Årsarkiv: 2017

Använda Blocket som förråd

Detta inlägg är ett samarbete med Blocket.

Framåt vårkanten gör många ett besök i diverse förrådsutrymmen för att plocka fram det som hör våren till och ställa undan det som främst hör till vintern. Samtidigt blir många varse om hur otroligt mycket saker de förvarar som ytterst sällan eller aldrig kommer till användning. Men varför är det så och vad kan du göra åt det?

Vår erfarenhet är att de två främsta anledningarna till att det sparas så mycket i onödan är ”för säkerhets skull” samt på grund av ”redan tagen kostnad”. Många misstänker med andra ord att inaktuella behov kan återuppstå samt gillar inte tanken på att skiljas från prylar för vilka de enbart kan återfå en delmängd av nyanskaffningsvärdet.

Även i vårt förråd ser vi spår av tankevurporna ovan. Främst handlar det om barnrelaterade prylar eftersom vi ännu inte bestämt oss för om det inom några år kan bli aktuellt med ett tredje barn. Här om dagen slog det oss dock att ett alternativ till effektivare förråds-tetris är att använda Blocket som förråd.

Istället för att spara saker på spekulation så säljer vi babyskydd, babysitter, barnvagn, babynest, skötbord och spjälsäng så fort våra nuvarande barn växer ur dem. På så vis kommer de till omedelbar användning hos bättre behövande och minskar även behovet av nyproduktion. Dessutom får vi tillbaka en maximal del av nyanskaffningsvärdet genom att sälja så snabbt som möjligt och frigör plats i vårt förrådsutrymme. Och skulle det blir aktuellt med ett tredje syskon så köper vi helt enkelt tillbaka motsvarade prylar via samma tjänst.

Hur länge är det motiverat att spara ett babyskydd i väntan på eventuella syskon?

Principen ovan fungerar natuligtvis även på annat som typiskt förvaras i förrådsutrymmen men inte används under en viss period i livet. Till exempel:

Hobbyutrustning. Ofta varierar både intresse samt möjlighet till att utöva hobbies över tid, vilket gör att det går att hitta oanvänd utrustning i de allra flesta förråd. Sälj och köp in igen om intresse återuppstår eller då tillräckligt med tid frigörs i kalendern.

Verktyg. Många renoverar under en period hemmet och införskaffar samtidigt diverse verktyg, redskap och tillbehör som därefter bara samlar damm och tar upp plats. Sälj och köp in igen om nya renoveringsbehov uppstår.

Möbler. Behov, intressen och personlig smak varierar som sagt över tiden, vilket gör att möbler inte alltid har en naturlig plats i bostaden. Sälj och köp in igen om motsvarande behov återuppstår i framtiden eller om förutsättningarna förändras.

Vilka prylar förvarar du i ditt förråd som bättre skulle kunna ”förvaras” hos Blocket? :)

Varför konsumerar vi så mycket?

13 svar

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Från man-man-försvar till zonförsvar?

68 svar

Vill och vågar man gå från man-man-försvar till zonförsvar? Det vill säga från två barn där ni kan dela ansvaret och hålla koll på varsin, till tre barn där ni måste agera på ett annat och mer avancerat sätt för att hålla koll på alla småttingar. :)

Vi gillar tanken på tre barn. En lite större familj där barnen har fler personer i sin närhet som ”alltid kommer finnas där”. Våra barn har inga kusiner i samma ålder eller som bor så pass nära att de träffas ofta, vilket gör att vi för barnens skull gärna skulle ge dem fler syskon.

Jag läste någonstans att det blir så många barn i en familj som mamman har syskon. Jag har bara två halvsyskon, som dessutom är väldigt mycket äldre än mig, så jag vet inte riktigt hur det ska räknas. Jag kan snarare känna att jag vill ge barnen flera syskon just för att jag själv aldrig haft det, utan alltid varit enda barnet med på resor och semestrar. Herr Minimalist har en bror som är 1,5 år yngre så ungefär lika tätt som vi har mellan våra barn (16 månader).

