Etikettarkiv: konsumtion

Politik, miljö och minimalism

I Sverige har vi sedan 1919 ett system som innebär att åtta timmars arbetsdag räknas som normalarbetsdag och fram till så sent som 1971 jobbade majoriteten av människorna i Sverige även på lördagar. Hela vår arbetsmarknad är utformad för män och kommer från en tid då kvinnor var hemma och lagade mat, tvättade, städade och tog hand om barnen.

Men idag förväntas båda parter arbeta. Inte minst för att upprätthålla vårt konsumtionssamhälle och strävan efter tillväxt. För hur skulle det se ut om vi istället började jobba mindre och fördelade ut jobben på fler personer? Den frågan ställer sig bloggaren Clara Lindström, mer känd som bloggaren UnderbaraClara, i tv-programmet De obekväma, som handlar om synen på arbete, pengar och konsumtion.

Det är ett jättekonstigt system egentligen, och det här systemet som vi har nu, det fungerar ju inte. Det är lätt att tro att det fungerar för vi lever i det nu, men dels innebär det stor arbetslöshet och dels så kan vi ha ett sådant här system enbart för att vi lever på krita. Vi gör det på lånade pengar men vi lånar också från naturen mer än vi kan betala tillbaka. Så egentligen är det här systemet kört. Det handlar bara om att förmå se det.

Det här systemet bygger inte på några djupa och logiska analyser, utan det bygger på att vi människor inte tänker efter. Utan att vi bara köper premisserna för hur ett lyckat liv ska vara rakt av. För om folk bara börjar ifrågasätta det så skakar samhällsbygget i grunderna.

Eftersom jag (Fru Minimalist) hade tv-förbud under april månad när tv-programmet kom ut har vi inte kunnat se det förrän nu. Om du har 30 minuter över någon kväll framöver kan jag varmt rekommendera dig att se det, programmet börjar lite trevande men blir bara bättre och bättre.

Det är lätt att tänka att frihet handlar om hur mycket pengar man har, men för mig handlar det också mycket om hur lite utgifter man kan ha. Hur lite kan jag leva på? Istället för att tänka hur mycket och hur maxat vill jag ha och hur fett vill jag bo så kan man tänka hur lite kan jag nöja mig med?

Kanske är det dags att downshifta, hoppa av konsumtionskarusellen eller i alla fall fundera över hur lite du kan leva på och ändå känna att du har livskvalitet och är nöjd?

Tv-programmet De obekväma går att se på UR-play fram till 23 oktober 2014.

Vårstäda och få pengar tillbaka

Under 2013 gjorde jag mig av med 73 klädesplagg och köpte 16 stycken nya, om vi räknar från det datum då vi startade bloggen och samtidigt började räkna, det vill säga i slutet av april 2013.

Ungefär en tredjedel av kläderna har jag gjort mig av med på Tradera till ett snittpris om ca 70 kronor. Per plagg är detta inte speciellt mycket med tanke på att de flesta var reltativt dyra märkesplagg men eftersom det rör sig om ganska många plagg så blir det trots allt en del pengar, vilket kan eliminera eventuell retroaktiv shoppingångest. Och jämfört med alternativet där de bara låg och skräpade i garderoben så är alternativet att skänka eller sälja dem vidare så att de kommer någon annan till glädje såklart mycket bättre. Win-Win helt enkelt.

Jag är dock inte den enda som har massor av oanvända kläder i garderoben. Enligt en undersökning som Tradera gjort har svensken i genomsnitt oanvända kläder till ett värde av 11 566 kr i sin garderob!

Men varför skriver jag det här? Jo, för jag vill uppmärksamma dig på att Tradera just nu har en kampanj där du får 50% rabatt på deras provisionsavgiften. Kampanjen sträcker sig fram till 18 maj 2014 så passa på att vårstäda garderoben och hemmet och tjäna en slant på köpet! Detta inlägg är för övrigt inte på något sätt sponsrat av Tradera, om nu någon undrar, utan bara mitt sätt att ge dig en liten spark i baken. ;)

Vad i ditt hem kan du tänka dig att sälja idag?

Det märkliga fenomenet lönehelg

En lönehelg är första lördagen och söndagen efter att månadens lön trillat in på lönekontot. Det är en festens helg för då är den fattigaste veckan på månaden äntligen över då vi tvingats leva på havregrynsgröt och snabbmakaroner till frukost, lunch och middag. Äntligen får vi åter igen ekonomiskt utrymme att ta ut svängarna.

Lönehelgen är nämligen den period då restauranger och butiker med mera har sina mest lönsamma dagar i månaden. Städer och gallerior fylls av glada människor som triggar varandra att tillfredsställa alla nya shoppingbehov som identifierats under månaden, samt för att dricka alkohol och äta mat ute på lokal och bränna en oproportionerligt stor del av månadens inkomster. Allt på bara några timmar.

Om man just anlänt från en annan planet skulle lönehelgen troligen upplevas som en folkfest, snudd på en religös ritual endast trumfad av årets julklappsshopping, där vi alla oavsett personliga och globala konsekvenser blidkar de moderna gudarna marknaden och tillväxten.

Men är inte fenomenet lönehelg rätt konstigt egentligen? Vore det inte mer logiskt att hålla i pengarna lika hårt under måndens alla dagar om det nu är så att din ekonomi är så tight att du först kan konsumera igen då lönen väl anländer? Och vore det inte mer praktiskt att handla och äta ute vilken annan helg som helst i månaden då butiker och restauranger är mindre smockfulla?

Jag personligen tenderar att tolka lönehelgsbeteendet som ett symptom på en väldigt dålig privatekonomi alternativt en dålig ekonomisk medvetenhet, men kan alla dessa lönehelgsshoppande människor verkligen ha det så illa ställt? Eller är det så att lönehelgen egentligen inte har något med tillgängligt kapital att göra utan mer handlar om en undermedveten belöning alternativt frustrationsventil efter ännu en månads hårt arbete?

Dagspressen och andra intressenter eldar såklart på denna trend efter bästa förmåga och får det att låta helt normalt att utan eftertanke byta oumbärlig livstid mot ofta onödig konsumtion. Ett beteende som enligt många varken bör ifrågasättas eller förändras.

Hemma hos Minimalisterna ser det som vanligt lite annorlunda ut. Eftersom vi ser det lite som en sport att eliminera onödiga utgifter och shoppar väldigt lite och sällan finns det oftast en del pengar kvar på våra konton vid månadens slut. Fru Minimalist kastar sig därför modigt in på Avanza eller Nordnet och köper intressanta aktier som hon hungrigt sneglat på sedan förra lönen och jag (Herr Minimalist) som varken är lika modig, påläst eller övertygad om dagens aktiemarknaden drabbas av lätt ångest varje gång pengarna istället flyttas in på ett mögligt räntekonto på obstämd tid. Både drömmer vi dock om att en dag ha lagt undan och investerat tillräckligt med kapital för att kunna kliva av hela lönecykeln.

En intressant effekt av att inte längre fokusera på nästa lön och shoppingtillfälle är att hjärnan tenderar att fokusera på andra värden i livet. Det är som att en helt ny värld öppnat sig där det går att finna livsglädje och tillfredställelse i oändligt många fler små och stora händelser oavsett tid på månaden. Bara att vakna upp i en skön säng, kliva in i en varm dusch, hälla upp rent vatten direkt ur kranen, plocka fram en nyttig och välsmakande frukost eller välja och vraka bland butikens goda (och ekologiska) matvaror, kan vissa dagar göra mig oändligt tacksam och snudd på lyrisk över livet.

Personligen ser jag även lönen som en påminnelse om att ännu en månad av mitt liv har passerat samt vikten av att ta vara på tiden och livet. Varje sekund, minut, timme och dag är unik och värdefull och kommer aldrig igen!

Hur firar du din lönehelg?

Konsumtionspsykologen

Idag finns det många olika områden, metoder och skolor inom psykologin, till exempel psykoanalys, socialpsykologi, kognitiv psykologi med mera. Utövare inom dessa skolor hjälper andra människor inom alla möjliga olika områden, till exempel ätstörningar, äktenskapsrådgivning, depressioner med mera.

Syftet är oftast att hjälpa människor att må fysiskt och psykiskt bättre samt se till så de inte skadar sig själva eller sin omgivning. Men tänk om det finns ett område som fortfarande inte adresserats över huvud taget trots ett skriande behov med snudd på pandemiska proportioner? Tänk om det människorna och världen verkligen behöver allra mest just nu är en konsumtionspsykolog?

För om jag ska vara ärligt så verkar större delen av världen hamnat i en och samma psykos. Vårt sjuka beteende fortsätter att vara kutym som sällan om någonsin ifrågasätts, trots att de flesta undermedvetet är införstådda med att det är destruktivt inte bara för en själv utan för hela planeten.

Istället ses västvärldens konsumtionsmönster inte bara som socialt accepterat utan till och med önskvärt eller direkt nödvändigt. Konsumtion används för att bota och åtgärda det mesta. Allt från små enkla problem i vardagen som vi löser med redundanta specialprylar till att shoppa sig ur nedstämdhet och tristess eller något så fundamentalt som socialt glidmedel när vänner umgås. Och shoppingen hjälper inte bara mot sociala och psykologiska utmaningar, det får även hela världsekonomin att gå runt. Fantastiskt helt enkelt!

Den enda nackdelen är att alla positiva effekter beskrivna ovan bara är ytterst temporära. Kicken från konsumtion går snabbt över och ersätts istället av ångest över den ekonomiska skuld många sätter sig i för att nå dessa korta kickar. En annan nackdel värd att nämna är att vi totalt håller på att förstöra vår planet i ett raskt eskalerande tempo. Media får det dock att låta som att världen skulle gå under om konsumtion och tillväxt gick ner, när det i själva verket är precis tvärtom.

Om vi sammanfattar ovan så låter det nästan lite sjukt, psykiskt sjukt. Vi ägnar oss åt ett beteende som inte bara är kortsiktigt utan även förstör vår privata ekonomi och tvingar oss att stressa mer samt jobba hårdare, bara för att kunna fortsätta som vi gör och i slutänden förstöra hela grunden för vår existens, det vill säga vår planet. Därför tror jag att den terapi människor runt om i västvärlden är i störst behov av just nu är just den vi kan få från konsumtionspsykologen.

Om du hade en alldeles egen konsumtionspsykolog sittandes hemma i din soffa, vad tror du då att hen och du skulle diskutera?

Halvtid med konsumtionsstopp

Det är halvtid för månaden utan konsumtion och än så länge har det inte shoppats något. Det har inte varit särskilt svårt trots stora skyltar och annonser gällande saker som nu efter julklappsinfernot reas ut till ibland halva priset mot för en månad sedan.

Det nya jobbet har tagit mycket tid och när jag väl kommit hem om kvällarna har butikerna utöver mataffärer ändå varit stängda för dagen. Resten av månaden blir nog lite lugnare på jobbfronten men det ska nog inte bli något problem att hålla i plånboken ändå då jag inte ser något akut behov som behöver fyllas.

I början av månaden hade DN en bra artikel på ämnet ”Så får du pengarna att räcka i januari” där ett av de främsta tipsen var i linje med min månadsutmaning.

Ha en ”köpstoppsmånad” där du bara handlar det absolut nödvändigaste. 

Även många av de övriga tipsen i artikeln var bra även om vi, och säkert många av er som läser vår blogg, redan lever enligt de flesta av tipsen varje månad året runt, som att betala räkningar direkt, skippa reashopping, ta med matlåda till jobbet flera dagar i veckan, baka eget bröd och använda mat som redan finns i hemmet.

Trots månadens konsumtionsstopp är saldot på bankkontot lägre än det brukar vara vid den här tidpunkten. Det beror dock endast på att pengarna gått till shopping av eller snarare investering i aktier.

Det perfekta setet

Drömmer du om det perfekta setet? En uppsättning prylar som tillsammans utgör en komplett, perfekt och optimerad enhet. Till exempel en perfekt komponerad garderob, en optimal kombination av bild- och ljudutrustning eller den perfekta uppsättningen köksutrustning?

Drömmer du även om hur enkelt och trevligt livet kommer att vara när det perfekta setet är på plats? Då garderoben är komplett och du äntligen känner dig redo att ta nästa steg i karriären, när bild- och ljudutrustningen är på plats och du äntligen kan bjuda hem vänner på filmkväll eller då köksutrustningen är fullständig och du äntligen kan komma igång med matlagningen på allvar!

Om du känner igen dig i någon av beskrivningarna ovan eller kan applicera samma sätt att tänka på något annat område i ditt liv, så är du troligen precis som de flesta andra människor, mig själv inkluderad. Det verkar finnas en längtan hos de flesta efter att ”sätta setet” det vill säga att bli helt färdigkonsumerad inom ett visst område. Att bli klar.

Vad är då bra med att fokusera på det perfekta setet?

  • Det är roligt att planera och drömma. Även om det är betydligt sundare att finna glädje i livet via annan stimulans än konsumtion så är det roligt att planera och drömma om det perfekta setet.
  • Det ökar chansen för medvetna inköp. Eftersom setet bör vara så komplett, perfekt och optimalt som möjligt så tenderar köpen på vägen mot det perfekta setet att bli mer genomtänkta och av högre kvalitet jämfört med annan mer spontan konsumtion.

Vad är möjligen dåligt med att fokusera på det perfekta setet?

  • Det perfekta setet är en illusion. Du når i praktiken aldrig fram till det perfekta setet under någon längre tid. Så fort du satt setet börjar du fundera på vad som kan bytas ut och optimeras ytterligare.
  • Det finns alltid ett nästa set. Även om du för stunden blir färdig med ett set så finns det alltid ytterligare ett set att planera och drömma om. Du blir helt enkelt aldrig helt klar, precis som med allt annat i livet.
  • Det är en ursäkt för att inte komma igång. Det perfekta setet används ofta som en ursäkt för att inte komma igång med något du borde ta sig för. Till exempel löpträningen du absolut inte kan komma igång med förrän du har ett par nya löparskor, en pulsklocka, löparbyxor och reflexväst.
  • Det rättfärdigar onödigt konsumtion. Ofta klarar du dig utan det kompletta, perfekta och optimala setet. Många delar av setet kommer du i praktiken aldrig att använda eller behöva alternativt så har du faktiskt redan fullgoda prylar som tillfredställer dina behov.

Vilka perfekta set har du identifierat i ditt liv och hur skulle livet bli annorlunda om du färdigställde dem? Och om du faktiskt har färdigställt några set, på vilket sätt blev livet annorlunda?

Pengarna eller livet!

Har du någonsin tänkt på att den lön du får för ditt arbete är ersättning för att du byter bort det dyrbaraste du har, det vill säga din ytterst begränsade livstid? Vad har du egentligen i timlön om du tar med din ”riktiga” arbetstid samt alla ”yrkesrelaterade” kostnader i beräkningen? Skulle ditt shoppingbeteende se annorlunda ut om du vägde alla dina inköp mot livstid istället för kronor?

Dessa frågor är vad författarna Joe Dominguez, Vicki Robin och Monique Tilford resonerar kring i boken Your Money or Your Life, vilken jag läste för ett par år sedan och som totalt förändrade min syn på pengar.

Denna klassiska beräkningsmodellen för timlön efter skatt är följande:

Timlön = Nettolön / Arbetstid

Men vad författarna till boken hävdar är att modellen ovan är felaktig. Istället bör du även:

  • Räkna bort arbetsrelaterade kostnader från nettolönen. Till exempel det faktum att din arbetsplats geografiska placering nödgar dig att äga en bil, köpa ett månadskort på kommunala färdmedel, eller att arbetsplatskulturen tvingar dig att äta på dyr lunchrestaurang varje dag samt äga vissa typer av kläder du inte använder privat.
  • Lägga till de timmar som kommer av arbetet utöver dem du spenderar på själva arbetsplatsen. Till exempel de timmar du lägger på att transportera dig till och från arbetet samt de eventuella extra timmarna du på eget initiativ, och utan ersättning, chippar in då och då för att hinna med allt. Till exempel att läsa mailen på söndagskvällen eller svara i mobilen när du egentligen slutat för dagen.

Det ger en mer korrekt beräkningsmodell:

Timlön = (Nettolön – Arbetsrelaterade kostnader) / (Arbetstid + Arbetsrelaterad tid)

Plötsligt får du en timlön som är betydligt längre. Om du dessutom vänder på begreppet kostnad och istället räknar på vad varje krona kostar dig i tid så blir det riktigt intressant. Plötsligt kostar till exempel en Big Mac & Co inte längre ca 60 kronor utan ca 30 minuter av ditt liv.

Hur skulle din timlön se ut och ditt shoppingbeteende förändras om du tog aspekterna ovan i beaktning?