Kategoriarkiv: Ekonomi

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som typiskt rör privatekonomi.

Tygblöjor vs kemikalieblöjor

Vissa butiker vågar sticka ut hakan och skriva ”besprutade bananer” och ”obesprutade bananer” istället för bara ”bananer” respektive ”ekologiska bananer”. I likhet borde det finnas en skylt vid blöjorna med ”omiljövänliga blöjor” vid de vanliga blöjorna, och ”miljövänliga blöjor” vid tygblöjor. Tygblöjor finns vanligtvis inte ens i de stora matvarutbutikerna, dessa hyllplatser har väl de stora blöjmärkena sett till att köpa upp. Kanske tror många matvarutbutiker dessutom att tygblöjor är ålderdomligt, men jag tror snarare att det är framtiden! :)

I blogginlägget Bebisens skötbord ur ekologisk synvinkel, berättade jag att vi införskaffat tygblöjor från Imse Vimse och lovade att återkomma med en rapport. Det här med tygblöjor är ju en djungel med olika sorter som vikblöjor, skalblöjor, formsydda blöjor, pocketblöjor, allt-i-ett blöjor, one-size-blöjor mm. Vi har Imse Vimses Allt-i-ett-blöjor samt deras One Size-blöjor, båda är likvärdiga i smidighet enligt mig. De sistnämnda kan bebisen dock ha längre tid som namnet antyder, medan du behöver köpa större storlekar av de förstnämnda allt eftersom barnet växer. Vi har alltså skippat tygblöjor du viker själv och är helt klart nöjda med dessa ”latmansvarianter”. :)

Vi började använda tygblöjor när bebis minimalist var 5-6 veckor gammal och har sedan dess använt dessa 2-3 dagar i veckan. Vi är bekväma av oss och använder bara tygblöjor dagar då vi inte ska iväg på några längre utflykter. Dessutom har vi än så länge ett begränsat antal tygblöjor som gör att vi klarar oss ca två dagar innan det är dags att tvätta. Jag hänger upp blöjan (Allt-i-ett) eller inläggen (One Size) på tork när det är dags att byta blöja, och tvättar sedan tygblöjorna tillsammans med tvättlapparna i tyg. Nattetid har vi valt att alltid ha vanliga blöjor.

Jag är oerhört positivt överraskad över hur enkelt det är med tygblöjor. Visst blir det lite jobbigare när det är en bajsblöja som ska bytas och sköljas av, men vid alla andra tillfällen är det lika smidigt som att byta en vanlig blöja. Detta var något jag själv var skeptisk till vad gäller tygblöjor, att det skulle vara bökigt, omständigt och ta lång tid vid blöjbyten, men så är det inte. Dessutom finns det rispapper att lägga i blöjan för att underlätta hanteringen av just bajs. Vi kanske börjar med det när bebis minimalist börjar äta vanlig mat eller om bajsfrekvensen skulle öka markant. :)

Tygblöjor känns bra med tanke på miljön och de växande sopbergen, men också av ekonomiska skäl. Visst kostar de en del i inköp, men planerar du flera barn så tjänar du in kostnaden snabbt Dessutom är tygblöjor heta på andrahandsmarknaden, tro det eller ej. Kom ihåg att det inte behöver vara antingen eller när det kommer till tygblöjor vs vanliga blöjor. Det går att kombinera, vilket vi gör och kommer fortsätta göra. Jag tänker att varje dag med tygblöjor är en liten påse mindre sopor, och över tid kommer det bli många färre soppåsar än om vi bara använt vanliga blöjor. Liksom något färre blöjpaket att släpa hem från butiken. Dessutom är många av tygblöjorna väldigt snygga som du ser nedan. :)

Vad är din åsikt eller erfarenhet när det kommer till tygblöjor?

Tygblöja Imse Vimse

Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel

Det här är ett första inlägg i en serie där vi tänkte berätta hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi börjar med bebisens kläder, för att sedan gå in på bebisens sovplats, skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och vi vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Majoriteten av bebiskläder har vi haft förmånen att ärva. Främst från mina systerdöttrar men också från Herr Minimalist brorsbarn och vänner. När vi fått kläder har det ofta varit en hel påse kläder som vi sedan gått igenom och givit tillbaka alternativt skänkt kläderna vi inte velat ha till Stadsmissionen. Kläder med stora plasttryck har exempelvis valts bort oavsett hur fina, nya och söta de varit.

Vi har tvättat alla plagg i oparfymerat, allergitestat och miljömärkt tvättmedel och använder aldrig sköljmedel. Naturliga tvättmedel som tvättnötter är dock inget vi testat utan vår nivå är att göra bra val vad gäller tvättmedel och använda galltvål på vissa fläckar.