Samtidigt gillar vi enkelheten som två barn innebär. Om man nu kan kalla det enkelt med två små barn som inte sover hela nätter, en 2-åring som trotsar och en snart 1-åring som skriker så högt han kan för att få sin ofta oklara vilja igenom.

Här är några fördelar vi ser med två barn istället för tre eller fler:

Du klarar dig med en vanlig bil. Har du hyfsat långt mellan barnen så inte alla tre behöver bilbarnstol kan du nog klara dig med en vanlig bil ändå.
Ni kan dela upp ansvaret och ta ett barn vardera och på så vis lösa även de jobbigaste situationerna som kan uppstå med två småbarn.
Många radhus och villor har tre sovrum.
Det räcker med att bo i en fyra för att alla ska få ett eget rum.
Förmodligen är det lättare att få barnvakt till två barn än tre.
Har du bara något eller ett par år mellan barnen kan de börja med familjeaktiviteter som skidåkning, skridskor etc i samma veva och uppskatta samma typ av semesterresmål. Detta gäller såklart också om du har tre barn tätt, men det är mer ovanligt.
Du kan se slutet på alla blöjbyten och den enorma sömnbristen.
Billigare rent ekonomiskt, både i vardagen med mat, kläder, fritidsintressen etc men också i vid mer sällanaktiviteter som resor, semestrar, restaurangbesök.
Ibland känns det svårt att räcka till avseende tid, energi, engagemang med två barn, hur skulle det då inte kännas med tre?!

I dagsläget med 10 månader med riktigt dålig sömn, känns ett tredje barn inte alls lockande. Dessutom har båda våra barn haft ont i magen, storasyster kolik och lillebror mjölkprotein-allergi, så vi har mycket skrik och vaknätter i bagaget. Men vi har inte blivit tillräckligt avskräckta för att göra oss av med samtliga bebiskläder eller saker. Om än en stor del av det.

Det känns lite sorgligt att vissa livsfaser aldrig mer kommer upplevas. Som att få känna den overkliga men fantastiska känslan av att ha en bebis växande i magen, eller ha en minibebis som somnar i ens famn, eller att se ytterligare en individ utvecklas och växa alldeles för fort.

Storasyster Minimalist sovandes i knät under sin första tågresa.

Vi lever i ett samhälle som blir allt tuffare på många sätt. Å ena sidan kan jag känna att barnen därför kan behöva fler syskon eller motsvarande runt omkring sig. Å andra sidan kan det kännas fel att sätta fler barn till denna hårda värld.

Självklart är vi fullt medvetna om att barn inte bara är något man skaffar eller önskar och så kommer det som ett brev på posten. Det är en ynnest att få möjligheten att bli föräldrar och vi är enormt tacksamma för de två barn vi har. Men vi är förmodligen inte ensamma om att gå i de här tankarna, eller att tidigare ha gått i dem, så;

Hur tänkte eller tänker du när det gäller antalet barn i familjen? :)

Syskonkärlek är att hålla handen när man ska sova.

Digitalisera steg för steg

18 svar

På 90-talet skrevs och talades det mycket om det papperslösa samhället, allt skulle digitaliseras och det kändes som vi var på väg åt rätt håll. Å ena sidan har det hänt en hel del, fler och fler företag tar betalt för att skicka ut månadsbesked och årsbesked per post, Kivra har gjort entré på markanden med sin digitala brevlåda där över 900 myndigheter och företag finns anslutna.

Å andra sidan har det inte hänt mycket alls. Hur många kan räcka upp handen och säga att de inte hanterar papper så gott som dagligen, och har flera pärmar eller högar med papper där hemma? Och inte bara gamla papper sparade med huskontraktet eller information från 90-talet, utan en hel del papper från det senaste åren.

Någon gång måste vi ändra våra vanor och beteenden för att ta steget mot ett mer digitalt och papperslöst hem och samhälle. Det går inte att förlita sig på att politiker och samhället ska tvinga oss, det kan komma från andra hållet. Det vill säga genom att vi medborgare visar att vi är redo och villiga att ändra vårt beteende.

