument.

Detta var fem huvudpunkter. Har vi barn eller djur kan saker även ta energi genom att vi oroar oss över att de ska gå sönder. När vi reser eller flyttar behöver vi packa och ta med oss saken, och när vi väl börjar tröttna på den kan problem uppstå hur vi på bästa sätt kan göra oss av med den.

Är du fortfarande sugen på att köpa massa saker? :)

Om jag vore en pryl

När jag var barn så sparade jag på saker. Det handlade inte om sparade i form av samlande utan sparande i den bemärkelse att jag använde mina favoritsaker så lite och försiktigt som möjligt så att de inte skulle slitas ut eller gå sönder.

Jag hade samtidigt något som kan liknas vid empati för saker, det vill säga jag hade känslan av att de skulle kunna bli ledsna respektive glada beroende på hur jag hanterade dem. Och det gällde inte enbart mjukisdjur utan alla möjliga typer av saker, allt från fiskedrag till smörknivar.

Det ledde till att flera av mina favoritsaker inte kom till speciellt mycket användning när de var som mest aktuella utan istället sparades, eller kanske skonades, år efter år tills de en dag blev omoderna eller inaktuella.

Häromdagen blev jag påmind om min lite märkliga inställning till saker som barn och filosferade kring hur en sak egentligen skulle vilja bli behandlad om vi låtsas att den faktiskt har en vilja.

Om jag vore en sak så skulle jag vilja användas så mycket som möjligt för det ändamål jag är avsedd för, men samtidigt självklart hanteras respektfullt utan slit och släng-mentalitet. Den dag jag av en eller annan anledning inte längre är aktuell vill jag ha kommit till maximal nytta under min verksamma tid.

Vore jag till exempel en sked skulle jag vilja skyffla mat varje dag, istället för att klassas som finbestick och bara plockas fram ett fåtal gånger per år.

Vore jag en skjorta skulle jag inte vilja hänga bland så många liknar att jag på min höjd användas några gånger om året, utan istället bäras så frekvent att jag nöts ut innan jag blivit omodern eller inaktuell.

Vore jag en bok skulle jag inte vilja läsas enbart en gång och därefter förvaras som en trofé i bokhyllan tills det är dags för arvskifte utan istället läsas från pärm till pärm av ägare efter ägare tills min pärm är så kantstött att mina blad börjar falla ur.

Har du några olyckliga prylar liggandes undangömda i ditt hem som skulle vara betydligt lyckligare om de kom till frekventare användning antingen hos dig eller en ny ägare?