Kategoriarkiv: Hemma

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hemmet.

5 tips för en hållbarare jul

Jag tycker verkligen om julen; pyssel, bak, mys och ljus mitt under den mörkaste delen av året. Konsumtionshetsen tar avspark med Black Friday nu i slutet av november och sedan pågår köphetsen fram till jul. För att pausa och hämta andan några dagar och sedan ta nya tag under mellandagsrean. Hela den konsumtionsorgien skulle jag mer än gärna vara utan.

För varje år känns den mer och mer sjuk. Vad håller vi på med? Vi konsumerar och reser som aldrig förr, samtidigt som vi jobbar, stressar och förstör vår egen bostad (planeten). När kommer vi vakna upp och inse att det inte är värt det? Vi blir inte lyckligare av ytterligare en ny tröja eller väska, den senaste modellen av bil eller mobil. Den miljövänligaste konsumtionen är den som inte blir av och lycka börjar inom dig själv.

Som motreaktion mot detta kommer nedan 5 tips för en lite mer hållbar jul:

  • Julpynta secondhand. Så här års svämmar det över av julpynt i second hand-butiker och på loppisar. Varför inte göra ett besök där innan du köper en ny adventsstjärna eller pynt till julgranen? Eller fråga mor- och farföräldrarna om de verkligen använder allt julpyssel de har i jullådan.
  • Skippa julpappret. Känns inte julpapper och inslagspapper väldigt 90-tal? ;) Slå in paketen i sånt du har hemma istället; tidningspapper, spetsdukar, tapetstuvar etc. Eller varför inte sy presentpåsar av tyg som du kan använda om och om igen? Presentpåsarna på bilden nedan kommer från Sytt på Nytt. De är gjorda av tyg köpt på Erikshjälpen och vi kommer använda fen varje jul framöver, och såklart även vid födelsedagar. Återbrukat när det är som bäst! :)

Presentpåsar i återvunnet tyg att slå in julklapparna i. År efter åt.

  • Hållbara julklappar. Köp årets julklapp – ett återvunnet plagg! Eller tänk åtminstone kvalitet före kvantitet, och fundera om saken kommer ha en lång livslängd utifrån design och material. Kan den ärvas eller på annat sätt leva vidare när behovet ändras? Förbrukningsvaror (se bilden högst upp i inlägget) och upplevelser är bättre val av julklappar; som besök på museum, djurparker, lekland eller andra aktiviteter i närområdet. Presentpåsarna ovan av återbrukat tyg är också ett förslag på mer hållbara julklappar med lång livslängd, och kan såklart sys själv av den händiga.
  • Ha #skraltundergranen. Med den varma sommaren i åtanke och FN:s klimatrapport på det, hoppas jag att allt fler hakar på trenden och hashtagen #skraltundergranen. Att helt enkelt visa upp en minimalistisk och minimerad julklappsskörd under granen i år. I bästa fall är granen dessutom ekologisk och hållbart pyntad. :)
  • Julpyssla naturligt. Under våra skogspromenader med barnen har vi plockat kottar som vi planerar att julpyssla med i helgen. För visst känns det märkligt att vi importerar och köper kottar och kvistar i butiker, när det finns mängder av dylikt utanför dörren? Även pepparkakshjärtan planerar vi att baka och hänga upp som julpynt i hemmet. Kottarna nedan ”slog ut” när jag torkade dem i ugnen på 100-150 grader i knappt 2h.

Kottar från skogen i vårt villaområde.

Den här veckan är det en månad kvar till julafton, det är med andra ord hög tid att fundera över hur du kan göra den här julen lite mer grön och hållbar än de tidigare. Likaså kommer garanterat flera tillfällen uppstå att faktiskt prata med kollegor, vänner och familj om det här med klimatet och konsumtionen. Vi måste våga prata om det, vädra vår oro men också inspirera andra och visa på alternativ till mer hållbara val.

Vad är ditt bästa tips för en mer hållbar jul?

