Författararkiv: Fru Minimalist

Ett år utan shopping

Vi har tidigare skrivit om populära minimalistiska utmaningar som förekommer då och då runt om i världen. Även om vi inte är några direkta förespråkare för denna typ av minimalism, utan ser minimalism som en livsstil snarare än något tillfälligt uppsatt mål du ska nå, så kan utmaningar helt klart fungera som en trigger till att komma igång eller hitta ett minimalistiskt fokus under en period.

I samband med att jag researchade för dessa utmaningar snubblade jag över en grupp som kallar sig The Compact. Gruppen bestod från början av ett tiotal miljöintresserade vänner i San Francisco som gick från tanke till handling vad gäller konsumtion och en hållbar livsstil. För dem var återvinning och kompostering inte tillräckligt, de ville något betydligt mer, eller kanske snarare något mycket mindre. De satte upp ramar och mål för gruppen, bland annat att de under ett års tid inte skulle köpa några nya saker, utöver det mest livsnödvändiga som mat, medicin och hygienartiklar. Behövde de något annat köptes det secondhand, lånades eller skapades själv.

De hade även som mål att minska antalet onödiga prylar i hemmet, stödja lokala företag och jordbruk, samt generellt försöka förenkla sitt liv och leverne.

I likhet med att många blir provocerade av en minimalistiskt livsstil, blev många provocerade av The Compact. De anklagades för att vara oamerikanska och antikapitalistiska, liksom som ett hot mot den västerländska livsstilen om de fick med sig allt för många på samma tåg. I en artikel i Washington Post berättar en av medlemmarna:

Jag tror att folk blir upprörda för att de tror att vi på något sätt dömer dem. Men vi är ju bara ute efter att bära hem färre saker till våra egna hem.

En annan medlem påpekar i samma artikel att gruppen består av några miljöintresserade medelklassinvånare som hade en diskussion kring konsumtion, och plötsligt bestämde sig för att inte köpa några nya saker under ett år. Och detta blir en världsnyhet. Det om något säger väl något om hur vi ser på konsumtion och hur världen är uppbyggd idag?

Gruppens intention var inte att rädda världen utan att förbättra sin egen livskvalitet. Deras lärdomar från året utan konsumtion var att de redan har betydligt fler saker än de själva trodde, samt att de klarar sig med betydligt färre saker än de kunnat föreställa sig.

Minimalism ser jag som ett sätt att förenkla livet, känna frihet och lättare kunna prioritera och fokusera på det som är viktigt för just mig och min familj. Ett helt år utan att köpa något nytt över huvud taget skulle visserligen tvinga mig till ett nytt tankesätt och förhållningssätt, men det skulle också kännas betydligt mer begränsande och hämmande, snarare än roligt och inspirerande. Jag vill kunna köpa en utvald, kvalitativ sak om jag har identifierat ett konkret behov, och det finns inte alltid på begagnatmarknaden.

Skulle du i likhet med medlemmarna i The Compact klara ett år utan att köpa något nytt till dig själv eller din familj?

Dags att sprida lite glädje?

Kommer du ihåg hur det kändes senast en okänd person sa något snällt till dig? Visst blev du glad och allt kändes plötsligt lite lättare. Unna någon annan samma känsla, och när du ser hur några snälla ord gör att personen lyser upp så kommer du själv förmodligen bli glad och upprymd. Kanske även lite stolt över att du vågade prata med en främling, bjuda på något utan någon tanke på motkrav.

En så otroligt enkel gest som att genuint tacka för bra service i butiken, berätta för en vän att du tycker hen har ett fint klädesplagg på sig eller är fint nyklippt i håret, eller tala om för kollegan att hen höll ett professionellt framträdande på mötet. Dessa exempel tar bara några sekunder av din tid och du har ju förmodligen redan tänkt tanken att servicen var extra bra, klädesplagget snyggt, håret fint stylat och imponerats av framträdandet. Så vad är det som hindrar dig att gå från tanke till handling?

Jag tror det är väldigt svenskt att försvåra det hela, tänka att det jag vill säga är för personligt eller oroa sig för hur det ska uppfattas. ”När är rätta tillfället?”, ”Tänk om hen tycker jag är påträngande eller närgången?”, ”Om jag säger det till personen som sitter bredvid mig på bussen, kommer hen då tro att jag är intresserad eller att vi måste fortsätta småprata resten av resan?”

De senaste dagarna har jag fått läsa, höra eller uppleva tre exempel på komplimanger givna till främlingar vilket fått mig att fundera kring detta ämne.