Läs vår steg för steg-guide nedan och ta ett för dig lämpligt steg i rätt riktning. Eller gärna två.

1. Minska inflödet. Varje år skickas över en miljard fönsterkuvert i Sverige som naturligtvis bidrar med koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning. Innehållet hamnar ofta i en hög eller pärm någonstans i hemmet. Omiljövänligt, osmidigt och oekonomiskt. En digital brevlåda och digital post underlättar för användare, avsändare och är positivt för miljön. Kivra och Digimail är två stora aktörer idag där Kivra har flest anslutna företag.

Varje gång du får ett fysiskt brev, fundera och ta reda på om det finns möjlighet att få dem digitalt istället. Det är förmodligen bara en googling bort och tar dig 2 minuter. Vissa anger även på fakturan eller vad brevet nu innehåller, hur du kan göra för att få innehållet digitalt.

2. Rensa ut befintliga papper. Gå igenom dina nuvarande pärmar eller högar med papper och rensa ut så mycket som möjligt. Hur ofta har du tittat på eller historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper du sparat? Våga rensa! Om du är helt ärlig på frågan ovan kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Vill du läsa mer om utrensning av papper, kvitton och dylikt har vi skrivit om det i blogginläggen ”Hantering av fakturor och kvitton” samt ”Den årliga kvittorensningen”.

Två stora högar med utrensade papper.

3. Bestäm var du vill spara dina digitala filer. En digital brevlåda är ett bra ställa att spara de filer och dokument som kommer den vägen, men du kommer garanterat i kontakt med andra dokument där du behöver hitta ett eget sätt att spara dina digitala filer. Här finns alternativ som din dator, extern hårddisk eller en molntjänst. Nackdelen med din dator är begränsad kapacitet och att du riskerar att förlora filerna om datorn går sönder. Vilket leder oss in på en extern hårddisk som både kan fungera som back up men också som en huvudsaklig plats för att spara dina digitala filer. Även här är såklart nackdelen att den kan gå sönder eller försvinna. Molntjänster som Google Drive eller Dropbox gör att du kan komma åt filerna var du än befinner dig och du slipper risken att saken går sönder eller försvinner. Du kan då även komma åt filerna utan din dator om det är önskvärt.

4. Organisering av digitala filer. Om du är osäker på hur du ska organisera dina filer kan du utgå från det system du har i pappersform i exempelvis en pärm idag, om det är ett fungerande system vill säga. Använder du mappar i din inkorg för e-posten kan den också vägleda dig i hur du brukar vilja strukturera dina filer. En grundregel är att inte ha för många mappar, ha hellre en handfull huvudmappar och använd dig därefter av undermappar om du behöver. Några exempel på lämpliga huvudmappar kan vara, ekonomi, bil, avtal, jobb, bostad, barn, recept.

5. Digitalisera befintliga dokument. Det du valde att inte rensa ut under punkt 2 är det bra om du istället kan digitalisera. Likaså så snart ett nytt papper kommer in i ditt hem och som tidigare hade åkt in i en av dina pärmar eller motsvarande. Idag finns det bra appar till mobilen för att snabbt och smidigt scanna dokument som du känner att du måste spara.

Allt ovan kräver visst arbete av dig. Den är en förändringsprocess att inte göra som du tidigare gjort och spara många av de fysiska papper som kommer i din väg. Om du med handling visar att du är redo att ta ett eller flera steg mot minskad pappershantering, ökar chansen att fler hänger på och skapar en positiv spiral. Miljövänligt, smidigt och ekonomiskt.

Vilket är ditt bästa tips för att digitalisera mer och minska pappershanteringen?

Månadens in och ut mars 2017

4 svar

Då var det är dags för mars månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 59 och införskaffat 5 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en eller flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi en motivering eller kommentar kring vissa av de prylar vi köpt eller gjort oss av med under månaden.

Herr Minimalist

Kalsonger (+4)
Böcker (-44)
Kalsonger (-3)
Löparskor (-2)

Fru Minimalist

Sportarmband/mobilhållare (-1)
Kokbok (-1)
Resebok (-1)
Strumpor (-1 par)

Storasyster Minimalist

Skor Kavat (+1 par)

Lillebror Minimalist

Bebisleksaker (-4)

Liten blir större. Utrensade bebisleksaker.