Vi har inte brytt oss om huruvida materialet i kläderna vi ärvt är ekologiskt eller inte utan sett de många fördelarna med att kläderna är begagnade och redan tvättade flera gånger. Vuxnas kläder kan ofta innehålla polyester vilket är en plast som inte är nedbrytbar i naturen, och i min mening inte heller skön mot kroppen. I bebiskläder har jag dock inte sett detta eller andra konstgjorda material i samma utsträckning, utan det flesta bodys och byxor tycks vara tillverkat av bomull, ekologisk eller vanlig. När vi framöver själva köper kläder till bebisen kommer såväl materialval som kvalitet vara i fokus. Förmodligen kommer vi köpa en hel del begagnade kläder av bra märken, som exempelvis Geggamoja, där vi gillar såväl materialval som stilrenheten och att det är ett svenskt företag.

Det som förvånat oss mest är mängden kläder alla tycks ha till sina bebisar. Bilden till inlägget visar i princip samtliga bebisplagg vi fått hittills. Visserligen har vi fått kläder i storlek 50, 56 och 62 samt behöver lite mer värmande klädesplagg än en familj som får en sommarbebis, men vi har lämnat iväg stora mängder till välgörenhet och känner ändå att vi har en gedigen och bra basgarderob till bebisens första månader. Vi försöker ha en stor del neutrala färger på kläderna, även om vi såklart påverkats av vilka plagg vi fått möjlighet att ärva.

Än så länge ryms bebisens kläder i storlek 50 och 56 i en byrålåda, och storlek 62 i en påse i min garderob. Vi tror att vi framöver kommer förvara majoriteten av bodys och pyjamas vid skötbordet i badrummet eftersom det förmodligen är där de oftast åker på och av.

Vad har du för tips och råd att ge vad gäller bebiskläder?

Snål, sparsam eller slösaktig?

Januari månad brukar ses som årets tuffaste månad rent ekonomiskt. Det fick mig att börja tänka kring snålhet, slösaktighet och sparsamhet. Vad kännetecknar egentligen det ena eller andra? Många människor har nog alla sidor fast vid olika tillfällen, situationer och livsfaser. Och det som är sparsamhet för mig kanske ses som snålhet eller slösaktighet för dig. Vissa njuter mycket mer av en spabehandling än det kostar, medan andra ligger på britsen och tänker mer på vad pengarna skulle kunnat sparats till istället för att njuta av stunden.

Det finns saker vi försöker spara in på men det finns också en hel del saker vi medvetet valt att inte snåla in på rent ekonomiskt, och några av dessa tänkte vi ta upp nedan:

Badrumsprodukter. Fru Minimalist använder ekologiska produkter i badrummet som kostar mer än de som finns i matvarubutikens utbud, å andra sidan används inte så många olika produkter och sminkväskan är bland de minsta som skådats. Inte heller när det gäller toalettpapper köper vi den billigaste varianten som är tunt, hårt och river rejält i rumpan :) men håller givetvis utkik efter bra erbjudanden på mjukare och skönare varianter.

Bra råvaror. Vi föredrar att köpa ekologiskt i stor utsträckning, framför allt mejeriprodukter, ägg, frukt och grönsaker. Givetvis tar vi även med oss tygkassar till matbutiken. Vi försöker fylla på lagret av dyrare matvaror när det är extrapris i matbutiken, samtidigt som det gäller att inte bygga ett för stort lager så du inte har koll på vad som ligger längst in i frysen. En vän berättade nyligen om sin svärmor som skulle laga sås på egenplockade kantareller där vännen råkade se förpackningens datummärkning – hösten år 2000 (!).

Frisyren. Herr Minimalist klipper sig hos frisören ungefär en gång per månad. Han får en helt annan känsla i hela kroppen som nyklippt och välfriserad som gör att det är väl värt tiden och pengarna. Fru Minimalist håller sig dock till ungefär en gång i kvartalet, men å andra sidan kostar det något mer per klippning.

Resor. Ni som följt bloggen ett tag vet att vi älskar resor och upplevelser. På de ganska exakta 3 år vi varit tillsammans har vi hunnit med att besöka 12 länder, varav fyra längre resor som varat mellan 2 och 7 veckor vardera. Visst kostar det att resa, men i gengäld har vi fått uppleva otroligt mycket tillsammans, lärt känna varandra på djupet och njutit av resan såväl innan, som under och efter den ägde rum.