  • Läsaren Eva kommenterade på vårt inlägg Snål, sparsam eller slösaktig och tyckte att hon fick otroligt bra service från personer som var involverade i diverse ärenden hon nyligen utförde på stan. Hon påtalade den goda servicen för en butiksanställd kvinna som blev gråtfärdig av glädje då Eva framförde sin uppskattning.
  • Herr Minimalist berättade för mig vid middagsbordet här om kvällen, om hur han efter julledigheten mött en kvinnlig kollega på kontoret som var elegant klädd. Han hade ärligt påpekat för henne att hela hon såg väldigt stilig ut idag. När de sedan kom i konversation med varandra två veckor senare berättade kvinnan att hon fortfarande blev glad när hon tänkte på hans kommentar den där morgonen.
  • Helgen som var lyxade vi till det och åt frukost på ett hotell i stan, bäst att passa på nu innan bebisen kommer. :) Vid bordet intill oss satt ett medelålders par och efter någon timme sade mannen i sällskapet: ”Vilken otroligt fin och glad liten familj ni ser ut att vara”. Vi tackade så mycket för den fina kommentaren och så här i efterhand värmer den ändå mer än den gjorde just där och då när vi nog mest blev paffa. En omtänksam kommentar helt utan tanke på gentjänst eller motkrav.

Har någon på tunnelbanan snygga skor, säg det! Är kassörskan i butiken trevlig, påtala det! Har städerskan gjort ett bra jobb, visst ska hen få veta det? Det är naturligt om det känns lite obekvämt att kommentera en främling, men börja då med en kollega eller vän de första gångerna. När du väl provat tror jag du kommer inse att det inte är svårt och samtidigt kan ge en varm känsla eller ett leende tillbaka som värmer även hos dig. Det kostar så otroligt lite i tid och energi men kan verkligen ge massor tillbaka och bevisligen göra en persons dag eller vecka.

Kan vi inte komma överens om att vi sprider lite mer glädje och omkring oss från och med idag genom att våga säga det fina vi tänker om andra i vår omgivning?

Kommentera gärna om du vågade testa eller har någon historia sedan tidigare på ämnet!

Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel

Det här är ett första inlägg i en serie där vi tänkte berätta hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi börjar med bebisens kläder, för att sedan gå in på bebisens sovplats, skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och vi vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Majoriteten av bebiskläder har vi haft förmånen att ärva. Främst från mina systerdöttrar men också från Herr Minimalist brorsbarn och vänner. När vi fått kläder har det ofta varit en hel påse kläder som vi sedan gått igenom och givit tillbaka alternativt skänkt kläderna vi inte velat ha till Stadsmissionen. Kläder med stora plasttryck har exempelvis valts bort oavsett hur fina, nya och söta de varit.

Vi har tvättat alla plagg i oparfymerat, allergitestat och miljömärkt tvättmedel och använder aldrig sköljmedel. Naturliga tvättmedel som tvättnötter är dock inget vi testat utan vår nivå är att göra bra val vad gäller tvättmedel och använda galltvål på vissa fläckar.

Vi har inte brytt oss om huruvida materialet i kläderna vi ärvt är ekologiskt eller inte utan sett de många fördelarna med att kläderna är begagnade och redan tvättade flera gånger. Vuxnas kläder kan ofta innehålla polyester vilket är en plast som inte är nedbrytbar i naturen, och i min mening inte heller skön mot kroppen. I bebiskläder har jag dock inte sett detta eller andra konstgjorda material i samma utsträckning, utan det flesta bodys och byxor tycks vara tillverkat av bomull, ekologisk eller vanlig. När vi framöver själva köper kläder till bebisen kommer såväl materialval som kvalitet vara i fokus. Förmodligen kommer vi köpa en hel del begagnade kläder av bra märken, som exempelvis Geggamoja, där vi gillar såväl materialval som stilrenheten och att det är ett svenskt företag.

Det som förvånat oss mest är mängden kläder alla tycks ha till sina bebisar. Bilden till inlägget visar i princip samtliga bebisplagg vi fått hittills. Visserligen har vi fått kläder i storlek 50, 56 och 62 samt behöver lite mer värmande klädesplagg än en familj som får en sommarbebis, men vi har lämnat iväg stora mängder till välgörenhet och känner ändå att vi har en gedigen och bra basgarderob till bebisens första månader. Vi försöker ha en stor del neutrala färger på kläderna, även om vi såklart påverkats av vilka plagg vi fått möjlighet att ärva.

Än så länge ryms bebisens kläder i storlek 50 och 56 i en byrålåda, och storlek 62 i en påse i min garderob. Vi tror att vi framöver kommer förvara majoriteten av bodys och pyjamas vid skötbordet i badrummet eftersom det förmodligen är där de oftast åker på och av.

Vad har du för tips och råd att ge vad gäller bebiskläder?

Snål, sparsam eller slösaktig?

Januari månad brukar ses som årets tuffaste månad rent ekonomiskt. Det fick mig att börja tänka kring snålhet, slösaktighet och sparsamhet. Vad kännetecknar egentligen det ena eller andra? Många människor har nog alla sidor fast vid olika tillfällen, situationer och livsfaser. Och det som är sparsamhet för mig kanske ses som snålhet eller slösaktighet för dig. Vissa njuter mycket mer av en spabehandling än det kostar, medan andra ligger på britsen och tänker mer på vad pengarna skulle kunnat sparats till istället för att njuta av stunden.

Det finns saker vi försöker spara in på men det finns också en hel del saker vi medvetet valt att inte snåla in på rent ekonomiskt, och några av dessa tänkte vi ta upp nedan:

Badrumsprodukter. Fru Minimalist använder ekologiska produkter i badrummet som kostar mer än de som finns i matvarubutikens utbud, å andra sidan används inte så många olika produkter och sminkväskan är bland de minsta som skådats. Inte heller när det gäller toalettpapper köper vi den billigaste varianten som är tunt, hårt och river rejält i rumpan :) men håller givetvis utkik efter bra erbjudanden på mjukare och skönare varianter.

Bra råvaror. Vi föredrar att köpa ekologiskt i stor utsträckning, framför allt mejeriprodukter, ägg, frukt och grönsaker. Givetvis tar vi även med oss tygkassar till matbutiken. Vi försöker fylla på lagret av dyrare matvaror när det är extrapris i matbutiken, samtidigt som det gäller att inte bygga ett för stort lager så du inte har koll på vad som ligger längst in i frysen. En vän berättade nyligen om sin svärmor som skulle laga sås på egenplockade kantareller där vännen råkade se förpackningens datummärkning – hösten år 2000 (!).

Frisyren. Herr Minimalist klipper sig hos frisören ungefär en gång per månad. Han får en helt annan känsla i hela kroppen som nyklippt och välfriserad som gör att det är väl värt tiden och pengarna. Fru Minimalist håller sig dock till ungefär en gång i kvartalet, men å andra sidan kostar det något mer per klippning.

Resor. Ni som följt bloggen ett tag vet att vi älskar resor och upplevelser. På de ganska exakta 3 år vi varit tillsammans har vi hunnit med att besöka 12 länder, varav fyra längre resor som varat mellan 2 och 7 veckor vardera. Visst kostar det att resa, men i gengäld har vi fått uppleva otroligt mycket tillsammans, lärt känna varandra på djupet och njutit av resan såväl innan, som under och efter den ägde rum.

Kläder. Herr Minimalist har en bekant som passar på att köpa upp ett lager om fyra par jeans när man får två för 250 kronor på Ica Maxi eller liknande butik. Vi köper hellre ett par jeans för tusen kronor och har dem tills de slits ut eller vi av andra anledningar inte kan ha dem längre. Även materialval i kläderna är viktigt för oss för att kläderna ska hålla färg och form länge, ofta kostar de såklart då lite mer, men hellre få kvalitativa plagg än en stor och välfylld garderob där hälften används sporadiskt.

Tekniska prylar. Vi vill ha riktigt vassa tekniska prylar som håller länge, samt har smidiga och användarvänliga funktioner. Fru Minimalists föräldrar har 4-5 mobiltelefoner, lika många datorer och 3 surfplattor på två personer. De vill ständigt uppgradera sig, göra bra klipp vid erbjudanden och köpa en nyare version när någon börjar bli trög. Vi har istället satsat på en varsin iPhone, en riktigt bra gemensam dator och en iPad. Herr Minimalist iPhone har hållit i drygt tre år och fungerar fortfarande bra även om uppgraderingarna av iOS gör den allt långsammare. Vi säljer dessutom tekniska prylar när vi skaffat en ersättare och de fortfarande har ett bra andrahandsvärde, oavsett om det rör sig om en mobiltelefon eller Kindle.

Generellt sett är vi beredda att betala mer för saker som normalt sett har en lång livslängd. Exempelvis en bra dator, cykel, kameror och kläder, men även upplevelser som ger oss tid tillsammans, för oss närmre varandra och skapar gemensamma minnen för livet.

Vad har du som du väljer att inte snåla in på i livet och varför?

Alla dessa bebissaker

I inlägget Sammanfattning av 2014 noterade vi att hela 101 saker som tillhör bebis minimalist eller är relaterad till Fru Minimalists graviditet har kommit in i vårt hem under året. Trots att vi anser oss vara minimalister är det betydligt fler prylar än vi trodde och förmodligen betydligt fler än vi i slutändan kommer att behöva och använda.

Detta beror till största del på att vi fått och ärvt majoriteten av sakerna vilket gjort att vi tagit emot betydligt fler saker än om vi skulle köpt dem själva. Exempelvis hade vi förmodligen inte köpt en liggstol, resesäng eller babygym redan innan bebisens ankomst, eftersom vi inte vet om bebisen kommer att behöva dessa saker under sina första månader eller om ens någonsin. I vissa fall har saker erbjudits med devisen ”vill ni inte ha det nu så skänker/slänger/säljer vi det nästa vecka” och då har vi tacka ja eftersom vi med stor sannolikhet behöver införskaffa dem inom överskådlig framtid.

I många fall har vi fått en hel kasse med bebiskläder och bebisprylar där vi själva fått rensa och skänka det vi inte velat ha till Stadsmissionen eller liknande organisationer. Ungefär hälften av alla bebiskläder och leksaker vi fått har skänkts vidare, och än så länge har vi ratat alla plastleksaker.

Nedan följer en sammanställning över vilka typer av saker vi valt att köpa helt nya, begagnade, ärvt och fått.

Följande bebissaker har vi köpt nya:

Följande bebissaker har vi köpt begagnade:

Följande bebissaker har vi fått av vänner eller ärvt:

  • Bebiskläder (strl 50-68)
  • Leksaker i tyg
  • Böcker i tyg
  • Spjälsäng
  • Sängkläder
  • Skötbord
  • Babynest
  • Babybjörn bärsele
  • Babysitter
  • Resesäng
  • Barnmatstol
  • Åkpåse barnvagn
  • Babygym

Framöver kommer jag skriva ett par mer ingående inlägg om hur vi tänkt vad det gäller bebisens kläder, sovplats, skötbordet och leksaker ur kemikalie- och ekologisk synvinkel.

Om vi istället kikar på prylarna ovan ur en ekonomisk synvinkel så har vi hittills köpt bebissaker för ca 9 000 kronor där barnvagnen står för över halva kostnaden. Under början av detta år tillkommer kostnad för barnförsäkring samt den kanske allra största ”kostnaden” i närtid – Fru Minimalists föräldraledighet.

Har du något tips för att hålla nere kostnaderna relaterade till bebis eller föräldraledighet?

Årsbrev och mål 2015

Både jag och Herr Minimalist brukar under julledigheten sätta mål för det kommande året, samtidigt går vi igenom och utvärderar målen för året som varit. Utöver detta började jag vid förra årets slut med att även skriva ett årsbrev till mig själv.

Dokumentet med mina mål för året är kortfattat, konkret och tydligt med en mening per mål och där målen är formulerade SMART. Jag har läst någonstans att ju färre mål du har desto större är sannolikheten att de uppnås. Med fokus på 1-2 mål under en begränsad tidsperiod kommer de med ca 99% sannolikhet uppnås, medan 6-10 mål under samma tidsperiod ger en måluppfyllelse som understiger 10% och då med stor sannolikhet även ger en känsla av misslyckande.

Målen delar jag upp i olika kategorier som exempelvis självutveckling, träning, ekonomi, vänner, harmoni, familj, bloggen, karriär etc med totalt 4-6 mål per år. Dock är inte alla mål under samma tidsperiod, exempelvis är årets träningsmål att komma i form efter graviditeten och springa milen under 55 minuter, men med fokus först under andra halvan av året. Jag delar även upp mina mål i prioriteringsordning.

Årsbrevet är mer visionerande med 2-3 sidor drömskt berättande om det jag önskar ska ha hänt ett år senare, utan att för den delen bli utopiskt. Även årsbrevet delar jag upp med liknande rubriker och kategorier som målen ovan. Det är roligt att sätta visioner för året, det får dig att tänka till om det är något särskilt du vill ska hända och som du bör fokusera på de kommande månaderna.

Årsbrevet låter jag ligga ett år utan att läsa det, men årets mål går jag igenom då och då under året för att säkerställa att jag kommer ihåg dem, är på rätt spår och har rätt fokus. Vanligtvis finns målen jag satt upp med även i årsbrevet utan att vara lika kortfattade och specifika som i måldokumentet.

