Etikettarkiv: vanor

2 minutersregeln – 15 minimalistiska vanor

12 svar

Att leva minimalistiskt är inget projekt du bockar av, utan det är en process och en livsstil. Det är en sak att prylbanta hemmet rejält en gång, men att hålla det prylbantat kräver vanor och verktyg som regelbundet appliceras.

Genom att applicera 2 minutersregeln får du regelbundet ett avplockat och lugnt hem att vara i, komma hem till och vakna upp i. Regeln är enkel – om en aktivitet kan utföras på 2 minuter eller mindre – gör det direkt!

2-minuters regeln i kombination med att se till att alla saker har en bestämd plats, är en bra grund för att hålla ett hem avplockat, enkelt och i ordning. Så vill du hålla hemmet minimalistiskt över tid bör du överväga att ta dig an några av dessa 15 enkla vanor, varav majoriteten av dem endast tar 2 minuter i anspråk.

  1. Bädda sängen. En så enkel sak, tar inte lång tid men ger ett städat intryck varje gång du ser sängen. Värt det även om så du ser den först vid läggdags nästa gång.
  2. Ställ tillbaka smink- och badrumsprodukter. Låt dem inte slentrianmässigt ligga framme efter sminkningen på morgonen, tandborstningen och hårfixandet.
  3. Ställ undan disk direkt. Låt inte diskhon eller diskbänken bli en mellanlandning för smutsig disk. Ställ ner det i diskmaskinen eller diska direkt efter användning.
  4. Förvara köksmaskiner utom synhåll. Brödrost, kaffemaskin, blender, bakmaskin, stavmixer, våffeljärn. De som inte används frekvent dagligen bör ställas undan efter användning för ett lugnare kök med mer arbetsyta.
  5. Arkivera läst och ej nödvändig e-post. Eller radera. Och är det reklam-mejl så kom ihåg att först avregistrera dig från ytterligare utskick.
  6. Hantera fysisk post. Öppna kuvert, bläddra i tidningen eller lägg på ”rätt” plats och återvinn det som återvinnas ska.
  7. Ej reklam tack. En grundläggande skylt på postlådan. Ändå smyger det sig ner reklam ibland. Låt inte denna reklam bli liggandes med övrig post i väntan på hantering, utan lägg den direkt i återvinningen.
  8. Töm bilen. Töm bilen på eventuellt skräp när du kommer hem. Kvitton, påsar, godispapper, fruktskruttar hör inte hemma i bilen på uppfarten. Du vill köra en ren bil imorgon.
  9. Häng upp ytterkläder. Det här tränar jag med barnen, att hänga upp ytterkläder och lägga blöta vantar på elementet eller torra i sin låda. Ger hallen så mycket härligare intryck.
  10. Lägg undan väskor. Låt inte hallen belamras av familjens dagliga väskor och ryggsäckar. Häng upp eller ställ undan barnens skolväskor (eller snarare – lär dem göra det själva) samt föregå med gott exempel med era vuxna ditos.
  11. Lägg nycklar etc på sin återsamlingsplats. Lägg nycklar, plånbok, hörlurar osv på din återsamlingsplats för dagliga prylar. Då vet du var du hittar dem sen.
  12. Emballage. Nutidens onlinehandel gör att hemmen svämmar över av förvarings-kartonger och annat emballage i perioder. Se till att platta ihop och återvinn.
  13. Plocka upp leksaker. En utmaning med små barn då detta sällan är ett 2 minuters-projekt. Men om man hjälps åt tar det inte lång tid och brukar alltid vara värt det.
  14. Gå ut med sopor. När soporna är fulla men innan de är överfulla är det dags att gå ut med dem. Någon måste ju göra det, så bara gör det! :)
  15. Lägg smutstvätt där det hör hemma. Lämpligtvis i tvättkorgen. På övervåningen har vi en förvaringskorg där barnen lägger sin smutstvätt varje kväll för att den inte ska läggas utspridd på golvet eller i soffan.

De här är små vanor som kan göra stor skillnad i ditt hem. Det har det i alla fall gjort för oss. Hemmet hålls mer avplockat, enklare och mer i ordning, ja lugnare helt enkelt.

Vilken av ovanstående tycker du är svåraste vanan att få till?

Relaterade inlägg:

  1. Varför känns det så skönt att prylbanta?
  2. Bara börja prylbanta
  3. En månad utan snooze

Blickar framåt och lyssnar inåt

4 svar

Jag tror alla tycker att den här situationen vi nu befinner oss i är obehaglig, skapar oro och inneboende stress. Men det är också en situation och period där vi har chans att utforska vad vi verkligen behöver, förstå vad vi faktiskt uppskattar och lyssna inåt till vad vi vill ha mer av i livet. Och vad vi vill ha mindre av.