Kläder. Herr Minimalist har en bekant som passar på att köpa upp ett lager om fyra par jeans när man får två för 250 kronor på Ica Maxi eller liknande butik. Vi köper hellre ett par jeans för tusen kronor och har dem tills de slits ut eller vi av andra anledningar inte kan ha dem längre. Även materialval i kläderna är viktigt för oss för att kläderna ska hålla färg och form länge, ofta kostar de såklart då lite mer, men hellre få kvalitativa plagg än en stor och välfylld garderob där hälften används sporadiskt.

Tekniska prylar. Vi vill ha riktigt vassa tekniska prylar som håller länge, samt har smidiga och användarvänliga funktioner. Fru Minimalists föräldrar har 4-5 mobiltelefoner, lika många datorer och 3 surfplattor på två personer. De vill ständigt uppgradera sig, göra bra klipp vid erbjudanden och köpa en nyare version när någon börjar bli trög. Vi har istället satsat på en varsin iPhone, en riktigt bra gemensam dator och en iPad. Herr Minimalist iPhone har hållit i drygt tre år och fungerar fortfarande bra även om uppgraderingarna av iOS gör den allt långsammare. Vi säljer dessutom tekniska prylar när vi skaffat en ersättare och de fortfarande har ett bra andrahandsvärde, oavsett om det rör sig om en mobiltelefon eller Kindle.

Generellt sett är vi beredda att betala mer för saker som normalt sett har en lång livslängd. Exempelvis en bra dator, cykel, kameror och kläder, men även upplevelser som ger oss tid tillsammans, för oss närmre varandra och skapar gemensamma minnen för livet.

Vad har du som du väljer att inte snåla in på i livet och varför?

Alla dessa bebissaker

I inlägget Sammanfattning av 2014 noterade vi att hela 101 saker som tillhör bebis minimalist eller är relaterad till Fru Minimalists graviditet har kommit in i vårt hem under året. Trots att vi anser oss vara minimalister är det betydligt fler prylar än vi trodde och förmodligen betydligt fler än vi i slutändan kommer att behöva och använda.

Detta beror till största del på att vi fått och ärvt majoriteten av sakerna vilket gjort att vi tagit emot betydligt fler saker än om vi skulle köpt dem själva. Exempelvis hade vi förmodligen inte köpt en liggstol, resesäng eller babygym redan innan bebisens ankomst, eftersom vi inte vet om bebisen kommer att behöva dessa saker under sina första månader eller om ens någonsin. I vissa fall har saker erbjudits med devisen ”vill ni inte ha det nu så skänker/slänger/säljer vi det nästa vecka” och då har vi tacka ja eftersom vi med stor sannolikhet behöver införskaffa dem inom överskådlig framtid.

I många fall har vi fått en hel kasse med bebiskläder och bebisprylar där vi själva fått rensa och skänka det vi inte velat ha till Stadsmissionen eller liknande organisationer. Ungefär hälften av alla bebiskläder och leksaker vi fått har skänkts vidare, och än så länge har vi ratat alla plastleksaker.

Nedan följer en sammanställning över vilka typer av saker vi valt att köpa helt nya, begagnade, ärvt och fått.

Följande bebissaker har vi köpt nya:

Följande bebissaker har vi köpt begagnade:

Följande bebissaker har vi fått av vänner eller ärvt:

  • Bebiskläder (strl 50-68)
  • Leksaker i tyg
  • Böcker i tyg
  • Spjälsäng
  • Sängkläder
  • Skötbord
  • Babynest
  • Babybjörn bärsele
  • Babysitter
  • Resesäng
  • Barnmatstol
  • Åkpåse barnvagn
  • Babygym

Framöver kommer jag skriva ett par mer ingående inlägg om hur vi tänkt vad det gäller bebisens kläder, sovplats, skötbordet och leksaker ur kemikalie- och ekologisk synvinkel.

Om vi istället kikar på prylarna ovan ur en ekonomisk synvinkel så har vi hittills köpt bebissaker för ca 9 000 kronor där barnvagnen står för över halva kostnaden. Under början av detta år tillkommer kostnad för barnförsäkring samt den kanske allra största ”kostnaden” i närtid – Fru Minimalists föräldraledighet.

Har du något tips för att hålla nere kostnaderna relaterade till bebis eller föräldraledighet?

Gästminimalister berättar: Karin Nordlander


I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med minimalistiska tankegångar.

Nedan finner du sparterapeuten Karins kloka ord om hur du står emot julstressen och samtidigt får mer pengar kvar i plånboken. Vill du läsa fler tips från Karin om hur du förbättrar din vardag och ekonomi för att få mer tid över till annat så hittar du bloggen hon skriver för här.