Folkkonst och minimalism

Finns det plats för folkkonst i ett samhälle där minimalism, prylbantning och frivillig enkelhet blir allt trendigare? Går det att kombinera den ofta färgglada och mönstrade folkkonsten med den mer avskalade och enkla minimalistiska livsstilen?

Tidigare i veckan skulle vi varit i Linköping och föreläst på Östergötlands museum en kväll. Men på grund av nästan en veckas sängliggande i influensa blev vi tyvärr tvungna att ställa in föreläsningen. Förlåt alla som tänkt komma (!) det blev antiklimax även för oss. :(  Vi hade såklart lagt ner mycket tid på att förbereda en föreläsning så vi kan lika gärna skriva ett blogginlägg om det här med folkkonst och minimalism, för att på så vis lyfta våra tankar.

Men vad är egentligen folkkonst? Det fick vi börja med att ta reda på när vi fick uppdraget att föreläsa i ämnet. Vi kom fram till att det var; konst skapad av vanligt folk, och ofta av återbrukat material. Vanligtvis var det vardagliga och praktiska prylar, möbler och kläder som gjordes personliga genom att utsmyckas med färgrika mönster och symboliska budskap. Typ så. :)

Bildkälla: https://lyx.se/blog/2014/12/06/svensk-folkkonst/

Vi brukar kalla vår syn på minimalism för Svensson-minimalism, vi förespråkar inte den extrema minimalismen med maximalt 100 saker eller att man måste bo litet, utan försöker förmedla en minimalistisk syn som rent praktiskt går att applicera för ”alla”. När det gäller folkkonsten kan man kalla den för Svensson-konst. Det var helt enkelt konst som kunde skapas av ”alla”. :)

Folkkonst är ofta färgrik, brokig och livlig i sina mönster och uttryck vilket skulle kunna ses som en motpol mot minimalism som ofta kännetecknas av avskalat, enkelhet och lugn. Men under vår research kom vi fram till att folkkonst och minimalism har flera likheter och gemensamma beröringspunkter.

Den historiska folkkonsten bestod som sagt ofta av återbruk av material. Att helt enkelt göra något nytt av något redan befintligt. Det förekommer även inom vår syn på minimalism, att i första hand använda och justera det du redan har, istället för att konsumera nytt. Likaså skapades stor del av folkkonsten av praktiska saker i hemmet som faktiskt användes och behövdes. Kläder, möbler och saker som behövdes, smyckades och målades. Minimalism brukar vi säga ska vara just behovsdriven. Att du skalar av och minimerar tills du bara har de saker du verkligen tycker om, använder frekvent och helt enkelt har ett behov av.

Ytterligare en likhet vi identifierade mellan folkkonst och minimalism är uttrycket av det personliga och unika. Folkkonstens skapande var ofta unikt och personligt. Och inom minimalism brukar vi säga att det inte finns någon mall att följa, utan att allas minimalistiska livsstil kommer vara personlig och unik då den ska utgå från just dina behov. Din minimalistiska livsstil kommer skilja sig från din grannes, liksom förändras över tid när behoven ändras.

Kanske är den minimalistiska stilen en form av folkkonst i modern tappning? Likt tavlan på bilden ovan som vi själv har tagit fram tillsammans med Mind Your Wall. Vi har en teori om att det i dagens samhälle där intrycken är många, så dras folkkonsten mot enkelhet och stilren design jämfört med hur den sett ut historiskt.

För 100-150 år sedan var intrycken i samhället betydligt färre jämfört med idag, och hemmen mer spartanskt inredda. På den tiden kanske folkkonst blev ett sätt att piffa till hemmet, möbler och saker med färg, form och mönster. Medan idag när vi omges av ständiga intryck och stimulans för alla sinnen, såväl i som utanför hemmet, skapas istället en längtan i motsatt riktning. Mot mer lugn och enkelhet inom de områden där vi själva kan välja – som i hemmet.