När vi släpper gamla invanda mönster, skapar vi plats för ny oanad kraft. Nu har vi genom corona blivit tvingade att släppa många av våra vanor och tidigare strukturer, vilket gör det till en utmärkt tillfälle för att skapa vår nya framtid. För det kommer av väldigt många skäl att finnas ett före och ett efter corona. Hur vill du att ditt ”efter” ser ut?

I varje kris vilar nya möjligheter och sätt att se på livet. Detta är ett unikt tillfälle och period att identifiera vad vi faktiskt kan släppa taget om. Men det är ett minst lika bra tillfälle att identifiera vad vi verkligen behöver och vill ha mer av.

När allt ställs på sin spets blir det för många tydligare vilka vanor, människor, aktiviteter och prylar vi verkligen behöver och vill prioritera. Varav några vi kanske inte prioriterat eller låtit få tillräckligt stor plats tidigare i livet, men nu insett att de egentligen betyder väldigt mycket för oss.

Vad av det du gör i den extrema situation vi befinner oss i, vill du ta med dig in i framtiden när livet återgår till normal vardag efter corona? Och vad vill du lämna bakom dig?

Relaterade inlägg:

  1. Romantiserad behovsanalys
  2. Uppföljning av Fru Minimalist förändringsprint
  3. Romantiserat drickande på resande fot

Varför känns det så skönt att prylbanta?

13 svar

Även om det i vissa fall kan kännas svårt och som ett stort steg att börja prylbanta, så känns de för de allra flesta också väldigt skönt att släppa taget och skapa ordning. Ibland till och med som en lättnad och som att göra sig av med en börda som legat tungt på ens axlar, men som man kanske märker lättnaden av först när bördan är borta. Du får ofta momentum och vill rensa mer och gå igenom även svårare områden där tröskeln till en början var högre.

Här är några känslomässiga anledningar till varför det ofta är så skönt att prylbanta:

  • Lugn. Det finns en anledning till att mäklarna vill att du har många rena ytor vid en visning, det är helt enkelt mindre störande för den som ska kolla på bostaden. Med prylar på alla plana ytor och delar av väggarna blir det jobbigt och visuellt störande för hjärnan. Med några få utvalda och omtyckta saker som framhävs ger det ett lugnare intryck som gör dig mer avslappnad. När vi själva har varit i visuellt stökiga miljöer, upplever vi ett stort lugn av att kliva in i vårt egna avplockade hem utan synliga prylar på alla plana ytor.

  • Glädje. Genom att skänka eller sälja saker du själv inte behöver kan du glädja någon annan. Att se tacksamheten hos någon som får något till skänks eller lyckan över att fynda något du säljer är väldigt smittande. Likaså blir du ofta glad att se släktingars barn eller vänners barn bära ett plagg som de ärvt från dina egna barn.

Ärvda barnkläder från barnens kusiner.

  • Kontroll. De allra flesta gillar att ha ordning och reda, veta var saker finns och att det går lätt och snabbt att hitta. En känsla av att ha kontroll över sina ägodelar med andra ord. Med färre saker blir detta lättare och naturligt. Det blir färre saker som kan skapa oordning, det blir inte lika trångt i utrymmena och det blir enklare att behålla strukturen. Liksom färre saker att administrera, reparera och underhålla på olika sätt.

  • Lättnad. Vi håller fast vid många saker för att vi har gamla minnen knutna till dem, minnen som inte alltid är positiva. När du rensar har du möjlighet att bli kvitt dessa minnen och välja vilka du verkligen vill spara och påminnas om. Exempelvis dagböckerna från en känslosam eller traumatisk tonårsperiod som du egentligen inte mår bra av att påminnas om och än mindre vill att dina barn ska läsa, inser du kanske med distans att du mår bättre av att släppa taget om. Eller arvegodset som du fått ansvar att förvara men som aldrig används. Kanske kan du släppa den bördan och komma ut lättare på andra sidan?

Arvegods från Fru Minimalists mormor.

Känslorna beskrivna ovan framkallar prylbantning för oss. Detta utöver att det ger oss mer tid, pengar och mental energi, samt är ett bättre val för miljön, gör det till ett enkelt val att prylbanta och leva med färre saker. :)

Vilka positiva känslor framkallar prylbantning hos dig?

Relaterade inlägg:

  1. 5 områden att rensa i jul
  2. Identifiera vita fläckar på rensningskartan med känslor
  3. 8 saker vi inte längre köper

3 minimalistiska mobilvanor

32 svar

Jag har 3 mobilvanor som jag numera tar för givet och inte ens tänker på att jag gör. Men kanske kan någon av dem inspirera dig som vill använda mobilen mindre:

  • Alltid ha mobilen på ljudlös. Mitt default-läge är ljudlös mobil. 1-2 gånger per månad sätter jag på ljudet, exempelvis vid hemleverans av mat etc eller inför ett telefonmöte där jag väntar mig ett samtal en viss tidpunkt. Om inte detta gör att jag missar några samtal? Jo, något samtal i veckan missas som jag nog hade svarat på om jag haft ljud på, men då ringer jag upp när jag noterar det och har tid att prata. Fördelarna överväger nackdelarna, jag känner exempelvis inte att jag måste kolla mobilen för att det plingat att det kommit ett sms, för jag vet inte om att det kommit ett sms.
  • Inte ha mobilen i sovrummet. Den ligger alltid i det angränsade vardagsrummet på natten. Jag vill dels inte fippla med den det sista eller första jag gör på dagen, och heller inte ha strålning så pass nära nattetid. Lite nojigt kanske men det känns bättre i magen.
  • Inga synliga appar på skärmen. Jag har gömt alla appar (utom den tråkiga appen Inställningar) för att inte ögonen ska se någon app och bli sugen på att öppna den, eller muskelminnet mer eller mindre automatiskt öppna en app. När inga appar syns öppnar jag bara de appar jag verkligen behöver genom att söka efter dem. Du kan läsa med om detta i våra två inlägg ”Mer medveten appanvändning” och ”Annorlunda etablerad mobilvana”.

Har du någon bra mobilvana som du tar för given men som skulle kunna hjälpa någon annan? Kommentera i så fall gärna nedan!

Relaterade inlägg:

  1. Minimalistiska apptips – Focus Time (iOS)
  2. Weapons of mass distraction
  3. Har du blivit utsatt för phubbing?

Varför konsumerar vi så mycket?

13 svar

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Relaterade inlägg:

  1. Akilleshälar vid konsumtion
  2. Konsumtionspsykologen
  3. 8 saker vi inte längre köper

Ökat shoppingsug vid trötthet

15 svar

Att vi tar sämre beslut när vi är trötta kan vi både förstå och har förmodligen alla upplevt vid flera tillfällen i livet. Något jag som föräldraledig märkt är att jag dessutom lättare faller för frestelsen att shoppa när jag är trött. Jag får verkligen kämpa för att stå emot shoppingsuget eller till och med lämna tillbaka plagg jag ”råkat” köpa i ett svagt ögonblick, men insett att jag inte behöver i ett mer nyktert tillstånd.

Lillebror har trots sina snart 8 månader aldrig sovit mer än 2 timmar i sträck. Han tycks inte ha läst den delen i bebismanualen där det står att bebisar ska sova många timmar per dygn, flera timmar i sträck nattetid, och inte behöver äta på natten efter 6 månaders ålder. Här väcks gärna hela familjen, som ju sover i samma rum, en gång i timmen. Natt ut och natt in. Gäsp.

Jag gissar att mitt sug efter att shoppa egentligen bara är ett desperat försök att få upp energinivån och känna mig gladare. Innerst inne vet och förstår jag att konsumtion aldrig kan vara lösningen på sömnbrist, och fenomenet har fått mig till reflektion kring mitt beteende.

Enligt Handelstrender shoppar kvinnor och män på olika sätt. Kvinnor handlar mer på impuls medan män gör mer research innan och vet därför vad de är ute efter, och kan ta snabba beslut när de väl hittar det. Detta konsumtionsmönster borde missgynna trötta mammor som då spontanshoppar mer. Jag ser inte mig själv som någon impulsshoppande kvinna i grunden, men just nu är jag nog i riskzonen för att hamna där.

Här om dagen upptäckte jag att vissa butiker har provrum där man får ta in barnvagnen. Det är som gjort för trötta föräldralediga människor att shoppa loss. Dessutom måste man ju skynda sig med en otålig bebis i vagnen så risken att ta dåliga shoppingbeslut ökar med stressnivån. Likaså alla webbutiker som numera båda har snabb leverans och fri frakt, det är som gjort för att shoppa loss när bebisen väl somnar till och man får några minuter av lugn och frid. Eller när man sitter hålögd på kvällen och knappt orkar tänka, men är i stort behov av uppmuntran.

Tradera och liknande sajter kan också vara en dyr trötthetsfälla. Här är det dessutom lättare att rättfärdiga köp, både till sig själv och barnen. För det är ändå second hand och känns på en gång miljövänligare. Trots att det fortfarande handlar om onödiga köp om det inte är något du eller barnen egentligen har behov av.

Än så länge har jag kommit hem med en tröja och en kjol som jag tror att jag behöver och som kompletterar garderoben väl. Antalet återlämnade plagg till såväl fysiska butiker som webb-utiker uppgår till det dubbla. Om det är bra eller dåligt orkar jag knappt reflektera över. :)

Känner du igen dig från ovanstående, antingen från att du själv varit föräldraledig eller när du varit väldigt trött av andra skäl?

Relaterade inlägg:

  1. Fru Minimalists capsule wardrobe hösten 2015
  2. Four Fit Challenge
  3. Välj din garderobsstrategi

5 rutiner som underlättar vår vardag med barn

12 svar

Det sägs att barn gillar rutiner och att det är en fördel om saker görs på likartat sätt varje dag för att de ska känna sig trygga. Vi har ett par barnrelaterade rutiner och vanor som vi upplever underlättar vår vardag med barnen som vi tänkte dela med oss av nedan.

Alla barn är olika och behöver olika saker för att komma till ro, utvecklas och bli trygga individer, vissa av rutinerna nedan kanske påverkas av att vi bor så pass trångt med våra småttingar (tvåa på 60 kvm), men läs inspireras och kanske finns det någon del som ni kan få användning för:

  • Vara här och nu. Att vara närvarande med barnen. För små barn finns inget annat än nuet. Att då själv vara någon annanstans skapar bara stress, främst för dig själv. Det kommer inte gå fortare för att du vill raska på stegen till affären för att handla innan middagen, eller att du stressar upp dig för att barnen aldrig somnar och du ser din egentid tyna bort när barnen ligger och vrider och vänder på sig i sängarna och aldrig vill somna. Kapitulera, andas långsamt och var här och nu. Att stanna upp och vara närvarande övar vi på varje dag, och det är tur att det ges tillfälle att öva på detta varje dag för det behövs träning.
  • Planera veckans outfit. Vi visade på Instagram för ett par veckor sedan hur vi på söndagarna rullar ihop lämplig tröja och byxa och skapar klädset för kommande vecka, se bild nedan. Perfekt även för den kontrollerande mamman som inte tycker partnern kan klä barnen ”rätt”. :) Större barn kan själva få bestämma utifrån lämpliga plagg vilka som ska rullas ihop för att känna sig delaktiga. Vi fick frågan om Storasyster Minimalist behöver en ny uppsättning kläder varje dag på förskolan. Oftast har det kommit matrester, målarfärg, eller lera som gör att åtminstone tröjan eller klänningen behöver bytas. Och är plaggen rena vid hämtning är det inte alltid de är det efter att vi ätit middag.

Veckans klädkombinationer för förskolan ligger redo att tas i bruk.

Veckans klädkombinationer för förskolan ligger redo att tas i bruk.

  • Förbereda morgondagen. Innan vi går och lägger oss förbereder vi så mycket som möjligt för morgondagen. Det tar bara en bråkdel av tiden det tar att göra samma saker på morgonen med två små som samtidigt kräver uppmärksamhet, behöver hjälp med sina rutiner och man själv är än tröttare än på kvällen. Allt från att blanda i ordning frukostgröten till alla, koka ägg och ta fram mjukt bröd ur frysen, till att packa väskan till förskolan, den egna träningsväskan eller jobbväskan.
  • Läsa och sjunga. Vi läser och sjunger otroligt mycket tillsammans med Storasyster Minimalist. Sångerna är främst från olika varianter av Barnkammarboken, ett par av dem har vi själva och andra har vi lånat på biblioteket för att få variation. Att läsa och sjunga har varit räddande många gånger med två småbarn hemma varav ett ska ammas i tid och otid, liksom att det är ett bra sätt att varva ner och skapa en lugn avslutning på dagen. Eller för att ha ro att sitta på pottan när det är spring i benen. :) På helgerna brukar dagarna även starta med att alla ligger i samma säng, läser och sjunger ramsor och barnvisor. Förutom att det är otroligt mysigt utvecklas språket, talet och ordförståelsen.

Bokhylla leksaker

  • Babypottning eller EC. Vi har babypottat Storasyster Minimalist sedan hon var ett par månader och har använt oss av det som kallas rutinpottning, det vill säga vi erbjuder henne att kissa/bajsa i samband med blöjbyte. Sedan hon var kring året har hon bajsat på pottan regelbundet. Det är extra skönt att rutinen sitter nu när hon börjat förskola, oftast gör hon sina stora behov hemma innan förskolan liksom innan läggdags. Vi har även babypottat Lillebror Minimalist men han tycks ännu inte förstå grejen och det är ytterst sällan det kommer något. Kanske trillar poletten ner när han är stadigare och kan sättas på pottan. Vill du läsa mer om babypotting och EC har vi skrivit om det här. Vi hade en period när storasyster aldrig ville sitta på pottan, hon bara reste sig upp och gick. Efter ett par veckor testade vi att ha ett par böcker som vi läste vid pottan, och plötsligt blev pottan ”rolig” igen.

Vad har du för smart tips som underlättar din vardag med barn? :)

Relaterade inlägg:

  1. EC och babypottning
  2. 10 saker Bebis Minimalist lärt oss
  3. Bebislärdomar att fortsätta med