Nu är vi inne i december och julstressen börjar tränga sig på. Butikerna basunerar ut ”måste ha-produkter” och TV-reklamen förmedlar romantiska bilder av den perfekta julen.

Vi har ofta en stark föreställning om hur julen borde vara och det är många gånger den bilden som vi vill försöka förverkliga när vi ger oss ut i shoppingkaoset i december. Men priset för den perfekta julen är ofta skyhögt, både i pengar och energi räknat. Och frågan är om det är värt det. För även om du skulle lyckas uppnå den perfekta julen så håller det kanske inte i sig mer än några timmar. Det nydammsugna golvet fylls av granbarr och julpapper, ungarna bråkar om vem som ska få hålla nya iPaden, soffan får knäckfläckar och farmor behöver åka hem för att hon fått ont i huvudet. 
Verkligheten blir sällan till den idyll som vi har föreställt oss, hur mycket pengar och omsorg vi än har lagt ned.

Trots att vi kanske är medvetna om det här, är det lätt att åka med i julhetsen. Här är några tips för hur du kan stå emot:

  • Tänk efter vad som faktiskt är viktigt för dig kring jul. Kanske att få vara ledig ett par dagar? Ha chansen att umgås med nära och kära? Eller vill du helst vara ensam? Fokusera på att förverkliga det som är betydelsefullt för just dig.
  • Har du en familj omkring dig med tusen önskemål om hur julen borde firas? Sätt er tillsammans och prioritera. Låt var och en komma till tals och fundera kring hur ni kan skapa en jul som alla blir nöjda med. Kom bara ihåg att det är familjens vuxna som bestämmer hur mycket pengar ni ska göra av med.
  • Sätt ett tak. Både för hur mycket julklapparna får kosta och för hur mycket pengar ni ska lägga på julmat och julpynt. Kostnaderna drar lätt iväg om vi tänker ”klart vi ska unna oss, det är ju jul”. Och visst ska vi unna oss – men vi behöver inte ruinera oss på kuppen.
  • Våga strunta i det sociala trycket. Det finns inget som säger att vi måste fira jul alls om vi själva inte tycker det är roligt. Och vi behöver heller inte lägga tiotusentals kronor på att fly till Thailand bara för att undkomma julen och andras åsikter. Oavsett hur du väljer att fira – utgå ifrån vad som passar dig och dina nära – inte vad grannarna ska tycka.
  • Ha glädjen som vägvisare. Gör bara de julförberedelser du tycker är roliga! Känslor av stress eller måsten är tecken på att du är inne i ”perfektfällan”. Och julen behöver som sagt inte vara perfekt. Det viktiga är att du och dina nära kan ta vara på juldagarna på det sätt som ger er mest glädje.

Med önskan om en lycklig och fridfull jul,
Karin Nordlander
, Sparterapeut Advisa

Jag tycker att Karin fångar flera områden som många känner skulle kunna förbättras kring julen men som de flesta ändå låter förbli sig likt år efter år. Kanske på grund av traditioner inom släkten, olika åsikter eller förväntningar kring hur julen borde firas.

Personligen tycker jag att punkt två, att prata om hur ni vill fira årets jul, är bland de viktigaste när ni är en större grupp som firar jul tillsammans. Och att våga ta upp frågan i god tid innan jul så folk hinner smälta, förbereda och i värsta fall ändra planerna om det inte passar dem.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Höstens trender i minimalisthemmet

I inlägget där vi berättar att vi väntar tillökning nämnde vi också att vi har gjort om en del i hemmet för att skapa bättre förvaring. Vi behöver inte så mycket mer förvaring än tidigare, men lite smartare och mer praktiska lösningar. Samtidigt passar vi på att ta tag i förändringar och inredningsdetaljer som inte blivit av tidigare, som att skaffa en hallbänk med förvaring, beställa canvastavlor av foton från resor, med mera.

Tidigare i höstas skrevs det i bloggar och magasin om att trenden för inredningshösten och vintern 2014 är extremt färglös. Inte för att vi skulle få för oss att följa trender vad gäller heminredning, men denna höst faller trenden oss i smaken och går i linje med hur vi valt att inreda vårt hem.

Trendexperten Stefan Nilsson berättade i DN att den oroliga omvärld vi har just nu, får oss att söka trygghet i vår heminredningsstil. Han menar att detta får oss att hellre satsa på ett fåtal dyrare och mer kvalitativa köp av möbler och inredningsdetaljer än många billiga. Även detta är i linje med vår inredningsfilosofi.

På sätt och vis är inredningstrender intressanta att följa, vem minns inte 90-talets inredningsdetaljer som svampmålade väggar, mönstrade bårder, lavalampor, uppblåsbara ramar, platsformationer i taket som lyste i mörkret, sackosäckar och Lasse Åberg glas som gärna placerades synliga i vitrinskåpen. Tillsammans kan vi två bocka av samtliga av dessa trender i våra 90-tals hem, men i vårt nuvarande hem skulle inget av det komma in. Vår lägenhet skulle kunna vara tagen ur showen Ljust & Fräscht med Lindström och Schyffert. Det är vitt, svart, grått och ek med accentfärger som rött och grönt.

Åter till förändringen i lägenheten. För att finansiera de nya möbelköpen har vi sålt de möbler vi valt att göra oss av med. En byrå, tv-bänk, vardagsrumsbord, prydnadsstege/hylla och vardagsrumsmatta har vi sålt på Blocket. Ett tag var tv:n på väg att ryka av bara farten. Särskilt när vi insåg att vi inte tittat på den sedan före sommarsemestern. Vi hejdade oss dock under processens gång och med två vita byråer med en glasskiva ovanpå som ersättning för den tidigare svarta tv-bänken, blev helhetslösningen bra även med tv:n kvar på väggen (se bild nedan). Vi inväntar nu leverans av bebissängen för att se hur mycket plats det blir kvar för att inreda resterande del av bebishörnan.

Byråer som tv-bänk

En stor fördel med att göra om hemmavid är att vi tvingas gå igenom kläder och prylar som förvaras i möblerna vi gör oss av med. Det har blivit en hel del utrensningar, inte minst från tv-bänken där Herr Minimalist förvarade en stor del av sin samling av sladdar och annan elektronik.

När allt är klart blir det väldigt bra även om vi under några dagar fick leva utan byrå till våra kläder och nu inte har haft ett vardagsrumsbord på flera veckor. Som minimalist är urvalsprocessen lite längre och det tar ibland tid att hitta en värdig ersättare. I kombination med att inte äga en bil blir besöken på möbelvaruhus lätträknade.

Har du några smarta förvaringslösningar att dela med dig av?

Andrahandsvärdet på böcker

Att bilar har en kraftig och snabb värdeminskning har de flesta som vill köpa en bil i åtanke, men att även böcker har en likartad värdeminskning kanske inte är lika vanligt att tänka på. Det handlar visserligen om helt andra summor, men det skapar å andra sidan andra problem. En bil blir du alltid av med även om du blir tvungen att gå ner i pris. Böcker däremot tycker jag är svårt att bli av med på ett vettigt sätt.

Vi har tidigare skrivit om tips för färdiglästa böcker och jag har på senare år blivit bättre på att inse vilka böcker jag faktiskt har en tendens att återkomma till, bläddra i, läsa hela eller delar av igen och vilka som blir rena hyllvärmare. De sistnämnda har ofta varit någon typ av faktabok, inbunden, lite tjockare och varit hyfsat dyr vid inköpet. Tre typiska bokexempel i min bokhylla är de som visas på bilden; Nya Stora Etikettboken, Alla dessa bilutflykter runt Stockholm och Familjens Juridik.

Jag har svårt att veta vad jag ska göra med dessa böcker då jag gärna vill att de kommer till användning samt att jag får tillbaka åtminstone en liten del av det jag köpt dem för. Det är inte heller den typen av böcker jag tar med till en vän för att den var ”så bra” till skillnad från vissa populära skönlitterära böcker. Här om dagen skänkte jag boken Born to run mot portokostnad till en tjej på en Facebook-sida där jag är medlem. Det kändes som ett värdigt sätt att bli av med boken även om jag inte tjänade några pengar på det.

Det är kanske bara att inse att andrahandsvärdet på böcker, även om de är inbundna och olästa, är oerhört lågt idag bland annat tack vare onlinebokhandlar som Bokus och Adlibris liksom olika läsplattor. Att skänka böckerna till välgörenhetsorganisationer är ett bra alternativ åtminstone om det är populära och inte allt för gamla böcker. Den här helgen planerar jag dra mitt strå till stacken och lämna iväg ett par böcker till Stadsmissionen. För trots att böcker har ett lågt andrahandsvärde tycker jag inte det motiverar att de står som hyllvärmare och tar upp plats i vår bokhylla, packas ner och upp nästa gång vi flyttar osv.

Vad är ditt bästa tips på vad man kan göra för att bli av med begagnade böcker på ett värdigt sätt?