Etikettarkiv: vanor

En månad med meditation

Då var det dags för mig, Herr Minimalist, att utmana mig själv en månad i taget fast med en lite annorlunda tvist jämfört med Fru Minimalist. Jag kommer nämligen att skriva om hur det är att leva med en ny vana eller motsvarande som jag vill etablera istället för att leva utan en ovana som jag vill eliminera.

Att Fru Minimalist börjande med att experimentera kring hur det var att leva utan något kändes naturligt eftersom minimalism ofta börjar med att du tar bort det som är onödigt och inte längre tillför något i livet. Men när du väl fått ordning på dina behov och prioriteringar samt eliminerat både onödiga prylar och ovanor, så står du plötsligt där med mer tid, fokus och pengar, och då är ju frågan vad du ska göra istället. I mitt fall kommer jag att lägga just tid, fokus och i vissa fall pengar på att etablera en ny intressant vana varje månad.

Min första månadsutmaning blir därför att testa hur livet kommer att förändras av att meditera minst 20 minuter varje dag. Jag har läst många blogginlägg och även en hel del böcker om meditationens snudd på magiska effekter på kroppen som lägre blodtryck, bättre fokus och minne, mindre oro och stress samt mer empati. Trots det har jag aldrig riktigt lyckats etablera en daglig vana, men nu ska det bli ändring på det!

Mot slutet av månaden kommer jag sammanfatta hur det faktiskt gick, eventuella effekter jag upplevt samt vad jag gjorde för att underlätta för mig själv så att vanan faktiskt blev av. Som ett första steg har jag redan nu lagt in vanan i den fantastiska appen Way of Life som kommer att påminna mig dagligen.

Nu är jag nyfiken på om det finns någon läsare som har för vana att meditera och om du upplevt någon skillnad efter att du etablerat vanan? :)

Kan vi leva utan TV?

Att försöka leva minimalistisk handlar mycket om att försöka eliminera onödiga prylar. Men minst lika givande är enligt oss att reducera antalet onödiga och oprioriterade distraktioner som till exempel energikrävande relationer, onödiga åtaganden, tidningsprenumerationer eller varför inte TV-tittande.

Här om veckan kom domen mot Radiotjänst som ger alla som inte har en TV, men fortfarande en dator, rätten att inte betala TV-avgift. Domen fick oss att återigen fundera och diskutera kring för- och nackdelar med att inte ha en TV i hemmet.

Jag (Fru Minimalist) har tidigare levt utan TV i två års tid under 2008 och 2009. Den första tiden under ett halvårs studier i USA, och sedan efterföljande ett och ett halvt år som inneboende i Stockholm där personen jag bodde hos inte ville ha någon TV. Men sedan dess har jag alltid ägt en TV, samma modell som vi för övrigt hade fram tills i höstas när vi fick överta mina föräldrars TV.

Vi använder idag framförallt vår TV till att titta på serier någon eller några vardagskvällar i veckan. Vi tittar inte på nyheter och slår aldrig slentrianmässigt på TV:n med hopp om att zappa oss fram till någon form av tillräckligt intressant distraktion. TV:n används i princip aldrig vid umgänge med vänner och det vi faktiskt ser skulle vi lika gärna kunna se på vår MacBook eller iPad.

I teorin finns det därför många fördelar med att inte ha en TV, men frågan är om vi skulle sakna den om vi gjorde oss av med den? För att komma närmare ett svar identifierade vi de enligt oss främsta fördelarna med att inte äga en TV nedan:

Frigöra mängder med tid. Vi skulle garanterat minska dagens totala skärmtiden utan en TV då det inte är lika attraktivt att se på en film eller serier på datorn. Istället skulle vi förhoppningsvis lägga mer tid på läsning, att umgås eller träna.

Reducera antalet möbler och prylar. Vår nuvarande TV-bänk är både stor och otymplig och innehåller dessutom många TV-relaterade prylar som Apple TV, fjärrkontroller och diverse andra tekniska tillbehör. Kanske skulle vi även kunna leva utan vårt relativt stora ljudsystem om vi gjorde oss av med TV:n.

Möjliggöra ett mindre och flexiblare hem. Vardagsrummens möbler är ofta planerade utifrån TV:s placering och utan denna skulle rummet kännas större och hemmet kunna möbleras mer flexibelt. Det kanske till och med skulle göra det möjligt att klara sig med en mindre bostad utan en TV.

Frigöra pengar på kort och lång sikt. Vi skulle inte behöva betala TV-licens eller köpa en ny TV med jämna mellanrum. Vi skulle kunna sälja av nuvarande TV-bänk, TV:n, diverse tillbehör och kanske till och med surround-ljudsystemet. Och om ett liv utan TV gör det möjligt att leva på mindre yta finns det riktigt stora pengar att spara på boendet.