Minimalisterna (gemensamt)

Mirakeltrasor (-2)

Kommentarer Herr Minimalist

Jag gjorde ännu en brutal rensning i bokhyllan där 44 av mina tills nu 77 kvarvarande böcker åkte ut. Majoriteten av dessa införskaffades proaktiv för över tio år sedan och var fortfarande olästa.

Vid en genomgång av hallgarderoben hittade jag något överraskade fyra löparskor varav två från tidigt 1600-tal som jag sparat ”för säkerhet skull”. Även de åkte ut.

Dessutom var det dags för en uppgradering i kalsonglådan där jag efter 15 års shoppande av 300 kronors-kalsonger nu testar 100 kronors-kalsonger. Hoppas inte rumpan tar skada.

Kommentarer Fru Minimalist

Första månaden för 2017 utan något på in-listan, yes! :)

En vegetarisk kokbok med fin utsida men desto mindre användbar insida visade jag upp på vår Instagram här om dagen, den fick lämna hemmet tillsammans med en slags resebok.

Sportarmbandet för mobiltelefonen tappade jag under månaden, så det var lite av en ofrivillig utrensning. Jag lånar Herr Minimalist tills vidare nu när vi ändå aldrig tränar samtidigt utan någon alltid är hemma med barnen.

Kommentar Storasyster Minimalist

Ett par begagnade Kavat-skor som köptes via Tradera och som du kunnat läsa om i inlägget ”Nya eller begagnade barnskor?”

Kommentar Lillebror Minimalist

Några av lillebrors bebis-leksaker har fått lämna hemmet. Om vi mot förmodan skulle skaffa fler barn går det garanterat att få tag på liknande bebisleksaker till en billig peng på andrahandsmarknaden. Vi skänkte våra till vårt stammishak Stadsmissionen.

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Ett par rengöringstrasor lämnade hemmet, väldigt ospännande utrensning.

Nya eller begagnade barnskor?

26 svar

Jag lade upp ett par skor från märket Kavat som jag fyndat till Storasyster på Tradera. Väldigt många ifrågasatte det här med att köpa begagnade skor till barn, liksom att barn ärver skor. Att barns kroppar skulle ta skada av att de går i redan använda och ingångna skor.

Jag googlade runt lite men hittade ingen pålitlig källa som styrkte påståendet, men heller inte motsatsen. Det tycks vara tudelat, vissa hävdar att barnen visst kan gå i skor som någon annan gått i eftersom små och förhållandevis lätta barn ändå inte hinner slita på skor i någon större omfattning under den ofta korta period som små barn använder skorna.

Givetvis handlar det inte om att köpa väldigt slitna skor. Barnskor för 1-3 åringar (vår dotter är nyligen fyllda 2 år) används bara under några månader, och i vårt klimat där vädret varierar används sällan samma skor varje dag i flera månader. Barnskor bör med andra ord inte hinna slitas särskilt mycket eller ”gås in”.

Det här var första skorna vi köpte till våra barn, du ser dem i bilden till inlägget. Tidigare har vi haft förmånen att ärva skor från barnens äldre kusiner.

Så här tänker vi när vi köper barnskor second hand eller tar över ärvda skor:

Skorna ska se fräscha ut, det vill säga inte ha något stort tydligt slitage.
Sulan ska kunna böjas, det vill säga skorna ska inte vara för gamla och ha torkat.
Barn under 5 år växer upp till en halv skostorlek varannan månad, de bör inte slita så mycket på skorna.
Barn behöver ingen speciell dämpning eller extra stabilitet.

I Sverige använder vi dessutom skor förhållandevis lite. I länder när folk har skor även inomhus och därmed skor på sig stora delar av dygnet blir kraven på skorna viktigare.

