Författararkiv: Fru Minimalist

Äger dina prylar dig?

I minimalistsammanhang hör man ofta olika varianter av uttrycket ”äger dina prylar dig istället för tvärtom?”. Det spontana svaret för de flesta är nog att man inte alls känner sig ägd av sina prylar, men börjar man nysta i det är det trots allt många som är ägda av vissa av sina prylar.

Rent ekonomiskt känner du dig förmodligen inte ägd av dina prylar, om du inte köpt till exempel bilen, mobilen eller liknande på avbetalning. Men genom att du behöver jobba flera timmar i veckan och ytterligare år av livet på grund av just din prylkonsumtion, är du kanske ändå ägd av dem till viss del i ett större perspektiv. :) Fru Minimalist har kunnat gå ner i arbetstid utan att för den delen få lägre livskvalitet, snarare tvärtom, till stor del tack vare minskad onödig konsumtion. Även Herr Minimalist jobbade deltid innan han gick på föräldraledighet i våras.

I inlägget ”Förankrad av prylar i hemmet” skrev vi om att många äldre bor kvar i stora villor efter att barnen flyttat, fyllda till brädden av prylar som gör det övermäktigt att flytta till en mindre bostad. De har fyllt upp sina utrymmen med prylar som de känner trygghet i och skulle ha svårt att göra sig av med såväl fysiskt som psykiskt på grund av den ansenliga mängden. De äldre är en annan generation och har levt i en tid när det snarare rådigt brist än dagens överflöd, och har därav extra svårt att göra sig av med saker. Det får man ha respekt för, men de kan likväl ses som att de är ägda av sina prylar.

Även i det lilla vardagliga kan vi vara ägda av våra prylar. När du gör en utflykt till stranden och har mobil, nycklar och plånbok i väskan. Antingen känner du att någon borde stanna vid strandmadrassen och vakta prylarna, eller också nojar du och kastar övervakande blickar mot väskan medan du badar. Du kan aldrig riktigt slappna av eller vara närvarande i aktiviteten i vattnet på grund av prylarna. 

Samma sak om du är bland en stor mängd folk, på en konsert, ett allmänt midsommarfirande eller en populär turistattraktion. Du känner med handen mot fickan att mobilen ligger kvar. Kollar till handväskan eller jackfickan nu och då att den är stängd eller prylarna ligger där de ska. Du förlorar varje gång liten del av närvaron i aktiviteten för att du är rädd att bli av med prylarna.

Bilen är en vanlig pryl att känna sig ägd av. Både ekonomiskt, tidsmässigt och energimässigt. Besiktning, däckbyte, förvaring, fordonsskatt och diverse service mm. I en storstad även gisslet med trygg parkering. För oss har bilen vi köpte förra hösten, inneburit en stor frihetskänsla och en pryl som vi än så länge sällan känner oss ägd av. Men många känner mer oro och energidränage över sin bil än glädje och frihet. Kanske även för oss när vi befinner oss i en annan livsfas, eller så snart bilen börjar krångla…

I vilka sammanhang äger dina prylar dig? :)

Nojar du över såväl barnens säkerhet som dina prylars när du är på stranden? :)

Vad händer med alla bortskänkta kläder?

Vi handlar allt mer kläder och textilier i Sverige, men hur ska vi hantera det snabbt växande berget av utrensade textilier? Det som allt för ofta hamnar i soporna och bränns. Varje svensk slänger ungefär 8 kilo textil i soporna varje år, och enligt statistik från H&M skulle ca 95 procent av alla kläder som slängs kunnat användas igen eller återvinnas.

En fråga vi får då och då är om det är bra att skänka textilier och kläder till exempelvis våra stora klädkedjor och andra mer eller mindre tvivelaktiga insamlingsaktörer? Tar de verkligen väl hand om den stora mängd plagg och textilier de samlar in? Och vad händer egentligen efter att du lämnat din påse i deras insamlingsbehållare i butiken? Det korta svaret är att det är tveksamt om de i dagsläget tar hand om insamlade textilier på mest önskvärda sätt. Nedan redovisar vi det vi vet om svaret på dessa frågor och vad bolagen själva säger att de gör.

De kedjor som vi vet samlar in textilier, kläder och i vissa fall skor, är; Lindex, H&M (inkl vissa av H&M:s andra butiksmärken), KappAhl, Indiska och Hemtex. Kommentera gärna om du vet någon ytterligare. Sen har även Human Bridge boxar här och var för klädinsamling.

De flesta företag som samlar in kläder och textiler skickar dem vidare till ett företag i Tyskland som heter I:CO/I:Collect. Där sorteras de in i olika kategorier:

  • Användas. Textilier som kan användas igen, säljas second hand eller användas av hjälporganisationer.
  • Omvandlas. Plagg och textilier som kan omvandlas till exempelvis rengöringsdukar och putstrasor som används i industrin.
  • Återvinnas. Återvinning som textilfibrer, som isoleringsmaterial eller stoppning i bilklädslar.
  • Förbrännas. En liten del går vidare till förbränning eller energiåtervinning med ett finare ord.

Vår dotter får ibland vara med och skänka prylar till välgörenhet och som i detta fall en påse textilier.

Lindex har startat ett samarbetar med Myrorna och vissa av de insamlade textilierna får därmed nytt liv genom försäljning i Myrornas butiker.

Att kläder skänks eller säljs på den utländska marknaden kan ju i teorin vara negativt genom att det hämmar lokal produktion och konsumtion. Exempelvis kvinnor i afrikanska länder som livnär sig på att sy kläder men slås ut av att våra västerländska plagg säljs billigare eller skänks.

Det positiva är att det händer mycket inom återvunnet mode nu. Jag är övertygad om att de stora bolagen måste bil tydligare i sin redovisning vad de gör med alla insamlade textilier, samt bli bättre på att återvinna material och faktiskt få dem att bli nya klädesplagg. Det vill säga ge kläder och textilier nytt liv och få ut dem i kretsloppet igen. Tekniken är idag bristfällig gällande återvinningen av textilfibrer och särskilt ur blandmaterial.

Ett svenskt bolag, Re:newcell, har kommit på ett sätt att återvinna textilfibrer ur bomull. De säger sig ha hittat en process där de i stor skala kan utvinna fibrer på ett effektivt sätt och skapa nya textilier av bra kvalitet. Re:newcells process lämpar sig bäst för ren bomull men i framtiden kan de förhoppningsvis även hantera vissa blandmaterial.

Naturvårdsverket har satt upp mål att vi senast 2025 ska ha minskat mängden textilavfall med 60 procent jämfört med år 2015. Samma år ska 90 procent av det insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning till nya textilier. Om vi når dessa mål får framtiden utvisa, men det är bra att frågan lyfts och att vi strävar mot bättring.

Värt att notera är att en stor del av all miljöpåverkan i ett plaggs livscykel infaller efter att det lämnat butiken. Se därför till att ta hand om dina kläder på ett hållbart sätt; vädra istället för att tvätta när det är möjligt, ha klädbytardag med vänner, laga, lappa eller sy om.

Gemensamt för kedjornas textilåtervinning är att du vid inlämningen av en påse kläder får en rabattkupong på 50 kr som du kan använda när du handlar för minst 300 kr. Vi har aldrig hämtat ut en sådan kupong eftersom vi ändå undviker nykonsumtion på dessa butiker i största möjliga mån, men behöver du köpa något från just dessa märken i samma veva kan det ju vara en bra idé att skänka en påse textilier för att spara en slant och samtidigt lätta samvetet. :)

Jag är övertygad om att flera av er läsare är mer pålästa och sitter på information som vi missat att ta upp ovan, kommentera och komplettera gärna med information i kommentarsfältet! :)

Vad gör du helst med dina kläder och textilier som av någon anledning inte längre används?

Ett avskalat lager i linneskåpet

Vi brukar säga att leva minimalistiskt är som att skala en lök lager för lager. Plötsligt har du tagit dig under ett nytt lager på löken och ser på saker som tidigare var oumbärliga med nya ögon och kan släppa taget. Ibland blir det väldigt tydlig i praktiken även för oss. Exempelvis när vi rensade linneskåpet en regnig dag förra veckan. Vi kunde nu rensa ut ytterligare 10 blandade bäddtextilier och 6 handdukar, trots att det var minst tredje gången vi rensade i linneskåpet.

Vi tyckte vi rensade rejält förra rensningsomgången i linneskåpet, men det är precis så det är med minimalism. Du blir aldrig helt klar och det är resan och inte målet som räknas. I vårt fall upptäckte vi två saker i samband med rensningen:

  • Dels att det kommit in nya lakan till barnen som de fått i julklapp/födelsedagspresent, som gjorde att vi nu kunde göra oss av med väldigt slitna, ärvda dito, eller helt enkelt överflödiga.
  • Dels att flera av handdukarna vi för några år sedan sparat med klassiska argument som ”om uti fall att”, ”kan vara bra att ha när vi får barn” etc, fortfarande låg mer eller mindre oanvända längst in i linneskåpet.

Vissa lakan och handdukar, de du ser nedan, lade vi ner i det vi kallar för framtidslådan som du kan läsa mer om i inlägget ”Den säkra framtidslådan”. Där lägger vi saker som vi vet kommer till användning inom överskådlig framtid. I detta fall ett par kökshanddukar som kommer bytas ut när befintliga (som ser exakt likadana ut) blir för fläckiga eller går sönder. De är ärvda av Herr Minimalists mormor så viss nostalgi finns kring dessa kökshanddukar i lin med brodyr. Ett påslakan och örngott till barnen som kommer behövas, men just nu klarar vi oss väldigt bra med enbart två uppsättningar till vardera barn. Blir det kräksjuka för båda barnen samtidigt kan vi plocka upp detta bäddset från förrådet, eller så snart något av de vi har går sönder.

Överflödiga kökshanddukar och sänglakan till framtidslådan

Hur många set/uppsättningar med lakan och handdukar behöver man? Den frågan får vi väldigt ofta. Vi skulle vilja svara två set. Ett som är i bruk och ett som du växlar med som är i tvättkorgen/tvättmaskinen/linneskåpet.

Så enkelt är dock sällan svaret och det finns inget direkt ”rätt” antal för alla, utan du måste utgå från just dina eller din familjs behov. Antalet kan bero på tillgång till tvättmaskin och torktumlare, hur ofta du tvättar lakan/handdukar, om du har barn och var de sover, hur du är som person gällande variation, hur mycket förvaring du har, möjligheten att vid eventuell vinterkräk-kris ha beredskap av andra lakan (gästlakan, barnens sängkläder etc).

Vi har tre set med sängkläder till vår dubbelsäng och två uppsättningar handdukar (badlakan + handdukar). När nästa set med sängkläder går sönder så pass mycket att vi inte kan/villl laga det mer, så ersätter vi det inte med något nytt utan växlar de två vi har. Tills vi eventuellt upptäcker att vi har behov av ytterligare uppsättning, men det får framtiden utvisa.

Många hävdar att textilier är förbrukningsvaror och därför villl de slita ut dem och inte rensa ut dem. Å ena sidan ja, å andra sidan nej. Hur många år kan det inte ta att slita ut sängkläder och handdukar? Kan det vara bättre om de kommer till användning frekvent på annat sätt under den tiden? De flesta växlar ändå bara bland favoriterna medan övriga utgör hyllvärmare.

Men vad gör man med utrensade lakan och handdukar? Vi frågade om våra mor- och farföräldrar ville ha några av våra som fortfarande var i gott skick, men för oss överflödiga, i sin sommarstuga. Där har vi noterat att vissa lakan sjunger på sista versen. De tackade ja. Vårt motkrav var att de samtidigt skulle göra sig av med lika många av nuvarande sängkläder. :)

Utrensade sängkläder, några till mor- och farföräldrarnas sommarstuga och några till textilåtervinning.

Kanske finns det någon i din närhet som tar emot textilier och syr andra saker av? Vi gjorde exempelvis torkdukar/tvättlappar av gamla handdukar innan vi fick barn, dessa används dagligen vid blöjbyten.

Föredetta handdukar som numera utgör tvättrasor/torktrasor till barnen.

Alla har inte någon person att skänka till, och vad man kan göra beror såklart även på vad du rensat ut. Vi har exempelvis rensat ut dukar och skänkt till välgörenhetsorganisationer. Lakan och handdukar i hyfsat skicka kan i vissa städer skänkas till katthem, härbergen och kvinnojourer. Flera stora klädkedjor tar emot textilier (och såklart kläder), även fläckiga eller med hål i. Vad som händer med dessa efter att du stoppat dem i insamlingslådan skriver vi om i ett separat inlägg som kommer i helgen eftersom vi får många frågor kring det.

Har vi nu skalat klart alla lager i linneskåpet och tagit oss in till lökens kärna eller kan vi rensa ytterligare bland sängkläder och handdukar? Som vi nämnde är minimalism en resa som inom de flesta rensningsområden fortsätter. Om något år har barnen växt ur spjälsängarna och vi kan rensa ut alla lakan relaterade till det och nya sängkläder gör anspråk på att komma in. Några handdukar kanske sjunger på sista versen och får bli torktrasor och något set med sängkläder till dubbelsängen har kanske rensats ut… Löken fortsätter att skalas. :)

Var kan du skala av ytterligare ett lager av prylar i hemmet?

Reklam nej tack

Vi har varit hemma hos mina föräldrar i Dalarna en del under sommaren och varje söndag anländer en rejäl reklamhög. Det vill säga en stor pappershög med alla tänkbara, och otänkbara reklamblad och reklamtidningar dimper ner i postlådan.

Eftersom vi själva haft en ”Ingen raklam tack”-skylt på dörren så länge jag kan minnas samt avsagt oss diverse direktreklam, glömmer vi liksom bort hur mycket reklam det faktiskt kan röra sig om. Vi blev varse om vilken rejäl bibba det är att ta sig tid att bläddra igenom och fatta beslut kring. På ett år rör det sig om 50 kg direktreklam i mångas brevlådor.

Veckans reklamhög; dags att lägga tid och energi på den. Eller?

Då blev det plötsligt väldigt tydligt och kändes så självklart att inte behöva ta sig an en sådan hög av bland annat följande anledningar:

  • Tid. Det tar tid att gå igenom en sådan mastig hög med papper och tidningar. Även om du inte har en lika enorm hög som på bilden till inlägget, så tar det defacto tid att hantera i hemmet och sedan bära ut den till lämplig plats.
  • Energi. Det blir ytterligare en sak på din mentala to-do-lista när du ska gå igenom reklamhögen och när du slutligen sätter dig så tar beslut kring erbjudanden energi. Som vi skrivit tidigare kan du se det som att du har 100 enheter energi när du vaknar på morgonen, för varje beslut du behöver hantera under dagen minskar dessa enheter med beslutets komplexitet. Vill du verkligen lägga stor del av din dagliga energi på att behöva ta beslut kring mängder med erbjudanden av saker du egentligen inte behöver?
  • Deal. Risken finns att du köper något bara för att det tycks vara en så bra deal. Vissa människor drivs av att göra klipp mer än de funderar på om de egentligen behöver den aktuella prylen eller om de verkligen behöver uppgradera en befintlig sak. Som vi brukar säga; ”Den bästa dealen är den som inte blir av”.
  • Fomo. Du är rädd att gå miste om något (Fomo = Fear of missing out). Tänk om du inte nås av informationen vilken mat som är billigast på vilken butik i närområdet, så kanske andra hinner dit före dig och köpa upp hela partiet! Eller om du missar tjuvstarten på rean i någon klädbutik så andra gör fynd före dig. Hemska tankar för någon som är rädd för Fomo! :)
  • Miljö. Idag när så mycket information kan nå oss digitalt är det synd för naturen att det fortfarande skickas och delas ut så mycket fysisk pappersreklam. Tänk om butikerna inte fick skicka pappersreklam utan var tvungna att använda sig av digitala dito, exempelvis via digitala brevlådor. Vad enkelt det då vore att även snabbt klicka ”avregistrera” med bara ett klick. Och vice versa få klicka för bolag man mot förmodan skulle vilja ha reklam ifrån.

Hur tänker du kring det här med gratisreklam i brevlådan?

Necessär och smink på resande fot

Vi var nyligen ute på en tre veckor lång semester-sejour på olika ställen i Dalarna, det vill säga mina (Fru Minimalists) gamla hemtrakter, samt Gotland. Jag tänkte redovisa vad jag har med mig i min necessär och sminkväska under en sådan resa.

I vårt fall skulle innehållet täcka såväl middag på en fin restaurang, skogsutflykter i Orsa Grönklitt, lugna sommardagar, träning, ett 70-årskalas samt ett barndop. Rent fysiskt så ryms allt i min necessär så sminkväskan, som även i vanliga fall är minimal, lämnades hemma.

Smink. Nedan ser du innehållet under kategorin smink; en mascara, en eyeliner, en pincett och en nagelsax. Den sistnämnda hör kanske inte till smink (?), men helt enkelt för att vid behov kunna fixa mina och barnens naglar. Jag använder väldigt sparsamt med smink året runt och det här är lagom för att känna mig sommarfin även vid högtidligare tillställningar.

Vill du se hela min sminkväska så hittar du den i inlägget ”Färre färger för fejset”. Mina sista flaskor med nagellack rensades ut för ett par månader sedan så nu kör jag helt naturella naglar.

Håret. Jag har långt hår och vill kunna sätta upp håret vid såväl träning, som vardag och fest. Då behöver jag det du ser på bilden nedan. Hårbandet vid träning, ”hårdounten” (en favorit!) för en snygg men superenkel festuppsättning och kam, snoddar och två hårnålar för vardagsfix.

Jag har långt hår men tvättar det bara ca en gång i veckan med schampo, därför har jag inget sådant med i packningen. Vi skulle mellanlanda hos mina föräldrar där jag vet att det finns samt kunde låna av Herr Minimalist. Jag brukar se till att tvätta håret precis innan avresa och direkt efter. Under den här resan tvättade jag håret en gång. Det jag saknar mest på resande fot är en hårtork. För att mitt hår ska hålla sig fräscht behöver håret egentligen torkas med hårtork efter att ha blivit blött, men den har rationaliserats bort i packningen. Jag har tidigare testat konceptet ”no poo”, vilket du kan läsa mer om här och här.

Huden. Även här håller jag det enkelt när vi är på resande fot. Två förpackningar från mitt favoritmärke Maria Åkerberg. Utöver det en deo (jag vet, den är inte ekologiskt, har tyvärr inte hittar någon eko som fungerar för mig som lätt blir varm). I den lilla ”Vanilla”-burken förvarar jag kokosolja och använder som hudkräm men också som sminkborttagning vid behov.

Vid kortare resor brukar jag förvara exempelvis rengöringskräm, ansiktskräm och/eller hurkräm i ett litet linsetui. Det är perfekt då dessa garanterat håller tätt och de tar minimalt med plats. Nu vid en tvåveckorsresa räcker dock inte linsetuierna. Men använder du exempelvis hårvax kan linsetui vara utmärkt för att slippa släpa med hela hårvaxburken.

Vad som inte syns på bilden som var packat vid sidan av necessären men ändå hör dit var tandborste från Humble Brush. Och tandkräm, men just tandkräm glömde vi faktiskt och fick borsta med barnens tandkräm. :) Vi hade även solskyddsfaktor nedpackat till barnen men som hade kunnat användas av oss om det varit stekande sol. Utöver det såg necessärens innehåll ut som ovan.

Vill du få fler tips kring minimalistisk packning så har vi tidigare skrivit inläggen nedan där du hittar våra tips samt ytterligare bra tips bland kommentarerna.
”Minimalistiska packningstips”
”Packa rätt är lätt”

Vilka ”måsten” packar du ner i din necessär under sommarsemestern?

5 bortglömda rensningsställen

Regnig dag på semestern eller behöver du bara en paus från sol och bad? Då kan du passa på att ta dig an något av följande 5 rensningsställen som ofta är bortglömda sådana och därför förmodligen har rensningspotential hos de flesta. :)

Bilen. Gå igenom bilen och rensa allt som ligger och skräpar eller sm inte längre används där. Ta med två påsar, i den ena påsen lägger du skräp och saker som ska slängas, och i den andra lägger du saker som skall sparas men som egentligen inte hör hemma i bilen. Efteråt slänger du ena påsen och sorterar in andra påsens innehåll på dess rätta plats.

Har du också ett cd-fodral till cd-skivor som aldrig spelas i bilen?