Vi har som du märker inte landat i ett beslut om vi ska behålla eller skippa TV:n men tanken att försöka leva utan är helt klart lockande. Äger du en TV och hur tror du att livet skulle förändras utan en i hemmet?

De mänskliga minimalisterna

Vi rensar, skänker och säljer nog mer saker än gemene man. Vi jämför och behovsanalyserar innan vi shoppar kläder och prylar. Vi eliminerar onödiga distraktioner och avsäger oss outvecklande åtaganden. Vi köper stor andel ekologiska livsmedel och försöker minska på onaturliga tillsatser vad gäller såväl matlagning som hudvårdsprodukter. Vi tränar regelbundet löpning och på gym, samt utför yoga och meditation till och från.

Vi kan ge intrycket av att vara duktiga, disciplinerade och målmedvetna, men även vi är såklart bara två vanliga människor som av och till misslyckas med våra målsättningar och hamnar snett under vår resa mot ett minimalistiskt liv.

Visst får vi svart på vitt genom våra månadsvisa in- och utlistor att det faktiskt händer något, fler saker åker ut än in. Men vi skulle förmodligen kunna rensa betydligt mer om vi hade starkare viljestyrka eller var i behov av utrymmet i större utsträckning. Fru Minimalist har fortfarande alldeles för mycket kläder och Herr Minimalist har alltid haft svårt att göra sig av med böcker.

Ibland shoppar vi kläder som är lite för dyra och som till största del är ”nice to have” och inte ”need to have”. För att vi kan, för att vi vill och för att vi är vanliga människor. Våra hjärnor är inte mer avancerade än andras och vi kan övertygas om att vi måste passa på att köpa ett plagg just idag när det är 30% rabatt, eftersom vi inbillar oss att vi annars skulle köpt plagget ändå men då gå miste om ”dealen”.

Trots detaljerad packningslista inför varje resa, rejält med erfarenhet och goda intentioner till minimalistisk packning, lyckas vi alltid packa ner för mycket kläder på våra resor. Den där optimala minimalistiska packningen som vi drömmer om och strävar efter har ännu ej blivit verklighet på grund av Mr Justin Case. ;-)

Vi lagar oftast hemmagjord middagsmat av bra ekologiska råvaror som ibland blir matlåda till dagen därpå, men givetvis frossar även vi av och till i onyttig mat, köper hämtmat när vi båda är trötta efter en krävande arbetsdag och går ut och äter på lunchrestaurang med kollegorna. Trots att det är såväl oekonomiskt som allt som oftast onyttigare än alternativet matlåda.

Träning ett par dagar i veckan får oss i harmoni och balans, det vet vi av erfarenhet. Allt för många dagar låter vi arbetet, bloggen eller bekvämlighet styra och vi hamnar i soffan eller framför datorn istället för på gymmet eller yogamattan. Viljestyrkan räcker inte alltid till för att få kroppen att göra det den skulle må allra bäst av i det långa loppet.

Istället för att gå upp på morgonen när väckarklockan ringer, ta ett glas vatten och en morgonjogg eller ett yogapass, är vi då och då på något mystiskt sätt plötsligt tillbaka under det varma täcket igen. Och rätt var det är har det långa sköna och lugna morgonrutinen ersatts av ett mer tidspressat schema för att inte bli allt för sen till jobbet.

Och alla dessa timmar av slösurfning framför datorn eller slöseriet av timmar framför mobilen, när vi egentligen kunde ha mediterat, läst en god bok, lärt oss något nytt eller tagit en skön promenad. Vi är djupt imponerade av dem som aldrig hamnar i dessa fällor.

Vår blogg där vi styr innehållet kan helt enkelt ge en förskönad bild av oss och i själva verket ser verkligheten istället av och till ut som ovan. Men trots det så gör vi så gott vi kan och försöker dagligen fatta små beslut som sakta men säkert tar oss i rätt riktning. Vi drar lärdom av våra misstag istället för att se dem som nederlag och njuter av resan istället för att bara fokusera på målet. :)

Därför ignorerar vi dagsnyheter

Vi har i inlägget provocerande minimalistiska vanor nämnt att vi varken läser dagstidningar eller tar del av nyhetssändningar på tv, radio eller internet, vilket kan vara provokativt för vissa. Ibland får vi under kaffepauser och luncher höra att vi inte tar vårt samhällsansvar alternativt tar en stor risk som inte hänger med i vad som händer ute i världen. Men varför undviker vi trots det nyheter?