Kanske speglar helt enkelt folkkonst kulturen som råder när den skapas. Eller en längtan till förändring mot det som är.

Så för att knyta an till frågan vi ställde i inledningen, går det att kombinera folkkonst med en minimalistisk livsstil? Ja, självklart finns det plats för folkkonst även i ett minimalistiskt hem. Precis som det finns plats för annan konst och prydnadsföremål. Så länge du utgår från konkreta behov, omger dig med det du faktiskt använder frekvent, och så kanske ett par älskade favoritprylar vars enda syfte är att göra dig riktigt, riktigt glad. :)

Har du något du skulle kalla folkkonst där hemma? Och vad tycker du, är folkkonst förenligt med en minimalistisk livsstil?

Mer tid med färre saker

En undersökningar från Elfa för några år sedan visade att vi svenskar skulle kunna spara upp till 34 timmar per år på att ha det bättre organiserat hemma. Dessvärre finns det ännu inga större undersökningar som visar hur mycket tid du skulle kunna spara på att inte bara vara bättre organiserad utan även äga färre saker.

Vår uppfattning är att vinsten skulle vara betydligt större eftersom även själva organiserandet tar tid och kan generera ytterligare prylar i form av diverse förvaringslösningar.

Tidsåtgången för att leta efter saker tenderar även att öka proportionellt med antalet prylar och samma sak gäller vår tendens att glömma bort exakt vad vi äger. Om du äger en mössa eller ett par solglasögon vet du ofta precis hur dessa ser ut och var de är placerade. Men äger du sju mössor och tre par solglasögon så kan det vara en helt annan femma att hålla koll på hur de ser ut och var de befinner sig just nu.

Som vi skrivit om tidigare kan det inom vissa områden vara fördelar att inte ha dubbletter eller tripletter. De tar bara upp onödigt förvaringsutrymme och tillför ingenting extra som saken inte klarar av att uppfylla ensam. Det är lätt att tänka ”om en sådan här är bra att äga, så måste det vara ändå bättre med två, eller ändå fler”. När det egentligen kan vara precis tvärtom.

Med färre saker är det dessutom enklare att låta allt du äger få en bestämd plats där de hör hemma. Så fort du inte använder saken ifråga lägger du tillbaka den och så fort du behöver den igen vet du exakt var den ligger. Detta är en av många fördelar med att ge alla saker ha en bestämd plats.

Hur mycket tid lägger du ner på att leta efter vardagsprylar som nycklar, mobilen, plånboken eller saker ni ofta har flera uppsättningar av som pennor, mössor, vantar och halsdukar?

Kanske skulle viss tid att leta elimineras om du ägde färre prylar. Du kan testa genom att lägga undan dubletterna/tripletterna i en tremånaderslåda och bara behålla favoriterna framme. :)

Skulle jag köpa det idag?

För några år sedan skrev jag ett blogginlägg med tips om att vända på de klassiska frågorna vi ställer oss själva vid rensning som; vad kan jag rensa ut? Eller; vad kan jag släppa taget om? Och istället fråga sig själv; vad behöver jag verkligen spara?

Genom att göra den enkla förändringen i ordval så blir det ofta tydligare vad du verkligen vill och behöver behålla. Snarare än att fokusera på vad du skulle kunna lyckas eliminera från hemmet.

En annan fråga som jag själv använt mycket när det gäller framför allt min garderob är: Skulle jag köpa samma plagg idag?

Ställ den frågan kring ett plagg eller pryl du har i hemmet som du av olika anledningar inte använder så frekvent. Är svaret nej kan du med största sannolikhet släppa taget om det. Och istället låta det få komma till någon som skulle svara ja på samma fråga. ;)

Skulle jag köpa samma plagg idag?