Datorns skrivbord. Även elektronisk röra räknas även om det kanske inte är det första du tänker på när du vill rensa. Har du programvaror du använder sällan och filer som sedan länge varit inaktuella så hör de inte längre hemma på datorns skrivbord. Avinstallera och kasta.

Under sängen. Lägger du saker under sängen för att sedan glömma bort att du faktiskt lagt och förvarar något där? Det är lätt hänt eftersom varken du eller någon annan har för vana att kika under sängen. Även om du förvarar saker i lådor under sängen bör du inte ha saker här som istället skulle kunna rensas ut. Och enligt feng shui bör du ha helt tomt under sängen…

Vår säng är väldigt låg så under den får det inte plats något mer än några dammråttor då och då. :)

Smycken. Det är inte bara klädstil som kan bytas ut, även vilka smycken du tycker om att bära kan ändras över tid. Vi menar inte att du ska göra dig av med dina mest uppskattade och dyra smycken, bara de smycken som du numera aldrig använder och inte ser framför dig att du kommer använda under överskådlig framtid. Kika en vända i ditt smyckeskrin om det inte finns både det ena och andra som kan rensas ut, kanske säljas eller smältas ner till nya smycken.

Underkläder. Trots att du förmodligen kikar in i lådan med behåar, trosor och kalsonger nästan dagligen, så ligger de där urtvättade varianterna som tappat stretchen eller kanske till och med är i fel storlek kvar. Om vi använder oss av olika kategorier som fintrosor, stringtrosor, vardagstrosor, ledsna trosor (och motsvarande för kalsonger) så  tenderar missfärgade eller slitna varianter bara att byta kategori, men får fortfarande vara kvar. De har blivit uttänjda, missfärgade och slitna, men inte utslängda. Förrän nu. :)

Vilken bortglömd plats hos dig förtjänar att rensas i? Om det inte finns tid just idag så planera in i kalendern när det ska göras så att det blir av. :)

Butiker jag inte längre besöker

För några år sedan hade jag, Fru Minimalist, ett stort inredningsintresse som tog sig uttryck i frekventa besök i diverse inredningsbutiker. Eftersom denna typ av butiker ständigt ändrar sitt utbud fanns det alltid något nytt att kika på och sukta efter.

Village, Designtorget, Granit samt små lokala inredningsbutiker fick regelbundna besök av mig. Jag upplevde att jag fick en härlig känsla när jag gick in i dessa och botaniserade bland snygga inredningsprylar och smarta förvaringslösningar. Jag drömde om prylar jag skulle köpa när jag fick mer pengar, köpte min första bostad, när vi bodde större, när vi fick barn, etc. Detta var även butiker jag besökte när jag letade julklappar och presenter till familj och vänner.

Allt för ofta kom jag hem med något som gav en tillfällig och kortvarig tillfredsställelse och konsumtionskick. Exempelvis ett fint ljus, en vas, fat, ljusstake eller någon annan onödig och överflödig inredningsdetalj som jag egentligen inte behövde. Att gå runt i denna typ av butiker och se alla fina nya inredningsprylar gjorde att jag blev mer missnöjd med det jag redan hade hemma. Jag ville ständigt förnya, komplettera och ändra om.

Ljustlykta Village

Nu kan jag inte ens dra mig till minnes när jag satte min fot i denna typ av butik eller besökte deras nätbutiker. Det var förmodligen 3-4 år sedan sist och när jag nu passerar dem känner jag inte det minsta sug att gå in och botanisera och förstrött kika efter något som skulle kunna vara bra att ha, snyggt eller ge mig en kortvarig dopaminkick och göra mig lite gladare för stunden. Numera är konsumtionen helt behovsstyrd och behov av inredningsprylar finns inte.

Det är som att ett stort behov plötsligt har blivit tillfredsställt och försvunnit. Fast egentligen fanns det ju inget behov där från början. Bara en illusion om att lyckan och tillfredsställelsen fanns där bland alla fina inredningssaker. Liksom det härliga i att drömma om den perfekta bostaden där butikernas alla fina inredningsprylar skulle passa perfekt. För i framtiden är det ju ofta så mycket bättre och ljusare, som det skrivs om i boken Nextopia.

Har du butiker som du tidigare brukade gå in i men som du slutat besöka eller som till och med försvunnit från din radar?