Ord som framkallar rädsla som exempelvis död, sjukdom, kris eller fattigdom påverkar hjärnan negativt även om det inte föreligger någon konkret risk för mottagaren. Delar av hjärnan reagerar nämligen undermedvetet på negativa ord och berättelser som om de vore verkliga hot och det spelar ingen roll om mottagaren är medveten om detta. Vi är med andra ord grundprogrammerade till överlevnad och resultatet är att vi blir nyfikna av negativa nyheter. Mycket mer nyfikna är vad vi blir på positiva sådana, tyvärr. Detta är en av grundanledningarna till att kvällstidningar men även dagstidningar tenderar att ignorera positiva, förvrida neutrala och blåsa upp negativa nyheter i jakten på att sälja lösnummer.

Det finns dessutom mängder med forskning som visar att en människa som är spänd eller deprimerad och under ett par sekunder får ta del av ett antal negativt laddade ord, genast mår ännu sämre. Ju mer negativa interaktion, desto svårare blir det att bryta mönstret och desto längre tid tar det att börja tänka positivt och känna lycka igen.

De flesta nyheter och artiklar är högst irrelevanta. Av alla nyhetsartiklar som du har läst eller hört de senaste året, nämn en som efter att du tagit del av den, gjorde en förändring eller tog ett bättre beslut i något väsentligt rörande ditt jobb, din fritid eller din familj?

Att hålla sig uppdaterad med allt som händer i världen är dessutom oerhört tidskrävande, oavsett vilket medium vi använder. Om du läser tidningen 15 minuter på morgonen, läser nyheter på internet sammanlagt 15 minuter under dagen och tittar 15 minuter på tv-nyheterna på kvällen, så lägger du med tillägg för distraktionstid och att åter hitta fokus, totalt cirka en halv dag av din vakna tid på nyhetskonsumtion i veckan. Den tiden lägger vi hellre på aktiviteter som ger positiva känslor och energi, till exempel träning, socialt umgänge eller utvecklande och underhållande läsning. Vi har dessutom märkt att den viktigaste informationen ändå brukar tränga sig igenom det allmänna mediabruset via löpsedlar, sociala medier eller diskussioner i lunchrummet.

Vi vill dock avsluta med att erkänna att vi faktiskt skummar igenom nyhetssajter som DN eller SvD någon gång i veckan samt att Fru Minimalist dessutom av och till spenderar pauserna på jobbet med ett besök på DI.se. Vi tar dock aldrig del av nyheter via tv, dagstidningar eller radio.

Kanske är det här med nyheter lite av en generationsfråga då våra föräldrar tycks ha ett mycket större behov av detta än vi har. De tar del av nyheter dagligen via radio, morgontidning(ar) till frukosten, tv-sändningar flera gånger per dag och gärna en kvällstidning mot slutet av dagen. Kanske är de efter ett livslångt missbruk beroende av sin dagliga dos rädsla för att känna att de har kontroll på läget.

Hur mycket tid spenderar du på att utsätta dig för negativa nyheter under en vanlig vecka?

TV-tid blev skärmtid

April månads utmaning är att inte titta på tv. Det har gått förvånansvärt bra och jag har inte saknat tv-tittandet alls, förutom möjligen en fredagsfilm när jag är för trött efter arbetsveckan för att göra något mer aktivt. Eventuell tv-abstinens underlättas även av att vi så sent som i mars såg klart den tv-serie vi följt senaste halvåret och sedan dess inte hittat någon ersättare.

Innan utmaningen trodde jag att kvällarna skulle bestå av mer bokläsning. Tyvärr är det nog snarare så att tiden som tidigare lagts på tv-serier och film framför tv:n har bytts mot tid framför vår MacBook, iPad eller min iPhone. Några kvällar har vi dock, mycket tack vare tv-förbudet men även de numera fantastiska ljusa försommarkvällarna, tagit en kvällspromenad samt en extra sväng till gymmet.

Nu inför sista halvan av månaden kommer jag försöka att lägga ifrån mig alla typer av skärmar om kvällarna och istället läsa ut boken jag håller på med. Kanske minskar skärmtiden strax av sig själv tack vare att vi tar påskledigt och reser iväg på lång-weekend i Nice.

Mitt tips halvvägs in i denna månads utmaning och inför påsken är att ta en uppfriskande promenad, en tur i löpspåret eller en sväng till gymmet när tv:n lockar. Efter det smakar påskgodiset så mycket bättre!

Konsumtionspsykologen

Idag finns det många olika områden, metoder och skolor inom psykologin, till exempel psykoanalys, socialpsykologi, kognitiv psykologi med mera. Utövare inom dessa skolor hjälper andra människor inom alla möjliga olika områden, till exempel ätstörningar, äktenskapsrådgivning, depressioner med mera.