Vaserna överst i blogginlägget fick lämna hemmet efter att jag ställt mig frågan om jag skulle köpa samma sak igen idag. Innan dess hade jag svårt att ta ett slutgiltigt beslut. Förmodligen för att jag hade en hel del känslor och nostalgi kopplade till dem. Vaserna var de första ”finsakerna” jag köpte till min första egna hyreslägenhet när jag flyttade från korridorslivet under studietiden. Jag minns när och var de köptes där för 12 år sedan och de var noggrant utvalda.

Kan frågan om du skulle köpa samma sak idag, hjälpa dig på din minimalistiska resa, eller har du någon annan ”kärnfråga” som brukar hjälpa dig när du kör fast i prylbantandet?

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?

Trångboddhet ett mentalt tillstånd?

Lagom tills vi nu flyttat till hus och fler kvm så tänkte jag skriva lite om trångboddhet för att peppa er som fortfarande bor lite trängre än medelsvensson, eller er som skulle vilja göra det. ;)

Vi har ju testat på det här med att, i andras ögon, vara trångbodda. Fram tills barnen var drygt 2 år respektive 3,5 år bodde vi i en tvåa på 60 kvm. Men ärligt talat kände vi oss aldrig trångbodda. Vi saknade mest ytterligare ett sovrum då vårt sovrum inte var dimensionera rent syremässigt för fyra sovande personer samt att hela familjen väcktes så fort något av barnen vaknade, vilket blev lite onödigt stökigt med barn som aldrig sover hela nätter.

Men att bo lite trängre har många fördelar. När barnen är små är det skönt att aldrig vara mer än några steg bort när de ropar eller slår sig, att finnas nära såväl dagtid som nattetid. Trångboddhet är också närhet där alla måste ta hänsyn till varandra och hjälpas åt om det ska fungera.

Kan det vara så att trångboddhet snarare är ett mentalt tillstånd än ett fysiskt? Normen kring trångboddhet har med tiden blivit alltmer snäv, eller trång kanske man kan säga: 1947 ansågs en tvåbarnsfamilj bo trångt i mindre än två rum. 1965 var de tvungna att ha minst tre rum. I slutet av 1970-talet åtminstone fyra rum för att inte anses vara trångbodda.

Många, så även vi själva, har tänkt att tonåringar behöver väl ändå få ett eget privat rum att stänga in sig i. Men frågan är till vilket pris? Idag när ytterligare ett rum kan kosta flera hundratusen kan det leda till att föräldrarna får kämpa för att få ihop den nya bostadskalkylen och spendera allt mindre tid hemma i den nya, dyrare bostaden.

Om trångboddheten är ett stort problem ska man såklart försöka göra något åt saken. Men börja med att prylbanta, gå igenom alla grejer och gör er av med överflödiga saker först. Med färre saker att förvara behövs färre förvaringsmöbler. Kanske märker ni i processen att hemmet inte känns lika trångt längre. Eller att befintliga ytor kan omdisponeras.

Vad tycker du om det här med trångboddhet, är det ett problem och måste det lösas med just större bostad?

Barnrummen som försvann

Vi har fått många frågor om barnrummen; hur inreder vi, delar barnen rum, hur förvaras leksaker, hur ser det ut mm. Ja, hur blev det egentligen så här en månad efter inflytt?

Faktum är att barnrummen försvann, typ. :) Vi hade tänkt att ett av sovrummen på övre plan skulle bli sovrum till båda barnen och ett annat lekrum. Vi planerade även att ha en mindre lekdel i ena delen av vardagsrummet nere. Men så blev det inte alls.

Vi började funderade kring lite större frågor; ”vad är våra ledord för hemmet, hur vill vi att bostaden ska kännas?”. Förutom att vi vill att hemmet ska upplevas lugnt och luftigt, så vill vi att det ska kännas barnvänligt. Det var ju trots allt till stor del för barnens skull som vi flyttade till hus. När vi landat i det tog vi ner samtliga barnens leksaker och skapade en större lekhörna i vardagsrummet istället. Barnen vill mestadels vara i närheten av där vi är och då passar det bäst med ett lekrum på nedervåningen. De flesta av våra gäster har också barn och då kan de leka medan vi sitter kvar i köket eller hänger i soffdelen av vardagsrummet.