Om skorna är i fortsatt bra skick när Storasyster växt ur dem har vi inga problem att låta lillebror ärva dem. För oss är det inte en ekonomisk fråga, det handlar om miljön. Skor som ser bra ut, är mest troligt också okej att ärva eller köpa begagnat, i våra ögon. Något år till tror jag vi kan leta skor begagnat utan problem, men i likhet med att det är svårt att hitta fräscha kläder second hand i större storlekar till barn, gissar jag att det är svårt med skor när de används längre perioder och slits mer.

Hur tänker du när det gäller att köpa barnskor second hand och/eller att ärva barnskor?

Brutal rensning av olästa böcker

41 svar

Min närmast emotionella relation till böcker gör dessa till en av mina akilleshälar när det gäller både konsumtion och rensning. Men i helgen valde jag att ta mig i kragen och göra ytterligare en rensning efter insikten att en stor del av böckerna numera är helt inaktuella trots ett flertal rensningar i både dåtid och närtid.

Sist jag tokrensade i bokhyllan utgick jag från att olästa böcker bör och kommer att läsas så småningom. Efter att under flera års tid föredragit att köpa nya för mig mer aktuella e-böcker till min Kindle istället för att plocka ut äldre fysiska böcker ur bokhyllan, insåg jag att majoriteten av dessa kommer förbli olästa.

Min taktik denna gång var därför att först dela upp alla böcker i två högar, dem jag läst och dem jag inte läst. Därefter delade jag upp de lästa böckerna två högar, dem jag vill läsa igen och dem jag inte vill läsa igen. När det gäller de olästa böckerna så delade jag upp även dem i två högar, dem jag fortfarande är sugen på att läsa och dem jag numera inte har något intresse av. Totalt blev det fyra kategorier där jag inte gjorde någon skillnad på skön- och facklitteratur:

Lästa men fortfarande intressanta böcker – Böcker som jag haft stor behållning av och gärna tar del av igen. Typiskt favoritböcker samt fakta-, referens- och kokböcker.
Lästa och numera ointressanta böcker – Böcker som jag inte vill ta del av igen. Typiskt böcker som inte gjort något större intryck samt all skönlitterär litteratur.
Olästa men fortfarande intressanta böcker – Böcker jag fortfarande är sugen på att läsa men av olika skäl inte prioriterat ännu alternativt ens lagt märke till i bokhyllan.
Olästa och numera ointressanta böcker – Böcker jag inte längre har intresse av att läsa. Typiskt på grund av skiftande intressen över tid.

Hur gick det då? Bokhyllan visade sig vara mer eller mindre proppfull med inaktuella intressen. Av mina initialt 77 kvarvarande böcker så åkte totalt 44 ut där fördelningen enligt modellen ovan såg ut enligt följande:

Lästa men fortfarande intressanta böcker = 23 st
Lästa och numera ointressanta böcker = 11 st
Olästa men fortfarande intressanta böcker = 10 st
Olästa och numera ointressanta böcker = 33 st

Boven var som i så många andra fall proaktiv konsumtion av i detta fall böcker. Om vi räknar med att varje bok kostat i snitt 150 kronor, vilket är fullt rimligt med tanke på att jag föredrar inbundna böcker, så har min proaktiva bokkonsumtion kostat mig ganska precis 5000 kr. Med tanke på det låga andrahandsvärdet på böcker (oavsett fräschör) valde jag helt enkelt att packa ned dem i en flyttlåda och kånka över dessa 44 böcker till närmsta Stadsmission.

Även om jag var lite obekväm med att rensa ut helt nya olästa böcker så var det superskönt att bli av med dem. Alternativet att låta dem fortsätta ta upp plats i vårt hem samt orsaka mig dåligt samvete varje gång jag ser dem var egentligen inte ett alternativ. Speciellt om de nu kan komma till glädje hos en ny ägare. Något som för övrigt underlättade rensningsprocessen var att ta ett foto på samt dokumentera titlarna på de olästa böckerna jag gjorde mig av med. Kanske inte ett helt logiskt men väldigt effektivt i mitt fall. :)

Hur ser du på olästa böcker; vill du ge dem en chans innan du kan göra dig av med dem eller åker de ut så fort det inte längre finns intresse?

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: