Kategoriarkiv: Ekonomi

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som typiskt rör privatekonomi.

Akilleshälar vid konsumtion

28 svar

De flesta av oss har någon eller några kategorier av saker inom vilka vi gärna shoppar trots att vi redan har allt vi behöver och där det är alldeles för lätt att falla för ytterligare köp när vi väl öppnat plånboken.

Inom dessa områden är det lätt att hitta argument som rättfärdigare ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg, har en ny teknisk feature, förbättrar eller bara dyker upp vid ett unikt och minnesvärt tillfälle.

Det är helt enkelt områden där vårt immunförsvar mot konsumtion av olika anledningar är svagt, där våra ambitioner kring behovsstyrd konsumtion tenderar att fallera och som vi av uppenbara skäl borde hålla oss ifrån i allmänhet, både i fysiska eller digitala butiker.

Vi brukar skoja om att dessa områden är våra minimalistiska akilleshälar, eftersom vi precis som alla andra givetvis har dem. Om du följt bloggen länge och ägnat våra månatliga in- och ut-listor uppmärksamhet har du kanske redan listat ut några av dem, om inte så följer de nedan:

Herr Minimalist – Tekniska prylar i allmänhet och e-böcker och appar i synnerhet.

  • Tekniska prylar. Ett genuint teknikintresse gör att ”nice to have” ibland trumfar ”need to have”, speciellt när det gäller uppgraderingar av redan uppskattade prylar. Men då och då kan det även röra sig om ett helt nya intressen, som exempelvis den activity tracker som köptes i december.
  • Böcker. Ett stort intresse för självutveckling, lärande och läsning i allmänhet har gjort att ebok-köp till Kindlen tenderar att gå över styr. Appen Tink blev en ögonöppnare för hur mycket pengar som årligen läggs på digital eboks-shopping och där alla inköp inte ens hinner konsumeras innan det i ett inspirerat ögonblick är dags för nästa köp.
  • Appar. En passion för produktutveckling inom mjukvara gör att den tid och pengar som läggs på appar och mjukvara ofta springer iväg i jakt på smidiga lösningar. Ofta grundar sig sökandet i konkreta dagliga ”behov” och ”problem” som i fallet med scanner-app, mat-list-app eller to-do-app men långt ifrån alltid.

Fru Minimalist – Kläder i allmänhet och dyra märkeskläder och halsdukar/sjalar/scarfs i synnerhet.

  • Kläder. Fru Minimalist har länge haft ett stort intresse för snygga kläder. För en tjej med väldigt alldagligt utseende som knappt sminkat sig med mascara under högstadiet, blev kläder sättet att sticka ut från mängden. Någonstans där uppstod intresset för dyra och lite udda klädesplagg, som gärna införskaffades under dagsresor till storstaden Stockholm.
  • Dyra märkeskläder. Fru Minimalist började jobba extra redan som 14-åring vilket gjort att det redan tidigt fanns extrapengar under studietiden. Detta gav (tyvärr :) ) även möjligheten att börja köpa dyra märkeskläder tidigt och skaffa (o)vanan att vilja äga sådana. Det har följt med i vuxen ålder och förmodligen är det därför en hel del plagg givit retroaktiv shoppingångest.
  • Halsdukar, sjalar och scarfs. I teorin bör det räcka med med två halsdukar/sjalar, en till vinterjackan och en till den kombinerade vår-/sommar-/ och höstjackan. Trots detta trängs minst 7-8 stycken i lådan på hatthyllan och i säsongslådan. Så här vid tidig vår blir suget som störst då butikernas utbud av vackra halsdukar, sjalar och scarfs i vårens färger och mönster tenderar att öka. Butiksfönstren visar upp fina sidensjalar/scarfs, de dyker upp på Tradera eller bärandes av kollega, och skapar ett starkt shoppingsug. Här gäller det att se upp!

Ovan är våra akilleshälar där vi medvetet måste se upp när det gäller konsumtion. För dig kanske det är helt andra saker som lockar, exempelvis inredningsprylar, barnkläder, pysselsaker, Tradera-fynd, förvaringslådor, blommor, jultomtar eller ljusstakar.

Vilket eller vilka områden är din akilleshäl när gäller shopping? :)

Relaterade inlägg:

  1. Förvaring i minimalisternas hall
  2. Varför konsumerar vi så mycket?
  3. Konsumtionsorgien bland influencers

5 frågor för att undvika felköp

18 svar

Alla har vi gjort felköp här i livet och kommer så att göra även framöver. Det är ingen idé att gräva ner sig i retroaktiv shoppingångest varje gång, utan lär av misstagen och gå vidare. Det finns dock ett par frågor du kan ha i bakhuvudet för att undvika felsteg och felköp. Helt enkelt för att undvika att du kommer hem med prylar och plagg som du senare ångrar, för att de inte används eller för att de tar mer energi och tid i anspråk än de ger tillbaka.

Innan du konsumerar en pryl, sak eller plagg, nästa gång, ställ dig då dessa 5 frågor först:

1. Behöver jag den här?
Föreligger ett konkret behov, det vill säga har du tidigare identifierat ett behov och nu hittat den optimala lösningen? När det rör sig om kläder bör du fundera en extra vända kring om du inte redan har något plagg i garderoben som liknar och fungerar lika bra som det du funderar på att köpa. Vissa har en regel att om saken kostar över ett visst belopp måste de vänta X antal dagar innan de får slå till. Ibland faller saken i glömska när fokuset flyttas eller humöret blir bättre, och då låg det förmodligen inget konkret behov bakom köpimpulsen. Har du däremot tänkt på den varje dag sedan du såg den, finns det kanske en konsumtionsgrund trots allt.

2. Var ska jag förvara den?
Har den en naturlig plats i hemmet för att det är en ersättningsprodukt, eller behöver du rensa bland befintliga ägodelar för att göra plats och är det i så fall värt det? Med större boende behöver du inte ställa dig denna fråga av rent praktiska skäl, men det betyder inte att du inte borde fundera över den och besvara den.

3. Vad kräver den för underhåll?
Hur kräver saken att du eller någon annan underhåller den, ska den tvättas, putsas, lagas, uppdateras eller annan typ av mer eller mindre regelbundet underhåll? Kan du göra det själv eller behöver det göras av någon annan? Bli medveten kring vad som krävs av dig i tid och/eller pengar framgent för att kunna avgöra om du är beredd att lägga detta utöver själva grundpriset för saken. En bil behöver exempelvis regelbundet service, byta däck, tvättas med mera, något som personer som aldrig ägt en bil tidigare lätt glömmer initialt, medan det där plagget som såg så fint ut i butiken kan kräva dyr kemtvätt om du inte är uppmärksam.

4. Har jag råd med den?
Behöver du ta avbetalning eller lån för att köpa saken är det ett tecken på att du egentligen inte har råd med den. Billån är förvånansvärt vanligt förekommande, även om det för vår del känns helt otänkbart. Bostadslån är såklart en helt annan sak, särskilt i en storstad. När det gäller vanliga konsumtionsprylar eller resor bör du givetvis aldrig ta lån, men det kan också handla om att du sätter en mental gräns för vad ett klädesplagg faktiskt får kosta för att du ska anses ha råd. 

5. Vad gör jag när jag inte längre behöver den?
En fråga som många glömmer att ställa sig, men ack så viktig. Har prylen ett andrahandsvärde och går enkelt att sälja när den inte fyller tillräckligt stort behov för dig? Även saker du räknar med att använda tills de ”dör” förtjänar att få frågan eftersom du även då behöver göra dig av med den. Kanske kan vissa delar återanvändas, eller kräver att du kör iväg till tippen eller återvinningscentralen.

På bilden till inlägget syns två av Fru Minimalists finaste och dyraste klänningar, men också två av de mest onödiga klädinköpen genom åren. De hade inte fått följa med hem om frågorna ovan hade ställts först. De köptes inför två olika bröllop och jag hade garanterat kunnat hitta såväl ett billigare alternativ, som en befintlig klänning i garderoben. Klänningarna trängs nu i garderoben, kräver såklart kemtvätt vid minst fläck samt efter en svettig fest. Jag hade råd med dem rent ekonomiskt, men tyvärr är andrahandsvärdet lågt, trots att de kostade ett par tusen och är av ett välkänt märke som Karen Millen. Dessutom kommer jag förmodligen aldrig mer i dem då jag var betydligt smalare vid köptillfället än nu 10 år senare, även som icke-gravid. Istället för att gräma mig över dessa köp har jag tagit lärdomar som jag skrivit om här.

Ett bonustips för att undvika dåliga inköp: Lär dig att känna igen dina egna signaler. Rör det sig om tröstshopping, eller kanske glädjeshopping för att fira något, eller försöker du göra en samling eller uppsättning perfekt och komplett? Då ska varningsklockorna ringa och stoppskylten blinka, och du bör göra som i punkt 1, sova på saken ett par dagar.

Har du gjort något felköp och vilken av frågorna ovan glömde du i så fall att ställa till dig själv?

Relaterade inlägg:

  1. Kontrollfrågor vid rensning
  2. Som du frågar får du svar
  3. Underhålla och reparera prylar

Små vardagliga val i rätt riktning

32 svar

I likhet med att du varje dag kan göra bra matval för att skapa en mer hälsosam livsstil, kan du varje dag göra medvetna val för att minska din konsumtion, miljöpåverkan och leva lite mer minimalistiskt. Varje dag ställs vi inför tusentals val och du behöver inte gör rätt vid alla val under en dag, det räcker i princip med att majoriteten av valen är rätt och i linje med det du vill åstadkomma och den du vill vara. För en mer hälsosam livsstil behöver du exempelvis äta bra vid majoriteten av veckans måltider för att vara på väg åt rätt håll.

Den senaste månaden har vi tänkt på detta med de små valen i vardagen som kan göra liten skillnad på sikt. Några konkreta exempel från vår egen vardag där vi gjort medvetna val i rätt riktning de senaste veckorna:

  • När det blev kallt och snöigt i Stockholm i början av året bestämde vi oss för att köpa en pulka till Bebis Minimalist. Vi jämförde olika pulkor på nätet och upptäckte att det fanns en svanenmärkt pulka som dessutom fått högst betyg i Testfaktas test av pulkor. Den låg visserligen i den övre prisklassen för pulkor, men vi pratar ändå inga stora pengar och förhoppningsvis håller den länge och kan användas i flera år av flera barn.
  • I perioder använder vi oss av matkassar från antingen Linas eller Middagsfrid och nu i januari var det dags igen. Vi valde då den vegetariska matkassen, dels för att inspireras och våga testa nya vegetariska rätter, men också för att vegetarisk mat generellt har lägre miljöpåverkan. Middagsfrid som vi nu beställde från har dessutom minst 50% ekologiska varor i sin vegetariska kasse.
  • Vi har ärvt en klassisk Antilop barnstol från Ikea men av olika anledningar insett att det börjar bli dags att byta ut denna. Vi har då siktat in oss på en Stokke Tripp Trapp barnstol. Istället för att åka till första bästa barnaffär och köpa en ny sådan, eller önska sig en i födelsedagspresent, bestämde vi oss för att leta på andrahandsmarknaden. Än har det inte dykt upp någon som varit aktuellt, men vi är övertygade om att det löser sig inom överskådlig framtid.
  • Fru Minimalist beställde två klädesplagg på nätet och provade här hemma. Kläderna var fina och satt helt okej på kroppen, men efter lite eftertanke fattades beslutet att returnera bägge. De skulle aldrig bli några favoriter i garderoben och då behövs de inte i den numera minimerade capsule warderoben.

Andra vardagliga exempel på små bättre val kan vara att:

  • Avstå från att konsumera något fint men ganska onödigt och överflödigt klädesplagg du provat i butiken.
  • Promenera/cykla/åka kommunalt istället för att ta bilen när avståndet är kort (eller göra som oss och inte ens äga en bil :) ).
  • Välja ekologisk bananer, mjölk, ägg och kaffe när du är i butiken, trots att de besprutade och icke-ekologiska varianterna är några kronor billigare.
  • Inte falla offer för reklamen att köpa ett visst märke eller butikens frontmatade produkt, utan gör ett eget medvetet val utifrån ens egna preferenser.
  • Nyttja veckans erbjudanden och rabatter i matbutiken för att spara pengar som kan läggas på roligare saker.

Vissa hävdar att det inte spelar någon roll om du gör klimatsmarta och miljömässigt bra val i vardagen om du sedan väljer att flyga till Thailand över jul med de utsläpp och den klimatpåverkan som följer. Eller att det inte spelar någon roll att du köpte det några kronor billigare brödet och lax under ”rätt vecka” när det var extrapris, om du sedan går ut och äter en överprisad lunch på restaurang, köper en nyare bil eller inte bryr dig om att förhandla om bolåneräntan.

Vi vill dock hävda att de små sakerna i vardagen kan spela stor roll. Ofta är det de små sakerna som är lätta att förändra för att byta en mindre bra vana mot en bättre. Dessutom är det saker du kan ändra på, påverka och tar beslut kring flera gånger i veckan, och inte bara någon gång per år.

Har du några exempel på små val i vardagen som du gjort sista tiden för att minska din konsumtion, miljöpåverkan eller för att spara pengar?

(Detta blogginlägg är INTE sponsrat av något av företagen som omnämns i texten.)

Relaterade inlägg:

  1. En köpfri dag
  2. Alternativ konsumtion och ständig tillväxt
  3. En månad utan shopping

Det blir sällan som man tänkt sig

34 svar

Idag är vi många som går tillbaka till jobbet efter julledigheten. För mig, Fru Minimalist, är det de sista tre dagarna på min nuvarande arbetsplats, och det är med å ena sidan lätta, och å andra sidan tunga steg jag går till jobbet denna vecka efter två veckors semester.

Efter föräldraledigheten bytte jag, Fru Minimalist, arbetsgivare. Jag valde ett stort välkänt företag med gott renommé, och som brukar hamna högt upp vid rankingen över Sveriges bästa arbetsgivare etc. Det som lockade var en förväntad bättre löneutveckling, lovord om utbildning och arbetsuppgifter inom stimulerande arbetsområden.

Ofta blir det ju sällan som man tänkt sig, men ibland blir det dock betydligt värre än man kunnat tänka sig. Kort sammanfattat var den sökta tjänsten i praktiken inte vad som utlovades i teorin vid de tre intervjuer jag gick igenom för att få jobbet. Jag tvingades jobba med arbetsuppgifter jag inte vill hålla på med i en otroligt stressig arbetsmiljö, vilket inte alls lämpade sig efter 7 månaders föräldraledighet där jag saknade Bebis Minimalist enormt från första arbetsdagen. Dessutom kände jag ingen större förståelse för familjelivet och min önskan om att gå ner på deltid kändes svår att förverkliga i realiteten. Jag fick heller inget gehör för att få en riktig datorskärm eller tangentbord istället för enbart den lilla bärbara datorns, vilket gjort att jag haft ont i rygg och axlar mer eller mindre konstant i fyra månader. 

Första månaden var det många kvällar av gråt och nätter av ont i magen på grund av jobb-situationen. Det här var ju jobbet jag tänkt ha lång tid framöver under småbarnsåren, och så kändes det fel på så många plan. Jag har aldrig förstått ordet söndagsångest tidigare, men nu förstår jag precis vad folk talar om. Att inte känna glädje på en plats där man spenderar 40 timmar i veckan, är väldigt jobbigt mentalt och spiller över på resten av livets beståndsdelar vare sig du vill eller inte. Jag har exempelvis aldrig varit så sjuk som under denna höst, feber, förkylning och magsjuka har avlöst varandra, och då går Bebis Minimalist inte på förskola än.

Plötsligt blev jag dock indragen i en intervjuprocess för ett helt annat jobb jag sökt i somras men där semester och omorganisation gjort att processen dragit ut på tiden. Jag erbjöds en tjänst som känns rolig och utvecklande, på en arbetsplats där förståelsen för familjelivet och livspusslet är mer utbredd. Förhoppningsvis är även stressnivån lägre mot där jag är nu, där folk bränner ut sig till höger och vänster.

Min nya arbetsgivare erbjöd en lägre lön än min tidigare liksom en sämre löneutveckling på sikt. Först fick detta mig att tveka något, men när jag tänkte tillbaka på hur hösten varit, hur jag mått och känt mig, tvekade jag inte längre att ta jobbet. Pengar betyder otroligt lite när man har ont i magen inför nästa arbetsdag eller känner att man inte kan påverka sin arbetssituation.

Det finns forskning som visar att över en viss basal nivå så spelar inte mer pengar någon roll för lycka. Själv känner jag att det är så otroligt mycket viktigare att kunna vara en närvarande, glad och harmonisk förälder till sitt barn och sin partner, än att tjäna några tusenlappar extra i månaden. Visst kan de där tusenlapparna göra ett ni exempelvis kan resa långt bort någon gång per år. Men en harmonisk, fungerande, rolig och kärleksfull vardag är otroligt mycket viktigare än att försöka lappa ihop ett förhållande och en familj ett par gånger per år.

Det är första gången jag slutar ett jobb under en provanställning, och då har jag ändå jobbat sedan jag var 14 år. Det var kanske inte bara jobbet eller arbetsgivarens fel, ibland får man bara inse att man är fel person, på fel plats vid fel tillfälle i livet. För ett par år sedan hade jag kanske varit som klippt och skuren för den här rollen, men nu passade den mig inte alls.

Jag kan naturligtvis inte med 100% säkerhet säga att jag kommer känna glädje och lycka på kommande arbetsplats, men magkänslan för att det kommer bli så är väldigt stark. Jag lägger arbetsåret 2015 bakom mig och blickar med tillförsikt fram emot år 2016!

Trivs du på jobbet eller är det dags att förändra din arbetssituation under året?

Relaterade inlägg:

  1. Att jobba deltid
  2. Att jobba lokalt
  3. Sammanfattning: En månad med långsamhet

Att spara originalkartonger

35 svar

I helgen upptäckte vi ett område med förenklings- och rensningspotential som fram tills nyss av någon outgrundlig anledning gått under vår radar.

Vi inventerade, i jakt på mer utrymme, nämligen vårt källarförråd som börjat bli oskönt fullt av skrymmande barnprylar som liggdelen till barnvagnen, bilbarnstol, urvuxna barnkläder med mera. Under inventeringen insåg vi att av våra totalt sju flyttkartonger innehöll två av dessa originalkartonger till produkter vi fortfarande har i vår ägo.

Anledningen till att vi sparat originalkartonger till diverse exklusivare mindre skrymmande prylar är att vi inbillar oss att det en dag blir lättare att sälja dessa till ett högre pris om vi i den välskrivna och trevliga annonsen även nämner att kvitto, originalkartong och samtliga originaltillbehör medföljer och visar upp en bild på en välskött produkt nedbäddad i sin originalkartong. Vi försöker helt enkelt differentiera oss mot resten av slarvpellarna där ute och deras möjligen billigare men säkerligen sämre vårdade prylar.

Utöver kartongerna ovan har vi även sparat kartonger för sköra julprydnader vilka spenderar större delen av året nedpackade i källaren samt kartonger för några utvalda prylar av glas som kommer att behöva bra skydd under en potentiell framtida flytt.

Att det finns en anledning att spara emballage till vissa julprylar och liknande är enligt oss givet. Men hur är det egentligen med alla dessa produktkartonger till prylar vi en dag möjligen kommer att sälja. Lönar det sig verkligen att spara dessa?

För att reda ut detta gjorde jag ett litet räkneexempel baserat på ett urval av de originalkartonger vi sparat nämligen:

  • Apple iPhone 6s 128 GB
  • Apple iPhone 5 16GB
  • Apple TV 2nd Generation
  • Apple iPad Mini 2nd Generation (Retina)
  • Apple MacBook Pro (Retina 2014)
  • Amazon Kindle PaperWhite 2nd Generation
  • Bose QuietComfort 25
  • Sony A6000

Därefter gjorde jag det helt ovetenskapliga och generaliserade antagandet att vi med hjälp av originalkartongen kan sälja produkterna begagnat till 60% istället för 50% av inköpspriset. I fallet med produkterna ovan blir det en försäljningssumma på cirka 31 000 kr istället för cirka 26 000 kr kronor dvs en skillnad på 5 000 kronor. Om min teori stämmer så är det med andra ord faktiskt värt att behålla ”lådalådan” i källaren trots att det känns löjligt och är skrymmande.

Vad är din erfarenhet? Anser du dig få ut mer pengar då du säljer begagnade prylar i originalkartong och är du villig att lägga ut mer pengar för begagnade saker som säljs prydligt nedpackade i originalkartong?

Relaterade inlägg:

  1. Partiella utrensningar
  2. Baksidan av att organisera prylar
  3. Rensningstips om du vill tjäna pengar

Minimalistiska apptips – Tink (iOS)

12 svar

Det här är det tionde inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i våra liv och på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Den app jag recenserar denna gång är appen Tink. Trots att den är helt gratis tillför den otroligt mycket värde i våra liv eftersom den hjälper oss att nå insikter kring vår privatekonomi och våra konsumtionsmönster, vilket motiverar ökat sparande och minskad konsumtion.