Under julledigheten läste jag för första gången på ett år igenom mitt årsbrev över vad jag hoppades att 2014 skulle ha att erbjuda. Jag förvånades över att mycket av det som stod där skulle kunna vara skrivet av mig idag som en sammanfattning av året som gått. Det vill säga många saker har under året utvecklats precis så som jag hoppades för drygt ett år sedan. Nedan tänkte jag dela med mig av ett utdrag av texter från mitt årsbrev som skrevs i slutet av 2013 avseende mina förhoppningar för 2014:

Jag jobbar fortfarande på X och sedan sommaren känner jag mig trygg i rollen och vet vad jag ska göra. Jag har lärt mig otroligt mycket under året och känner att min utbildning kommer till nytta på ett annat sätt än jag gjorde de sista åren på X. Jag känner tillhörighet och har blivit väl omhändertagen av mina nya kollegor. Jag ser rollen som X som något jag kan tänka mig att arbeta som även framöver antingen på X eller på andra företag.

Det nya jobbet har gjort att jag utvecklats som person genom att jag lärt mig nya saker, lärt känna nya personer, fått ta ansvar och fått förtroende. Jag har blivit mer vuxen i min yrkesroll jämfört mot tidigare och har nu en betydligt tydligare bild av vad jag vill bli när jag blir stor. :)

Efter att jag fick en tillsvidareanställning försökte jag och Herr Minimalist bli gravida och lyckades inom kort, vi väntar nu vårt första barn under vintern/våren 2015. Allt har sett bra ut på ultraljud och övriga kontroller och jag mår oförskämt bra. Vi ser tillsammans mycket fram mot den nya fas i livet som väntar.

Bloggens antal läsare ökar stadigt och vi har numera ett läsarantal på omkring X personer om dagen. Vi har varit med i ett par tidningsartiklar där vi kommenterat kring konsumtionssamhället och hur vi tänker kring minimalism. Jag och Herr Minimalist driver bloggen som ett team och hittar hela tiden nya infallsvinklar och ämnen att ta upp.

Om 2013 var ett tufft år med mormors bortgång, pappas sjukdom och att jag inte trivdes på jobbet, så har 2014 varit ett toppenår där jag gått från klarhet till klarhet när det gäller såväl jobb, som personlig utveckling och relationer. Livet känns roligt igen och det känns verkligen som att vi lever livet! :-)

Det är många som sätter upp mål för året men jag skulle verkligen vilja rekommendera dig att även skriva ett årsbrev. Sen om du väljer att göra som jag, att inte läsa det förrän ett år senare, det är en smaksak, men det var väldigt roligt att läsa hur tankarna och förhoppningarna såg ut för ett år sedan.

Vad har du för målsättningar och prioriteringar för 2015 och har du skrivit något årsbrev till dig själv någon gång?

Minimalisterna blir Miljonärerna

Rubriken är ett exempel på klickfiske, ett av 2014 års nyord som Språkrådet nyligen aviserat. Med klickfiske menas att man använder sig av en lockande eller avsiktligt vilseledande rubrik för att locka till klick. :)

Ett ord som vi hört och själva använt i ett par år och skrivit om så sent som här om veckan i inlägget Step by step, är plastbantning, som nu blivit ett officiellt ord. Kul att det uppmärksammas och får spridning även på detta sätt. Språkrådet har givit ordet plastbanta betydelsen:

Minska mängden plast i sin omgivning för att undvika giftiga kemikalier.

Matnationalism är ett annat roligt nyord för 2014. Enligt Språkrådet betyder det:

Föreställning om att mat producerad i det egna landet alltid är bättre än importerad mat, till exempel ur miljö- eller djurskyddssynpunkt.

Här får du gå till dig själv för att veta vilken matnäring du anser viktigast att stödja. Närproducerat stödjer produktionen i närområdet, kan bidra till ett öppet landskap liksom sysselsättning i området. Hur stor region som avses i ordet närproduktion finns det inga regler kring, det kan omfatta din lilla semesterort, hela Sverige eller Norden. I begreppet närproducerat finns heller inget som säger hur produktionen gått till, om den är ekologisk eller oekologisk. När det gäller miljöpåverkan från det vi äter är inte transporterna och de ibland långa frakterna det stora problemet, utan den största miljöpåverkan sker i själva produktionen. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och enorma odlingar av en enda gröda belastar miljön mer.

I övrigt tycker jag krislåda var ett intressant nyord som avser en låda som innehåller saker en person behöver för överlevnad vid en kris. Jag kanske ska skicka in som förslag till Språkrådet att ”tremånaderslåda” blir ett nyord till år 2015? Med beskrivningen:

En låda som innehåller saker en person tror sig klara sig utan men vill se om hen saknar under de kommande tre månaderna.

Vilket ord skulle du vilja se som nyord för år 2015?