Syftet är oftast att hjälpa människor att må fysiskt och psykiskt bättre samt se till så de inte skadar sig själva eller sin omgivning. Men tänk om det finns ett område som fortfarande inte adresserats över huvud taget trots ett skriande behov med snudd på pandemiska proportioner? Tänk om det människorna och världen verkligen behöver allra mest just nu är en konsumtionspsykolog?

För om jag ska vara ärligt så verkar större delen av världen hamnat i en och samma psykos. Vårt sjuka beteende fortsätter att vara kutym som sällan om någonsin ifrågasätts, trots att de flesta undermedvetet är införstådda med att det är destruktivt inte bara för en själv utan för hela planeten.

Istället ses västvärldens konsumtionsmönster inte bara som socialt accepterat utan till och med önskvärt eller direkt nödvändigt. Konsumtion används för att bota och åtgärda det mesta. Allt från små enkla problem i vardagen som vi löser med redundanta specialprylar till att shoppa sig ur nedstämdhet och tristess eller något så fundamentalt som socialt glidmedel när vänner umgås. Och shoppingen hjälper inte bara mot sociala och psykologiska utmaningar, det får även hela världsekonomin att gå runt. Fantastiskt helt enkelt!

Den enda nackdelen är att alla positiva effekter beskrivna ovan bara är ytterst temporära. Kicken från konsumtion går snabbt över och ersätts istället av ångest över den ekonomiska skuld många sätter sig i för att nå dessa korta kickar. En annan nackdel värd att nämna är att vi totalt håller på att förstöra vår planet i ett raskt eskalerande tempo. Media får det dock att låta som att världen skulle gå under om konsumtion och tillväxt gick ner, när det i själva verket är precis tvärtom.

Om vi sammanfattar ovan så låter det nästan lite sjukt, psykiskt sjukt. Vi ägnar oss åt ett beteende som inte bara är kortsiktigt utan även förstör vår privata ekonomi och tvingar oss att stressa mer samt jobba hårdare, bara för att kunna fortsätta som vi gör och i slutänden förstöra hela grunden för vår existens, det vill säga vår planet. Därför tror jag att den terapi människor runt om i västvärlden är i störst behov av just nu är just den vi kan få från konsumtionspsykologen.

Om du hade en alldeles egen konsumtionspsykolog sittandes hemma i din soffa, vad tror du då att hen och du skulle diskutera?

Varning för permanenta att-göra-saker

Det finns många sätt att påminna sig själv om saker man borde göra. Du kan använda dig av en analog eller digital att-göra-lista, knyta en rosett kring fingret, sätta upp en post-it-lapp eller bara lägga fram saken som kräver handling på lämpligt ställe där du kan vara säker på att se eller snubbla över den varje gång du rör dig i hemmet.

Den sista metoden, som vi valt att kalla att-göra-saker, använder vi (Herr och Fru Minimalist) oss båda av då och då i hemmet. Den är utmärkt när den fungerar, till exempel kan du ställa fram ett glas vatten på köksbordet på kvällen för att komma ihåg att dricka detta det första du gör morgonen därpå, ställa datorväskan i hallen så att du får med den till jobbet eller varför inte klassikern att ställa soppåsen vid dörren så att nästa person som lämnar hemmet tar hand om den.

Problem med att-göra-saker uppstår då det finns en obalans mellan ambition och ork alternativt då en att-göra-sak helt enkelt inte är prioriterad. Då riskerar denna att bli en permanent installation i hemmet vilken stjäl din uppmärksamhet de första 50 gångerna du går förbi den för att därefter bli osynlig och riskera att bli kvar under oöverskådlig tid.

Typiska exempel i vårt hem är saker som är på väg ut ur hemmet med en välgörenhetsorganisation som slutdestination. Eftersom välgörenhetsorganisationer inte är något vi normalt passerar i vardagen kan gåvorna bli kvar i hallen på tok för länge. Samma gäller högar av tidningar som vi planerar att läsa men som ofta blir liggande.

De lösningar vi själva har funnit som fungerar bäst för oss är att planera in tid för åtgärd i kalendern alternativt gömma undan alla att-göra-saker på ett diskretare ställe men se till att batch-behandla dessa. Detta kräver dock oftast att vi planera in åtgärden som en aktivitet i kalendern alternativt i digitala att-göra-listan.

Har du några intressanta eller roliga exempel på permanenta att-göra-saker i ditt hem som legat alldeles för länge? Vad har du för tips för att undvika långvariga att-göra-saker?