Tink fungerar så att du ger appen möjlighet att via BankID koppla upp sig mot dina bankkonton. Därefter laddar den hem ditt utdrag och kategoriserar alla dina utgifter i grupper som exempelvis boende & hushåll, mat & dryck, shopping, transport eller hälsa & skönhet per vecka, månad eller valfri tidslängd. Du har även möjlighet att sätta ekonomiska mål och appen varnar om du överskrider dessa samt om det generellt sker något fuffens som dubbeldragningar eller identitetsstöld.

Tink Examples

Jag personligen tycker att det är superintressant att se hur mitt spenderande förändras över tid samt vad jag faktiskt lägger pengarna på. Jag har som exempel nått följande insikter:

  • Mellan en tredjedel och fjärdedel av mina månatliga utgifter går i snitt till rena boendekostnader, trots att vi sambor och bor relativt litet.
  • När jag inte är pappaledig lägger jag mycket mer pengar på restaurangluncher men även restaurangmiddagar än väntat.
  • Våra resor tenderar att vara dyrare än jag tror eftersom jag ofta glömmer att räkna med kringutgifter utöver själva hotell, flyg och mat, som utflykter, taxi, utrustning, kontanter osv.
  • Min största rena shoppingkategori under 2015 är hemelektronik. Därefter kläder och accessoarer, böcker och spel samt sport och fritidsartiklar.
  • De senaste året har jag lagt 6000 kronor på kläder men bara 1000 kronor på presenter (stackars Fru Minimalist).
  • Jag borde nog ha köpstopp när det gäller e-böcker till min Amazon Kindle. ;)

Det som eventuellt talar emot Tink är att de självklart tjänar pengar på att analysera sina användares data. Data och analyser som de sedan säljer vidare, visserligen utan kopplingar till enstaka individer men ändå. Det vore även rätt läskigt om de drabbades av till exempel ett dataintrång, det vill säga Tink är inget för den svårt paranoide.

En annan sak som ligger Tink i fatet är att det inte lämpar sig speciellt väl för dem som inte betalar det mesta med kort. Då har Tink ingen data att analysera och resultatet blir av förklarliga skäl rätt ointressant.

Har du använt dig av Tink eller liknande tjänster tidigare och vad har du i så fall nått för insikter tack vare verktyget?

Relaterade inlägg:

  1. Minimalistiska apptips – Simplenote (iOS)
  2. Akilleshälar vid konsumtion
  3. Minimalistiska apptips – Life Cycle (iOS)

Specialfall i minimalistköket

17 svar

På fredagskvällen åt vi hämtmat i form av väldigt god sushi till middag. Vi började då diskutera huruvida det mest minimalistiska och miljövänliga är att äga egna sushipinnar eller ta engångs-sushipinnar vid de tillfällen vi äter sushi. Den mer allmänna frågeställningen är hur ofta behöver något användas för att vara värt att äga?

Om vi går tillbaka till det specifika sushifallet så är ju det mest minimalistiska att ta engångsvarianten. Då slipper vi äga, diska och förvara sushipinnar i hemmet. Andra saker som inte används särskilt ofta i hemmet kan ju hyras eller lånas, men när det rör sig om småsaker som dessa faller dessa alternativa lösningar bort.

Om vi blandar in miljö och hållbarhet i fallet sushipinnar blir det annorlunda. Då bör mer rejäla sushipinnar som kan diskas och användas om och om igen, vara mer miljövänliga. Även om de förmodligen tar något mer material och energi i anspråk vid själva tillverkningen än den enkla gratisvarianten.

Hur många gånger per år behöver vi äta sushi för att ekvationen ska gå ihop, var gpr brytpunkten för när det är mer värt att äga egna sushipinnar än att använda engångs-sushipinnar? Vid vissa hämtmatstillfällen kommer det förmodligen ändå slinka med engångs-sushipinnar om vi inte är på vår vakt när de plockar ihop vår take-away-påse, eller om vi glömt att ta med våra sushipinnar när vi ska äta sushi utomhus.

Idag äter vi sushi som hämtmat till lunch eller middag knappt en gång i månaden, motiverar det ägande av egna sushipinnar? :)

Vet du några liknande specialfall gällande liknande prylar eller områden i hemmet?

Relaterade inlägg:

  1. Sponsrat inlägg: Handlar du matsmart?
  2. Bebisens matplats ur ekologisk synvinkel
  3. Kan själv eller leja bort?