Så vi har helt enkelt delat upp vardagsrummet i två delar; en del med soffa, soffbord och braskamin mm och en del för alla barnens möbler och leksaker. För att slippa frågor om var saker kommer ifrån i kommentarsfältet så skriver vi ut det i inlägget. Det betyder inte att vi fått alla saker gratis eller är sponsrade. Det vi fått är bordet och två större förvaringskorgar från Babyshop men övrigt är köpt och betalt själva second hand eller nytt.

Så, let’s go husesyn i barnens lekhörna i vardagsrummet! :)

Brio-ugnen till höger i bilden ovan och tillhörande diskbänk köpte vi på Blocket för ett par år sedan. Ugnen hade vi även när vi bodde i lägenheten. Diskbänken köptes samtidigt men visade sig inte få plats på något bra sätt då, så den förvarades i vårt förråd fram tills husflytten.

De två bokhyllorna mot mönstrade väggen är från Ikea, en av den hade vi även i lägenheten och vid flytten köpte vi ytterligare en på Blocket. Vi har satt i lådor i dem för ett lugnare intryck. Där förvaras pussel, pysselböcker, och lite leksaker, men de flesta lådor är i dagsläget tomma.

Bordet och pallarna är som nämnt från babyshop.se. De har blivit poppis bland både våra barn och kompisars barn. Om det inte pysslas vid det så bjuds det på virkat fika (fått från min fd kollega samt köpt på Tradera) eller leks affär med kassapparat (loppisköp) mm.

En dag när barnen kom hem från förskolan satt spökena och fikade. ;)

I vårt hus ekar det mycket, kanske för att vi har det så luftigt ;) så ett par mattor och andra textilier är ett måste. Barnmattan finns på flera ställen, googla ”Matta kids concept edvin skog” så hittar du. Jag gillar att den är dov i färgerna men ändå ser ut som en barnmatta. 

Lektältet och den runda kudden köptes på en loppis i våras. De andra kuddarna är av ekologisk bomull och går att tvätta och finns bland annat här. Lektältet hade vi även i lägenheten och det är väldigt lätt att plocka ihop och lägga undan vilket var smidigt när vi bodde mindre.

Spökena bor vanligtvis i tältet.

Bokhyllan du ser nedan som ser ut som ett hus är från märket Alice & Fox. Jag hade bevakning på Blocket på den hela sommaren men den dök aldrig upp så jag köpte en ny hos Jollyroom.

De stora förvaringskorgarna kommer som nämnt från Babyshop. Den svart-vita som syns på översta bilden är från märket Ferm Living och är i GOTS-certifierad ekologisk bomull, i den förvaras duplo. Den mer färgglada nedan är från Littlephant (älskar mönstret och färgerna!), i den förvaras barnens tågbana. Båda korgarna är mjuka, stabila och känns kvalitativa.

Men vad händer här näst, kommer det se ut som på fotona även framöver?

Nej, inte alls. Vi får förmodligen anledning att återkomma till barnrummet, eller kanske barnrummen (liksom övriga delar av hemmet såklart). Inom de närmsta månaderna kommer vi måla den mönstrade väggen i vardagsrummet vit vilket kommer göra hela rummet lugnare. Likaså är tanken att ha canvastavlor på barnen på den väggen.

När vi sedan gör i ordning ett sovrum till barnen på övre plan (de sover nu i vårt sovrum) med riktig barnsäng mm. Så är planen att vissa av barnens möbler och leksaker som nu är i vardagsrummet ska flytta dit. Förmodligen lektältet, en bokhylla, lite böcker mm.

Är du inredningsintresserad och har något tips utifrån det du ser och läser ovan, så får du gärna kommentera och ge tips! :)

Har du funderat över dina ledord för ditt hem? :)